Likheter och skillnader

4.4.1 Värdeskapare

Alla de tre analyserade partierna har inslag som stämmer in på civilsamhället som värdeskapare. Samtliga partier delar synen på civilsamhället som en viktig del i den fysiska folkhälsan. De lyfter alla vikten av idrottsföreningar och att dessa föreningar gör en viktig insatts för folkhälsan och gemenskapen. Det är ett område som samtliga partier för fram i text och debatt som något mycket positivt som bör främjas. Dessa organisationer finns till för sina medlemmar och deras huvudsyfte är att bidra till aktiviteter för sina medlemmar. Partierna skiljer sig dock åt när det kommer till civilsamhällets autonoma ställning i förhållande till staten, vilket är en bärande tanke inom idealtypen för civilsamhället som värdeskapare. Socialdemokraterna och Moderaterna påtalar båda att de vill värna civilsamhällets självständighet och särart. De bägge partierna påtalar att denna självständighet från statlig detaljstyrning är grunden för ett rikt civilsamhälle som bidrar till samhällsviktiga aktiviteter. I Sverigedemokraternas politik är detta inte alls lika tydligt. De nämner visserligen i debatten att det är viktigt att värna civilsamhällets eget utrymme i förhållande till staten, men i nästa andetag så påtalar de att de värden som skapas av

civilsamhällen inte får styras bort för mycket från staten genom en egen politisk agenda. Sverigedemokraterna vill också skapa lokala kulturlotsar som ska samla in och marknadsföra kultur samt etablera sverigecenter i de mest utsatta områdena. Detta begränsar civilsamhällets självständighet till att skapa mångfald av kultur i sina aktiviteter. Detta skulle kunna betraktas som den detaljstyrning som Moderaterna och Socialdemokraterna starkt tar avstånd från i sin politik.

36 I frågan om trossamfund skiljer sig partiernas politik sig också åt. Moderaterna och

Sverigedemokraterna omnämner frekvent trossamfund som en viktig del av civilsamhället. Moderaterna lyfter vikten av att få möjlighet till en andlig hemvist och att staten bör öka skyddet för trossamfund, vilket stämmer överens med tankarna inom civilsamhället som värdeskapare som utför aktiviteter för sina medlemmar. Även Sverigedemokraterna talar om trossamfundens roll dock ligger fokus i dessa framföranden på att bevara kulturella seder och byggnader för framtida generationer. Socialdemokraterna lyfter inte fram trossamfund alls i sin politik kring civilsamhället. Kring trossamfund kan jag konstatera utifrån analysen att de två högerpartierna ser ett mer betydande värde av trossamfundens roll i samhället vilket inte belyses i

Socialdemokraternas politik.

4.4.2 Opinionsbildaren

Civilsamhället som opinionsbildare har stora samband med 1900-talaet folkrörelser. En stor skillnad mellan de analyserade partierna handlar om vilken benämning som partierna använder sig av när de ska tala eller skriva om civilsamhället. Även om alla partierna vid några tillfällen använder sig av uttrycket civilsamhället så varierar det för övrigt. Socialdemokraterna använder ofta benämningen folkrörelse både i tal och skrift. Det kan också förklaras med att

Socialdemokraterna själva är en del av den traditionella folkrörelsen under 1900-talet och vill värna den frivilliga gemenskap som folkrörelser ofta beskrivs som och som påminner mycket om idealtyperna opinionsbildare där människor går samman för att gemensamt föra fram sin talan. Moderaterna använder frekvent civilsamhället som begrepp och talar eller skriver inte om folkrörelse.

Socialdemokraterna vill ha få begränsningar för vilka civilsamhällsaktörer som ska vara

berättigade till offentligt ekonomiskt stöd vilket också stämmer väl överens med idealbilden av civilsamhället som opinionsbildare och även värdeskapare. Moderaterna vill däremot inte att organisationer som sprider hat och propaganda ska vara berättigade till offentliga bidrag. Sverigedemokraterna vill minska anslagen till trossamfund som inte är demokratiska och

37 organisationer som inte delar svenska eller västerländska värderingar. Detta stärker mitt tidigare konstaterande att Sverigedemokraterna skiljer sig från den andra två partierna i frågan om civilsamhällets självständighet att fritt utrycka åsikter och bedriva aktiviteter utifrån sina

medlemmars intresse. Även Moderaterna bryter i detta avseende mot sina egna inlägg om ett fritt civilsamhälle då de inte vill tilldela partier som bedriver propaganda offentliga medel. Att fritt utrycka sina åsikter är en del av det autonoma civilsamhälle som präglade 1900-talets

folkrörelser och som även är grunden för idealtypen opinionsbildare. Sverigedemokraterna hävdar dock på sin hemsida att de själva är en folkrörelse. Detta skulle jag dock vilja ifrågasätta då folkrörelser i den kontext som mitt analytiska ramverk visar på och som finns återgett i mitt analysschema bygger på att alla delar av civilsamhället ges samma möjlighet till att fritt utöva aktiviteter och bedriva opinion i de frågor som medlemmarna finner viktiga. I fallet

Sverigedemokraterna skulle det i sådana fall bara vara det egna partiet som hade folkrörelsens friheter och möjligheter, övriga aktörer inom civilsamhället skulle inte ha samma möjligheter.

4.4.3 Välgörare

Moderaterna talar flera gånger under debatterna som jag analyserat om idéburna organisationer. Detta stämmer väl överens med tankarna i idealtypen välgörare där idéburna organisationer via till exempel idéburet offentligt partnerskap (IOP) kan fungera som ett komplement till det offentligas välfärdstjänster. Sverigedemokraterna utrycker däremot ett starkt motstånd till civilsamhället som välgörare. De anser att civilsamhället ska verka för sina egna medlemmar. Sverigedemokraterna är tydliga med att civilsamhälles primära uppdrag inte är att var välgörare. Socialdemokraterna omtalar civilsamhällets insatser under flyktingvågen 2015 som något

positivt även om de, liksom Socialdemokraterna, inte ser den välgörande egenskapen som civilsamhällets primära uppgift utan istället vill bygga ut den offentliga välfärden så att den omfattar alla i befolkningen.

4.4.4 Serviceproducent

När det kommer till civilsamhället som serviceproducent så finns det även här stora skillnader på synen på civilsamhället partierna emellan. Socialdemokraterna har skrivningar som stämmer överens med civilsamhället som serviceproducent. Socialdemokraterna vill möjliggöra för

38 civilsamhällets aktörer att konkurrera med offentliga och privata aktörer inom området för

offentligt finansierad välfärd. Sverigedemokraterna är däremot tydliga i att de inte vill se civilsamhället som vare sig välgörare eller serviceproducent utan att civilsamhället ska bedriva aktiviteter så som sport eller friluftsliv för sina medlemmar, staten i sin tur ska ta hand om välfärdstjänsterna. Moderaterna har inga skrivningar som stämmer in på civilsamhället som serviceproducent.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att de analyserade partierna skiljer sig åt i de flesta avseenden när det kommer till synen på civilsamhällets roll. Sverigedemokraternas politik avviker mest från de idealtyperna som jag använt mig av i analysschemat. Då idealtyperna i analysschemat grundar sig på tidigare forskares identifierande av historiska synsätt på civilsamhällets roll så kan Sverigedemokraternas, som ett relativt nytillkommet parti, falla utanför dessa klassisk etablerade synsätt. Sverigedemokraternas rötter som vuxit fram ur fascistiska idéer kan förklara deras politik på området. Fascismen vill ha en dialog mellan en ledare och folket. Fascismen vill inte att grupper av människor i samhället med avvikande idéer går samman för att gemensamt framföra sin åsikt. Dessa fascistiska inslag i

Sverigedemokraternas politik omöjliggör den frihet som är grunden för alla de idealtyperna för civilsamhället som jag använder i analysen.

Socialdemokraternas positiva syn på folkrörelsens betydelse i samhället stämmer väl överens med den klassiska socialdemokratiska civilsamhällsregimen som dominerade synen på civilsamhället under 1900-talets Sverige. Det syns också tydliga inslag av socialismens grundtankar om att samhället är i ständig förändring och att människor som upplever sig dominerade av en annan klass eller åsikt bör gå samman för att med gemensam kraft lyfta sina budskap. Det är dock tydligt att Socialdemokraterna påverkats av vår samtid och nu komplettera sitt klassiska värdeskapande, opinionsbildande synsätt med idéer om civilsamhället som

serviceproducent via icke vinstdrivande sociala företag.

Moderaterna ser gärna civilsamhället som ett komplement som verkar där det offentliga inte når fram med sina välfärdstjänster. De ser inga problem med att civilsamhället via volontärer utför välfärdstjänster som det offentliga skulle kunna göra. Denna syn stämmer väl överens med den

39 traditionella liberala civilsamhällsregimen där civilsamhället under lång tid har producerat

välfärdstjänster som i den välgörande idealtypen. Det stämmer också väl överens med

konservatismens grundantagande om att traditioner som är av godo för samhället bör bevaras. Statens uppgift är inte att motverka klassamhället utan att verka för att olika samhällsklasser kan agera i harmoni och undvika revolution.