Eriksson Eva, Furå Per, Pettersson Ingegärd – Lära genom upplevelser – ute – Författarna är specialpedagoger och de har skrivit boken som en inspirationskälla för lärande i utomhusmiljö och riktar sig till lärare med elever med funktionshinder. Aktiviteterna är upplevelsebaserade och passar även utmärkt för andra elevgrupper.
Glantz Matz och Sandell Klas – Friluftslivets pedagogik – Ett läromedel i miljö- och utomhuspedagogik med massor av praktiska aktiviteter.
Haglund Kajsa – Visst finns det blå hästar – Handfast kunskap och övningar i bildspråkets grunder.
Halvorsen. K. V – Barn upptäcker naturen – Denna bok är indelad i olika områden med faktadelar och metodikdelar, ex på områden är småfåglar, geologi, årstider, ekosystem, insekter, spindlar, svampar och fröspridning. Det finns otroligt många förslag på övningar, experiment och lekar till varje område.
Johansson Stina – Bland stubbar och kottar – med barnen i mulleskogen – En bok där man får ta del av Friluftsfrämjandets arbetsmetodik. Många olika övningar som hjälper barn att lära känna utemiljön och vidga sina begrepp
Kyvig E. David & Marty E. Myron, Nearby history –Exploring the past around you – En bok på engelska som riktar sig till vuxna som vill utforska historien I sin närhet. Många tips och råd hur man ska granska källmaterial såsom fotografier mm.
Pluckrose Henry – Look around outside – En handbok på engelska som riktar sig till barn i åldern 9-13 som vill utforska sin omgivning och söka historiska spår.
Rapp Anders – Väntande spännande natur – En naturmetodisk bok med många tips och idéer om hur man kan variera naturundervisningen.
Rapp Anders – Hej natur – En fortsättning på föregående bok. Även denna är full med idéer och inspiration.
Utbildningsradions serie - Runt i naturen – Tips om hur man kan utforska naturen runt hörnet och en hel del fakta om naturföreteelser och om samspelet i naturen.
Internetadresser med tips och idéer:
http://www-uterum.slu.se/ (Skapande uterum)
www.natur.pedc.se (Malmö naturskola)
www.bioresurs.uu.se/myller (Ett myller av liv)
www.naturskolan.lund.se (Naturskolan i Lund)
8. Sammanfattning
Syftet med detta arbete är att lyfta fram Malmös parker som redskap i undervisningen samt ge förslag till hur man kan använda sig av sin närmiljö i undervisningen med tonvikt vid historia och med utgångspunkt i den offentliga grönskan. Frågeställningarna jag har arbetat efter att besvara är: Hur kan man använda sig utav Malmös parker i historieundervisningen? I vilka andra ämnen eller teman kan man använda sig utav parkerna? Vad finns det för litteratur med förslag på övningar och uppgifter att göra i samband med parkbesöken? Finns det stöd i skolans läroplan och kursplan för att använda sig av parkerna som pedagogiska redskap? Finns det stöd inom historiedidaktiken för att man ska använda sig av parkerna i historieundervisningen?
Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna, Lpo 94 och kursplanen för historia betonar vikten av att eleven förvärvar ett historiemedvetande och utvecklar en trygg identitet. Det går inte att hitta begreppet lokalhistoria i läroplan eller kursplan men andemeningen finns där. Att arbeta lokalhistoriskt med parkerna som utgångspunkt ger eleverna möjlighet att se och uppleva att historien finns att hitta runt omkring dem. Detta medför att de känner en närhet till och delaktighet i historien vilket underlättar för eleven att placera sig själva och det samhälle de lever i, i ett meningsfullt sammanhang vad gäller tid och rum. De båda historikerna Lars Edgren och Eva Österberg menar att för att förstå de stora sammanhangen och händelserna i historia måste man ha kännedom om de små händelserna och förloppen i densamma. Vidare anser de, att det är pedagogiskt och metodiskt lämpligt att utgå från det som är välbekant och närliggande. Min tolkning och sammanfattning av de olika teorierna som finns vad gäller begreppet historiemedvetande är att det innebär en koppling mellan då, nu och sedan och hur dessa begrepp är relaterade till varandra. Hur ska man då få eleverna att förvärva och fördjupa sitt historiemedvetande? Pedagogen Nanny Hartsmar menar att om ett historiemedvetande ska kunna fördjupas måste ”den lilla historien” få vara en del av ”den stora historien”. Jensen menar att det är av största vikt att undervisningen tar hänsyn till den ”historia utanför skolan” som eleverna känner till och brukar i sin vardag för att bearbeta och vidareutveckla deras historiemedvetande och för att eleverna ska uppfatta undervisningen som relevant och väsentlig. Parken är ett område i elevens närmiljö där det går att hitta många historiskt intressanta studieobjekt som dels kan ge fördjupad kunskap och
förståelse för närmiljön men som också kan vara ett hjälpmedel för att exemplifiera historiska fenomen på nationell och internationell nivå. Alltså får eleverna lära känna den ”lilla historien” i sin närmiljö och kan då lättare knyta samman den med den ”stora historien”. Att lära känna området där man verkar och bor ger en känsla av tillhörighet vilket i sin tur hjälper att lära känna sig själv och utveckla en trygg identitet.
Molander redogör för forskning som visar att vi kommer ihåg 10 % av det vi läser, 20 % av det vi hör, 30 % av det vi ser, 50 % av det vi hör och ser, 70 % av det vi diskuterar, 80 % av det vi upplever och 95 % det vi lär ut till andra. Detta måste man som lärare ta till sig och dra nytta av. I modellen för att arbeta lokalhistoriskt utifrån parkerna, hämtad ur rapporten Vad, nu, då – elever samlar, bearbetar och sprider lokal historia sammanställd av Karlegärd och Toftenow, är det av största vikt att arbetet utmynnar i en guidning, utställning eller liknande som gör eleverna till producenter med uppgift att lära ut sin forskning till en målgrupp. Själva ”forskningen” utförs på ett elevaktivt sätt där eleverna måste undersöka, observera, kritiskt granska, söka information och fakta på alla möjliga ställen förutom själva parken såsom stadsarkiv, bibliotek, föreningar, äldreboende för att intervjua äldre människor mm. Detta lär eleverna att det finns många olika källor att söka information i, men också vikten av att granska dessa källor kritiskt, vilket jag anser vara av största vikt i dagens samhälle då man med ett par knapptryck på datorn kan få till sig vad för information som helst. För att sedan avsluta parkarbetet på ett passande sätt kan man lämna in det till stadsarkivet för arkivering så har eleverna fått föra sitt kulturarv vidare i tiden.
Att arbeta lokalhistoriskt utifrån en park ger eleverna bl.a. möjlighet att:
• utveckla och fördjupa sitt historiemedvetande
• skapa en identitet
• placera sig själva i ett sammanhang i tid och rum
• lära känna olika källor
• kritiskt granska källmaterial
Alla dessa punkter finns som uttalade mål i styrdokumenten och då anser jag att det finns tillräckligt med stöd för tanken att arbeta utifrån parkerna lokalhistoriskt enligt presenterad modell.
9. Referenslista
Andersson, Bo, Delen och helheten – Lokalhistoria och ämnesdidaktik, SO Rapport nr 1998: 01, Kompendiet, Göteborg 1998
Andersson, B, Caspersson, S, Hermansson Adler, M, Undervisning i historia i skolan ID-rapporter, Nr 2001:09
Berggren, Lars & Greif, Mats, En svensk historia från vikingatid till nutid, Studentlitteratur, Lund 2000
Berggren & Johansson, Historien – en preliminär skiss, hämtad 080608 från:
http://www.skolverket.se/content/1/c4/23/08/%C4mnesrapport%20NU03%20HistoriaRed 3b.pdf
Billing, Peter & Johansson, Roger, A city walk through collective memory and national
projects. I Oral History: Challenges for the 21th century Xth international oral history conference, Rio de Janeiro, Brazil 1998
Den nationella utvärderingen av grundskolan våren 1992. En första resultatredovisning.
Skolverkets rapport nr.4 1993
Edgren, Lars & Österberg, Eva, Ut med Historien, Malmö Team Offset, Malmö 1992
Egidius, H, Pedagogik för 2000-talet, Scandbook AB, Falun 2002
Eliasson, Per, ”Kan ett historiemedvetande fördjupas?”, K-G Karlsson & U Zander (red.)
Historien är nu – en introduktion till historiedidaktiken, Studentlitteratur, Lund 2004
Guide till Malmös arkitektur, Arkitektur Förlag AB, Kristianstad Boktryckeri AB,
Kristianstad 2001
Grahn, Patrik, Om parkers betydelse, Doktorsavhandling utförd vid Institutionen för landskapsplanering, Sveriges Lantbruksuniversitet, Graphic Systems AB, Göteborg 1991
Giddens, Anthony – Sociologi, Studentlitteratur, Lund 2003, (Sociology. Polity Press, Cambridge 2001)
Götlind, Anna & Kåks, Helena – Handbok i konsten att skriva mikrohistoria, Natur & kultur, Stockholm 2004
Hartsmar, Nanny, Historiemedvetande – Elevers tidsförståelse i en skolkontext, Malmö 2001
Hermansson, M, Historieundervisningens byggstenar – grundläggande pedagogik och
ämnesdidaktik, Liber AB. Stockholm 2004
Ingemansson, M. Skönlitterär läsning och historiemedvetande hos barn i
Mellanåldrarna, Växjö Universitet. Växjö 2007
Jensen Eric Bernard, ”Historiemedvetande – begreppsanalys, samhällsteori, didaktik”, Karlsson Klas-Göran & Zander Ulf (red.), Historien är nu. En introduktion till
historiedidaktiken, Studentlitteratur, Lund 2004
Karlegärd, Christer & Karlsson, Klas-Göran, Historiedidaktik. Studentlitteratur, Lund 1997
Karlsson, Klas-Göran. Zander, Ulf. Historien är nu. Studentlitteratur, Lund 2004
Kjeldstadli, Knut, Det förflutna är inte vad det en gång var. Studentlitteratur, Lund 1998
Konstguide – Skulpturer och minnesmärken i Malmö 2001, ABF Malmö, Rahms i Lund
Tryckeri AB, Lund 2002
Konstrunda på cykel i Malmö, Gatukontoret, Malmö 1998
Kyvig E. David & Marty E. Myron, Nearby history –Exploring the past around you, The American Association for State and local History, Nashville, Tennessee 1984
Larsson Hans Albin, Samhälle utan historia, Axess, 2004, nr 4
Lgr 80, Läroplan för grundskolan, allmän del, mål och riktlinjer, timplaner, kursplaner,
Skolöverstyrelsen, Svenska Utbildningsförlaget, Liber AB 1980
Lindvall, Jöran & Myrman, Ann-Kristin, Vardagens arkitektur, Fälth & Hässler, Värnamo 2001
Lpo-94. Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna,
Utbildningsdepartementet 1994
Molander, K. m.fl. Att lära in matematik ute, Naturskoleföreningen, Falun 2005
Malmö Förskönings- och Planteringsförening 100 år, Malmö Förskönings- och Planteringsförening, Jabe-offset AB, Lund 1981
Malmö – Parkernas stad, Gatukontoret 1992
Nilsson, H. (red.) Lokalhistoria i skolan. Exempelsamling. Centrum för lokalhistoria i Linköping, Linköpings universitet 1994
Pehrsson, Per-Jan, Malmö – Parkernas stad, Stadskontorets Tryckeri, Malmö 1986
Sander Pia & Sjöberg Karin, ”Vägar till lokal historia”, Johansson, Roger & Berggren Lars (red.), Levande läromedel, Malmö Högskola, Malmö 2006
Svingby, Lendahls & Ekbom, Omvärldskunskap:SO, Rapporter från Institutionen för pedagogik. 1990
Williams, L, Med gatan som klassrum. Idéer och metoder för stadsstudier, Centrum för byggnadskultur, Chalmers tekniska högskola, Göteborg 1987
(http://www.nydalaklostertradgard.se/Sidor/klostertradgarden/medeltidatradg.htm Hämtat 080604 http://kartor.eniro.se/query?what=map_adr&geo_area=beijers%20park&mapstate=6;13.0 48794751427694;55.60991574432646&mapcomp=;;;Beijers%20park;;;21243;MALM% D6;;;;;13.048794751427694;55.60991574432646;;;;MALM%D6;maps_place.72367.21;0 Hämtat: 080604 http://kartor.eniro.se/query?&what=map_adr&mop=aq&searchInMap=1&mapstate=8;13. 01373957249999;55.59359673258639;s;13.007821288806274;55.59559396530778;13.01 9643028470067;55.59160092850072;877;559&mapcomp=;;;Folkets%20park;;;21436;M ALMÖ;;;;;13.015376091876503;55.594348905657256;0;0;;MALMÖ;maps_place.36850 1.21;0&geo_area=folkets%20park%20malmö&stq=0&pis=0 Hämtat: 080604