Småkakor, äggröra, uppror och tålamod. En kvalitativ studie om hur världar framställs i populära bilderböcker

1 LÄRANDE OCH SAMHÄLLE

BARN-UNGA-SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet –

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Småkakor, äggröra, uppror och tålamod

En kvalitativ studie om hur världar framställs i populära bilderböcker

Cookies, scrambled eggs, rebellion and patience

A qualitative study of how worlds are produced in popular picture books

Isabelle Guzmán

Förskollärarexamen, 210 högskolepoäng Handledare: Robin Ekelund Datum för slutseminarium: 2018-03-27 Examinator: Hilma Holm

2

Förord

Jag vill börja med att tacka vänner och familj som haft förståelse för min frånvaro under skrivandet av examensarbetet. Speciellt tack till min syster som stöttat och kommit med idéer längs vägen. Slutligen vill jag tacka min handledare Robin Ekelund, som har stöttat, utmanat och handlett mig på bästa möjliga vis.

3

Abstract

Studiens syfte var att undersöka vilka världar som konstrueras i tre stycken populära bilderböcker för barn. Ämnet valdes med grund i reflektioner om böcker för barn. I förskolan finns en uppsjö av bilderböcker presenterade för barn. Som verksam inom förskolan har jag genom åren läst otaligt många böcker, äldre som nya, långa som korta berättelser. Jag har dock uppmärksammat att bilderna är av stort intresse, barnen ställer frågor, tycker till och betraktar gärna bilderna flertalet gånger. Detta väckte frågor som exempelvis vad för slags bilderböcker erbjudes barn i förskolan och vad kan möjligtvis bilderna i böckerna generera till barn?

Med kvalitativ metod, närmre bestämt en semiotisk bildanalys analyserades således studiens tre bilderböcker ur dels bildernas grundbetydelse, denotativa följt utav bildens bibetydelse, konnotativa (Nordström, 1986). Uppsatsens teoretiska perspektiv är byggt på socialkonstruktionism, med detta menas bland annat att vi människor konstruerar världen med hjälp av olika kategorier vi skapat tillsammans (Whinter Jørgensen & Philips 2000). Arbetsmetoden för att besvara studiens syfte var således att genom en semiotisk bildanalys granska vilka sociala konstruktioner och världar populära bilderböcker för barn innehåller. Studiens resultat mynnade ut i att bilderböckernas världar präglades av vuxen och barn relationer i avskalade, plottriga och varma hem. Barnen framställs som själviska, bestämda och osäkra. Vuxna framställs som osjälviska, tålmodiga samt omhändertagande. Sammantaget resulterade detta i att böckernas sociala konstruktioner bland annat var av tålamod, missnöje, godhet, makt, besvikelse och glädje.

Nyckelord: Barnlitteratur, Bilder, Socialkonstruktionism, Books, Children, Literacy, Picture Books.

5

Innehållsförteckning

1. Inledning ……….……..7

1:2 Syfte och Frågeställning ………...7

2. Bakgrund ………...8

3. Tidigare forskning om barn och barnböcker ……...………...10

4. Teori ………...13

5. Metod ……….…....7

5:2 Genomförande ………...7

5:3 Forskningsetiska överväganden ………...8

6. Analys och resultat ………11

6:1 Bildanalys av Listig, Alfons Åberg ………. .………..16

6:2 Bildanalys av Pannkakstårtan ………..21

6:3 Bildanalys av Lotta på Bråkmakargatan ………...28

7. Diskussion och slutsats ………..36

7:1 Yrkesrelevans ………...………41

7:2 Metoddiskussion ………...………41

7:3 Förslag på vidare forskning ……….……….42

7

1. Inledning

Det sägs att en bild säger mer än tusen ord. Litteraturpedagogen Agneta Edwards som bland annat författat boken bilderbokens mångfald och möjligheter menar att ”Bilderboken är också oftast barnets första möte med konst, med bilder som berör, som kan få själen att svindla eller skrattet att bubbla” (Edwards 2008, 24). Redan som litet barn bläddrade jag igenom barnböckerna hemma i bokhyllan, illustrationerna böckerna erbjöd tillät drömmarna sväva iväg. I böckernas värld fanns allt ifrån miljöer med stora pampiga slott till små idylliska stugor långt inne i skogen, till karaktärer som kunde identifieras med mig själv, en nära anhörig eller en lärare i skolan.

Följande citat är hämtat ur barnboksforskaren Lena Kårelands bok Möte med barnboken, ”Bilden har många funktioner. Den informerar och ger kunskap, den suggererar och påverkar. Ofta talar den mer direkt till oss än det tryckta ordet. Minnen av bildupplevelser i barndomen bär vi ofta med oss genom livet” (Kåreland 2001, 42). I förskolan har barn tillgång till ett stort utbud bilderböcker, äldre som yngre bläddrar ofta igenom böckerna och då de flesta barn i förskolan inte är läskunniga blir bilderna det centrala och intressanta för barnen att fundera och ställa frågor kring. Citatet beskriver utförligt hur bilder faktiskt berör och inverkar på oss människor. Vidare skrivs det i styrdokumentet Läroplanen att barn i förskolan ska få möjlighet att samtala på olika vis, som exempelvis via bilder (Lpfö 98/2016). Som blivande förskollärare funderar jag således kring vad för slags bilder som förskolans böcker erbjuder samt hur jag som förskollärare kan ta del av och diskutera kring barns eventuella upplevelser och känslor kring bilder i böckerna? Med citatet, Läroplanens resonemang samt det personliga och barns intresse för bilderböcker utgör detta studiens fokus omkring bilder som figurer i barnböcker.

För att ta reda på eventuella känslor som kan uppstå hos barn via bilder i böcker kommer jag i denna studie undersöka tre bilderböckers olika illustrationer. Fokus kommer ligga på vad för slags miljö illustratörerna framställer i böckerna, samt hur karaktärerna i de olika böckerna framställs. Jag väljer att titta på miljö och karaktär med anledning av att det var detta som fångade mitt intresse som barn, vidare upplever jag att barn i förskolan ofta intresserar sig för just miljön och karaktärer i bilderböcker. Slutligen kommer en jämförelse av böckernas olika miljö och karaktärer ställas i relation till varandra där likheter och skillnader lyfts fram. Detta för att sedan kunna diskutera, reflektera och uppmärksamma människors likheter/olikheter och varierande levnadssätt med barn i förskolan, som även är framskrivet i Läroplanen för förskolan

8

i följande citat, ”Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld” (Lpfö 98/2016, 9).

Böckerna som är utgör studien är författade av Gunilla Bergström med Listigt, Alfons Åberg (1977), Sven Nordqvist med Pannkakstårtan (1985) samt Astrid Lindgren och illustratör Ilon Wikland med boken Lotta på Bråkmakargatan (1994). Litteraturen valdes med anledning av att samtliga böcker har funnits med under min uppväxt samtidigt som de än idag finns att tillgå i förskolan. Mer om urvalet kommer under studiens metoddel.

1:2 Syfte och frågeställning

Syftet med studien är att undersöka vilka världar som konstrueras i tre stycken populära bilderböcker.

Frågeställningarna är följande:

- Hur framställs miljö via illustrationerna? - Hur framställs karaktärer via illustrationerna?

- Vilka likheter och skillnader påträffas gällande miljö och karaktär i studiens resultat och analys?

9

2. Bakgrund

Som bakgrund till uppsatsen kommer bland annat barnbokens framväxt och bildernas betydelse och utveckling i barnböcker behandlas.

2:1 Bilderbokens uppkomst

Kåreland (2001) menar att en barnbok är en bok där bilderna ska vara många och texten inte allt för svår att tyda, i barnboken ska läsaren få möta barn eller någon slags gestalt barnet känner igen sig i. Majoriteten av oss känner till barnböcker samt vilka olika genrer som finns inom barnlitteraturen, alternativt att vi kopplar barnboken till en karaktär såsom Pettson (Kåreland 2001). Barnbokens existens har inte alltid varit en självklarhet, böcker avsedda specifikt för barn kom ut sent och en sådan barnbok var inte som de böcker vi har idag, böcker utan humor och dramatik samt med ett lärande ändamål präglade de första utgivna barnböckerna (Kåreland 2001). Att ha barnböcker var en kostnadsfråga som resulterade i att familjer med knapp ekonomi fick avstå. Dock var sagoberättande mer vanligt förr, då det var kostnadsfritt (Kåreland 2001). Barnboken hade som ändamål att forma barn till goda kristna, innehållet som präglades av pedagogik var betydelsefullt för huruvida barnen skulle uppfostras. Med böckerna som underlag skulle barnen lära sig normer och synsätt som ansågs viktiga exempelvis inom troslära (Kåreland 2001).

År 1945 var det år då Sveriges barnbok av det nymodigare slaget slog igenom, under detta året kom Astrid Lindgren ut med sin succébok Pippi Långstrump samtidigt som boken om Mumintrollen släpptes av Tove Jansson (Kåreland 2001). Dessa böcker med karaktärer som Pippi medförde en annan syn på barnet än vad de tidigare böckerna gjort, barnet framstod nu som självständigare och inte längre i underläge av de vuxna (Kåreland 2001). Vidare skulle särskilda decennier för bilderboken bli runt 70, 80 och 90 – talet. Under 70 - talet blev barnlitteratur en del av universiteten och dess innehåll.

För de blivande lärare inom svenska blev nu barnlitteratur ett betydelsefullt ämne som krävdes för att fullfölja utbildningen, vilket blev mäktigt för den barnkultur som fanns (Kåreland 2001). Under 80 och 90 - talet gav sig ett flertal förut okända illustratörer tillkänna. Det var även under denna period som känslan för bilderbokens bild samt skrift fick en samverkan som tidigare inte funnits på liknade vis (Kåreland 2001). Likväl som att texten i en barnbok är tolkningsbar är

10

även bilderna det, speciellt barn suger åt sig bilderna väldigt mycket i en bok. Språket bilderna signalerar är av stor vikt för vår kommunicering (Kåreland 2001).

En välkänd författare och illustratör är Elsa Beskow som bland annat illustrerat idylliska miljöer med harmoni men även miljöer med läskiga inslag under 1900-talet (Kåreland 2001). Den idylliska skildringen av samhället i barnboken blev på 30 - talet dock ifrågasatt, bilderböckerna visade upp en bild av samhället som inte stämde överens med hur alla barn levde. De barn som inte levde ute på landet som majoriteten av böckerna skildrat skulle hädanefter få möjlighet att identifiera sig med deras miljö inne i staden (Kåreland 2001).

Utvecklingen av bilderna fortsatte under årens gång, under 1970 talet präglades flertalet barnböcker med frågor av kollektiva och samhälleliga inslag (Kåreland 2001). Under åren 80 och 90 utvecklades illustrationerna i böcker för barn avsevärt, moderna tekniker med inspiration av äldre teknik präglade nu bilderböcker (Kåreland 2011). Under 80 talet bjöd bilderboken på komik och inslag av orimligheter, något som inte funnits med tidigare i böcker för barn (Kåreland 2011). Vidare menar Kåreland att böcker från 80 och 90 talet tenderade att se ut på följande vis, ”vid sidan av en tydlig förankring i en äldre tradition, där särskilt känslan för den svenska naturen går som en röd tråd, finns tydliga tendenser till experiment och nyskapande” (Kåreland 2011, 49). Vidare kommer inga fler jämförelser mellan tidsepokerna göras, däremot kan det vara av intresse att känna till att bilderbokens förändring över tid. Efter en kort bakgrund vet vi nu en del kring bilderbokens historia. Vi går nu vidare till studiens tidigare forskning kring barn och barnböcker.

11

3. Tidigare forskning om barn och bilderböcker

Jag börjar med att lyfta en central forskare inom detta fältet nämligen litteraturvetaren Maria Nikolajeva som bland annat via sina bok Bilderbokens pusselbitar ger konkreta råd för att analysera exempelvis bild och text på ett lätthanterligt och grundligt vis. Vid intresse av att ta reda på hur bilder och text kan analyseras med hjälp av olika verktyg är alltså denna bok aktuell. Dock finnes ingen fullständig studie i boken, därav väljer jag att inte gå närmre in Nikolajeva. Vi går istället vidare för att närmre diskutera genomförda studier inom fältet som i likhet med min studie analyserat bilder men även text i bilderböcker ur olika perspektiv och syften. Ylva Odenbring som är Universitetslektor inom pedagogik har i sin studie Emmaboken, den

jämställda familjen och förskolan – En historisk och samhällskritisk studie analyserat ett stort

antal Emmaböcker. Böckerna blev en stor hit i Sverige under 70 – talet (Odenbring 2014). Odenbring diskuterar att det under 70 – talet skedde en viss förändring i förhållandet mellan barn och vuxna vilket även skulle visa sig barnböckerna, barnen blev under denna tid mer självständiga och inte lika undergivna sina föräldrar som förr (Odenbring 2014). I studien analyserar forskaren hur Emmaböckerna framställer jämställdhet i förskolan och hushåll i text samt bild. Resultatet visade sig bland annat vara att den jämställda bild författaren förmedlar i text av Emmas familj inte helt stämmer överens vid en närmre granskning av bild. Böckerna visar exempelvis att modern får axla en större ansvarighet i frågan om barnens välmående än vad fadern gör, samtidigt som modern i böcker ständigt står för lämning och hämtning av barnen på förskolan (Odenbring 2014).

Vidare har forskarna Patricia A. Crawford och Shakira Bhattacharya gjort en studie vid namn,

Exploring Images of Grandparents in Picture Books. I studien analyseras hur mor och

farföräldrar framställs i bilderböcker över tid, närmre bestämt mellan åren 1989–2008 (Crawford & Bhattacharya 2014). Hundratals bilderböcker analyserades utifrån frågeställningar som exempelvis, hur relationen mellan far, morföräldrar och barnbarnen ser ut i bilderböcker samt hur far och morföräldrarnas ålder framställs i bilderböcker (Crawford & Bhattacharya 2014). Forskarnas analyser av text och bild mynnade bland annat ut i att morföräldrarna framstod som rogivande personer som ofta lekte med sina barnbarn. Vidare sysslade ofta morfar/farfar karaktären med fiske medans mormor/farmor uppehöll sig med att arbeta med trädgården i böckerna (Crawford & Bhattacharya 2014).

12

Till de yttre framställdes morfar/farfar som en karl med en alldaglig klädstil medans karaktären mormor/farmors klädstil var något varierande, som till exempel klänningar, nattlinnen och förkläden (Crawford & Bhattacharya 2014). Vidare menar forskarna att morfar/farfar bar glasögon i större utsträckning än mormodern/farmodern i böckerna.

I antologin Barnlitteraturanalyser har Forskaren Maria Österlund skrivit ett kapitel titulerad,

Kavat men känslosam. I artikeln diskuterar Österlund hur flickor tenderar att framställas i tre

olika barnböcker om barnet Gittan via text och bildanalys. Forskaren diskuterar hur pojkar genom åren varit de kön läsaren oftast fått stöta på, de böcker som handlat om flickor har via flickkaraktärerna presenterat flickan som någon är godhjärtad och som inte tar allt för mycket plats (Österlund 2008). Österlund (2008) presenterar författaren Pija Lindenbaum som på senare tid framställt flickan något modernare och annorlunda tillskillnad från tidigare bilderböcker.

Österlund menar att redan på boken Gittan och gråvargarnas bokomslag sätts prägeln för hur läsaren ska tolka Gittan, Gittan framställs som ett barn med skinn på näsan som i den alldeles ödsliga skogen leker med en varg som undergivet ligger på marken (Österlund 2008). I följande citat beskriver Österlund karaktären Gittan i boken Gittan och fårskallarna, ”omslaget visar Gittan som håller simskola för fårskallarna. Hon intar en vuxenroll som aktivitetsledare och instruktör samtidigt sim hon tar ansvar för fårskallarna” (Österlund 2008, 104). Även i denna bok menar forskaren att omslagsbilden får tala för hur resten av boken uppfattas, som i detta fall blir omsorg.

Fortsättningsvis har docenten Yvonne Eriksson författat boken Bildens tysta budskap, i boken får vi följa forskarens olika analyserar av bild och text ur exempelvis reklamskyltar och leksakstidningar som enligt Eriksson är präglade av kulturella normsystem vi människor idag inte tänker på. Via analyserna understryker forskaren hur bilderna influeras av samt ignoreras av detta (Eriksson 2009). Vid en närmre granskning av en leksakskatalog uppmärksammande forskaren exempelvis att barnen på omslaget var konstruerade enligt normen om hur en pojke och en flicka bör se ut, deras plagg, accessoarer samt agerande indikerade på detta. Via denna typ av illustration menar forskaren att vi människor påverkas negativt gällande normen kring hur flickor och pojkar bör se ut och vara, negativiteten bidrar till inrotade vanföreställningar som vi sedan applicerar på människor i vår omgivning (Eriksson, 2009).

13

Sammantaget ser vi hur studiers resultat handlar om hur kvinnor/flickor män/pojkar framställs. I samtliga studier framställs kvinnor och flickor som omhändertagande, rogivande och ansvarstagande. Männen framställs som mindre närvarande i familjen samt med intresse för utomhus aktiviteter. Vad det gäller den tidigare forskningen kring jämställdhet, genus samt den historiska aspekten en del studier behandlade, väljer jag att inte gå vidare och koppla detta till min studie. Jag försöker i största mån tolka bilderna ur ett barns samt ett yrkesrelevant perspektiv. Däremot är studierna relevanta att ha med då jag fångar upp intressanta poänger som sedan kopplas till studiens diskussionsdel. Med den tidigare forskningens resultat av barnböcker går vi nu vidare till min studies analys och resultatdel.

14

4. Teori

Uppsatsens teoretiska perspektiv grundas i socialkonstruktionism. I boken Diskursanalys som

teori och metod diskuterar författarna Winther Jørgensen och Phillips detta perspektiv på

följande vis. ”Socialkonstruktionism argumenterar för den sociala konstruktionen av attityder, sociala grupper och identiteter” (Winther Jørgensen & Philips 2000, 103). Med detta menas alltså att socialkonstruktionism används som huvudrubrik för bland annat samhälleliga teorier som tillkommit på senare tid (Whinter Jørgensen & Philips 2000).

Författarna hänvisar till Burr som talar om socialkonstruktionism som fyra nyckelpremisser. Under den första nyckelpremissen diskuterar bland annat skribenterna kring att vi människor konstruerar världen med hjälp av olika kategorier vi skapat tillsammans. Tankarna vi har om världen behöver således inte vara detsamma som hur världen i själva verket ser ut (Winther Jørgensen & Phillips 2000).

Under den andra premissen menar dem att människors kännedom samt tanke om världen är grundat i kultur och historia, det innebär att beroende på vilken tid vi lever i förändras denna syn samtidigt. Under den tredje premissen menar Whinter Jørgensen och Phillips (2000) att människor skapar världen tillsammans med varandra, det är i relationen med andra människor som kunskapen produceras samtidigt som vi stångas om vad vi tror och inte tror på.

Slutligen beskriver författarna fjärde nyckelpremissen som att våra sociala gärningar påverkas av den bilden vi har av världen, handlingarna i en bestämd syn av världen kan vara fullt accepterade medan andra gärningar blir oacceptabla. Detta leder till att frågan om kunskap och sanning påverkas och blir inte densamma överallt (Whinter Jørgensen & Phillips 2000). Sammantaget innebär socialkonstruktionism att som forskare undersöka sociala konstruktioner. Mest förekommande appliceras dock ofta socialkonstruktionism på språk och texter därav väljer jag att i denna studie som alternativ analysera bildspråket i böckerna. Med inspiration av socialkonstruktionism kan jag således undersöka vilka kategorier som finns bland illustrationerna, hur kategorier, karaktär samt miljö inverkar på vartannat och bildar ett sammanhang, samt vad för slags sociala konstruktioner och världar jag tolkar skapas utav detta.

15

5. Metod

Som metod för studien används en så kallad kvalitativ metod. Denna typ av tillvägagångssätt används exempelvis för att utforska sammanhang, innehåll samt betydelser (Alvehus 2013). I Undersökningar med kvalitativt tillvägagångssätt får undersökaren ta del av materialet på ett grundligt vis som ger goda förutsättningar för det vidare arbetet (Larsen 2009). I kvantitativ metod som även används i flertalet studier arbetar forskaren däremot efter en mer exakt arbetsplan. Som exempelvis enkäter med frågor kring elevers trivsel i skolan med olika svarsalternativ som sedan samlas in, sammanställs och slutligen presenteras i exempelvis ett diagram, en metod som alltså är mätbar (Larsen 2009).

I studien kommer fokus ligga på analyser av bilder, därmed eliminerar jag texten i sammanhanget. Grunden till detta är att försöka närma mig ett barns perspektiv som i regel inte är läskunnig men som ofta intresserar sig för bilderböckernas illustrationer. Böckernas illustrationer blir således centralt och av stor vikt för huruvida barn uppfattar bilderböcker. Genom denna metod kan jag få en inblick i vad barn möjligtvis får för känslor via bilder, vilket leder till värdefulla diskussioner med barn i yrket som förskollärare.

Att göra en bildanalys innebär att tyda samt beskriva bilder, för att utföra detta finns det ett flertal förhållningssätt samt tekniker att utgå ifrån (Cornell et al. 1988). I bildanalys undersöks dels förgivettagna synsätt samtidigt som en neutral undersökning av bilden sker i syfte att ta reda på konstnärliga ting som berör och hur bilden överför budskap (Cornell et al. 1988). För att undersöka miljön samt karaktärerna i böckerna kommer en så kallad semiotisk bildanalys användas, för att utforma analysen används begreppen denotation samt konnotation (Nordström 1986). ”Med denotation avses ett teckens egentliga betydelse. Denotation brukar också benämnas grund – eller kärnbetydelse och står i motsats till konnotation som är tecknets bi – eller medbetydelser” (Nordström 1986, 112). Under rubriken genomförande beskrivs analysen närmre, först skall jag dock diskutera urvalet av böcker för min studie.

4:1 Urval

Förutom att Gunilla Bergström, Sven Nordqvist samt Astrid Lindgren lyfts fram som några av Sveriges mest välkända författare av Kåreland (2000) samt Nikolajeva (2000) är de aktuella böckernas bokförlag, Rabén & Sjögren som Listigt, Alfons Åberg och Lotta på Bråkmakaren givits ut från samt Opal som givit ut Pannkakstårtan välkända bokförlag för den svenska

16

bilderboken (Kåreland 2000). Rabén & Sjögren har tillsammans med andra bokförlag slagit rekord i antal utgivna böcker för barn samtidigt som Opals böcker även gjort ett stort avtryck för antal tryckta barnböcker i Sverige (Kåreland 2001).

Samtliga tre böcker har en personlig koppling till barndomen samtidigt som de än idag går att tillgå i barnbokhandeln, biliotek samt förskolor, böckerna blev således omsorgsfullt

handplockade till föreliggande studie. Vidare grundas urvalet i det vi läste om i studiens bakgrund, nämligen diskussionen kring hur bilderböcker såg ut under årtionden 70, 80 och 90 – talet. Studien behandlar böcker ur olika decennier, dock har detta inte har någon betydande roll i min studie och kommer inte att vidare behandlas. Författarnas och bokförlagens

population, det personliga intresset, böckernas aktuella plats i förskolan och slutligen

bilderbokens framväxt ur ett historiskt perspektiv utgjorde således intresset av att gå på djupet av vad bilderna förmedlar.

5:2 Genomförande och analysmetoder

Under arbetet med bilderböckerna har samtliga böcker studerats igenom flertalet gånger för att få syn på bilder av extra intresse att studera vidare. Då samtliga böcker innehåller flertalet antal sidor med bilder valde jag att välja tre stycken bilder från varje bok. För att strukturera upp bildanalyserna har varje bok inletts med en kort beskrivning av handlingen följt utav underrubriker där analysen bryts ner.

Frågeställningarna studien bygger på är hur karaktärer framställs i illustrationerna, hur miljö framställs i illustrationerna samt, vilka likheter och skillnader påträffas gällande miljö och karaktär i studiens resultat och analys? Jag väljer att titta på karaktärer med anledning av bland annat det som nämndes i inledningen, nämligen att jag som barn ideligen intresserade mig för böckernas karaktärer. Samtidigt som jag upplever att barn i förskolan många gånger ställer frågor om karaktärerna och jämför gärna sig själva med en karaktär. I inledningen beskrevs även en del kring varför en av studiens frågeställningar handlar om miljön i illustrationerna, utöver det upplever jag att barn i förskolan gärna studerar miljöerna, ställer frågor och kopplar samman sina egna erfarenheter. Därav väljer jag att undersöka hur miljö framställs via illustrationerna.

17

Slutligen väljer jag att undersöka vilka likheter och skillnader som påträffas gällande miljö och karaktär i studiens resultat och analys. Detta väljs med anledning av att tillsammans med barn kunna undersöka, diskutera och reflektera över hur likheter och olikheter kan te sig. Som exempelvis att somliga karaktärer upplevs väldigt lika men lever i vilt skilda miljöer, hur kommer detta sig? Eller hur det kommer sig att karaktärer som är varandras motsats lever i liknande miljö. För att vidare komma in på hur jag och barnen lever, finns det några likheter och skillnader i miljön jag lever i jämfört med boken? Undersökningen av likheter och skillnader grundas även i Läroplanens citat om barn och deras omgivning som är framskrivet i studiens inledning.

Analyserna inleds med en genomgång av bildernas grundbetydelse alltså det denotativa i miljö och karaktär, detta för att skapa noggrannhet i analysen. Frågor jag reflekterat kring är hur ser miljön ut? Vad präglas miljön av? Vidare har frågor kring karaktärerna varit. Vem finns med på bilden? Hur ser dem ut? Vad gör dem?

Därefter sker en tolkning av bilderna, bildens bibetydelse/ konnotativa beskrivs. Under bildens bibetydelse har jag tolkat känslan av bilden, frågor som ställts är vad är första känslan kring miljön? Vad väcker sakerna runt omkring för känsla? Karaktärerna har analyserats på liknande vis. Vilka känslor signalerar karaktärerna? Vad signalerar deras agerande i bilden? Slutligen görs en jämförelse böckerna emellan, vilka likheter och skillnader finns i böckernas miljö och karaktär?

18

6. Analys och resultat

I detta kapitel kommer studiens syfte arbetas fram ur studiens socialkonstruktionistiska perspektiv. Samtidigt som analyser av sammantaget nio stycken illustrationer, det vill säga tre ur varje bok görs. Analysen inleds med Listigt, Alfons Åberg (1977), följt utav Pannkakstårtan (1986) och avslutas med Lotta på Bråkmakargatan (1997). Efter varje boks analys görs en sammanfattning med grund i studiens två första frågeställningar, Hur framställs miljö i illustrationerna? samt hur framställs karaktär i illustrationerna? Kapitlet avslutas med studiens tredje frågeställning, vilka likheter och skillnader finns i böckernas miljö och karaktärer?

6:1 Bildanalyser av Listigt, Alfons Åberg (1977)

I denna bok som är författad samt illustrerad av Gunilla Bergström får vi bekanta oss med Alfons Åberg 5 år gammal, han är på besök hos sin farmor tillsammans med sina två äldre kusiner.

Alfons och kusinerna

Bilden nedan är den första bilden samt intrycket läsaren stöter på i boken, att börja analysera denna blev således en självklarhet.

19

Bildens grundbetydelse, denotation demonstrerar en inomhusmiljö, med vad som kan tydas en matta som tar upp hela golvytan i orange/gula toner. Väggen i rummet är alldeles vit. Vi går nu vidare till beskrivningen av karaktärerna, på bilden finns tre stycken karaktärer, Alfons Åberg och Alfons två kusiner. Alfons iklädd en brun tröja, korta byxor och snörskor står på ena sidan av rummet. Kusinerna iklädda vita tröjor, bruna byxor och bruna skor samt tillhörande accessoarer som klocka, livrem, hängslen, tidning står placerad på andra sidan rummet.

Bildens bibetydelse, konnotation visar en väldigt enkel inomhusmiljö som endast består av randig matta i färgerna gul, rosa och orange, det blir såldes en väldigt opersonlig känsla av miljön. Väggen i rummet är alldeles vit, den avskalade miljön gör det svårt att se var Alfons och hans kusiner befinner sig, dock känns det inte speciellt barnvänligt. Karaktären Alfons som står med händerna bakom ryggen och tittar mot sina kusiners håll upplevs som ledsen, osäker och eller besviken. Kusinerna som står på andra sidan rummet tätt intill varandra på ett bestämt vis med händerna i fickorna. Med varsitt leende som signalerar en slags nöjdhet, båda kusinerna smilar och blickar åt Alfons håll. Bilden förmedlar ett slags utanförskap där kusinerna väljer att frysa ut Alfons. I jämförelse med Alfons enkla klädsel utan någon form av accessoar blir kusinernas framtoning något mer påkostad med accessoarer som klocka, hängslen, livrem med mera.

Alfons, farmor, kusiner och kakor

Vi går vidare till bild nummer två i boken, plötsligt är avståndet mellan den ena kusinen och Alfons betydligt mindre samtidigt som farmor tillkommit i bild. Att studera detta närmre och ta

reda på varför blev således

intressant.

20

Bildens grundbetydelse, denotation uppvisas en inomhusmiljö med relativt få saker runt omkring. På bilden finns karaktärerna Alfons Åberg tillsammans med hans två äldre kusiner samt Alfons Farmor. Alfons och hans kusiner står respektive sitter med småkakor i handen som farmor bjuder på ur en burk. Barnens klädsel är enkel i vita och bruna toner, Farmor står i centrum av bilden iklädd en vit blus som är knäppt ändå upp i halsen, en brun kjol, bruna skor med klack samt ett lila förkläde med stora svarta blommor på. Hennes hår ligger fint bakåtkammat och i öronen hänger ett par örhängen.

Bildens bibetydelse, konnotationväcker känslan attrummet är ett så kallat vardagsrum, dock ett väldigt avskalat sådant. Det bruna kala golvet ger ett kallt intryck, väggen i rummet är kritvit vilket ökar på känslan av tomhet och kyla. Kakburken farmor håller i gör bilden lite varmare och hemtrevligare. Känslan karaktärerna förmedlar i bilden är en familjär sådan, Alfons, hans kusiner och farmor ser ut att trivas i varandras sällskap. Farmors klädsel och välkammade hår framställer henne som en proper och noggrann dam. Hon står placerad mellan barnen och bjuder sina barnbarn på småkakor ur en burk. Jag får känslan av att farmor placerat sig på detta vis för att skapa en slags fred barnbarnen mellan. Samtidigt som hon signalerar en slags godhet och värme, att skapa harmoni och trevnad.

21

Alfons och kakorna

Den tredje och avslutande bilden för berättelsen om Alfons valdes med anledning att vi nu kommit en bit in i boken och gör således handlingen mer sammanhängande, samtidigt fattades intresse för bilden då Alfons alldeles ensam signalerar lycka på bilden, att studera detta närmre blev såldes intresseväckande.

Bildens grundbetydelse, denotation uppvisar av ännu en avskalad inomhusmiljö, på bilden finns en pall, under pallen ligger något spill. På ett hyllplan finns en grön kakburk dekorerad med stora blåa blommor placerad på. En bit bort i rummet finns en dörr som står öppen intill ett annat rum. Karaktären som är i centrum av bilden är Alfons, vidare syns farmor och kusinerna till i andra rummet. Alfons står placerad på en pall och äter en kaka.

Bildens bibetydelse, konnotation ger bilden en kal, avskalad miljö i blå ton som ger ett kallt intryck samtidigt som det gula skenet i rummet intill inger en varm och trivsam känsla. Smulorna under pallen signalerar liv och rörelse i bilden. Karaktärerna på bilden är Alfons, han

22

inger en busig känsla då har står på pallen med ett nöjt leende på läpparna i hållandes en kaka han nyligen tagit ur kakburken. Karaktärerna i rummet intill syns bara skuggorna av, vilket signalerar ett väldigt avstånd från Alfons. Jag får känslan av att Alfons så fort som möjligt vill äta upp kakorna då han väljer att stå kvar på pallen och äta samtidigt som hans smulade inger en känsla av en något stressad situation.

6:2 Sammanfattning av bilder i Listigt, Alfons Åberg (1977).

Resultatet av bildanalysernas miljö mynnar ut i en avskalad, stilren samt vuxen inredd inomhusmiljö. Bildernas brun/orangea toner gör att intrycket av miljön blir något tråkig och dyster. Jämförelsevis med karaktärerna i boken hamnar miljön i bakgrunden, karaktärerna består av kategorier som vuxen och barn. Den vuxne karaktären i boken, närmre bestämt Alfons Åbergs farmor förmedlar bilden av en vuxen som ödmjuk, omhändertagande samt ordningsam. Av bildanalyserna att döma resulterar dock bilden av barn något mer komplex i boken. Under handlingen möter vi Alfons i alla möjliga känslosammanhang. Alfons förmedlar, osäkerhet, besvikelse samtidigt som han förmedlar lycka och listighet. Tillskillnad från Alfons förmedlar hans äldre kusiner slughet, elakhet samt missunnsamhet gentemot Alfons.

Via karaktärernas agerande förmedlas samtidigt att vara fler än en spelar en stor roll i frågan om att få vara en del av gemenskapen. Det är tydligt att Alfons blir utfryst av sina kusiner undantagsvis för gången då Alfons farmor är med i bild och med hjälp av kakorna bryter isen mellan barnen. På den tredje bilden passar Alfons på att ensam klättra upp på pallen för att äta fler kakor medans resten befinner sig i ett annat rum vilket tyder på att Alfons gör revolt och trotsar sina kusiner, dock inte framför dem. Sammantaget förmedlar bilderna ur Alfons att i farföräldrars hem är saker och ting på var plats, inga tillgängliga leksaker utan kakor som bjuds på utav farmor. Jag får känslan av att kakorna är en viktig del i det hela då Alfons farmor även om samtliga barn redan har flertalet kakor i handen fortsätter att bjuda på kakor ur burken. Sammantaget är det sociala konstruktionerna vi stöter på via bilderna av osäkerhet när vi möts av en utstött och sorgsen Alfons följt av makt via kusinernas gruppbeteende och till sist godhet av farmor som genom att bjuda på kakor föra barnbarnen närmre varandra. Världen som konstrueras av bilderna är såldes en värld där miljön är enkel samtidigt som den präglas av ordning och reda, få saker att aktivera sig med samt en värld där barn stöter ut varandra och grupperas utan en vuxens närvaro.

23

6:3 Bildanalyser av Pannkakstårtan (1985)

Vi lämnar Alfons Åberg och går vidare till en bilderbok titulerad Pannkakstårtan som är illustrerad samt författad av Sven Nordqvist (1986). Bokens handling är om gubben Pettson och katten Findus som tillsammans ska baka en födelsedagstårta åt Findus.

En grönskande idyll

I samma ordning som föregående bok väljer jag att titta närmre på den första illustration läsaren stöter på i boken.

Bildens grundbetydelse, denotationvisar en utemiljö med stora öppna ytor täckt av en massa grönska som träd, buskar, gräsmattor. Bilden visar även åkrar, och en hel del röda trähus med tillhörande gårdar. På gårdarna finns djur som höns, kor, hästar med mera. Illustrationen är väldigt detaljrik och färgrik. Illustrationen bjuder på flertalet karaktärer, nere i högra hörnet av bilden finns nio stycken karaktärer. Tre stycken barn samt sex stycken vuxna. Kläderna är tillsynes enkla och vardagliga, i händer håller somliga av dem redskap som kratta och ”slopa”.

24

Nere i vänstra delen av bilden syns Pettson och katten Findus till. Pettson iklädd ett par bruna skor, blåa byxor, vit skjorta med en brun tillhörande kortärmad tröja samt en hatt på huvudet går längs gården ihållandes en korg. Framför Pettson befinner sig katten Findus, Iklädd gröna hängslen.

Bildens bibetydelse, konnotation ger illustrationens utomhusmiljö en idyllisk känsla, grönskan, de röda husen och alla djuren inger ett slags lugn över bilden. Ljuset i bilden gör att jag får känslan av att vi befinner oss under en sensommarförmiddag. Bildens alla små detaljer gör illustrationen levande och fylld av fantasi. Karaktärerna som befinner sig i det vänstra hörnet av bilden står tätt intill varandra med ett stort leende på läpparna vilket signalerar en värme och gemenskap dem emellan. Det känns som en samling goda grannar. Karaktärerna Pettson och Findus som befinner sig längre ner på gården går med bestämda steg in mot huset. Findus går en bit framför Pettson med ena tassen i fickan, känslan av att Findus leder vägen lite grann väcks således. Pettson som går strax bakom Findus uppfattas som lätt stressad.

25

Pettson, Findus och äggen

Vi lämnar den första bilden och går vidare till nästa bild, intrycket av en plottrig, idyllisk samt händelserik miljö har på bild nummer två förvandlats till stillsam, lugn och mindre händelserik miljö. Att granska detta närmre blev således intressant.

Bildens grundbetydelse, denotation visar att vi befinner oss i ännu en utomhusmiljö, på bilden syns ett rött hus med tillhörande fönster och dörr. På huset hänger en tvättlina med en blå/vit randig strumpa samt en fågel sittandes. Utanför huset finns en grön träbänk. Marken är täckt av grus och grönt ovårdat gräs.

Karaktärerna på bilden är Pettson och Findus, Pettson iklädd boots, blåa byxor, en vitrandig skjorta, brun väst och en ljusbrun hatt på huvudet bär ett par glasögon och sitter på en bänk. Pettson har ett välväxt skägg som täcker ungefär halva ansiktet, i hans hand håller han ett ägg

26

han noga studerar. Sidan om Pettson finns Findus. Findus iklädd grönrandiga hängslen går fram och tillbaka längs bänken med tassarna bakom ryggen och svansen högt upp i luften.

Bildens bibetydelse, konnotation medför att miljön känns avslappnad och tillåtande, dörren som står på glänt tillsammans med nyckeln som hänger på en spik precis intill signalerar sommar, tillgänglighet samt ett öppet hem. Samtidigt som jag får känslan av en oförsiktighet. Husets charmiga och något slitna utseende visar att det stått ett tag, strumpan som hänger på tork ger ett plottrigt och slappt intryck. Bildens miljö inger samtidigt ett lugn där saker och ting tar sin tid.

Den första tanken jag får när jag studerar karaktärerna närmre är att Findus signalerar en missnöjdhet med sitt kroppsspråk. Viset han tittar på Pettson och går fram och tillbaka längs bänken med tassarna bakom ryggen signalerar detta. Han känns irriterad, stressad och less, troligtvis på Pettson som i lugn och ro studerar ägget. Pettson är den som signalerar lugnet i bilden, hans avslappnande stil och kroppsspråk inger en sansad personlighet som inte påverkas av yttre faktorer såsom Findus agerande.

27

Äggröra, pust och stön

Vidare in i boken fastnade jag för en illustration som dyker upp en bra bit in i handlingen. Vid första anblick väcks känslan av kaos upp samtidigt som den annars sansade gubben Pettson minst sagt ser ilsken ut, att titta närmre på kaoset och den annars sansade gubben blev således intressant

Bildens grundbetydelse, denotation påvisar att vi nu befinner oss i en relativt avskalad utomhusmiljö, marken är delvis täckt av gräs och grus. På marken finns en långsmal stege liggandes samt en träkorg och en stor pöl av löskläckta ägg. Karaktärerna på bilden visar Findus iklädd grön/vita hängslen och en mindre grön huvudbonad. Vidare ser vi Pettson iklädd samma kläder som föregående bilder. Hans händer och fötter är täckta av löskokt ägg och äggskal. På

28

bilden finns även tre stycken små gröna figurer med samt två stycken vita ankor iklädda sjukvårdarhattar bärandes på en liten brits med ett äggskal.

Bildens bibetydelse, konnotation inger känslan av en miljö som är smått kaosartad, pölen av de löskokta äggen och korgen på marken signalerar detta. Gräsets vildvuxna utseende tillsammans med de kala fläckarna av mark intrycket av en mindre skött utomhusmiljö. Karaktären Pettson ser allt annat än glad ut på denna bild, av hans kroppsspråk att tyda ser han även obekväm ut. Täckt av äggskal och sörjan av äggen stampar han bestämt med foten i pölen av ägg. Hans ansikte är alldeles rött av ilska, munnen är öppen som ett stort gap och ögonbrynen alldeles hopskrynklade vilket tyder på stort missnöje.

29

6:4 Sammanfattning av analyser i Pannkakstårtan (1986)

Sagan om Pettson och Findus förmedlar minst sagt en idylliskt lugn grönskande miljö, med stora öppna ytor infinner sig en frihetskänsla vid första anblick. Vid en närmre analys av bilderna består lugnet men känslan av en ofärdig och plottrig miljö uppstår. Det något slitna charmiga huset Pettson och Findus lever i, den uppfinningsrika uppspikade tvättlinan utanför huset samt hönan som står i dörröppningen på bild nummer två förstärker dessa känslor. Lugnet som infinner sig via bilderna stannar abrupt av vid analysernas sista bild. Vi får då stöta på en miljö som är relativt avskalad med fokus på havet av ägg som ligger på marken, den gröna sköna bilden försvinner såldes bort och ersätts av en slarvig och stressad miljö med flertalet saker liggandes på marken.

Vad det gäller karaktärerna i boken om pannkakstårtan är det kategorierna Pettson som vuxen, Findus som barn/katt samt djuren som finns med i små vrår av illustrationerna. Gubben Pettson förmedlar en lugn och tålmodig vuxen som låter saker och ting ta sin tid. Hans tålamod är långt fram tills vi får se en ny sida av Pettson, i den sista bilden som analyseras stöter vi på gubben som utsöndrar både ilska, missnöje och uppgivenhet. Katten Findus däremot är mer eller mindre densamme analyserna igenom. Via sitt kroppsspråk utstrålar han en slags ledarroll med ytterst lite tålamod och förståelse för gubben Pettson. På samtliga bilder befinner sig Findus på avstånd från Pettson med ett bestämt kroppsspråk och stirrade ögon, undantagsvis från den första illustrationen då Findus går med bestämda steg framför Pettson efter att ha hämtat ägg. Findus förmedlar att saker och ting ska gå fort till och vid missnöje protesterar han med hela sin kropp. Pettson förmedlar värdet att låta varje sak få ta sin tid och utför det han ska på ett omsorgsfullt vis. De sociala konstruktionerna vi finner är såldes tålmodighet, godhet och vrede som vi ser i Gubben Pettson, makt och rastlöshet konstrueras via Findus när han på samtliga bilder bestämt är i framkant, missnöjd och i ständig rörelse. Världen som skapas via bilderna av Pettson och Findus är således en värld fylld av kreativitet, väntan och idyllisk miljö.

30

6:5 Bildanalyser av Lotta på Bråkmakargatan (1994)

Vi förflyttar oss nu till boken om Lotta författad av Astrid Lindgren och illustrerad av Ilon Wikland. Lotta 5 år gammal, bor tillsammans med sin mamma och resten av familjen i ett hus utanför stan.

God morgon Lotta

Bilden valdes med anledning av att det är den första bilden läsaren stöter på i boken och blir såldes ett slags första intryck av bokens vidare illustrationer.

Bildens grundbetydelse, denotation visar en inomhusmiljö med en säng i centrum, på sängen ligger tillhörande sängkläder, en tavla hängandes ovanför kortsidan av sängen, en ram av något slag finns uppfäst på långsidan väggen ovanför sängen med en teckning och en nallebjörn fastspända. Framför sängen finns en trasmatta, sidan om mattan står ett par mindre skor placerade.

Karaktärerna som finns på bilden är Lotta och hennes mamma, Lotta sitter på sängen i linne och underbyxor och ett par strumpor. I famnen håller hon ett rosa gosedjur. Lottas mamma står

31

placerad framför Lotta iklädd en grön skjorta, brunt bälte, en gråaktig kjol samt ett par tygskor. Hon håller fram en vit tröja till Lotta.

Bildens bibetydelse, konnotation visar att vi befinner vi oss i ett barn rum, alltså Lottas. Sängen som är i fokus på bilden ger intrycket av att någon just vaknat då sängkläderna är halvt uppbäddade. Inredningen med teckningen och björnen talar för att Lotta har fått bestämma hur rummet ska inredas. Helhetsbilden är något stökig samtidigt som rummet känns varmt och avslappnat med alla färger och detaljer.

Karaktären Lotta iklädd ett rosa linne, vita underbyxor och ett par något förstora blåa sockor sitter på sängkanten och håller bestämt i sitt gosedjur. Hennes hår står åt alla håll och kanter, av hennes uttryck att döma är hon arg eller missnöjd. Missnöjet riktas åt Lottas mamma som står placerad framför Lotta ihållandes en vit tjock tröja. Lottas mamma ser däremot lugn och harmonisk ut. Hon smilar och presenterar tröjan för Lotta. Mammans hår är tillskillnad från Lottas hår prydligt och välkammat, vidare är hon klädd i en grön skjorta knäppt ända upp i halsen, ett brunt bälte och en brunmönstrad utsvängd kjol som når ner till knäskålarna. På fötterna bär hon ett par enkla mörka tygskor med snören. Kläderna signalerar en proper stil med ordning och reda, tillskilland från Lottas som signalerar en ledig och avslappad stil.

32

Lotta, mamma och frukosten

Vi har nu förflyttat oss till en annan typ av miljö som vid första anblick ser inbjudande ut, vid en närmre titt förändras dock känslan. Jag väljer därav att titta närmre på miljö och karaktärer på bilden.

Bildens grundbetydelse, denotation visar en inomhusmiljö, i centrum av bilden finns ett bord med fyra stolar runt omkring. På bordet finns diverse fika utplacerat. Bilden visar även ett relativt stort fönster med en grön stor växt placerad på fönsterbrädan.

Karaktärerna är, Lotta iklätt linne, underbyxor och ett par sockor. Gosedjuret är placerad på en stol sidan om Lotta som står upp framför bordet. Sittandes på en utav stolarna finns Lottas

33

mamma. Iklädd en grön skjorta, brunt bälte och en brunaktig underdel. Med en tidning framför sig försvinner en del av hennes ansikte.

Bildens bibetydelse, konnotation visar en inomhusmiljö, mer specifikt ett kök då det centrala på bilden är ett matbord med fyra tillhörande stolar runt omkring. Bordet ser inbjudande ut då det är uppdukat med smörgåsar, smör, pålägg och två koppar med någon slags varm dryck. Känslan bilden förmedlar är av en hemtrevlig miljö, dock en relativt avskalad sådan. Med undantag för det framdukade frukostbordet.

När det kommer till karaktärerna får jag känslan av Lotta, med tanke på hennes klädsel tagit sig ur sängen för att äta frukost. Med armarna ut längs sidorna, händerna ihop knutna och benen isär får jag känslan av att Lotta är arg eller bestämd. Återigen på sin mamma då hon blickar år hennes håll. Lottas mamma sitter vid bordet och läser en tidning som tar upp en stor del av hennes ansikte och kropp. Viset Lottas mamma håller tidningen på ger en känsla av avskärmning, Lottas mamma känns inte speciellt närvarande i relationen till lotta av bilden att skåda, möjligtvis av anledning att hon nu erbjudit en fortsatt arg Lotta frukost och gränsar av deras spänningar med en tidning. Placeringen av Lottas gosegris uppfattar jag även som en slags mur mellan Lotta och hennes mamma.

34

Lyckliga Lotta

Vi har nu kommit fram till den allra sista bilden som analyseras, bilden valdes eftersom jag fastande för dess skarpa färger samt bilden av Lotta som nästan ett helt annat barn.

Bildens grundbetydelse, denotation visar en inomhusmiljö, ett mörkt rum med trägolv och betongvägg. Rummet är fyllt utav diverse möbler som bord, byrå, säng, stolar samt en massa andra småprylar. I ena änden av rummet finns ett litet fönster som står vidöppet.

Karaktären på bilden är Lotta, iklädd en stor t-shirt, knästrumpor och ett par bruna skor, i ena handen håller Lotta en dammtrasa som hon dammar av byrån med, i andra handen håller Lotta en docka.

35

Bildens bibetydelse, konnotation visar en inomhusmiljö som liknar en slags vindsvåning då rummets både väggar och golv är av de mörkare och rustikare slaget. Rummet är fyllt utav möbler av olika slag, rummet ger överlag en stökig och trång känsla samtidigt som en varm och harmonisk känsla dyker upp då rummet består av alla regnbågens färger. På golvet finnes allt ifrån kläder av olika slag till tidningar i olika högar.

Den enda karaktären på bilden är Lotta. Iklädd en stor, luftig vit t-shirt, knästrumpor och ett par bruna sandaler och en frisyr som spretar åt alla håll och kanter. Klädseln och håret signalerar en frihetskänsla. I ena handen viftar Lotta omkring med dammtrasa, i andra handen bär hon på en docka tätt intill sig. Av hennes ansiktsuttryck att döma är hon glad och belåten. Lotta verkar trivas utomordentligt bra, i miljön som både är stökig och plottrig, dock är det en miljö där Lotta får chansen att helt bestämma hur saker och ting ska vara. Det som känns viktigt för Lotta när en granskning av bilden görs är omhändertagande och en trevnadskänsla, mitt i röran har Lotta bäddat ner sitt gosedjur och lagt en filt över. I famnen håller hon en docka tätt intill samtidigt som hon städar och på bordet har Lotta dukat upp med service och placerat en blomma strax intill.

36

6:6 Sammanfattning av analyser ur Lotta på Bråkmakargatan

Bildernas miljö har bjudit på en hemtrevlig, varm, färgglad och en något stökig miljö. Med tydliga spår av barn samt vuxen, dels när vi får insyn i Lottas rum med diverse ting för barn samtidigt som vi fått insyn i familjens kök som var präglat av ett minst sagt påkostat frukostbord med diverse mat och dryck uppdukat av Lottas mamma. Bildernas färgglada samt något stökiga intryck gör bilderna levande och förmedlar ett hem av rörelse och liv. Kategorierna i boken om Lotta är barn och vuxen. Redan vid första bildanalysen möts vi av karaktären Lotta som en arg, bestämd och självständig person som vet vad hon vill och vad hon inte vill. Detta ser vi genom hennes kroppsspråk och agerande jämtemot sin mamma. Lottas spretiga hår, kläder och rum förstärker känslan av ett självständigt och bestämt barn.

Det är först i den sista bildanalysen när Lotta är helt ensam vi får uppleva henne som en harmonisk och bekymmersfri person. Lotta ler med hela ansiktet, rör sig på ett helt annat vis samt bär andra typ av kläder, missnöjet och ilskan är ett minneblott. Lottas mamma som är kategorin vuxen i handlingen upplevs som en lugn harmonisk, omhändertagande kvinna som gärna har hemmet och saker runt omkring i ordning.

Detta kan vi se genom hennes klädsel och prydligt välkammade hår när hon besöker Lotta på hennes rum samt hennes upplägg på frukostbordet. De sociala konstruktionerna som förmedlas via bilderna är bland annat, godhet, omhändertagande, tålamod, makt och glädje. De tre förstnämnda står främst Lottas mamma för, hon utstrålar en omhändertagande, god moder som med ett stort tålamod vill sitt barns bästa.

Makten, glädjen och likt sin moder står Lotta för omhändertagandet, hennes vilja att själv bestämma är tydlig i analyserna samtidigt som glädjen och hennes förmåga till omhändertagande är oundviklig i analysernas sista bild på Lotta som överlycklig strosar omkring i en miljö som med dess färger och ljus utsöndrar lycka. Världen som konstrueras i boken om Lotta är enligt mina analyser ett färgstarkt, varmt hem med tydliga spår av både barn och vuxna, en vuxen som engagerar sig, visar omtanke och står för ordningen i hemmet, barnet förmedlas som en person med stark vilja, många idéer och omhändertagande.

37

6:7 Likheter och skillnader i illustrationerna

Vi har nu kommit till den sista frågeställningen som lyder, vilka likheter och skillnader stöter vi på i illustrationerna?

Framställningen av Lotta och Findus är nästan identisk, båda karaktärerna konstrueras som bestämda, otåliga samt missnöjda. I analyserna med Lotta och Alfons kan vi även se hur dels Alfons går från att vara bekymrad och osäker till i den sista bilden listig och nöjd. Även Lotta går från att vara missnöjd och otålig till att på sista bilden generera glädje och tillfredställelse. Detta sker när både Alfons och Lotta är ensamma, utan kusinerna, farmor eller mamma. Vidare upptäcktes flera likheter bland vuxenkaraktärerna. De framstående likheterna mellan Pettson, Alfons farmor samt Lottas mamma var de sociala konstruktionerna god, tålmodig, lugn samt omhändertagande. I framställningen av miljön var Alfons och Lottas miljö lika på så vis att samtliga bilder var av en väl iordningställd inomhusmiljö med undantag för Lottas rum och bilden på vindsvåningen.

Flest likheter vad det gäller miljö ser vi hos Pettson och Findus hem jämfört med Lottas hem. Den varma, färgglada, plottriga känslan uppstår på samma vis i böckerna, med detaljer som tvättlinan och spiken med nyckeln hos Pettson till hänget med nallebjörnen i hos Lotta ger miljöerna ett intryck av liv, rörelse och värme. Skillnaderna var färre än väntat, i varje fall när det kommer till karaktärernas framställning. Alfons som i första analysen upplevs som ledsen, osäker och besviken, samt Pettson som genererar ilska och uppgivenhet i sista analysen skiljer sig från resten av karaktärerna som håller en relativ jämn bildanalyserna igenom. I miljön är det allra största skillnaderna inom och utomhusmiljöerna. De utvalda illustrationerna från Pettson och Findus bjuder endast på utomhusmiljö tillskillnad från Lotta och Alfons som vi endast stöter på i inomhusmiljöer.

38

7. Diskussion och slutsats

Under detta kapitel kommer studiens syfte som lyder, vilka världar skapas i de populära bilderböckerna besvaras samtidigt som studiens frågeställningar diskuteras. Vidare kommer kopplingar till studiens tidigare forskning utföras.

Följande frågeställningar diskuteras nedan i följande ordning. - Hur framställs miljö i böckernas illustrationer?

- Hur framställs karaktär i illustrationerna?

- Vilka likheter och skillnader påträffas gällande miljö och karaktär i studiens resultat och analys?

Vi börjar med att sammanställa studiens resultat av miljön vi fått bekanta oss med i böckerna. I illustrationerna framställs allt ifrån en avskalad, väl iordningställd inomhusmiljö som upplevdes som kall, tråkig och till för vuxna. Vidare möts vi av en nästintill motsatt miljö som framställs som plottrig, slarvig men ändock idyllisk utomhusmiljö. För att sedan landa i lagom stökig, färgglad och i iordningställd inomhusmiljö med en hemtrevlig känsla med tydliga inslag av vuxna och barn.

Vi går vidare till frågeställning nummer två som handlar om karaktärernas framställning i böckerna, vi börjar med Alfons. Ur analyserna att döma framställs karaktären Alfons Åberg som ett bekymrat, osäkert och sorgset barn vid första anblick, längre in i handlingen får vi dock en annan bild av Alfons, en Alfons som är listig, lurig och nöjd. Kusinerna framställs som obekymrade, överlägsna och nöjda. Slutligen får vi möta Alfons farmor, en kvinna som framställs som ordningsam, omtänksam lugn och god, detta ser vi i dels hemmet och i relationen till barnbarnen. Framställningen av Alfons farmor stämmer överens med resultaten Crawford och Bhattacharya (2014) fick fram i undersökning av hur morföräldrar framställs i bilderböcker. Forskarnas resultat resulterade bland annat i att farföräldrar framstod som rogivande människor som lekte tillsammans med sina barnbarn. När vi tittar på bildanalyserna av Alfons ser vi även här att farmor bland annat framställs som lugn och god samt att hon på ena bilden umgås med barnen och bjuder på kakor och på en annan bild sitter vid bordet tillsammans med kusinerna. Crawford och Bhattacharya (2014) diskuterar även hur farföräldrar ofta framställs via kläder, enligt forskarna bar ofta farmödrar exempelvis klänning och förkläden vilket vi även uppmärksammat att Alfons farmor gör.

39

Vi beger oss nu till Gubben Pettson och Findus, i analyserna av Pettson upplever vi vid första anblick en lätt stressad gubbe som på nästa blad upplevs som lugn, harmonisk och tålmodig med sinne för ordning. Till att slutligen landa i en bild som uppvisar en ilsken och uppgiven gubbe. Sammantaget upplevs dock Pettson som lugn, tålmodig och god människa. Oklart är det om Pettson ska föreställa någon slags far eller farfar till Findus, känslan av en familjerelation genomsyrar i vart fall bilderna. Vi kan således ännu en gång finna likheter med studien kring hur far och morföräldrar framställs av Crawford och Bhattacharya (2014). Forskarna menar att farföräldrar ofta framstod som män med glasögon och en alldaglig klädstil, vilket vi även ser hos gubben Pettson.

Den andra karaktären är katten Findus, som jag tänker ska föreställa ett barn i en katts kropp. Findus framställs som otålig, rastlös, bestämd med en vilja att leda, detta ser vi på samtliga bilder. I Odenbrings studie om Emmaböckerna diskuteras bland annat att barnen under 70-talet blev självständigare och inte lika undergivna vuxna som förr (Odenbring 2014). I bildanalyserna av Pettson och Findus blir detta tydligt, Findus gör motstånd och visar missnöje mot Pettson på samtliga bilder.

Vi lämnar Pettson och Findus och diskuterar nu istället framställningen av Lotta på Bråkmakargatan och hennes mamma. Karaktären Lotta har via bildanalyserna framställts som ett bestämt, otåligt och missnöjt barn ända fram till den sista analysen där vi möter en minst sagt lycklig och omhändertagande Lotta vi knappt känner igen. Karaktären Lotta känns dels igen i Odenbrings diskussion om hur barn inte är lika undergivna vuxna som förr samtidigt som vi kan se likheter i det forskaren Österlund (2008) diskuterar i sin studie kavat men känslosam Österlund menar att flickor framställs som modernare och annorlunda jämfört med bilderböcker från förr. I studien kavat men känslosam studerades Gittan i olika böcker, likt Lotta framställs Gittan som en flicka med skinn på näsan, samtidigt som hon har en omhändertagande roll på somliga bilder (Österlund 2008).

Lottas mamma framställs som lugn, ordningsam, tålmodig samt omtänksam. Vi kan här se likheter med det Odenbring skriver om i sin studie. Forskaren menar att Emmas mamma framstår som den föräldern med mer ansvarig för barnens välmående vilket vi även ser i bildanalyserna av Lotta, där det endast är modern som är med och har hand om sitt barn.

40

Den tredje och sista frågeställningen som lyder, vilka likheter och skillnader påträffas gällande miljö och karaktär i studiens resultat och analys? Var även den jag blev mest förvånad över, likheterna resulterade i fler än förväntat, främst via karaktärernas framställning. Speciellt när det gäller hur Lotta och Findus framstår i böckerna, likheterna var slående lika och med tanke på att Findus är vad jag tänker ett barn i en katts kropp utgjorde det hela mer intressant. Alfons var den karaktären som skilde sig mest åt jämfört med de andra, med sin osäkra, bekymrade men ändock listiga framställning framstod han som Lottas och Findus motsats. Likheterna de vuxna emellan var även fler än förväntat, den ordningsamma, lugna och tålmodiga människan var övervägande bland vuxenkaraktärerna. Jag tänker att likheterna och skillnaderna kan bero på att varje författare haft olika syfte och budskap med bilderböckerna. Dock presenterar samtliga böcker olika typer av familjekonstellationer, likheterna mellan barnen även Findus inräknat är många, anledningen till detta tänker jag beror på att författarna haft varierande tankar om hur barn är och sedan applicerat detta i bilder. Likaså när det gäller hur en förälder, nära anhörig är. Likheterna och skillnaderna i miljön tänker jag även grundas i hur de olika författarna kopplar samman hur barn och familj lever av egna eller andras erfarenheter.

Sammantaget fanns alltså kategorierna barn och vuxna med i studiens samtliga böcker, barnvärlden står för att vara otåliga, själviska, bestämda, stundtals tillfreds samt osäkra och med en vilja att bestämma. Vuxenvärlden står för nästintill motsatsen, det vill säga, tålmodiga, omtänksamma, osjälviska och omhändertagande människor med en vilja att göra det bästa för barnen. Sammanfattningsvis resulterar analyserna i att de sociala konstruktioner som skapats i böckerna är av godhet, tålmodighet, och missnöjdhet, glädje, besvikelse, vrede och makt. Vidare tänker jag att böckernas illustrationer förmedlar en värld av en trygg och nära familjerelation där vuxna och barn tampas med de vardagliga bestyren i plottriga, avskalade och varma miljöer. Efter min tolkning kring hur karaktär och miljö framställs i tre populära bilderböcker samt jämförelsen mellan karaktär och miljö utifrån studiens resultat ser jag goda möjligheter att ta mig an studiens problemställning ute i arbetslivet. Böckernas bilder och eventuella betydelser är nu ett område jag tillsammans med barn i förskolan kan diskutera på ett utmanande, medvetet samt nyfiket vis som troligtvis gynnar barns förmåga till reflektion samt att läsa böckernas bilder på ett nyanserat och mer medvetet vis.

41

7:1 Yrkesrelevans

Med denna studie får lärare i förskolan en skarpare analytisk blick på de bilderböcker som erbjuds barnen. Att gå igenom och undersöka vilka världar böckerna möjligtvis kan förmedla via bilder kan vara av stor vikt i arbetet kring barns inflytande, normer och värden. Genom kompetens inom bildanalys samt socialkonstruktionism kan förskollärare utmana barnen genom att ställa frågor, analysera samt diskutera böckernas illustrationer på ett medvetet och djupare vis. Detta styrks av Edwards som menar att en vuxens kompetens kring bilder är ett stort plus då den vuxne kan utmana barnen och utforska bilder ytterligare (Edwards, 2008). Vidare möjliggör detta för reflektioner som exempelvis, erbjuder vi nyanserade bilderböcker som speglar dagens samhälle eller erbjuder vi bilderböcker som präglas av stereotypa illustrationer? Jag tänker en samling böcker av båda delar skulle utgöra spännande och värdefulla diskussioner med barnen.

På så vis kan barnens samt mina tolkningar av bilderna vara ett bra vis att förstå varandras olikheter. Min tolkning av en bild behöver inte stämma överens med en annans. Under samtalet finns möjligheter att identifiera sig eller någon i sin omgivning med en karaktär i boken, eller en miljö som väcker en speciell känsla inom en, positiv eller negativ. Diskussion av bilders grund och bibetydelser som exempelvis hur karaktärer och miljö ser ut, vad gör karaktärerna, vad väcker karaktärerna och miljön för känslor? Tänker jag är reflektioner som gynnar barns förståelse för andra människor, miljöer samtidigt som vi får en djupare förståelse för varandra.

7:2 Metoddiskussion

Då grunden till valet av bildanalyserna var att göra ett försök att uppleva det ett förskolebarn får ta del av i bilderna utgjorde det hela mer intressant. Att som vuxen endast undersöka och analysera bilderna i böckerna visade sig vara svårt i början av analyserna, att helt ignorera texten var en utmaning. En bit in i analyserna flöt dock undersökningen av bilderna på och upptäcker gjordes som vid endast läsning av boken varit svår. Metoden var således utmanande samt givande och medförde en hel del nya tankar och lärdomar av hur en bild kan analyseras. Viktigt att nämna är dock att analysen och resultatet av studien bygger på mina tolkningar av vad bilderna möjligtvis förmedlar barn, vilket innebär att studiens resultat kunnat bli annorlunda vid en annans undersökning.

42

7:3 Förslag på vidare forskning

Ett tänkbart förslag på vidare forskning inom liknande område är att i nästa steg observera hur barn i förskolan tar sig an och samtalar kring bilder ur sagor och berättelser. Att således observera förskolebarn som använder sig av lärosagor vid olika tillfällen är förslag på vidare forskning inom området bilder och barn.

43

Referenslista

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Bergström, Gunilla (1977). Listigt, Alfons Åberg! Stockholm: Rabén & Sjögren

Cornell, Peter (red.) (1988). Bildanalys: teorier, metoder, begrepp : [uppslagsbok]. 2. uppl. Stockholm: Gidlund

Edwards, Agneta (2008). Bilderbokens mångfald och möjligheter. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur

Eriksson, Yvonne (2009). Bildens tysta budskap: interaktion mellan bild och text. Stockholm: Norstedts akademiska förlag

Nordqvist, Sven (1984). Pannkakstårtan. Bromma: Opal

Lindgren, Astrid (1993). Lotta på Bråkmakargatan. Stockholm: Svensk filmindustri

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2016). Stockholm: Skolverket

Kåreland, Lena (1994). Möte med barnboken: linjer och utveckling i svensk barn- och

ungdomslitteratur. Stockholm: Natur och kultur

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Nikolajeva, Maria (2000). Bilderbokens pusselbitar. Lund: Studentlitteratur

Nikolajeva, Maria (2017). Barnbokens byggklossar. Upplaga 3 Lund: Studentlitteratur

Nordström, Gert Z. (1986). Påverkan genom bilder: en studie av olika bildtypers

påverkningseffekter. Stockholm: Styr. för psykologiskt försvar

Patricia A. Crawford och Sharika Bhattacharya. 2014, "Exploring Images of Grandparents in

Picture Books", Journal of Research in Childhood Education, 28: 128-144, 2014

Odenbring, Ylva. 2014, "Emmaboken, den jämställda familjen och förskolan – En historisk och

samhällskritisk studie", Journal of nordic early childhood education research, Vol.7, nr. 2, p.

44

Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur

Österlund, Mia. 2008. Kavat men känslosam. I Andersson, Maria & Druker, Elina (red.)