Institutionen för ekonomi och IT Avdelningen för företagsekonomi
Kandidatuppsats, 15 hp i företagsekonomi
Frivillig redovisning i svenska börsnoterade bolag
- En kvantitativ studie av företagsegenskapers påverkan
EXC517
Vårterminen 2021
Författare: Anna Borg Andersson Författare: Rebecca Andersson
Handledare: Stefan Hellman Examinator: Eva Johansson
Sammanfattning
Titel: Frivillig redovisning i svenska börsnoterade bolag - en kvantitativ studie av företagsegenskapers påverkan.
Författare: Anna Borg Andersson & Rebecca Andersson Kurs: EXC517
Termin: Vårterminen 2021
Årsredovisningar har gått från att vara ett sätt för företagen att rapportera sin ekonomiska ställning för aktieägare till att anpassas mer för alla intressenter. All information som intressenterna efterfrågar är dock inte företagen alltid tvungna att uppge enligt lag, vilket leder till att företag väljer att redovisa viss information frivilligt. Omfattningen av denna information skiljer sig mycket mellan företag. Tidigare studier har därav undersökt sambandet mellan olika företagsegenskaper och nivån av frivillig redovisning och kommit fram till varierande resultat. Syftet med studien är därför att få kunskap om vilka företagsspecifika egenskaper hos svenska börsnoterade företag som påverkar nivån av frivillig redovisning samt hur förändringar mellan åren påverkar detta. Tidigare forskning och företagsekonomiska teorier ligger till grund för utvecklade hypoteser kring egenskapernas påverkan. En longitudinell studie har genomförts på 21 företag som valdes ut genom ett stratifierat slumpmässigt urval. Datainsamling för studiens beroende variabel frivillig redovisning genomfördes med hjälp av ett index där företags årsredovisningar från år 2016-2020 granskades. Nivån på den frivilliga redovisningen analyserades sedan mot studiens oberoende variabler storlek, ålder, lönsamhet, skuldsättning och likviditet.
En multipel regressionsanalys genomfördes och visade på de förväntade sambanden mellan nivån av frivillig redovisning och företagens storlek, ålder och lönsamhet.
Resultatet visade på ett signifikant positivt samband för dessa egenskaper. Dock kunde inte något signifikant samband påvisas för egenskaperna skuldsättning och likviditet. En linjär regressionsanalys genomfördes även på förändringarna i lönsamhet mellan åren samt sambandet till frivillig redovisning. Även denna analys stämde överens med förväntningarna om att förändringar i lönsamhet inte påverkar nivån av frivillig redovisning.
Nyckelord: Frivillig redovisning, Börsnoterade företag, Företagsegenskaper, Svenska bolag, Årsredovisning.
Abstract
Title: Voluntary disclosure in Swedish listed companies - a quantitative study about firm characteristics’ effect
Authors: Anna Borg Andersson & Rebecca Andersson Course: EXC517
Semester: Spring term 2021
Annual reports have gone from being a way for companies to report their financial position for stockholders, to being adapted for all stakeholders. All the information that stakeholders demand the companies are not obliged by law to publish, which leads companies to disclose some information voluntarily. The extent of this information differs between companies. Previous studies have investigated the relationship between different firm characteristics and the level of voluntary disclosure, which has resulted in varying results. The aim of the study is therefore to attain knowledge regarding which firm specific characteristics in Swedish listed companies that affect the level of voluntary disclosure and also how change between years affects this. Previous studies and business economics theories is the basis for the developed hypotheses regarding the impact of the characteristics. A longitudinal study was implemented on 21 companies that were chosen through a stratified random sampling. The data collection for the dependent variable of the study, voluntary disclosure, was done with the help of an index where the companies’
annual reports from 2016-2020 were examined. The level of the voluntary disclosure was then analyzed against the independent variables of the study, the companies’ size, age, profitability, debt ratio and liquidity. A multiple regression analysis was performed and resulted in the expected relationships between the level of voluntary disclosure and the companies’ size, age and profitability. The results showed a significant positive relationship for these characteristics. Any significant relationship could not be shown for the characteristics debt ratio and liquidity. A linear regression analysis was performed on the change in profitability between years and its relationships to the voluntary disclosure.
This analysis was also in line with the expectations that changes in profitability does not affect the level of voluntary disclosure.
Key words: Voluntary disclosure, Listed companies, Firm characteristics, Swedish companies, Annual report.
Innehållsförteckning
1. Inledning 1
1.1 Bakgrund 1
1.2 Problemdiskussion 2
1.3 Syfte 3
2. Referensram 4
2.1 Teoretisk referensram 4
2.1.1 Informationsassymmetri 4
2.1.2 Agentteorin 4
2.1.3 Intressentteorin 5
2.1.4 Legitimitetsteorin 6
2.1.5 Signaleringsteorin 6
2.2 Tidigare forskning och hypotesbildning 7
2.2.1 Storlek 7
2.2.2 Ålder 8
2.2.3 Lönsamhet 9
2.2.4 Skuldsättning 10
2.2.5 Likviditet 11
2.3 Sammanfattning 11
3. Metod 13
3.1 Metodval 13
3.2 Operationalisering 13
3.2.1 Beroende variabel 13
3.2.2 Oberoende variabler 14
3.3 Genomförande 16
3.3.1 Urval 16
3.3.2 Datainsamling 17
3.3.3 Dataanalys 17
3.4 Metodkritik 18
4. Empiri 20
4.1 Deskriptiv statistik 20
4.2 Korrelationsanalys 21
4.3 Multipel regressionsanalys 22
4.4 Linjär regressionsanalys 23
5. Analys 25
5.1 Storlek 25
5.2 Ålder 26
5.3 Lönsamhet 27
5.4 Skuldsättning 29
5.5 Likviditet 29
5.6 Sammanfattning 30
6. Slutsatser 32
6.1 Slutsats 32
6.2 Begränsningar 32
6.3 Förslag till vidare forskning 33
Referenser 34
Bilaga 1 - Litteratursökning I
Bilaga 2 - Index: Beroende variabel - frivillig redovisning II
Bilaga 3 - Granskade företag och årsredovisningar IV
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Enligt Skatteverket (2021) har den externa redovisningen som syfte att förmedla en rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning och utveckling till dess intressenter.
Företags finansiella rapportering har dock förändrats mycket över tid. Årsredovisningar har gått från att vara ett sätt för företagen att rapportera sin ekonomiska ställning för aktieägare till att anpassas mer för alla intressenter. Detta beror delvis på förändrad reglering då lagar kräver mer redovisning från företagen idag men det har också skett en stor förändring i den frivilliga redovisningen som företag utlämnar (Uyar, 2019). En anledning till ökningen av frivillig redovisning är att företag har många olika intressenter som alla är i behov av olika information. Aktieägare vill ha information som hjälper dem i beslutet om att köpa eller sälja aktier, långivare vill ha information om företagets kreditvärdighet medan anställda vill ha information om anställningstryggheten (Smith, 2006). All information som intressenterna vill ha är dock inte företagen alltid tvungna att uppge enligt lag, vilket leder till att företag väljer att redovisa viss information frivilligt.
Frivillig redovisning kan enkelt definieras som all den information företag lämnar i årsredovisningen som inte är obligatorisk på så sätt att det krävs enligt lag och redovisningsstandarder. Den kan delas in i tre olika typer av information; strategisk och framåtblickande, finansiell samt icke-finansiell (Cotter, Lokman & Najah, 2011).
Svenska börsnoterade bolag ska följa IFRS i enlighet med EU:s bestämmelser för en internationell harmonisering. De behöver även följa svensk reglering gällande vissa krav som IASB:s regelverk saknar (Rimmel & Jonäll, 2016). Detta innefattar kompletterande regler som ges ut av Rådet för finansiell rapportering då det krävs enligt företagens avtal med börsen. Utöver detta finns det specifika krav på att företag som uppfyller vissa storlekskriterier ska ge ut en hållbarhetsrapport enligt ÅRL 6 kap 10-14§§. Detta är en obligatorisk reglering från EU-direktiv 2014/95 som tagits in i ÅRL.
Hållbarhetsrapporten ska innehålla de upplysningar som behövs för att skapa sig en förståelse kring företaget i vissa specifika kategorier. Företagen får dock själva göra en bedömning om vad som anses vara väsentligt att rapportera och upplysningar får utelämnas om det bedöms skada företagets marknadsposition (Marton, Sandell &
Stockenstrand, 2020). Det finns inga specifika krav för hur områdena ska rapporteras och därav finns ett stort tolkningsutrymme för företagen som gör att det skiljer sig mellan företag vad och hur de inkluderar upplysningar (Szadziewska m.fl., 2020; Rimmel &
Jonäll, 2016). Utöver denna reglering finns även ramverket GRI sedan år 1997. Detta är ett frivilligt ramverk för hållbarhetsrapportering som innehåller olika regler, principer samt standardiserade upplysningar som företag kan välja att följa. Likt EU-direktivet så innehåller detta endast rubriker med förslag på vad företag skulle kunna rapportera och är ingenting som krävs av företagen. Därav är ramverket fritt att applicera och tolka för varje individuellt företag (Rimmel & Jonäll, 2016)
Utöver de obligatoriska upplysningarna väljer företag att dela med sig av viss frivillig information då de ser en nytta med detta. Detta kan vara ekonomiska fördelar såsom att locka investerare eller att omgivningens bild av företaget kan förbättras (Marton, Sandell
& Stockenstrand, 2020). Det är dock en ständig avvägning för företag om hur mycket frivillig redovisning de bör uppge då kostnaden kan överväga nyttan. Dels uppstår en direkt kostnad för företagen i att ta fram och producera redovisningen men det finns även den indirekta kostnaden. Detta handlar främst om att ju mer information företag publicerar desto mer finns det för konkurrenterna att utnyttja och företagen kan därmed förlora sina konkurrensfördelar (Admati m.fl., 2000). Den nytta som frivillig redovisning kan skapa är att den minskar företagens kapitalkostnad (Graham, Harvey & Rajgopal, 2005). Kvaliteten på den frivilliga redovisningen anses påverka informationsasymmetrin genom att företag som har högre kvalitet får minskad informationsasymmetri till sina intressenter (Cuadrado-Ballesteros, Garcia-Sanchez & Martinez Ferrero, 2016).
Nivån av frivillig redovisning skiljer sig mycket mellan företag, vilket kan bero på avvägning och att vissa företag anser att kostnaderna inte överväger nyttan. Företag påverkas dock inte endast av marknadens efterfrågan av information utan även av hur andra företag i branschen redovisar frivillig information (Tuo, Yu & Zhang, 2020). Det finns dessutom många olika studier på andra faktorer som påverkar nivån av frivillig redovisning. Däribland är det en hel del som valt att inrikta sig på företagsspecifika egenskaper med varierande resultat.
1.2 Problemdiskussion
Tidigare studier har visat på olika resultat när det kommer till samband mellan företagsspecifika egenskaper och nivån av frivillig redovisning. Något som de flesta studier verkar vara överens om är dock att företagets storlek har ett positivt samband med redovisningen (Elijido-Ten, 2013; Bayne & Wee, 2019; Broberg, Tagesson & Collin, 2010; Hossain & Reaz, 2007; Hossain, Perera & Rahman, 1995; Lang & Lundholm, 1993;
Alsaeed, 2006). Däremot kunde Mukherjee, Sen & Pattanaya (2010) inte visa på att företagets storlek hade någon påverkan på den frivilliga redovisningen i deras studie.
Även andra egenskaper som testats i tidigare forskning har visat på varierande resultat.
Företagets ålder visades i Eljido-Tens (2013) studie ha ett signifikant samband med redovisning medan detta i vissa studier inte kunde påvisas (Alsaeed, 2006; Hossain &
Reaz, 2007). Företagens lönsamhet visades också ha ett signifikant samband enligt Eljido- Ten (2013) och Broberg, Tagesson & Collin (2010) samtidigt som Mukherjee, Sen &
Pattanaya (2010) inte kunde visa på att lönsamhet var en förklaring till variationen i frivillig redovisning. Tidigare forskning som har undersökt företags skuldsättningsgrad i relation till nivån av frivillig redovisning har även den haft varierande resultat. Broberg, Tagesson & Collin (2010) samt Hossain, Perera & Rahman (1995) hittade ett signifikant positivt samband. Även Scaltrito (2014) och Alsaeed (2006) visade på ett positivt samband men deras resultat var insignifikant. Till skillnad från detta hittade Mukherjee, Sen & Pattanaya (2010) istället ett negativt samband mellan skuldsättningen och
redovisningen. Även egenskapen likviditet har resulterat i varierande resultat där Alsaeed (2006) inte kunde visa på ett samband medan Mukherjee, Sen & Pattanaya (2010) visade på ett signifikant negativt samband.
Anledningen till att tidigare forskning kommit fram till varierande resultat skulle kunna bero på att de använt sig av olika index för att mäta nivån av den frivilliga redovisningen.
Indexen innehåller ett växlande antal punkter med frivillig redovisning samt inom olika områden. Exempelvis har Mukherjee, Sen & Pattanaya (2010) inriktat sig på frivillig redovisning som relaterar till miljöaspekter medan Broberg, Tagesson & Collin (2010) valt ut ett index inriktat på sådan information som anses viktiga för investerare och analytiker. De senast nämnda indexet innehåller 68 punkter vilket skiljer sig från Hossain, Perera & Rahman (1995) som kollade på 95 olika aspekter. Utöver detta har vissa studier som Hossain, Perera & Rahman (1995) valt att exkludera branscher från deras urval vilket i deras fall var företag inom finansbranschen medan andra valt att inrikta sig på en specifik bransch såsom Hossain & Reaz (2007) som endast undersökte banker. Dessutom har de flesta studier olika geografiska urval där Alsaeed (2006) undersökt företag i Saudiarabien, Eljido-Ten (2013) valde företag i Australien och Broberg, Tagesson & Collin (2010) studerade svenska företag. Den geografiska skillnaden kan vara en förklaring till de varierande resultaten då regleringen kan skilja sig mellan länderna. Alsaeed (2006) poängterar även att det finns kulturella skillnader vilket påverkar egenskaperna i sig som i sin tur även kan påverka resultatet.
Eftersom tidigare studier kommit fram till varierande resultat är det intressant att se vad en liknande studie skulle resultera i. Svenska bolag har inte undersökts frekvent och Broberg, Tagesson & Collins (2010) studie utfördes på redovisning hänförligt till åren 2002 och 2005. Det finns därmed en viss typ av kunskapslucka för den frivilliga redovisningen i Sverige på senare år. Utöver det har de flesta studier undersökt sambandet mellan företagsegenskaper och frivillig redovisning i sig för endast ett specifikt år. Det kan därmed vara intressant att även studera skillnader i vissa egenskaper över tid och dess påverkan på nivån av frivillig redovisning. Därav kan man även se till sambandets utveckling generellt över tid. Eftersom frivillig redovisning är ett viktigt kommunikationsverktyg för företagen att nå ut till alla sina intressenter kan det vara intressant att undersöka dessa samband och få en fördjupad förståelse kring vad som påverkar frivillig redovisning.
1.3 Syfte
Syftet med studien är att få kunskap om vilka företagsspecifika egenskaper hos svenska börsnoterade företag som påverkar nivån av frivillig redovisning samt hur förändringar mellan åren påverkar detta.
2. Referensram
Det finns flera teorier som kan förklara varför en viss företagsegenskap kan påverka nivån av frivillig redovisning. Några av dessa beskrivs i uppsatsen och kopplas till tidigare forskning för att utveckla hypoteser som sedan testas genom kvantitativa analyser. Hur litteratursökningen genomförts finns beskrivet i bilaga 1.
2.1 Teoretisk referensram
2.1.1 Informationsassymmetri
Informationsasymmetri uppstår när en part har mer information än dess motpart (Hartwig, 2018). Akerlof (1970) förklarade påverkan av informationsasymmetri i kontexten av att sälja begagnade bilar på en marknad. Säljaren och köparen har olika information om bilens skick vilket leder till att en bil av sämre kvalité alltid kommer säljas då köparen värderar alla bilar på marknaden likadant. Säljaren som besitter en bil av lägre kvalité kan då utnyttja den informationsasymmetri som finns för att sälja sin bil till ett högre pris än den är värd. I företagsvärlden förklaras det ofta i kontexten av intressenter som handlar på aktiemarknaden. Intressenter handlar utifrån den information de har om företaget och om vissa intressenter har privat information som inte finns tillgänglig för allmänheten uppstår informationsasymmetri (Brown & Hillegeist, 2007).
Enligt Yousefzadeh & Askarizadeh (2014) kommer till stor del efterfrågan av redovisning från informationsasymmetrin. Det gäller inte endast finansiell obligatorisk redovisning utan efterfrågan har även ökat för frivillig redovisning då den obligatoriska redovisningen inte ger intressenter tillräcklig information (Lakhal, 2008). Tidigare forskning har visat att kvaliteten på frivillig redovisning minskar informationsasymmetrin (Rumito & Vurro, 2021; Brown & Hillegeist, 2007; García-Sánchez & Noguera-Gámez, 2017).
2.1.2 Agentteorin
Agentteorin handlar om att en eller flera principaler har ett kontrakt med en agent om att personen ska utföra något arbete åt principalerna. Utgångspunkten i teorin är att agenten agerar utifrån sitt självintresse och därav inte alltid i principalens bästa intresse (Jensen
& Meckling, 1976). I en företagskontext kopplas ofta agent-principal relationen till den mellan styrelsen och ägare samt mellan ägare och skuldinnehavare. Styrelsen har i den situationen ofta bättre koll på företagets framtida värde än både ägare och skuldinnehavare. Det kan skapa problem då de som förser företaget med kapital är osäkra på om styrelsen agerar i deras bästa intresse (Cotter, Lokman & Najah, 2011).
För att minska denna asymmetri kan agenten införa vissa åtgärder i form av exempelvis belöningssystem eller övervakningsåtgärder för att se till att agenten agerar i principalens
bästa intresse (Jensen & Meckling, 1976). Åtgärderna i företaget ingår i deras så kallade agentkostnader som Jensen & Meckling (1976) definierar som summan av principalens övervakningskostnader, agentens kostnad för medling till principalen samt resterande kostnader. Övervakningskostnader är de kostnader ägarna har för att minska styrelsens avvikande beteende, medlingskostnad är den kostnad som uppstår för styrelsen när de ska bevisa för ägarna att de inte skadar deras intressen. De resterande kostnaderna är de kostnader som kommer från beslut som styrelsen tar som inte är det optimala beslutet utifrån ägarnas intressen. (Jensen & Meckling, 1976). Trots att dessa åtgärder ingår i agentkostnaderna används de för att minska informationsasymmetrin och därmed minska kostnaderna för företagets värdeminskning överlag, det vill säga för eget kapital och skulder (Cotter, Lokman & Najah, 2011).
Frivillig redovisning kan användas av styrelsen för att försäkra ägarna om att de agerar i företagets bästa intresse och därmed minska informationsasymmetrin mellan dem (Watson, Shrives & Marston, 2002). Den frivilliga redovisningen medför även minskade agentkostnader genom att agenterna som har privat information kommunicerar trovärdig information till marknaden för att öka företagets värde (Barako, Hancock & Izan, 2006).
2.1.3 Intressentteorin
Utgångspunkten i intressentteorin är att företag ingår i ett socialt system med flera olika parter, inte endast deras aktieägare. Det finns flera intressenter såsom anställda, leverantörer och samhället som företaget agerar i. Enligt teorin måste företag ha alla intressenter som påverkas av ett beslut i åtanke (Antonelli, D’Alessio & Cuomo, 2016).
Det finns två olika inriktningar på intressentteorin, den normativa och den deskriptiva.
Den deskriptiva innebär att företag ses som en sammanslutning av intressenter där det handlar om att de jobbar ihop för att skapa värde hos företaget. Fokus ligger då på de viktigaste intressenterna och anpassningen sker främst utifrån vad som kan hjälpa företaget att lyckas. Den normativa varianten handlar istället om att alla intressenter ska finnas i åtanke oavsett om det är lönsamt för företaget. Fokus ligger mer på att göra vad som är rätt utifrån ett samhällsperspektiv inte vad som gynnar företaget mest (Júnior m.fl., 2014).
Den frivilliga redovisningen kan påverkas utifrån intressentteorin då företag är mer benägna att redovisa information anpassat till alla olika intressenters krav vilket ofta innefattar mer information än den som är obligatorisk (Cotter, Lokman & Najah, 2011).
Teorin kan även ha en inverkan på vad företag väljer att redovisa utöver det obligatoriska då det kan påverkas av hur mycket makt en intressent har. Intressenter med mer makt än någon annan har större möjlighet att påverka vad företaget redovisar. Detta på grund utav att ledningen i företaget har en större vilja att möta förväntningarna av en intressent ju högre deras makt är då företagets lönsamhet kan vara beroende av intressenten (Kent &
Zunker, 2017).
2.1.4 Legitimitetsteorin
Legitimitetsteorin bygger på ett koncept av att företaget får sin legitimitet från ett socialt kontrakt mellan företaget och samhället som det agerar i. Målet är att företagets agerande och samhällets uppfattningar ska överensstämma så mycket som möjligt. Det finns därav ett behov för företag att agera inom de normer och standards som det sociala kontraktet baseras på, det vill säga samhällets förväntningar och krav (Cotter, Lokman & Najah, 2011). Ett verktyg för att företaget ska uppfattas som legitima av sina interna och externa intressenter är att upplysa om verksamheten. Detta kan ske i olika kanaler men en vanlig form är redovisningsrapporter (Hartwig, 2018). Företagen kan signalera sin legitimitet genom att redovisa viss information i sin årsredovisning som kan antas ha betydelse för deras intressenter och samhället i helhet (Watson, Shrives & Marston, 2002). Denna information kan ingå i det som innefattas av olika typer av reglering, men ofta är samhällets informationsbehov högre än det som krävs av företagen. Frivillig redovisning kan därmed enligt legitimitetsteorin användas för att hantera samhällets krav och behov.
Genom att öka sin frivilliga redovisning kan företagen förmedla till sina intressenter att de tar hänsyn till samt lever upp till förväntningarna och på så sätt bibehålla sin legitimitet (Cotter, Lokman & Najah, 2011).
Ofta förekommer det i praktiken många olika förväntningar på hur företag ska agera och ifrån olika typer av intressenter. Genom att företagen frivilligt redovisar mer information i sina rapporter är därmed chansen större att de delar med sig av det som samhället förväntar sig. Om rätt information förmedlas kan det leda till en mer positiv syn på företaget från intressenternas perspektiv. Dessutom kan frivillig redovisning användas för ett sätt att undvika kostnader för företaget som kan uppstå ifall de inte lever upp till samhällets legitimitetskrav (Rimmel & Jonäll, 2016). Legitimiteten från det sociala kontraktet bidrar till att företag har möjlighet att fortsätta verka på marknaden genom att de visar på att deras aktiviteter är i linje med samhällets värderingar (Mukherjee, Sen &
Pattanaya, 2010). Det finns dock en möjlighet för företag att fokusera på en viss typ av information för att avleda samhällets uppmärksamhet från mer negativa delar av verksamheten och på så sätt kunna stärka sin legitimitet (Watson, Shrives & Marston, 2002; Rimmel & Jonäll, 2016).
2.1.5 Signaleringsteorin
Signaleringsteorin utvecklades ursprungligen för att förklara beteenden på arbetsmarknaden, men kan även användas för att förklara frivillig redovisning. Teorin bygger på en problematik med informationsasymmetri där företag har information som investerare och andra intressenter inte har tillgång till (Watson, Shrives & Marston, 2002).
Informationsasymmetrin kan reduceras genom att företag signalerar mer information såsom att ledningen frivilligt delar med sig av information till investerare för att ge dem
underlag. Frivillig redovisning är en kommunikationskanal som kan användas för att signalera sådan information (Cotter, Lokman & Najah, 2011).
Teorin menar på att ledningen i högpresterande företag vill urskilja sig från mer lågpresterande genom signaler och därav är de mer benägna att beskriva sina prestationer mer omfattande och detaljerat. När företaget presterar bra och exempelvis lönsamheten är god vill de därmed signalera detta till sina investerare (Watson, Shrives & Marston, 2002; Dainelli, Bini & Giunta, 2013). Detta kan även gälla information om framtiden, chefer som exempelvis förväntar sig en hög nivå av framtida tillväxt signalerar gärna detta till investerare. Även medelmåttiga företag rapporterar gärna positiva nyheter för att undvika att misstänkas för att dölja sämre information (Cotter, Lokman & Najah, 2011).
Campbell, Shrives & Bohmbach-Saager (2001) menar därför på att bolag därav hellre publicerar neutral frivillig information framför att inte ge ut någon information alls.
Företag som presterar dåligt försöker dock undvika att dela med sig av detta och ledningen tenderar istället att dölja eller skjuta upp dåliga nyheter (Cotter, Lokman & Najah, 2011).
Dainelli, Bini & Giunta (2013) menar även på att företag som presterar sämre inte kommunicerar lika omfattande och detaljerad information. Signaleringsteorin förutspår därav att högpresterande företag är mer benägna att ge ut mer frivillig information med signaler om detta i jämförelse med sämre presterande företag (Hartwig, 2018). Fördelen med frivillig information är enligt teorin att företaget eventuellt kan värderas högre än sina konkurrenter genom att minska informationsasymmetrin gentemot sina intressenter (Campbell, Shrives & Bohmbach-Saager, 2001; Dainelli, Bini & Giunta, 2013)
2.2 Tidigare forskning och hypotesbildning
2.2.1 Storlek
Företagets storlek är en egenskap som frekvent testats mot nivån av frivillig redovisning i tidigare forskning. Mukherjee, Sen & Pattanaya (2010) argumenterar att företagets storlek bör ha en påverkan på den frivilliga redovisningen eftersom insamlingen av data och produktionen av redovisningen kan vara kostsam och större företag har därav mer resurser att utföra detta. Agentteorin menar även på att agentkostnaderna ökar med andelen av externt kapital som ofta är högre i större företag (Jensen & Meckling, 1976).
Frivillig redovisning kan användas för att minska agentkostnaderna vilket vidare tyder på att företagets storlek bör ha en påverkan på nivån av frivillig redovisning. Eljido-Ten (2013) menar också på att efterfrågan av information från samhället och media är högre för större företag vilket kan leda till en ökad nivå av frivillig redovisning utifrån legitimitetsteorin och önskan att signalera legitimitet genom att leva upp till samhällets förväntningar. På liknande sätt kan även intressentteorin tolkas genom att företag vill anpassa sin redovisning till alla intressenternas krav och kraven för redovisning utöver den obligatoriska blir högre för större företag.
Flera av de tidigare studierna som testat sambandet mellan företagets storlek och nivån av frivillig redovisning har hittat ett signifikant positivt samband (Elijido-Ten, 2013;
Bayne & Wee, 2019; Hossain & Reaz, 2007; Hossain, Perera & Rahman, 1995; Lang &
Lundholm, 1993; Alsaeed, 2006). Broberg, Tagesson & Collin (2010) hittade även de ett starkt positivt samband överlag men de kunde inte urskilja samma starka samband till enskilda kategorier av deras frivilliga redovisningsindex, såsom generell information om företaget och framtidsrelaterad information. Mukherjee, Sen & Pattanaya (2010) kunde genom deras analys inte utläsa att företagets storlek hade någon påverkan på nivån av frivillig miljöredovisning. Deras avvikande resultat skulle kunna förklaras genom att forskningen fokuserar på redovisning av miljörelaterade aspekter och genomfördes på företag med hög miljöpåverkan. Företagets storlek bör då inte skapa samma press från samhället utan det är istället deras höga miljöpåverkan som genererar efterfrågan av frivillig redovisning. Baserat på denna diskussion har följande hypotes utvecklats;
H1: Storlek har ett positivt samband till nivån av frivillig redovisning
2.2.2 Ålder
En företagsegenskap som inkluderats i ett flertal tidigare studier är ålder och dess påverkan på nivån av frivillig redovisning. Elijido-Ten (2013) menar på att ålder har använts i tidigare studier som en indikator för stabilitet eftersom företagets rykte och historia blir mer förankrat desto längre företaget existerar. Därav skulle ålder kunna vara en anledning till en ökad frivillig redovisning för att i enlighet med signaleringsteorin försöka visa på sin stabilitet. Alsaeed (2006) tar upp liknande teorier kring att äldre företag kan ha förbättrat sina rapporteringspraxis med åren och därav redovisar mer frivillig information. Hossain & Reaz (2007) diskuterar kring att den frivilliga redovisningen kan påverkas av företagets ålder genom att företagen befinner sig i olika utvecklings- och tillväxtstadier. De hänvisar till Owusu-Ansah (1998) som i sin artikel tar upp tre orsaker till att frivillig redovisning ökar med företagets ålder. Först och främst så kan yngre företag vara mer utsatta för konkurrens. Dessutom kan de uppleva att det är svårare att samla, hantera och sprida informationen samt att detta sker till en högre kostnad jämfört med för äldre företag. Slutligen kan yngre företag sakna historik och tidigare meriter att förlita sig på när de väljer vilken information som ska redovisas (Owusu-Ansah, 1998)
Tidigare studier har dock visat på spridda resultat kring ålderns påverkan. Elijido-Ten (2013) hittade ett signifikant positivt samband mellan ålder och den frivilliga redovisningen av strategiska prestationsmåttssystem (SPMS). Undersökningen som Alsaeed (2006) utförde indikerade på samma resultat under förutsättning att ett företag exkluderades. Detta var ett företag som endast funnits några år men ändå redovisade en hög grad av frivillig information. När alla företag inkluderades så gick det dock inte att visa på att ålder har en påverkan på den frivilliga redovisningen och författaren menar därav på att det inte går att dra någon tydlig slutsats utifrån hans resultat. Hossain & Reaz
(2007) kom däremot fram till att ålder inte har någon signifikant påverkan. Denna studie undersökte dock endast banker i jämförelse med de övriga studierna, vilket kan ha en påverkan på det skilda resultatet. Det kan dock vara intressant att undersöka denna egenskap då tidigare studier inte visat på samma resultat och baserat på den tidigare diskussionen har följande hypotes utvecklats;
H2: Företagets ålder har ett positivt samband till nivån av frivillig redovisning
2.2.3 Lönsamhet
Signaleringsteorin förutsätter att företag generellt rapporterar mer frivillig information i bra tider jämfört med sämre. När ett företag presterar bra och lönsamheten är god vill de signalera detta till sina investerare och därmed utmärka sig gentemot sina sämre presterande konkurrenter. Därav menar teorin på att företag med en högre lönsamhet delar med sig av mer frivillig information. Detta stämmer överens med vad vissa tidigare studier kommit fram till där de kunnat visa på ett signifikant positivt samband mellan företagens lönsamhet och den frivilliga redovisningen (Elijido-Ten, 2013, Broberg, Tagesson & Collin, 2010). Broberg, Tagesson & Collin (2010) diskuterar kring att ledningen i lönsamma företag redovisar mer detaljerad information för att förstärka sin position i enlighet med agentteorin. De menar även på att mer lönsamma företag är mer utsatta för politisk press och offentlig granskning och därav redovisar mer frivilliga upplysningar för att undvika reglering. Detta är även i enlighet med legitimitetsteorin och att företagen vill leva upp till samhällets krav för att få legitimitet.
Även gällande lönsamhet så finns det dock skilda resultat i tidigare studier. Mukherjee, Sen & Pattanaya (2010) visade i sin studie på att lönsamheten inte var en förklaring till variationen i den frivilliga redovisningen. Denna skillnad skulle dock kunna förklaras med samma anledning som storleken, det vill säga att de har undersökt företag med stor miljöpåverkan och deras frivilliga miljöredovisning. Lönsamhet kan antas vara irrelevant när det gäller redovisningen av miljörelaterad information och därför inte ha någon påverkan på omfattningen till skillnad från annan typ av frivillig information. Det kan dock på grund av detta vara intressant att undersöka lönsamhetens påverkan på den frivilliga redovisningen.
Någonting som inte undersökts i samma utsträckning som lönsamhetens generella påverkan på den frivilliga redovisningen är dock om skillnader i lönsamhet mellan år har en påverkan på omfattningen av redovisningen. Signaleringsteorin menar på att företag med medelmåttiga prestationer hellre delar med sig av detta än att misstänkas för att dölja sämre information. Bolag publicerar därför hellre neutral frivillig information framför att inte ge ut någon information alls. Därav skulle det kunna antas att skillnader i lönsamhet mellan några år inte har en negativ påverkan på den frivilliga redovisningen trots tidigare diskussion. Om företag sedan tidigare publicerat en hög grad frivillig redovisning kan det vara så att samhällets krav höjts till denna nivå. Därav kan det vara så att företagen inte
vill sänka sin nivå av frivillig redovisning då de kan riskera att förlora legitimitet från samhället i enlighet med legitimitetsteorin. Detta stöds även av Botosan (1997) som menar på att frivillig redovisning generellt tenderar att förbli på samma nivå över tid.
Utifrån denna diskussion har följande hypoteser utvecklats;
H3: Lönsamhet har ett positivt samband till nivån av frivillig redovisning
H4: Förändring av lönsamhet mellan år har inte en påverkan på nivån av frivillig redovisning
2.2.4 Skuldsättning
Alsaeed (2006) resonerar att företagets skuldsättningsgrad har en påverkan på nivån av frivillig redovisning eftersom deras borgenärer kräver mera information. Vidare lägger de fram att företag med en högre andel skuld i deras kapitalstruktur är mer benägna till högre agentkostnader. Skuldinnehavarna försöker skydda sitt pris vilket leder till att ledningen har en större drivkraft att redovisa frivillig information för att öka övervakningen (Hossain, Perera & Rahman, 1995). Agentteorin förutsätter också att skuldsättningsgraden påverkar nivån av frivillig redovisning på grund av de höga agentkostnader som det medför. För att minska agentkostnaderna och för att möta skuldinnehavarnas krav på information redovisar de mer frivillig information. Watson, Shrives & Marston (2002) instämmer i detta då de framför att mer redovisning kan leda till minskade kapitalkostnader genom att det minskar osäkerheten hos investerarna. I motsats till detta hänvisar Mukherjee, Sen & Pattanaya (2010) i deras artikel till en annan artikel som argumenterar att skuldsättningsgraden istället har ett negativt samband till nivån av frivillig redovisning. Detta på grund av att företag med hög skuldsättning kan ha en närmare relation med sina skuldinnehavare och därför inte väljer att frivilligt redovisa lika mycket i deras årsredovisning.
Tidigare forskning har visat på blandat resultat när det kommer till sambandet mellan skuldsättningsgraden och nivån av den frivilliga redovisningen. Både Broberg, Tagesson
& Collin (2010) och Hossain, Perera & Rahman (1995) kom i deras studie fram till att det fanns ett signifikant positivt samband mellan egenskapen och redovisningen. Där de senast nämnda resonerar att det stämmer överens med förväntningarna från agentteorin om att frivillig redovisning används för att minska agentkostnaderna som ökar ihop med skuldsättningsgraden. Alsaeed (2006) och Scaltrito (2014) visade på liknande samband men deras resultat var insignifikant. Resultatet förklaras av att privat information kanske medlas mellan borgenär och gäldenär samt att kulturella skillnader kan ha en påverkan då det finns en trend att företag i landet som undersökts föredrar att finansiera deras verksamhet med eget kapital framför skulder (Alsaeed, 2006). Mukherjee, Sen &
Pattanaya (2010) hittade i deras studie också ett signifikant samband men ett negativt sådant. Dock fokuserade de på miljöredovisning och undersökte företag med en hög
miljöpåverkan vilket skulle kunna förklara deras avvikande resultat. Med stöd av tidigare diskussion har följande hypotes tagits fram;
H5: Skuldsättning har ett positivt samband till nivån av frivillig redovisning
2.2.5 Likviditet
Företagets likviditet är en egenskap som är delvis undersökt i några studier men som inte haft en tydlig och genomgående påverkan på nivån av frivillig redovisning. Det förekommer även delade meningar på vilket sätt likviditet skulle kunna ha en påverkan.
Alsaeed (2006) tar upp att företag som har en stabil finansiell position, specifikt en hög likviditet, är mer benägna att dela med sig av mer information. Detta kan kopplas till signaleringsteorin och att företagen vill signalera till sina intressenter att de har en god finansiell situation. Detta tyder på ett positivt samband mellan frivillig redovisning och företagens likviditet.
I motsats till detta så kan det också vara så att en svag likviditet gör att företagen vill dela med sig av detta i en mer omfattande grad för att visa aktieägare och andra intressenter att de är medvetna om situationen och därmed lindra rädslan (Alsaeed, 2006). Mukherjee, Sen & Pattanaya (2010) är inne på ett liknande spår och diskuterar att företag kan redovisa mer för att rättfärdiga sin låga likviditet. Detta stöds även av legitimitetsteorin där företag vill visa på att de lever upp till samhällets normer och krav och visar på ett negativt samband mellan likviditet och frivillig redovisning.
Tidigare studier har även olika resultat kring detta område. Alsaeed (2006) visar på att likviditet inte har någon påverkan på den frivilliga redovisningen medan Mukherjee, Sen
& Pattanaya (2010) menar på att likviditet har en signifikant negativ påverkan. Eftersom det finns så pass motsatta tankar kring hur och om företagens likviditet påverkar nivån av frivillig redovisning, samt att det förekommer relativt lite forskning på området, så har två olika hypoteser utformats utifrån denna diskussion;
H6a: Likviditet har ett negativt samband till nivån av frivillig redovisning H6b: Likviditet har ett positivt samband till nivån av frivillig redovisning
2.3 Sammanfattning
För att summera teorierna kring hur företagsegenskaper kan påverka nivån av frivillig redovisning sammanställs teoriavsnittet i tabellen nedan. Tabellen visar vilka av de uppställda hypoteserna som kan kopplas till de olika variablerna. Dessutom beskrivs vilka teorier som är applicerbara för respektive företagsegenskap och om denna förutspår ett positivt (+) eller ett negativt (-) samband. Slutligen presenteras de tidigare nämnda
studierna på området och om de visat på ett positivt (+), negativt (-) eller inget samband (0).
Tabell 1. Sammanfattning av teori och tidigare forskning
Hypotes Variabel Teori Tidigare forskning
H1 Storlek Agentteorin (+)
Legitimitetsteorin (+) Intressentteorin (+)
Elijido-Ten (2013) (+);
Bayne & Wee (2019) (+);
Hossain & Reaz (2007) (+);
Hossain, Perera & Rahman (1995) (+);
Lang & Lundholm (1993) (+);
Alsaeed (2006) (+);
Broberg, Tagesson & Collin (2010) (+);
Mukherjee, Sen & Pattanaya (2010) (0) H2 Ålder Signaleringsteorin (+) Elijido-Ten (2013) (+);
Alsaeed (2006) (0);
Hossain & Reaz (2007) (0) H3/H4 Lönsamhet Agentteorin (+)
Signaleringsteorin (+) Legitimitetsteorin (+)
Elijido-Ten (2013) (+);
Broberg, Tagesson & Collin (2010) (+);
Mukherjee, Sen & Pattanaya (2010) (0) H5 Skuldsättning Agentteorin (+) Broberg, Tagesson & Collin (2010) (+);
Hossain, Perera & Rahman (1995) (+);
Alsaeed (2006) (0);
Scaltrito (2014) (0);
Mukherjee, Sen & Pattanaya (2010) (-) H6a/H6b Likviditet Signaleringsteorin (+)
Legitimitetsteorin (-)
Alsaeed (2006) (0);
Mukherjee, Sen & Pattanaya (2010) (-)
3. Metod
3.1 Metodval
För att uppfylla studiens syfte och därav testa hypoteserna används en kvantitativ metod då den anses vara bäst anpassad till studien eftersom samband ska identifieras genom statistisk analys av kvantifierbara data. Den forskningsdesign som används är en longitudinell design vilket liknar tvärsnittsdesignen med undantag för att mätningen sker vid olika tidpunkter istället för endast vid en tidpunkt som i en tvärsnittsdesign (Bryman
& Bell, 2017). Studien fokuserar på årsredovisningar för åren 2016–2020 och trots att data samlas in vid en tidpunkt härrör den sig till flera år. Den longitudinella designen medför även enligt Bryman & Bell (2017) att det är enklare att utläsa orsaksriktning på sambanden vilket är svårt vid en tvärsnittsdesign, det visar ofta bara sambandsmönster.
Orsaksriktningen kommer inte undersökas i denna studie utan ett antagande görs om att nivån av frivillig redovisning är den beroende variabeln och företagsegenskaperna är de oberoende variablerna. Största anledningen till att en longitudinell design ändå valdes framför en tvärsnittsdesign är för att kunna testa hypotes 4. Hypotesen kräver data från samma variabel i samma företag men vid olika tidpunkter. Detta innefattas i den longitudinella designen som enligt Bryman & Bell (2017) ofta användas för att kartlägga förändringar vilket hypotesen delvis utgår ifrån.
3.2 Operationalisering
Operationalisering är enligt Bryman & Bell (2017) ett av de viktigaste stegen i en kvantitativ forskning som innebär en utformning av de begrepp som ska användas samt en beskrivning av hur begreppen mäts. Vid mätning av begrepp kan antingen mått eller indikatorer användas där mått används för mer kvantifierbara begrepp medan indikatorer är ett mer indirekt mått av begreppen där en eller flera indikatorer används för att representera begreppet (Bryman & Bell, 2017). I kommande avsnitt presenteras tillvägagångssättet för att mäta både den beroende variabel, nivån av frivillig redovisning, och de oberoende variablerna, företagets storlek, ålder, lönsamhet, skuldsättningsgrad och likviditet.
3.2.1 Beroende variabel
Den variabel som antas vara den beroende variabeln i studien är den nivå av frivillig redovisning som företag väljer att presentera. För att mäta nivån på bästa sätt används flera indikatorer i form av ett index. Flera indikatorer gör att större del av begreppet kan fångas och minskar risken att klassificera företaget på fel sätt (Bryman & Bell, 2017).
Indexet som finns i Bilaga 2 innehåller 63 punkter och fokuserar på sådan frivillig
redovisning som anses viktig för investerare och analytiker. Det baseras på rubrikerna;
generell information, strategi, forskning och utveckling, framtidsrelaterad information samt aktierelaterad information. Varje rubrik har sedan mellan 6-23 olika punkter relaterade till olika typer av frivillig information relevant för olika typer av investerare och analytiker. Indexet baseras på det som använts av Broberg, Tagesson & Collin (2010) vilket de har fått från tidigare forskning. Deras index valdes då de utförde sin undersökning på svenska företag samt efter det att börsnoterade företag enligt lag skulle börja följa IFRS. Reglerna som innebar en del förändring i vad som var obligatoriskt att redovisa är därmed inkluderade i anpassningen av indexet. Ytterligare anpassningar har gjorts innan användning i denna studie. Broberg, Tagesson & Collin (2010) inkluderade företagsegenskaper som inte undersöks i denna studie och använde då vissa punkter relaterade till de egenskaperna som har eliminerats. Vidare har eventuella lagförändringar sedan 2005 hafts i åtanke för att säkerställa att indexet endast mäter den redovisning som är frivillig.
Indexet används sedan som utgångspunkt när innehållsanalys av företagens årsredovisningar genomförs. Företag kan redovisa frivillig information genom andra kanaler än deras årsredovisning, till exempel på hemsidor eller via sociala medier. Dock analyseras endast årsredovisningarna på grund av att det anses vara den viktigaste informationskällan för företag (Broberg, Tagesson & Collin, 2010). Innehållsanalys innebär enligt Bryman & Bell (2017) att analys av dokument görs på ett systematiskt och replikerbart sätt för att kvantifiera data utifrån förbestämda kategorier. Detta anses vara den lämpligaste metoden då indexet utgörs av kategorier som ska mätas och mätning ska utföras på ett systematiskt sätt för att säkerställa att alla företag bedöms på samma sätt trots att utformningen av årsredovisningen kan skilja mellan dem.
Nivån av frivillig redovisning tas fram genom en oviktad mätning på grund av att det är svårt att bedöma vilken typ av redovisning som kan anses vara av extra vikt. Detta kan vara beroende av flera faktorer såsom vilken bransch företagen tillhör samt samhället och marknaden de agerar i. En oviktad mätning anses därav ge ett mer rättvist resultat. Varje punkt i indexet kodas därför med antingen ”1” vilket innebär att informationen anges i årsredovisningen eller ”0” som representerar att information inte anges. Därefter summeras koderna och resulterar i ett slutligt ”betyg” av företagens nivå av frivillig redovisning. Detta innebär att varje företag kan få ett betyg mellan 0–63 beroende på om de inte redovisat några av punkterna eller alla punkter. Det slutliga betyget används sedan för att testa samband mellan nivån av frivillig redovisning och företagsegenskaperna.
3.2.2 Oberoende variabler
De oberoende variabler som används i studien är företagets storlek, ålder, lönsamhet, skuldsättning och likviditet.
Variabeln storlek definieras genom företagets totala tillgångar, vilket är ett vanligt mått i tidigare studier på området (Broberg, Tagesson & Collin, 2010; Alsaeed, 2006; Hossain
& Reaz, 2007; Hossain, Perera & Rahman, 1995; Mukherjee, Sen & Pattanaya, 2010).
Elijido-Ten (2013) beskriver att företagets storlek kan mätas på ett flertal andra sätt såsom antal anställda, försäljningsintäkter eller börsvärde. Andra tidigare studier har använt mått såsom marknadsvärdet för eget kapital (Lang & Lundholm, 1993), totala försäljningsintäkter (Elijido-Ten, 2013) eller en kombination av totala tillgångar, antal anställda, rörelseintäkter och värdet av eget kapital (Scaltrito, 2014). Då totala tillgångar dock är det överlägset vanligaste måttet används detta i denna studie. Denna information hämtas genom databasen Retriever eller i årsredovisningarna och kodades som en kvotvariabel.
Företagets ålder mäts i antal år från registrering fram till och med räkenskapsåret för den granskade årsredovisningen. Informationen hämtas från databasen Retriever och kodades som en kvotvariabel.
Lönsamhet mäts i studien genom räntabilitet på totalt kapital (ROA), vilket även har använts i liknande studier (Broberg, Tagesson & Collin, 2010; Mukherjee, Sen &
Pattanaya, 2010). ROA beräknas genom att dividera företagets resultat efter finansiella intäkter med totalt kapital. Företagens nyckeltal hämtas från databasen Retriever eller i årsredovisningarna och kodas som en kvotvariabel.
Företagens skuldsättning definieras som skuldsättningsgraden (S/E). Denna beräknas genom att dividera de totala skulderna med eget kapital. Detta är det vanligaste måttet för företagens skuldsättning även i tidigare studier (Broberg, Tagesson & Collin, 2010;
Scaltrito, 2014; Watson, Shrives & Marston, 2002). Nyckeltalen för företagens skuldsättning hämtas från databasen Retriever eller i årsredovisningarna och kodas som en kvotvariabel.
Som mått för företagets likviditet har måttet kassalikviditet använts. Det beräknas genom att ta företagets omsättningstillgångar minskat med varulagret och sedan dividerat med kortfristiga skulder. Måttet valdes framför balanslikviditet då det inkluderar varulagret i beräkningen och är därav främst relevant för företag med ett stort lager (Marton, Sandell
& Stockenstrand, 2020). Eftersom de analyserade företagen är av olika art ansågs jämförelsen bli mest rättvis genom att använda kassalikviditet. Nyckeltalen hämtas från databasen Retriever eller i årsredovisningarna, angavs i procent och kodades som en kvotvariabel.
Tabell 2. Sammanfattning mått för oberoende variabler
Oberoende variabel Mått
Storlek Totala tillgångar
Ålder Antal år sedan registrering
Lönsamhet Räntabilitet på totalt kapital (ROA) Skuldsättning Skuldsättningsgrad (S/E)
Likviditet Kassalikviditet
3.3 Genomförande
3.3.1 Urval
Studiens population utgörs av de 333 bolag som fanns noterade på Stockholmsbörsen (Nasdaq Stockholm) i februari 2021 (Nasdaq Nordic, 2021). Urvalsramen baseras på indexet OMXSPI som innefattar alla aktier noterade på Stockholmsbörsen. Av dessa exkluderas en av aktierna för de bolag som är dubbelnoterade. Även bolag inom bank- och finanssektorn exkluderas då de har affärshändelser samt reglering som skiljer sig från övriga sektorer (Hossain, Perera & Rahman, 1995; Broberg, Tagesson & Collin, 2010).
Eftersom studien vill undersöka svenska bolag har även utländska bolag noterade på Stockholmsbörsen exkluderats. I studien har ett stratifierat slumpmässigt urval använts för att skapa ett så representativt och relevant urval som möjligt för populationen och det som ska undersökas. Bryman & Bell (2017) uttrycker att ett stratifierat slumpmässigt urval kan vara lämplig om relevant information finns tillgänglig så att urvalsramen kan delas in i olika grupper för att kunna uppvisa en proportionell representation av populationen. Eftersom studien inkluderar oberoende faktorer såsom företagets storlek, ålder och lönsamhet går det att tänka sig att dessa skulle påverkas av företagens börsvärde.
En lista med alla bolag noterade på Stockholmsbörsen har hämtats från deras hemsida (Nasdaq Nordic, 2021). Aktierna delas in i tre olika grupper. “Large Cap” innehåller företag med ett börsvärde på över en miljard euro, “Mid Cap” företagen med ett börsvärde mellan 150 miljoner och 1 miljard euro och slutligen “Small Cap” innehållandes bolagen med ett börsvärde på mindre än 150 miljoner euro (Nasdaq Nordic, u.å.). Dessa tre grupper har använts för att stratifiera urvalet. Utifrån dessa har sedan ett slumpmässigt urval genomförts genom en slumpfunktion i Excel med ett slutgiltigt urval på 21 bolag.
Efter de tidigare exkluderingarna kvarstår 287 aktier där 42 procent tillhör Mid Cap och 29 procent vardera i de två andra grupperna. Därav har nio bolag slumpats ut från Mid Cap och sex bolag vardera i de andra två grupperna för att få ett så representativt urval som möjligt. Bryman & Bell (2017) menar på att vad som bör anses vara en rimlig storlek på ett urval kan skilja sig inom forskning och beslutet kring detta baseras generellt på tid och omfattningen av den empiriska insamlingen. Eftersom det genomförs en longitudinell
studie där fem årsredovisningar granskas per bolag behöver studiens urvalsstorlek kompromissas.
3.3.2 Datainsamling
Studiens data hämtas delvis från databasen Retriever och delvis från respektive företags egna hemsidor. Databasen valdes för att enkelt hämta information kring de oberoende variablerna storlek, ålder, lönsamhet, skuldsättning och likviditet. För det år som nyckeltalen inte fanns redovisade har dessa beräknats utifrån information i årsredovisningarna. Samma beräkning har dessutom stämts av mot tidigare års nyckeltal för att undvika beräkningsdifferenser.
Studiens beroende variabel, frivillig redovisning, är manuellt studerat och begränsat till den information som finns i företagets årsredovisning. Studien baseras på årsredovisningar för de fem senaste åren, 2016-2020. Studien hade ett visst bortfall då årsredovisningar hänförliga till år då bolagen inte var börsnoterade exkluderades. Detta resulterade i ett bortfall på sex årsredovisningar. Utöver det uppstod bortfall då två av bolagen inte hunnit publicera sin årsredovisning för år 2020 än. Totalt granskas 97 årsredovisningar för de 21 företagen i urvalet vilket innebär ett bortfall på ungefär åtta procent och därav bör studien ändå anses vara representativ och tillförlitlig. En lista med vilka företag som inkluderades samt vilka årsredovisningar som granskades för varje bolag finns i bilaga 3. Företagens årsredovisningar hämtades i största mån från respektive företags hemsidor. Årsredovisningarna studerades sedan i PDF-format utifrån indexet i Bilaga 2 och sammanställdes tillsammans med de oberoende variablerna i en excel-fil.
3.3.3 Dataanalys
Studiens dataanalys har genomförts med datorprogrammet SPSS i fyra olika delar för att få en helhetsbild av datamaterialet. De olika delarna är deskriptiv statistik, korrelationsanalys samt en multipel och en linjär regressionsanalys. En signifikansnivå på fem procent har använts i alla analyser i enlighet med vad som är vanligast och generellt anses vara en acceptabel nivå (Bryman & Bell, 2017).
Först presenteras deskriptiv statistik i en tabell för att få en helhetsbild av datamaterialet och de variabler som studeras i efterföljande analyser. Denna tabell tar upp medelvärde, median, standardavvikelse samt högst och lägsta värde för både den beroende variabeln och samtliga oberoende variabler. Medelvärde, median och standardavvikelse presenterades även för respektive analyserat år.
För att kontrollera hur de oberoende variablerna var relaterade till varandra genomfördes en korrelationsanalys. Det är viktigt att utföra en korrelationsanalys för att säkerställa att de oberoende variablerna inte är för starkt relaterade till varandra då det kan skapa problem vid utförande av regressionsanalysen. Har variablerna en stark korrelation som
överstiger 0,8 kan det innebära multikollinearitet vilket leder till att regressionskoefficienterna kan anses vara instabila (Bryman & Cramer, 2011). Eftersom alla de oberoende variablerna kodats som kvotvariabler användes Pearsons r för att testa korrelationen (Bryman & Bell, 2017). Bryman & Cramer (2011) har delat in korrelationskoefficienterna i olika nivåer där under 0,19 anses representera en väldigt låg korrelation, 0,2-0,39 är låg, 0,4-0,69 är blygsam, 0,7-0,89 är hög och över 0,9 mycket hög.
För att slutligen testa om det finns samband mellan de oberoende variablerna och frivillig redovisning har en multipel regressionsanalys använts. De företagsegenskaper som testas som oberoende variabler är företagens storlek, ålder, lönsamhet, skuldsättning och likviditet. Analysen resulterar i ett flertal värden men endast vissa presenteras i studien.
Analysen ger både ett värde men också ett justerat värde. Enligt Pallant (2010) bör det r2 r2 justerade värdet användas vid ett litet urval då det ger ett mer representativt verkligt r2 värde för hela populationen medan tenderar att överestimera det verkliga värdet. Det r2 justerade värdet är därför det som presenteras i denna studie. Dessutom ger analysen r2 dels en ostandardiserad betakoefficient och en standardiserad betakoefficient. Den standardiserade betakoefficienten presenteras i denna studie eftersom den enligt Bryman
& Cramer (2011) justeras till att använda samma mätstandard och därav ger en bättre jämförelse mellan variablerna. Det innebär att det enklare går att avgöra vilka oberoende variabler som är viktigast i relation till den beroende variabeln jämfört med om den ostandardiserade betakoefficienten hade använts.
Vidare analyserades förändringen i lönsamhet mellan åren mot förändringen i nivån av frivillig redovisning mellan samma år genom linjära regressionsanalyser. Differenserna mellan varje år gällande båda variablerna beräknades i excel och sedan utfördes en analys per differens i SPSS. För att förtydliga genomfördes alltså en analys på differensen i frivillig redovisning mellan 2016-2017 mot differensen i lönsamhet mellan 2016-2017 och sedan utfördes analysen på differenserna mellan 2017-2018 och så vidare. Resultaten av de olika analyserna sammanställdes sedan i en tabell där medelvärdet för de olika variablerna presenterades, den standardiserade betakoefficienten, signifikansnivån samt det justerade värdet för varje analys. Dessa värden valdes ut på grund av ovanstående r2 diskussion.
3.4 Metodkritik
Enligt Bryman & Bell (2017) handlar analysen av relationer om samband och inte om orsak-verkan. Studien utgår ifrån att det är företagsegenskaperna som påverkar nivån av den frivilliga redovisningen och analys görs utifrån dessa antaganden. Vid egenskaper som ålder och storlek är detta antagande rimligt då nivån av frivillig redovisning omöjligt kan påverka företagets ålder. Dock vid egenskaper som exempelvis lönsamhet skulle
orsaksriktningen kunna vara åt motsatt håll. Studien säkerställer därav inte kausalitet utan endast om det finns ett samband eller inte.
Vid val av mått för variablerna har så hög validitet som möjligt avsetts att uppnås.
Eftersom alla företag är olika så speglas deras situation även olika genom måtten, därav kanske inte måtten ger den mest representativa bilden av varje individuellt företag. Det är dock omöjligt att ta hänsyn till varje individuellt företags situation. De mått som använts mest frekvent i tidigare forskning har därför använts i denna studie för att ändå uppnå en generellt representativ bild av samtliga företag.
Även om studien utgår från ett positivistiskt kunskapsteoretiskt synsätt används subjektiva bedömningar vid analys av innehållet i årsredovisningarna. Ett index har använts med relaterade begrepp till respektive fråga för att öka överensstämmelsen.
Eftersom det är två personer som genomfört datainsamlingen samt att varje årsredovisning skiljer sig åt finns det dock en risk för skillnader i tolkningar. Subjektiva bedömningar är dock en förutsättning för att genomföra innehållsanalysen och mäta nivån av frivillig redovisning. I försök att minska olika tolkningar och subjektiva bedömningar inleddes datainsamlingen med att författarna granskade en årsredovisning tillsammans samt diskuterade hur indexets olika punkter skulle tolkas. Dessutom diskuterades oklara situationer under insamlingens gång för att så lika tolkningar som möjligt skulle genomföras. Detta skulle dock kunna ha genomförts ännu mer noggrant med mer utförliga beskrivningar kring varje punkts innehåll och betydelse. På så sätt skulle skillnader mellan bedömningarna kunna ha minskat ännu mer och bidra till ett mer tillförlitligt resultat.
4. Empiri
4.1 Deskriptiv statistik
Deskriptiv statistik presenteras nedan i två tabeller. Den första tabellen redovisar medelvärde, median, standardavvikelse samt högsta och lägsta värde för de oberoende variablerna storlek, ålder, lönsamhet, skuldsättningsgrad och likviditet. I denna inkluderas data för samtliga år och företag. Den visar även samma värden för den beroende variabeln frivillig redovisning. Den andra tabellen redovisar skillnader i medelvärde och median för respektive år för samtliga variabler.
Tabell 3. Deskriptiv statistik
I tabell 3 går det att se att variabeln storlek har stora skillnader i minsta och högsta värde på sina totala tillgångar. Därav är även standardavvikelsen hög för denna variabel och är betydligt högre än medelvärdet som i sin tur är betydligt högre än medianen. Detta tyder på att det förekommer stora företag i urvalet som drar upp datamaterialets snitt för denna variabel. Detta är förväntat eftersom urvalet genomfördes utifrån företagens börsvärde med förhoppningen om att få skillnader i företagens storlek. Även företagens ålder har ett relativt stort spann mellan 2-114 år samt en standardavvikelse på 34 år, i jämförelse med medelvärdet på 38 år samt en lägre median på 23 år. Företagens lönsamhet i form av räntabilitet på totalt kapital skiljer sig mellan -116,6% till 74,6%. Dock är medelvärdet på 4,31% och medianen på 7,3% relativt stabila med en standardavvikelse på 20,95%.
Detsamma gäller skuldsättningsgraden som skiljer sig mellan ett lägsta värde -7,93%, på grund av att ett par företag haft ett negativt eget kapital, och ett högsta värde på 9,43%.
Medelvärdet och medianen är relativt lika på 1,55% respektive 1,31% samt med en standardavvikelse på 2,04%. Den sista oberoende variabeln, likviditet har stora skillnader med ett lägsta värde på 16,40% och ett högsta värde på 846% där ett företag endast har mindre kortfristiga skulder. Med ett medelvärde på 120,14% och en median på 97% visar det på att företagen i snitt har en god kassalikviditet.
Den beroende variabeln som undersöks, frivillig redovisning, visar likt de oberoende variablerna på skillnader i högsta och lägsta värde med ett intervall på 14-42 poäng av 63 möjliga. Dock ligger medelvärde och median på en relativt stabil nivå på 28 respektive 27 poäng samt en standardavvikelse på 8. Detta tyder på att företagen generellt redovisar
lite mindre än hälften av informationen i indexet och även om det skiljer sig mellan företagen så ligger de flesta på en nivå mellan 20-36 poäng.
Tabell 4. Deskriptiv statistik per år
I tabell 4 går det att urskilja vissa skillnader i medelvärde samt median mellan de fem analyserade åren 2016-2020. Det förekommer dock inte några systematiska ökningar och minskningar för någon av variablerna bortsett från ålder som av naturliga skäl höjs varje år. Anledningen att det dock endast går att urskilja i medianvärdet är att några företag exkluderades under 2016 och 2017 ifall bolaget ännu inte var börsnoterat. För samtliga övriga variabler går det dock se att även om vissa skillnader i värden sker mellan åren så befinner sig värdena på en relativt stabil nivå och nära de totala snitten i tabell 3. Det som kan vara intressant att notera är dock en viss minskad lönsamhetsgrad år 2020. Trots detta visar tabellen att företagens skuldsättningsgrad minskat samt likviditeten ökat. Materialet tyder även på att den beroende variabeln frivillig redovisning håller sig stabil kring det totala medelvärdet på 28 poäng och maximala förändringar på +/-1 poäng mellan åren.
4.2 Korrelationsanalys
I tabellen nedan presenteras resultatet av Pearson korrelationsanalys som testar korrelationen mellan de olika oberoende variablerna.
Tabell 5. Pearson korrelationsanalys
I tabell 5 går det att utläsa att de flesta variabler anses ha en väldigt låg korrelation till varandra. Likviditet har en låg korrelation till lönsamhet och skuldsättning medan storlek och ålder är de variabler som är starkast relaterade till varandra med ett resultat på 0,7.
Korrelationen mellan storlek och ålder samt skuldsättning och likviditet är också de enda koefficienterna som bedöms statistiskt signifikanta på olika signifikansnivåer. Relationen mellan storlek och ålder ligger precis på gränsen mellan att anses vara blygsam eller hög och en korrelation på 0,7 innebär att determinationskoefficienten(r2)är 0,49, med andra ord att 49 procent av variansen korrelerar. Dock överstiger inte den eller någon av de andra korrelationskoefficienterna 0,8 vilket innebär att det inte finns någon multikollinearitet och att en regressionsanalys kan utföras utan problematik.
4.3 Multipel regressionsanalys
Regressionsanalysen som utförts visar på eventuella samband mellan de olika variablerna och resultatet av analysen presenteras i tabell 6 nedan. Nivån av den frivilliga redovisningen har använts som den beroende variabeln och testas mot de oberoende variablerna storlek, ålder, lönsamhet, skuldsättning och likviditet. Detta används för att testa hypotes 1-3 samt 5-6a/b. Analysen genererade ett värde på 0,410 och ett justerat r2 r2 värde på 0,378. Resultatet visar att skillnaden mellan de olika värdena inte är jättestor men för att säkerställa ett så korrekt värde som möjligt används det justerade värdet i r2 denna studie av i metoden nämnda skäl. Måttet innebär att 37,8 procent av variationen i nivån av frivillig redovisning kan förklaras av de oberoende variablerna som testats.
Tabell 6. Multipel regressionsanalys
Tabell 6 visar den standardiserade betakoefficienten för varje variabel samt deras t-värde och signifikansnivån. Betavärdena skiljer sig en del mellan variablerna vilket betyder att de ger unika bidrag till den beroende variabeln. Lutningen på koefficienten avgör om variabeln har en negativ eller positiv effekt och storleken på den avgör hur stark den effekten är. T-värdet samt signifikansnivån visar på om resultatet kan anses vara statistiskt signifikant eller inte. Där ett högre t-värde tyder på större signifikans på samma sätt som en lägre signifikansnivå gör. Fokus i denna studie kommer dock att vara på signifikansnivån där resultatet bedöms utifrån den accepterade nivån som nämnts i tidigare avsnitt.
Analysen visar därigenom att det finns ett positivt samband som är statistiskt signifikant mellan nivån av frivillig redovisning och företagets storlek, ålder samt lönsamhet. Den visar även på att effekten av skuldsättning på nivån av frivillig redovisning är positiv medan effekten av likviditet är negativ. Dock är styrkan på de effekterna låg och resultaten är insignifikanta.
4.4 Linjär regressionsanalys
För att testa hypotes 4 och analysera om variationer i lönsamhet mellan år har en linjär regressionsanalys genomförts på differenserna för respektive år. Resultatet av dessa presenteras i tabell 7 med utgångspunkt i förändringen av lönsamhet samt frivillig redovisning mellan åren.
Tabell 7. Linjär regressionsanalys
2016-2017 2017-2018 2018-2019 2019-2020
Medel FRIV 0,59 -0,32 0,48 0,95
Medel LÖNS -9,8 0,1826 -0,7424 0,0211
Beta 0,215 -0,121 0,115 -0,071
Sig 0,407 0,621 0,619 0,774
Justerat r2 -0,017 -0,043 -0,039 -0,054
Analysen visar på att i medelvärde så ökade den frivilliga redovisningen med 0,59 poäng mellan år 2016-2017 samtidigt som lönsamheten i snitt minskade med 9,8 procentenheter.
Året därpå visar förändringen istället ett snitt på -0,32 poäng och en ökning på ca 0,18 procentenheter i lönsamhet. De kommande åren visar på en i snitt svag ökning av frivillig redovisning med 0,48 poäng för 2018-2019 samt 0,95 för 2019-2020. Samtidigt sker en i snitt minskning med 0,74 och ökning med 0,02 procentenheter för respektive år. Detta bidrar till ett betavärde som skiftar mellan -0,121 till 0,215 mellan åren samtidigt som signifikansnivån ligger på 0,407-0,774. Med andra ord är det långt ifrån att kunna urskilja
