För att testa hypotes 4 och analysera om variationer i lönsamhet mellan år har en linjär regressionsanalys genomförts på differenserna för respektive år. Resultatet av dessa presenteras i tabell 7 med utgångspunkt i förändringen av lönsamhet samt frivillig redovisning mellan åren.
Tabell 7. Linjär regressionsanalys
2016-2017 2017-2018 2018-2019 2019-2020
Medel FRIV 0,59 -0,32 0,48 0,95
Medel LÖNS -9,8 0,1826 -0,7424 0,0211
Beta 0,215 -0,121 0,115 -0,071
Sig 0,407 0,621 0,619 0,774
Justerat r2 -0,017 -0,043 -0,039 -0,054
Analysen visar på att i medelvärde så ökade den frivilliga redovisningen med 0,59 poäng mellan år 2016-2017 samtidigt som lönsamheten i snitt minskade med 9,8 procentenheter.
Året därpå visar förändringen istället ett snitt på -0,32 poäng och en ökning på ca 0,18 procentenheter i lönsamhet. De kommande åren visar på en i snitt svag ökning av frivillig redovisning med 0,48 poäng för 2018-2019 samt 0,95 för 2019-2020. Samtidigt sker en i snitt minskning med 0,74 och ökning med 0,02 procentenheter för respektive år. Detta bidrar till ett betavärde som skiftar mellan -0,121 till 0,215 mellan åren samtidigt som signifikansnivån ligger på 0,407-0,774. Med andra ord är det långt ifrån att kunna urskilja
ett signifikant samband mellan förändringar i lönsamhet och nivån av frivillig redovisning. Eftersom betavärdet vartannat år är positivt och negativt visar analyserna inte heller på en konstant riktning för ett eventuellt samband. Analyserna ger även väldigt låga justerade -värden som tyder på en negativ förklaringsnivå på 1,7-5,4 procent för r2 variationen i frivillig redovisning. Analysen visar därmed på att det inte går att urskilja något samband mellan förändringar i lönsamhet mellan år och nivån av frivillig redovisning.
5. Analys
5.1 Storlek
Resultatet från regressionsanalysen visar på att det finns ett signifikant positivt samband mellan nivån av frivillig redovisning och företagets storlek. Analysen genererade ett betavärde på 0,337, ett t-värde på 2,962 och en signifikans på 0,004. Detta är det starkaste sambandet som upptäckts och är statistiskt signifikant på både den accepterade signifikansnivån på fem procent och den starkare nivån på en procent. Resultatet innebär att företag med högre totala tillgångar redovisar mer frivillig information än mindre företag.
Enligt agentteorin har större företag generellt mer externt finansierat kapital vilket innebär högre agentkostnader (Jensen & Meckling, 1976). Informationsasymmetrin kan även antas vara högre i större företag då separationen mellan principalerna och agenterna antagligen är större. Ju större företag desto mindre involverade är aktieägarna i den dagliga verksamheten vilket leder till att de inte har samma privata information om företaget som ledningen och styrelsen har. För att motverka den ökade informationsasymmetrin använder sig agenterna av frivillig redovisning för att försäkra principalerna om att de agerar i deras bästa intresse (Watson, Shrives & Marston, 2002).
Därmed stöds studiens resultat att företagets storlek har en påverkan på nivån av frivillig redovisning av agentteorin. Det stöds ytterligare av legitimitetsteorin då Eljido-Ten (2013) argumenterar att pressen för information från media och samhället är högre för större företag, vilket kan bero på att större företag är mer synliga och agerar ofta i fler och större samhällen än de mindre företagen. För att leva upp till dessa förväntningar och skapa samt bibehålla sin legitimitet kan företag då välja att publicera mer frivillig redovisning (Cotter, Lokman & Najah, 2011). Utöver detta kan även intressentteorin användas för att stödja resultatet eftersom större företag generellt sätt har fler intressenter som anställda, aktieägare och leverantörer. Det finns då fler intressenters krav som företagen bör ha i åtanke när de publicerar sin årsredovisning och kraven innefattar ofta mer information än den som är obligatorisk enligt Cotter, Lokman & Najah (2011).
Många av de tidigare studierna som utförts under liknande koncept har genererat samma resultat som denna studie alltså ett signifikant positivt samband mellan företagets storlek och nivån av frivillig redovisning (Elijido-Ten, 2013; Bayne & Wee, 2019; Hossain &
Reaz, 2007; Hossain, Perera & Rahman, 1995; Lang & Lundholm, 1993; Alsaeed, 2006;
Broberg, Tagesson & Collin, 2010). Det stämmer dock inte överens med det resultat som Mukherjee, Sen & Pattanaya (2010) kom fram till vilket var att företagets storlek inte hade någon påverkan på den frivilliga redovisningen. Dock antas det avvikande resultatet bero på deras inriktning på miljöredovisning och undersökning av företag med hög miljöpåverkan. Samhällets krav bör därav vara högre för dessa företag utifrån ett miljöperspektiv oberoende av vilken storlek företaget har vilket inte blir relevant i denna studies sammanhang.
Utifrån denna studie kan därmed slutsatsen dras att företagets storlek har en påverkan på nivån av frivillig redovisning i svenska börsnoterade företag. Studien resulterade i ett statistiskt signifikant positivt samband mellan variablerna vilket bekräftar den första hypotesen;
”H1: Storlek har ett positivt samband till nivån av frivillig redovisning”
5.2 Ålder
Studiens regressionsanalys visar på att det finns ett signifikant positivt samband mellan företagets ålder och nivån av frivillig redovisning. Analysen gav ett beta-värde på 0,268, ett t-värde på 2,339 samt en signifikans på 0,022. Detta visar på att ett positivt samband bekräftas på den signifikansnivå på fem procent som valts för studien och som generellt anses vara en acceptabel nivå. Dock kan inte sambandet bekräftas på den starkare signifikansnivån på en procent och därav är det inte en lika stark statistisk slutsats som för faktorerna storlek och lönsamhet. Eftersom analysen dock har ett signifikant positivt samband går det att dra slutsatsen att ju fler år sedan företagets registrering, desto mer frivillig redovisning ges ut. Studiens korrelationsanalys visade även på att variansen i företagets ålder till 49 procent korrelerar med faktorn storlek. Detta anses vara en acceptabel nivå för att ändå kunna dra slutsatsen att båda faktorerna kan ha ett samband till frivillig redovisning, men bör ändå tas i beaktning då korrelationen är på gränsen till hög. Det går därav att tänka sig att större företag i en del fall även är äldre och att de därav tillsammans kan bidra till en ökad nivå av frivillig redovisning.
Studiens resultat stöds av signaleringsteorin i form av att ålder kan anses vara en indikator på stabilitet, vilket företaget då vill signalera till sina intressenter. Genom att publicera mer frivillig information kan företagen minska informationsasymmetrin genom att signalera den information som intressenterna annars inte har tillgång till. På så sätt har ett äldre och troligtvis mer stabilt företag möjligheten att utmärka sig och visa sig bättre än sina konkurrenter. Resultatet stämmer även överens med resultatet som Elijido-Ten (2013) kom fram till i sin studie. Detta resultat stämmer överens med resonemangen kring att de äldre företagen kunnat förbättra sin redovisningspraxis samt kan förlita sig på tidigare historik och meriter när de väljer vilken information som ska inkluderas i årsredovisningen (Alsaeed, 2006; Owusu-Ansah, 1998). Detsamma gäller tanken om att äldre och därav mer erfarna företag kan ha det enklare att samla, hantera och sprida information till en lägre kostnad än för yngre företag (Owusu-Ansah, 1998). Med tanke på den delvis uppdagade korrelationen till faktorn storlek så går det även att tänka sig att ett äldre företag kan uppleva en högre press från samhället och fler intressenter vilket gör att även intressent- och legitimitetsteorin skulle kunna appliceras på dessa företag och bidra till mer frivillig redovisning bland de äldre företagen.
Värt att notera kan dock vara att den tidigare studien av Alsaeed (2006) visade på att ålder hade ett signifikant samband endast om ett yngre företag med hög grad frivillig redovisning exkluderades. Med tanke på den relativt höga korrelationen med faktorn storlek skulle det därav kunna tänkas att företagets storlek har en starkare påverkan på den frivilliga redovisningen än företagets ålder. Detta bekräftas även av att studiens resultat inte kan bekräftas på den lägre signifikansnivån på en procent.
Enligt studiens resultat kan dock företagets ålder förklara nivån av frivillig redovisning i svenska börsnoterade bolag. Det finns ett signifikant positivt samband mellan variablerna, vilket bekräftar studiens andra hypotes;
“H2: Företagets ålder har ett positivt samband till nivån av frivillig redovisning”
5.3 Lönsamhet
Studiens regressionsanalys visar på att faktorn lönsamhet har ett betavärde på 0,255 samt ett t-värde på 3,061. Den visar på ett positivt samband mellan företagets räntabilitet på totalt kapital (ROA) och nivån av frivillig redovisning. Faktorn har inte ett lika högt betavärde som storlek och ålder men däremot ett högre t-värde som visar på ett starkt samband. Signifikansen ligger på 0,03 vilket gör att sambandet kan bekräftas på studien valda nivå på fem procent men även den starkare nivån på en procent. Därmed visar studien på ett starkt signifikant samband att en högre lönsamhet även innebär en högre nivå av frivillig redovisning.
Detta samband bekräftas även i tidigare forskning av Elijido-Ten (2013) och Broberg, Tagesson & Collin (2010) samt stämmer överens med ett flertal teorier. Resultatet går dock emot att Mukherjee, Sen & Pattanaya (2010) i sin studie kom fram till att lönsamhet inte har ett samband till frivillig redovisning. Det förstärker dock tanken om att deras skilda resultat beror på att de granskat miljöredovisning i företag med en stor miljöpåverkan. Det går därav att tänka sig att lönsamhet är en förklarande faktor för företag generellt, men att det finns begränsningar bland olika branscher samt specifika typer av frivillig redovisning.
Signaleringsteorin bygger på att företag som presterar bra ger ut mer frivillig information.
Genom att på så sätt minska informationsasymmetrin vill de signalera sina goda prestationer till sina intressenter. Därav vill företag med en hög lönsamhet se till att dela med sig av information kring detta och på så sätt utmärka sig gentemot sina konkurrenter.
Även agentteorin menar på att ledningen för ett mer lönsamt företag vill förstärka sin position och visa på sin prestation till sina principaler. Genom att ge ut mer information om den höga lönsamheten kan de på så sätt försäkra ägarna om att de agerar i företagets bästa intresse och på så sätt kan öka sitt värde (Watson, Shrives & Marston, 2002; Barako, Hancock & Izan, 2006). Studiens resultat skulle även kunna vara påverkat av legitimitetsteorins resonemang kring att mer lönsamma företag är utsatta för mer press
och granskning från samhället. Därav vill de genom en ökad frivillig redovisning visa på att de lever upp till de krav och förväntningar som finns. Eftersom studiens analys visar på ett signifikant samband är det därav troligt att dessa teoriers resonemang kan ligga till grund för att företagens lönsamhet påverkar nivån av frivillig redovisning i årsredovisningen.
Studiens resultat visar därav på att lönsamhet kan förklara nivån av frivillig redovisning i svenska börsnoterade bolag. Det finns ett positivt signifikant samband mellan faktorerna och därav bekräftas även studiens tredje hypotes;
“H3: Lönsamhet har ett positivt samband till nivån av frivillig redovisning”
Med utgångspunkt i det konstaterade positiva sambandet mellan lönsamhet och nivån av frivillig redovisning så visar dock studiens linjära regressionsanalyser på att förändringar i lönsamhet mellan år inte har en påverkan på den frivilliga redovisning. Analyserna för de olika åren visar på en inkonsekvent sambandsriktning samt en signifikans på 40,7-77,4 procent. Därmed är analysen långt ifrån att kunna bevisa någon typ av samband på studiens signifikansnivå på fem procent. Även de justerade -värdena visar på att endast r2 1,7-5,4 procent av variationen i frivillig redovisning kan förklaras av skillnader i lönsamhet.
Det är brist på tidigare studier om hur variationer i företagens lönsamhet påverkar graden av frivillig redovisning, men resultatet stöds av både signalerings- och legitimitetsteorin.
Även Botosan (1997) hävdar att frivillig redovisning generellt tenderar att förbli på samma nivå över tid. Signaleringsteorin menar på att företag hellre publicerar medelmåttig information framför att inte ge ut någon information alls och därav misstänkas för att dölja sämre information. Därav stöds resonemanget och resultatet kring att företag väljer att inte minska sin nivå av frivillig redovisning trots en minskad lönsamhet. Legitimitetsteorin påstår att det kan vara svårt för företag att sänka sin nivå av frivillig redovisning eftersom samhällets krav eventuellt har höjts till den tidigare nivån.
För att undvika att förlora sin legitimitet så väljer företagen att fortsätta publicera den högre nivån av redovisningen. Genom att fortsätta publicera mer frivillig information kan företaget uppfattas som mer transparenta och därav värderas lika högt trots en minskad lönsamhet, vilket stödjer analysens resultat.
Studiens analyser kan inte visa på att förändringar i lönsamhet har en påverkan på företagets nivå av frivillig redovisning. Det förekommer ingen konsekvent sambandsriktning och inte heller ett signifikant samband. Därav bekräftas studiens fjärde hypotes;
“H4: Förändring av lönsamhet mellan år har inte en påverkan på nivån av frivillig redovisning”