Likvärdig undervisning mellan två system

31

Vidare i samtalet beskriver intervjupersonerna att alla ska få chansen att utvecklas

Alla ska få förutsättningar utifrån sin förmåga, alla kan lära sig något trots bakgrund och utveckla även om man inte är idrottare och alla ska få chansen. (Lars)

Likvärdiga utbildning och förutsättningar till vidare studier och livet. (David)

När samtalet blev mer djupgående i ämnet likvärdig undervisning beskrev samtliga respondenterna att likvärdigheten är mycket viktigt.

Det handlar om framtiden och alla elever bör ha samma chans till att få en utbildning. (Erik)

ja annars tycker jag att det vi håller på med är meningslöst, om vi i nian ska sätta betyg som ska användas som ett urvalssystem och att alla elever inte bedöms på samma grunder. (Mattias)

Albin trycker på att likvärdig undervisning är viktigt men är kritisk mot att den likvärdiga undervisningen lämnas till den enskilda läraren, skolenhet och kommun. Han menar på att det bör vara organiserat och att det ska finnas ett grundutbud för undervisning.

ja viktigt, kritiskt att det lämnas till enskilda lärare, kommun och skolenhet. Borde vara mer uppstyrt och alla elever bör få ett grundutbud och att det ska vara mer likt…Att göra samma är inte rättvist heller och alla kan inte utföra samma

undervisning och därför är det också en fördel att vara fler. Då finns möjligheten på ett annat sätt vad man tycker är utmanade och inte. Alla kanske inte gör samma men samma möjlighet. (Albin)

7.3.2 Likvärdig undervisning mellan två system

Under den pågående intervjun ställdes respondenterna inför eventuella skillnader i den likvärdiga undervisningen mellan systemen. Samtalen utvecklades till att det troligen skulle göra det men inte kunde veta helt säkert.

ja det kan det göra beroende från person till person och skola till skola, speciellt om man jobbar på egen hand. (Lars)

32

...behöver det inte vara men det finns en stor risk. (Albin)

..det är ju större chans än om det är ett enlärarsystem trots att vi pratar ihop oss. (Eva)

ja det gör det säkert, det beror nog på vilka lärare men om man kan få mer hjälp av fler lärare och har färre elever per lärare och får en större möjlighet till att lyckas, känns det som. (David)

Majoriteten som arbetar med ett enlärarsystem upplever också att det finns undervisningssituationer där de hade önskat vara fler än en.

Till exempel simning idag då är man ensam lärare och 24–25 elever och några kan inte simma och då kanske man behöver var med de eleverna och sen har jag 22 stycken kvar som ropar vad vi ska göra så då får man skriva på tavlan och de blir mer självgående. Man måste försöka lösa det själv men hade underlättat att vara två. (Eva)

Framförallt det praktiska är lättare att vara två i. bedöma lekar och spel, förmåga att delta, komplexa rörelse allt som egentligen är praktiskt. Det teoretiska behöver man inte vara två i. (Mattias)

Flera respondenter antydde att det är bättre förutsättningar och en trygghet att bedöma eleverna eftersom det är mycket bedömning och tolkningar där och då.

jag tror att du får bättre förutsättningar med tvålärarsystem framförallt allt i ämnet idrott och hälsa speciellt att se, då det är mycket bedöma där och då. (Mattias)

ja det bör det ju göra, jobbar du med någon som du inte har planeringstid tillsammans så gör man ju inte lika, man tolkar så otroligt mycket och tolkar på olika sätt och det är bra om man har kommit överens på en skola att göra såhär. (Erik)

...känns som om bedömningen blir mer likvärdig om man tillsammans kan hjälpas åt. Det inte är säkert att den blir likvärdig men det känns tryggare att man är två om det. Man kanske kommer fram till samma ändå och kanske inte har någon betydelse men

33

jag tror att när man är tveksam känns det tryggare att vara två till att bedöma. (David)

Vidare beskriver Eva att chansen blir större men att likvärdigheten i undervisning bara befinner sig på den specifika skolan

...större chans att det bli likvärdigt om man är två lärare men som sagt det blir ju bara på den här skolan som blir likvärdigt i så fall. Och det är ju större chans än om det är ett enlärarsystem trots att vi pratar ihop oss. (Eva)

Samtliga lärare nämner att bedömningen i ämnet är svår med att många av dem använder sig av att filma i vissa tillfällen för att kunna se alla. Samtliga respondenter nämner att arbetet hade underlättat med att vara flera.

ja i alla fall bättre än om man skulle vara själv, sedan filmar vi och anser att det har varit bättre än det vi har jobbat med tidigare. (Erik)

Vi försöker jobba med att eleverna filmar sig själva speciellt i musik och rörelser. För att tillsammans göra en formativ och en summativ bedömning på dem i olika

uppgifter. Det är bra när man är själv och blir inte lika utsättande för eleverna och lättare att genomföra. (Mattias)

ju fler man desto bättre ser man eleverna. Två lärare på en större grupp ser mer än en lärare på en mindre grupp (Albin)

Mattias berättar vidare att det är viktigt att ha struktur och ett tydligt syfte för att få en rättvis bedömning.

Du måste bygga en undervisning där eleverna får chansen, i att måste ha ett syfte med allt du gör och en tanke med allt du gör. Om du inte har en tanke så blir det svårt att bedöma. Och du måste vara tydlig med eleverna vad som ska bedöma och då får du bättre struktur på lektion och de får chans att prestera bättre. Ett medel till att göra detta själv är att ta hjälp av tekniska hjälpmedel. (Mattias)

34

8. Analys

I det här kapitlet redogörs studiens resultat kopplat till den teoretiska utgångspunkten för att besvara studiens syfte och frågeställning. Analysen kommer att redovisas genom tre olika rubriker som återspeglar studiens ställda frågeställning.

8.1 Enlärarsystemets för och nackdelar

Syftet för den föreliggande studien var att studera hur lärare upplever olika lärarsystem och om det kan påverka undervisningen. Nedan följer en analys utifrån resultatets första

frågeställning angående för och nackdelar med ett enlärarsystem samt hur det kopplas till den teoretiska utgångspunkten. Utifrån resultatet nämns upplevelser om att ett enlärarsystem är en frihet och där du kan bestämma din tid själv. Utifrån den teoretiska utgångspunkten

ramfaktorteorin uppkommer tid som påverkas av sammansättningar av elever med olika förutsättningar (Lundgren, 1989). Lundgren (1994) lyfter att studieresultat kan se lika ut trots att vägen dit kan se annorlunda ut. Lärarna beskriver att planeringen blir lättare när de utgår från gruppen och inte alla klasser inom en högstadieskola. En av respondenterna påpekar också att det finns en tendens att lättare få kontakt med eleverna eftersom det bara är en lärare på plats. Det kan skapa bättre förutsättningar för gruppen på grund av att det finns en stark relation mellan en lärare och elever.

Som nackdelen med systemet upplevs däremot att det kan vara tidskrävande att vara själv. Bedömningen att elever uppnår målen kan bli problematisk och processen dit gör det svårt att avgöra om eleverna uppnår dem. Lundgren (1994) menar att ramfaktorteorin är en process som är viktig för att nå de mål som ska uppfyllas och tillvägagångssättet påverkar

slutresultatet. Respondenterna menar att det är svårt att uppehålla den process för att få ett slutgiltigt resultat när det kommer till bedömning i ett enlärarsystem.

8.2 Tvålärarsystemets för och nackdelar

Som det i resultatet framgår har tvålärarsystemet en mängd olika för och nackdelar. En fördel som framkommer bland majoriteten av respondenterna är hur tvålärarsystemet bidrar till en säkerhet bland lärarna när det kommer till planering och bedömning. Samtidigt belyser två av respondenterna att tid är något som krävs för att kunna genomföra planering och bedömning tillsammans, tid är även något Lundgren (1989) pekar på som en av de ramfaktorer som spelar sin roll i det slutliga resultatet. Vidare beskrivs tryggheten i att vara två i salen som ytterligare

35

en fördel med ett tvålärarsystem, att nå fler elever och att uppdelning av elever i mindre grupper kan ske för att ge alla förutsättningar för att lyckas framkommer också. Även det här är något som kan kopplas till Lundgrens (1989) beskrivning av hur personal har en påverkan på resultatet, och i detta fallet handlar det om personal som resurs för att öka elevernas förutsättningar och uppnå mål i undervisningen. Något som framställs som en nackdel är den ekonomiska aspekten, ett tvålärarsystem är förknippat med en ökad lönekostnad och kräver en satsning från rektorer och skolor, utan den ekonomiska tillgången kan ett tvålärarsystem inte bedrivas. Flera respondenter beskriver hur ett tvålärarsystem ställer krav på läraren att

samarbeta och att man behöver vara en ”lagspelare” för att gynnas av ett arbetssätt som detta, att man som lärare får igenom sin vilja när det kommer till undervisningsinnehåll är därmed ingen självklarhet. Det kan i vissa fall handla om att man som ny lärare på ett ställe känner en osäkerhet till sin egen förmåga och därmed förlitar sig på en annan lärare med mer erfarenhet och auktoritet, något som en av de yngre respondenterna med mindre erfarenhet uttryckte (Skolverket, 2013).