Regressionsanalysen som utfördes visade att företagets skuldsättning inte har någon signifikant påverkan på nivån av frivillig redovisning. Analysen resulterade i ett betavärde på 0,015, ett t-värde på 0,186 och en signifikans på 0,853. Detta är det svagaste betavärdet som framkommit i studien vilket innebär att det inte finns något tydligt samband mellan variablerna under studiens omständigheter. Det är även den högsta signifikansen vilket ytterligare tyder på att den låga relation som upptäckts är insignifikant och därav kanske endast uppstod av slumpmässiga skäl.
Resultat är liknande det som Alsaeed (2006) och Scaltrito (2014) kom fram till då det visade på ett positivt samband men resultatet var insignifikant. De förklarade delvis deras resultat genom kulturella skillnader i hur företag föredrar att finansiera deras verksamhet genom antingen eget kapital eller skulder. Inga sådana tydliga paralleller har kunnat dras i denna studie. Dock skulle en förklaring till det låga betavärdet kunna vara att två av företagen ett år visade upp en negativ skuldsättningsgrad vilket uppstod eftersom de hade ett negativt värde på det egna kapitalet.
Resultatet kan inte bedömas bekräfta agentteorins förväntningar då den förutsätter att skuldsättningsgraden påverkar nivån av frivillig redovisning genom att en hög skuldsättning medför höga agentkostnader. För att minska agentkostnaderna menar Watson, Shrives & Marston (2002) då på att företagen redovisar mer frivillig information eftersom det kan leda till minskade kapitalkostnader genom att det minskar osäkerheten hos investerarna. Denna studie motsätter sig inte teorin helt då resultatet ändå visar på en positiv sambandsriktning. Dock är styrkan extremt låg och sambandet är långt ifrån signifikant så resultatet kan inte heller bedömas vara i enlighet med agentteorin.
Resultatet från studien bidrar därmed inte till någon definitiv slutsats eftersom inget signifikant samband kunde påvisas. Därav förkastas studiens femte hypotes;
”H5: Skuldsättning har ett positivt samband till nivån av frivillig redovisning”
5.5 Likviditet
Resultatet av studiens regressionsanalys visar att det inte finns något signifikant samband mellan företags likviditet och nivån av frivillig redovisning. Analysen genererade ett betavärde på -0,026, ett t-värde på -0,309 och en signifikans på 0,758. Betavärdet tyder på att riktningen på ett eventuellt samband är negativt dock är det så pass svagt och har en väldigt hög signifikans vilket innebär att det inte går att dra någon definitiv slutsats.
Teorierna samt den tidigare forskningen gällande företags likviditet och dess påverkan på nivån av frivillig redovisning som tidigare presenterats är delad. Dels så menar signaleringsteorin att företag redovisar mer frivillig information vid hög likviditet för att
signalera en god ekonomisk situation. Legitimitetsteorin däremot menar på att en lägre likviditet ska innebära högre frivillig redovisning för att leva upp till intressenters krav.
Resultatet lutar därav mer mot de argument som legitimitetsteorin tar upp då betavärdet är negativt. Dock på grund av den låga styrkan och höga signifikansen kan inga slutsatser dras ifrån detta resultat. Resultatet blir istället detsamma som för Alsaeed (2006) som inte heller kunde påvisa att företags likviditet har en påverkan på nivån av frivillig redovisning.
En förklaring till att inget signifikant samband kunde utläsas skulle kunna ha sin grund i de delade teorierna. Vissa företag kanske följer signaleringsteorin medan andra följer legitimitetsteorin och därmed resulterar det inte i något definitivt samband. Det kan även bero på den stora skillnaden mellan det lägsta och högsta värdet för variabeln likviditet som presenterades i tabell 3.
Studiens resultat gällande likviditet kunde inte påvisa något samband i någon riktning då det var insignifikant. Därav förkastas båda av studiens sjätte hypoteser;
”H6a: Likviditet har ett negativt samband till nivån av frivillig redovisning”
”H6b: Likviditet har ett positivt samband till nivån av frivillig redovisning”
5.6 Sammanfattning
För att sammanfatta studiens analysavsnitt har resultatet sammanställts i tabell 8. Tabellen redovisar de valda företagsegenskaperna och hypoteserna kopplade till dessa. Sedan beskrivs relationen som visades på i regressionsanalyserna samt om sambandet visades signifikant eller inte. Slutligen redogörs för om hypotesen bekräftas eller förkastas.
Tabell 8. Sammanfattning hypoteser och slutsatser
Faktor Hypotes Relation Slutsats
Storlek H1: Storlek har ett positivt samband till nivån av frivillig redovisning
Positiv Signifikant
Bekräftas
Ålder H2: Företagets ålder har ett positivt samband till nivån av frivillig redovisning
Positiv
Signifikant Bekräftas
Lönsamhet H3: Lönsamhet har ett positivt samband till nivån av frivillig
Skuldsättning H5: Skuldsättning har ett positivt samband till nivån av frivillig redovisning
Positiv
Ej signifikant Förkastas
Likviditet H6a: Likviditet har ett negativt samband till nivån av frivillig redovisning
H6b: Likviditet har ett positivt samband till nivån av frivillig redovisning
Negativ
Ej signifikant Förkastas Förkastas
6. Slutsatser
6.1 Slutsats
Studiens syfte var att få kunskap om vilka företagsspecifika egenskaper hos svenska börsnoterade företag som påverkar nivån av frivillig redovisning samt hur förändringar mellan åren påverkar detta. Genom att koppla samman teorier och tidigare forskning utvecklades hypoteser kring varje egenskaps påverkan. De företagsegenskaper som undersöktes med en longitudinell metod var storlek, ålder, lönsamhet, skuldsättningsgrad och likviditet.
En multipel regressionsanalys genomfördes för att studera sambandet mellan företagsegenskaperna och nivån av frivillig redovisning. Resultatet visade på att variablerna storlek, ålder och lönsamhet hade ett signifikant positivt samband till företagens nivå av frivillig redovisning. Det stämmer överens med de hypoteser som ställts upp med grund i teorier och tidigare forskning. Däremot visade analysen inte på ett signifikant samband för variablerna skuldsättning och likviditet. Det motsätter sig de uppställda hypoteserna och därmed teorier och tidigare forskning. För att testa vilken påverkan förändring i lönsamhet mellan åren har genomfördes även linjära regressionsanalyser för respektive års förändringar i lönsamhet samt frivillig redovisning.
Analyserna visade på en inkonsekvent sambandsriktning samt ett långt ifrån signifikant samband. Därav stämmer resultatet överens med den uppställda hypotesen samt teorier kring detta
Därav bekräftar studiens resultat hypotes 1-3 angående ett positivt samband mellan företagens storlek, ålder och lönsamhet och nivån av frivillig redovisning för svenska börsnoterade bolag. Dessutom bekräftas hypotes 4 om att förändringar i lönsamhet mellan år inte påverkar den frivilliga redovisningen. Dock förkastas hypotes 5-6a/b gällande att företagets likviditet och skuldsättningsgrad har ett samband till den frivilliga redovisningen eftersom inget signifikant samband kunde påvisas.