Den första beskrivningskategorin behandlar respondenternas uppfattning av likvärdig verksamhet. Beskrivningskategori har även en underkategori som tar upp ett likvärdigt ledarskap i arbetet mot en likvärdig verksamhet. Respondenterna menade att förskolans
36
verksamhet behövde ge ett intryck av att vara likadan i frågor som var av övergripande karaktär. Om inte, kunde förskolors olikheter tolkas som orättvisa och olikvärdiga av till exempel föräldrarna. Att erbjuda fotografering eller ej och regler kring avgiftsfri förskola är exempel som lyftes av respondenterna på frågor av övergripande karaktär. Det intryck som gavs utåt, det vill säga hur andra uppfattade och såg på förskolans verksamhet i jämförelse med andra förskolor i samma kommun är därmed central i denna beskrivningskategori. Respondent tre ger exempel på detta på följande sätt:
Ska barn bli fotograferade på förskolan, de här gruppfotona som har varit tjafsigt i många år. Jag menar på att förskolan inte ska kosta någonting. /…/ Det är ett politiskt styrt beslut vi tagit och ändå så har jag full respekt för att vissa kanske ändå avviker men jag kan inte tycka att det är okej. För då pratar vi inte om den här likvärdigheten ekonomiskt att ingen ska behöva betala någonting för att man har sina barn på förskolan eller i skolan.
Respondenten uttrycker att det är viktigt att politiska beslut åtföljs och att avvikelser medför att den ekonomiska likvärdigheten inte kommer till sin rätt. Andra respondenter lyfte också att det tidigare förekom att barn fick ta med sig en liten matsäck vid utflykter men att kommunen sett över detta då förskolan enligt lag ska vara kostnadsfri. Flertalet respondenter lyfte också att det inte ska spela någon roll på vilken förskola ens barn går på utan de skulle erbjudas samma verksamhet var de än hamnar. Respondenterna talade också om att barn har olika ekonomiska förutsättningar där respondent tre säger att ”vi måste se att vi också har
fattiga barn i kommunen…det vi inte tror” vilket indikerar att det finns utmaningar i ekonomiska skillnader för förskolan. I analysen framkom att den ekonomiska likvärdighet som respondenterna talar om kan tolkas ge konsekvenser för vilken tillgång till förskolor föräldrar och barn har. Respondent två uttrycker att det finns delar av verksamheten i förskolan där hen anser det är extra viktigt med en gemensam bild utåt på vilket nästa citat visar.
…till exempel det här med vardagliga frågor…hur gör vi med födelsedagar…när barnen fyller år? Det går inte att den ena avdelningen bjuder på tårta och den andra avdelningen inte får någonting och vise versa så det kom vi ju fram till.
Likvärdighet ses här av respondenten som ett rättviseperspektiv där likvärdighet innebär att alla verksamheter ska ha likadana ramar, som visar vilket förhållningssätt som ska intas i vardagliga situationer såsom födelsedagar. Flertalet respondenter uttryckte också att det var
37
väsentligt med samsyn i vardagliga frågor för att verksamheterna mellan avdelningar och förskolor skulle vara så lika varandra som möjligt. Respondenterna poängterade att strävan att vara lika inte på något sätt innebar att arbetet utfördes på samma sätt utan endast att de utgick från ett ramverk som innebar att alla barn, och i viss mån föräldrar, erbjöds detsamma.
7.1.1 Likvärdigt ledarskap
Denna underkategori behandlar uppfattningen om likvärdigt ledarskap och tar upp respondenternas tal om sin egen roll som ledare i arbetet mot en likvärdig verksamhet. Respondenterna gav en varierad bild av hur det talas, eller inte talas, om begreppet likvärdighet både chefer emellan och mellan chefer och medarbetare och hur det påverkar den ”rådande kulturen” och verksamheten. Respondent fyra menar att ledarskap är en faktor i arbetet med likvärdighet och uttrycker det på följande sätt:
…och att man som förskolechef så behöver man både tillsammans med personal göra uppföljningar och utvärderingar men att man också behöver ha en god kännedom om sin verksamhet.
Här lyfter respondenten sin egen roll som chef för förskolan och dess betydelse i likvärdighetsarbetet vilket kan tolkas som att likvärdighet är kopplat till ledarskap. Att ha god kännedom menade respondenten innebär följande:
… kännedomen som jag får utav att vara där. Vara där och följa arbetet/…/ både vara på avdelningen och i verksamheten och att föra samtal om/med en pedagogisk inriktning, med pedagogerna som arbetar...och det är samma utmaning för mig som för alla förskolechefer att få både min och pedagogernas tid att räcka till.
Respondenten lyfter tid som en utmaning för cheferna i deras arbete vilket får stöd av fler respondenter. Respondent ett uttrycker nedan vad som kom fram vid ett samtal chefer emellan:
…eftersom vi pratar en del om likvärdighet så började vi att tänka efter, pratar vi om samma saker?
I talet om likvärdighet kommer respondenten fram till att ju mer det pratades om likvärdighet desto tydligare blev det att det rådde osäkerhet om det talas om samma sak varpå fler diskussioner initierades. Respondent sex uttrycker att det finns en strävan och vilja att diskutera och arbeta med likvärdighet.
38
Vi träffas och diskuterar väldigt många frågor som har med likvärdighet att göra men vi pratar ju inte om att det är likvärdighet utan vi samordnar oss för att det ska bli så likvärdigt som möjligt…
Detta citat ses som ett exempel på att begreppet inte används i diskussioner men däremot finns med som ett outtalat syfte som ska leda till likvärdighet. Detta tolkar jag som att likvärdighet diskuteras indirekt och att själva begreppet inte problematiserats utan andra faktorer står i fokus. Att det är väldigt många frågor som kopplas samman med likvärdighet tolkar jag som att likvärdighet har många beröringspunkter med stora delar av verksamheten. Det fanns också respondenter som i motsats till detta upplevde att likvärdighet diskuterades frekvent och att det fanns en vilja hos medarbetarna att driva utveckling med utgångspunkt i likvärdighet.
…det upplevs angeläget, att man ofta lyfter upp en vilja att arbeta för att vi ska ha en likvärdighet… Respondent fyra
Respondent tre uttrycker att cheferna i förskolan behöver ha en samsyn i frågor som rör likvärdighet och hen pratar om hur denna samsyn påverkas när chefsgruppen får nya medarbetare:
…det är inte så länge sen vi pratade just om detta med likvärdighet och då tror jag så fort vi byter de här grupperingarna då får man stanna upp igen och titta hur har kulturen varit här hitintills, var är de och hur kan vi följa med och kanske efter ett tag utvärdera det, hur ser vi på det, men det händer ju någonting i en grupp när den byts ut…
Min tolkning är att det framstod som ett utmanande arbete när den rådande kulturen i chefsgruppen ändrades och en ny samsyn behövde arbetas fram. Meningen var är de och hur kan vi följa med kan tolkas som att nya medarbetare behöver tid på sig att bilda sig en uppfattning om nuläget som råder och därefter agera genom att följa, snarare än gå en egen väg. En alternativ tolkning är att det är de ”gamla” gruppmedlemmarna som bör titta på vad de nya medarbetarna kan tillföra, hur hela gruppen kan ta till sig detta nya, och följa med utvecklingen. Oavsett vilken tolkning som görs så går det att utläsa att det tar tid att arbeta ihop en ny grupp och att ny/nya medarbetare förändrar den rådande kulturen och att vissa av ramarna kan komma att förändras. Detta öppnar upp för tolkningen att förskolan har ett behov
39
av att kommunicera vad de menar med likvärdighet i olika situationer. Ett exempel på detta lyfts av respondent tre där ett område handlar in personalkläder till sina medarbetare av det ekonomiska överskottet i slutet av året medan ett annat område satsat pengarna på högre bemanning under hela året.
…var har vi likvärdigheten i det? för det handlar kanske inte om att vi har slösat med pengarna utan vi har haft en god kvalitet, inga föräldrar som har klagat, inte haft någonting… eller lite med tillbud
Här uttrycker respondenten att cheferna för förskolan har olika syn på hur de fördelar resurserna vilket kan tolkas som bristande samsyn i ledning. Det kan också tolkas som att det finns en uppfattning av att chefer för förskolan har olika syn på innebörder av likvärdighet och att deras olika sätt att se på likvärdighet kommer till uttryck i resursfördelningen.