Vi har nu kommit till den sista frågeställningen som lyder, vilka likheter och skillnader stöter vi på i illustrationerna?
Framställningen av Lotta och Findus är nästan identisk, båda karaktärerna konstrueras som bestämda, otåliga samt missnöjda. I analyserna med Lotta och Alfons kan vi även se hur dels Alfons går från att vara bekymrad och osäker till i den sista bilden listig och nöjd. Även Lotta går från att vara missnöjd och otålig till att på sista bilden generera glädje och tillfredställelse. Detta sker när både Alfons och Lotta är ensamma, utan kusinerna, farmor eller mamma. Vidare upptäcktes flera likheter bland vuxenkaraktärerna. De framstående likheterna mellan Pettson, Alfons farmor samt Lottas mamma var de sociala konstruktionerna god, tålmodig, lugn samt omhändertagande. I framställningen av miljön var Alfons och Lottas miljö lika på så vis att samtliga bilder var av en väl iordningställd inomhusmiljö med undantag för Lottas rum och bilden på vindsvåningen.
Flest likheter vad det gäller miljö ser vi hos Pettson och Findus hem jämfört med Lottas hem. Den varma, färgglada, plottriga känslan uppstår på samma vis i böckerna, med detaljer som tvättlinan och spiken med nyckeln hos Pettson till hänget med nallebjörnen i hos Lotta ger miljöerna ett intryck av liv, rörelse och värme. Skillnaderna var färre än väntat, i varje fall när det kommer till karaktärernas framställning. Alfons som i första analysen upplevs som ledsen, osäker och besviken, samt Pettson som genererar ilska och uppgivenhet i sista analysen skiljer sig från resten av karaktärerna som håller en relativ jämn bildanalyserna igenom. I miljön är det allra största skillnaderna inom och utomhusmiljöerna. De utvalda illustrationerna från Pettson och Findus bjuder endast på utomhusmiljö tillskillnad från Lotta och Alfons som vi endast stöter på i inomhusmiljöer.
38
7. Diskussion och slutsats
Under detta kapitel kommer studiens syfte som lyder, vilka världar skapas i de populära bilderböckerna besvaras samtidigt som studiens frågeställningar diskuteras. Vidare kommer kopplingar till studiens tidigare forskning utföras.
Följande frågeställningar diskuteras nedan i följande ordning. - Hur framställs miljö i böckernas illustrationer?
- Hur framställs karaktär i illustrationerna?
- Vilka likheter och skillnader påträffas gällande miljö och karaktär i studiens resultat och analys?
Vi börjar med att sammanställa studiens resultat av miljön vi fått bekanta oss med i böckerna. I illustrationerna framställs allt ifrån en avskalad, väl iordningställd inomhusmiljö som upplevdes som kall, tråkig och till för vuxna. Vidare möts vi av en nästintill motsatt miljö som framställs som plottrig, slarvig men ändock idyllisk utomhusmiljö. För att sedan landa i lagom stökig, färgglad och i iordningställd inomhusmiljö med en hemtrevlig känsla med tydliga inslag av vuxna och barn.
Vi går vidare till frågeställning nummer två som handlar om karaktärernas framställning i böckerna, vi börjar med Alfons. Ur analyserna att döma framställs karaktären Alfons Åberg som ett bekymrat, osäkert och sorgset barn vid första anblick, längre in i handlingen får vi dock en annan bild av Alfons, en Alfons som är listig, lurig och nöjd. Kusinerna framställs som obekymrade, överlägsna och nöjda. Slutligen får vi möta Alfons farmor, en kvinna som framställs som ordningsam, omtänksam lugn och god, detta ser vi i dels hemmet och i relationen till barnbarnen. Framställningen av Alfons farmor stämmer överens med resultaten Crawford och Bhattacharya (2014) fick fram i undersökning av hur morföräldrar framställs i bilderböcker. Forskarnas resultat resulterade bland annat i att farföräldrar framstod som rogivande människor som lekte tillsammans med sina barnbarn. När vi tittar på bildanalyserna av Alfons ser vi även här att farmor bland annat framställs som lugn och god samt att hon på ena bilden umgås med barnen och bjuder på kakor och på en annan bild sitter vid bordet tillsammans med kusinerna. Crawford och Bhattacharya (2014) diskuterar även hur farföräldrar ofta framställs via kläder, enligt forskarna bar ofta farmödrar exempelvis klänning och förkläden vilket vi även uppmärksammat att Alfons farmor gör.
39
Vi beger oss nu till Gubben Pettson och Findus, i analyserna av Pettson upplever vi vid första anblick en lätt stressad gubbe som på nästa blad upplevs som lugn, harmonisk och tålmodig med sinne för ordning. Till att slutligen landa i en bild som uppvisar en ilsken och uppgiven gubbe. Sammantaget upplevs dock Pettson som lugn, tålmodig och god människa. Oklart är det om Pettson ska föreställa någon slags far eller farfar till Findus, känslan av en familjerelation genomsyrar i vart fall bilderna. Vi kan således ännu en gång finna likheter med studien kring hur far och morföräldrar framställs av Crawford och Bhattacharya (2014). Forskarna menar att farföräldrar ofta framstod som män med glasögon och en alldaglig klädstil, vilket vi även ser hos gubben Pettson.
Den andra karaktären är katten Findus, som jag tänker ska föreställa ett barn i en katts kropp. Findus framställs som otålig, rastlös, bestämd med en vilja att leda, detta ser vi på samtliga bilder. I Odenbrings studie om Emmaböckerna diskuteras bland annat att barnen under 70-talet blev självständigare och inte lika undergivna vuxna som förr (Odenbring 2014). I bildanalyserna av Pettson och Findus blir detta tydligt, Findus gör motstånd och visar missnöje mot Pettson på samtliga bilder.
Vi lämnar Pettson och Findus och diskuterar nu istället framställningen av Lotta på Bråkmakargatan och hennes mamma. Karaktären Lotta har via bildanalyserna framställts som ett bestämt, otåligt och missnöjt barn ända fram till den sista analysen där vi möter en minst sagt lycklig och omhändertagande Lotta vi knappt känner igen. Karaktären Lotta känns dels igen i Odenbrings diskussion om hur barn inte är lika undergivna vuxna som förr samtidigt som vi kan se likheter i det forskaren Österlund (2008) diskuterar i sin studie kavat men känslosam Österlund menar att flickor framställs som modernare och annorlunda jämfört med bilderböcker från förr. I studien kavat men känslosam studerades Gittan i olika böcker, likt Lotta framställs Gittan som en flicka med skinn på näsan, samtidigt som hon har en omhändertagande roll på somliga bilder (Österlund 2008).
Lottas mamma framställs som lugn, ordningsam, tålmodig samt omtänksam. Vi kan här se likheter med det Odenbring skriver om i sin studie. Forskaren menar att Emmas mamma framstår som den föräldern med mer ansvarig för barnens välmående vilket vi även ser i bildanalyserna av Lotta, där det endast är modern som är med och har hand om sitt barn.
40
Den tredje och sista frågeställningen som lyder, vilka likheter och skillnader påträffas gällande miljö och karaktär i studiens resultat och analys? Var även den jag blev mest förvånad över, likheterna resulterade i fler än förväntat, främst via karaktärernas framställning. Speciellt när det gäller hur Lotta och Findus framstår i böckerna, likheterna var slående lika och med tanke på att Findus är vad jag tänker ett barn i en katts kropp utgjorde det hela mer intressant. Alfons var den karaktären som skilde sig mest åt jämfört med de andra, med sin osäkra, bekymrade men ändock listiga framställning framstod han som Lottas och Findus motsats. Likheterna de vuxna emellan var även fler än förväntat, den ordningsamma, lugna och tålmodiga människan var övervägande bland vuxenkaraktärerna. Jag tänker att likheterna och skillnaderna kan bero på att varje författare haft olika syfte och budskap med bilderböckerna. Dock presenterar samtliga böcker olika typer av familjekonstellationer, likheterna mellan barnen även Findus inräknat är många, anledningen till detta tänker jag beror på att författarna haft varierande tankar om hur barn är och sedan applicerat detta i bilder. Likaså när det gäller hur en förälder, nära anhörig är. Likheterna och skillnaderna i miljön tänker jag även grundas i hur de olika författarna kopplar samman hur barn och familj lever av egna eller andras erfarenheter.
Sammantaget fanns alltså kategorierna barn och vuxna med i studiens samtliga böcker, barnvärlden står för att vara otåliga, själviska, bestämda, stundtals tillfreds samt osäkra och med en vilja att bestämma. Vuxenvärlden står för nästintill motsatsen, det vill säga, tålmodiga, omtänksamma, osjälviska och omhändertagande människor med en vilja att göra det bästa för barnen. Sammanfattningsvis resulterar analyserna i att de sociala konstruktioner som skapats i böckerna är av godhet, tålmodighet, och missnöjdhet, glädje, besvikelse, vrede och makt. Vidare tänker jag att böckernas illustrationer förmedlar en värld av en trygg och nära familjerelation där vuxna och barn tampas med de vardagliga bestyren i plottriga, avskalade och varma miljöer. Efter min tolkning kring hur karaktär och miljö framställs i tre populära bilderböcker samt jämförelsen mellan karaktär och miljö utifrån studiens resultat ser jag goda möjligheter att ta mig an studiens problemställning ute i arbetslivet. Böckernas bilder och eventuella betydelser är nu ett område jag tillsammans med barn i förskolan kan diskutera på ett utmanande, medvetet samt nyfiket vis som troligtvis gynnar barns förmåga till reflektion samt att läsa böckernas bilder på ett nyanserat och mer medvetet vis.
41
7:1 Yrkesrelevans
Med denna studie får lärare i förskolan en skarpare analytisk blick på de bilderböcker som erbjuds barnen. Att gå igenom och undersöka vilka världar böckerna möjligtvis kan förmedla via bilder kan vara av stor vikt i arbetet kring barns inflytande, normer och värden. Genom kompetens inom bildanalys samt socialkonstruktionism kan förskollärare utmana barnen genom att ställa frågor, analysera samt diskutera böckernas illustrationer på ett medvetet och djupare vis. Detta styrks av Edwards som menar att en vuxens kompetens kring bilder är ett stort plus då den vuxne kan utmana barnen och utforska bilder ytterligare (Edwards, 2008). Vidare möjliggör detta för reflektioner som exempelvis, erbjuder vi nyanserade bilderböcker som speglar dagens samhälle eller erbjuder vi bilderböcker som präglas av stereotypa illustrationer? Jag tänker en samling böcker av båda delar skulle utgöra spännande och värdefulla diskussioner med barnen.
På så vis kan barnens samt mina tolkningar av bilderna vara ett bra vis att förstå varandras olikheter. Min tolkning av en bild behöver inte stämma överens med en annans. Under samtalet finns möjligheter att identifiera sig eller någon i sin omgivning med en karaktär i boken, eller en miljö som väcker en speciell känsla inom en, positiv eller negativ. Diskussion av bilders grund och bibetydelser som exempelvis hur karaktärer och miljö ser ut, vad gör karaktärerna, vad väcker karaktärerna och miljön för känslor? Tänker jag är reflektioner som gynnar barns förståelse för andra människor, miljöer samtidigt som vi får en djupare förståelse för varandra.
7:2 Metoddiskussion
Då grunden till valet av bildanalyserna var att göra ett försök att uppleva det ett förskolebarn får ta del av i bilderna utgjorde det hela mer intressant. Att som vuxen endast undersöka och analysera bilderna i böckerna visade sig vara svårt i början av analyserna, att helt ignorera texten var en utmaning. En bit in i analyserna flöt dock undersökningen av bilderna på och upptäcker gjordes som vid endast läsning av boken varit svår. Metoden var således utmanande samt givande och medförde en hel del nya tankar och lärdomar av hur en bild kan analyseras. Viktigt att nämna är dock att analysen och resultatet av studien bygger på mina tolkningar av vad bilderna möjligtvis förmedlar barn, vilket innebär att studiens resultat kunnat bli annorlunda vid en annans undersökning.
42