Den andra beskrivningskategorin har sitt fokus på det som respondenterna hänvisade till som gemensamma ramar, mål och strukturer och som beskriver innebörden i likvärdighet som regelstyrd och kvalitetsinriktad. Likvärdig måluppfyllelse vilar enligt analysen på både kommunens egenhändigt framtagna dokument i form av till exempel handlingsplaner samt på de styrdokument i form av skollag och läroplan som gäller nationellt för förskolan. Respondenternas tal om kvalitet och strävan efter att höja kvaliteten i förskolan var central i intervjuerna liksom att det i skollagen står att barn i förskolan har rätt till en likvärdig utbildning. Kvalitet ses av respondenterna som ett mått på hur vardagen hanteras och det framkom i analysen att det var gemensamma dokument i form av årsplan med uppföljningar och utvärderingar som skulle möjliggöra att nå målet om en likvärdig utbildning. Respondent sex uttrycker det på följande sätt:
…jag kan aldrig garantera dig att vi har likvärdighet, däremot tycker jag att vi i vår kommun jobbar väldigt mycket med de här frågorna. Jag känner mig trygg i att vi hela tiden har dom uppe på agendan. Vi har årsplanen /…/ som är ett steg i att försöka jobba likvärdigt ... det här med strukturen, /…/där det finns mallar och ett tydligt sätt hur vi bemöter barnen, observerar barnen, gör en verksamhetsplan som sen blir ett verksamhetsår som vi har som underlag vid utvecklingssamtalen - där har vi en väldigt tydlig strukturell röd tråd när det gäller likvärdighet.
40
det är ett kontinuerligt arbete som i mångt och mycket bygger på struktur och kommunikation. Ordet försöka kan tydas på att respondenten ser likvärdighet som ett strävansarbete som på inga sätt är självklart att uppnå. Min tolkning av respondentens utsaga är att kommunens gemensamma dokument utgör grunden för att kontinuerligt arbeta med likvärdighet men också att likvärdighet är ett ständigt pågående arbete som aldrig blir klart. Respondent ett säger så här angående förskolans styrdokument och riktlinjer:
…det är ju det vi är styrda av och vi kan inte hitta på någon egen likvärdighet. vi får ju faktiskt följa dem och utifrån det så ska det ju vara en hög kvalitet för våra barn…
Likvärdighet ses här av respondenten som sammankopplad med styrdokumenten för förskolan. Respondent fyra är inne på samma sak med följande citat:
…vi ska erbjuda en likvärdig förskola...det är ju vårt nationella uppdrag...och att man då dels behöver ha gemensamma mål, tydliga och klara...sen behöver man ju titta på hur man arbetar mot de målen och hur resultatet blir...och att man behöver, aktivt liksom, titta på det…
Förskolans nationella uppdrag behöver enligt respondent fyra, förutom ledarskap, gemensamma mål vilket jag tolkar som att det förutom styrdokument behövs kommunövergripande dokument (ex handlingsplaner) som är likadana för att nå målet om hög kvalitet i samtliga verksamheter. I analysen framkom också att respondenterna såg på kvalitet som ett övergripande arbete där de som chefer kontinuerligt behövde träffas för att få ett helhetsperspektiv i kommunerna. Exempel på ett övergripande ämne som diskuterades på dessa möten var implementering av handlingsplaner. Respondent fyra tar också upp vikten av att följa upp hur förskolorna arbetar mot sina uppsatta mål (med likvärdighet) och vilket resultat som fås, vilket öppnar upp för frågan om likvärdighet går att mäta. I empirin framkommer att det inte var helt självklart för alla respondenter att målet om likvärdighet i förskolan gick att uppnå fullt ut. Respondenterna delade, enligt min tolkning, upp likvärdighet i struktur- och möteskvalitet (process) där deras utsagor visar på en komplexitet i att följa upp och mäta kvaliteten. Respondent sex säger på följande sätt om strukturkvaliteten:
41
struktur, kvantitet, blanketter/…/alltså det är en tydlig struktur. Det är en del av likvärdigheten som är tydlig, att här kan vi gå in och titta - hur hanterar vi fördelningen utav platser, och där har vi kriterier, hur gör vi med barn med särskilda behov, där vi då har olika struktur på hur vi handhar ärendet. Det är ju en del utav likvärdigheten och den är ju tydlig och den kan man visa på.
I detta citat talar respondenten om att likvärdighet kan delas in i olika delar. Hen ger uttryck för en syn på likvärdighet som något övergripande som går att mäta genom att titta på verksamhetens struktur. Gemensamma dokument i form av kriterier, blanketter etcetera kan således tolkas utgöra en måttstock för likvärdighet. I slutet av citatet poängteras att denna del av likvärdigheten kan man visa på vilket öppnar upp för tolkningen att det även kan finnas andra delar av likvärdighet som inte är lika lätta att synliggöra. Även om respondenter gav förslag på hur likvärdighet kan utvärderas, följas upp och jämföras, genom exempelvis de årliga föräldraenkäterna, gav de ett intryck att detta inte gjordes i någon större utsträckning. Respondent två och fem säger så här som svar på frågan om det går att mäta likvärdighet:
…vi chefer kan ju utvärdera och följa upp det…det har vi väl inte gjort mer än i…när vi diskutera det…det är ju ingen dokumentation på det precis… (Respondent två)
ja, det vet jag inte. Ja, kanske via någon enkät men då blir det… det självupplevda om man svarar på en enkät (Respondent fem)
Respondent fem tar upp att det svåra med enkäter är att det blir det självupplevda vilket kan tolkas bygga på en uppfattning att likvärdighet behöver mätas med ett utifrånperspektiv. Respondenterna uttryckte också att det fanns delar av likvärdighetsarbetet som byggde på mötet mellan barn och pedagog och en ”känsla av att varje individ kommer till sin rätt” vilket kan tolkas vara abstrakt och svårt att mäta. Respondent sex talar i nästa citat om ett möjligt sätt att mäta interaktionen mellan barn och pedagog med likvärdighet i fokus:
…funderar över vad under dagen ...i vilken situationer...i vilka sammanhang tror vi att vi kan se det här tydligt med likvärdighet - och filmar där...då tror jag faktiskt att man kvalitativt kan visa på likvärdighet och då är det givetvis hur förhåller vi oss.
Uttrycket tror jag faktiskt kan tolkas indikera på att mätningar av möteskvaliteten inte har gjorts med utgångspunkt i likvärdighet. Sammantaget är min tolkning att de gemensamma dokument och blanketter som används i kommunerna kan ses som riktningsgivande i arbetet mot en likvärdig förskola och som mätredskap för den strukturella kvaliteten. Mätningar av
42
möteskvalitet tolkas av mig vara en utmaning även om förslag på hur detta ska gå till finns.