Vi har medvetet valt litteratur som har med skriftspråksutveckling att göra. Det har varit relativt lätt att hitta litteratur som berör ämnet och som är av relevans. Dock har urvalet inte varit så stort. Mycket av den litteratur som vi fann berörde både läsning och skrivning eller endast läsning. Men vi har hittat en del litteratur som har berört vårt ämne. Den litteraturen har varit väldigt användbar. Den har bland annat hjälpt oss att få en bra kunskapsbakgrund att ha med sig ut vid våra intervjuer. Vid intervjuerna har vi fått veta mer om ämnet än vad litteraturen har tagit upp. Men det finns också tydliga kopplingar mellan litteraturen och den verksamhet vi valt att undersöka.
I vår undersökning har vi valt att använda Vygotskij som teoretiker. Det var inget slumpmässigt val att det blev just honom. Vi gjorde ett medvetet val av teoretiker för vi tycker att Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen är väldigt bra. Det är en teori som vi känner att vi vill använda oss av i framtiden och vi ville därför få en större inblick i om och hur den utarbetas i förskolan och skolan. Just i skrivutveckling tycker vi att den ger oss ett bra mått på hur vi kan stötta och utmana våra barn i förskola och skola för att de ska utvecklas i sitt skriftspråkande.
Resultatdiskussion
utifrån våra frågeställningar har vi i vårt resultat kommit fram till vissa slutsatser för att barn ska lyckas med att lära sig att skriva. Dessa slutsatser grundar sig i vad våra sex intervjupersoner berättat för oss. Vi är medvetna om att vi inte kan generalisera alla lärare i Sverige. Våra slutsatser är följande:
Hur lär sig barn att skriva enligt sex lärare i skolår F-3?
Utifrån våra frågeställningar visar resultatet att barn lär sig skriva genom att läraren: • Utgår ifrån barnet och barnets erfarenheter.
• Gör undervisningen lustfylld. • Låter barnen läsa mycket.
• Uppmuntrar och berömmer barnet. • Är engagerad i vad barnen gör. • Gör undervisningen meningsfull. • Har en stimulerande miljö.
• Visar på att skriven text är ett sätt att kommunicera på. • Har en mottagare till barnens texter.
Vilka metoder använder dessa lärare för att bemöta och stimulera barnen i deras skrivutveckling?
• Använder ett metodval som gynnar alla barnen klassen.
• Använder sig av en metod eller en blandning av metoder som de tror på. • Integrerar skrivning i alla ämnen.
• Befinner sig i gränslandet för vad barn kan och inte kan.
Utifrån vårt resultat och våra slutsatser kan vi finna vissa teman som är av betydelse för att barnen ska utveckla sitt skriftspråkande. Dessa teman kommer vi här nu att belysa. Vi kommer även att ge exempel på hur man kan gå tillväga för att nå dit.
För att som lärare lyckas med barnens skriftspråkande måste vi utgå ifrån barnet och dess erfarenheter. Undervisningen måste ligga på en nivå som är nära barnets erfarenhetsvärld och där barnet känner igen sig och på så vis kan prestera något. Ett exempel på detta är att till exempel arbeta med barnens namn. Det är någonting som de alltid har med sig och som ligger de nära till hands.
För att barnen överhuvudtaget ska kunna lära sig någonting är det oerhört viktigt att de har lust och känner glädjen inför att skriva. Som lärare måste vi göra undervisningen lustfylld. Barnen ska vilja skriva och de ska tycka att det är kul. Tycker de inte att det är kul blir det inte bra i heller och då lär de sig inte lika bra. För att barnen ska tycka att det är roligt måste vi som lärare hitta någonting som de tycker är roligt och utgå ifrån det. Till exempel om vi arbetar efter Bornholmsmodellen kan vi låta barnen skriva till dockan Trulle om de nu är intresserade av det. Annars får vi som lärare hitta olika utgångspunkter som barnen tycker är roliga.
Vi måste även låta barnen i förskola och skola läsa mycket. För barn lär sig att skriva genom att skriva. Men de lär sig också att skriva genom att läsa. Läsning och skrivning är mycket nära sammankopplat och det är svårt att urskilja det ena ifrån det andra. Det är viktigt att arbeta med båda två då de gynnar varandra. Då är det bra om vi lärare läser mycket för barnen vid till exempel samlingar. Men även att vi informerar föräldrarna om att det är viktigt att de läser för sina barn. Det behöver inte vara mycket. En kvart om dagen räcker.
Det är även mycket viktigt att vi uppmuntrar och berömmer barnen. De måste få veta att de är duktiga och framförallt att de duger. För det bygger upp deras självförtroende och självkänsla som i sin tur leder till att det blir bättre skribenter. För då vet de att de kan och då vill de också. Det är bra om vi som lärare kan försöka säga någonting positivt till alla barn vi undervisar under en dag.
Som lärare måste du också vara engagerad i vad barnen gör. Du måste tala om för dem om de har gjort något som är bra, men även hur de kan förbättra det de har gjort. Ge förslag på fortsättningar och annat. Visa barn i förskolan och skolan att det som de gör är bra och att du är lika intresserad av det som dem.
Undervisningen måste också vara meningsfull. Det är viktigt att det barnen gör görs av en anledning. Det ska bli någonting i slutändan. Deras arbete ska leda till någonting. Det är viktigt att vi som lärare tänker på det och inte låter barnen skriva en massa bara för skrivandets skull. Barnen måste förstå att det finns en mening i det som de gör. Annars förstår de inte varför de måste kunna skriva. För att skrivandet ska få en mening kan klassen till exempel börja brevväxla med en annan klass. För då finns det ett syfte med skrivandet.
Miljön är även viktig för barns skriftspråksutveckling, både hemmiljön och skolmiljön. Barnen måste bli stimulerade i sin skriftspråksutveckling. I skolan måste det vara en miljö som inbjuder till att vilja skriva. Då kan man till exempel ha en mysigt inredd liten skrivhörna i klassrummet. I hemmet är det av betydelse vilken inställning föräldrarna har till skrivandet och även om man skriver mycket i hemmet. Så det kan vara bra att informera föräldrarna om. En stimulerande miljö kan vara av stor betydelse för skriftspråksutvecklingen.
De ska även ha förståelse för att skriven text är ett sätt att kommunicera på. Det vi säger kan vi få ner på papper och på så vis kan andra få ta del av det. Både människor i vår närhet men även de som vi inte kan tala direkt till. På så vis blir skrivningen mer meningsfull.
När barn i förskolan och skolan skriver är det även viktigt att ha en mottagare till deras texter. Det som de skriver ska inte bara läggas ner i en låda. Utan deras texter är av värde. Någon ska senare läsa det. Då är det bra att använda sig av brevskrivning till exempel.
Vid val av arbetsmetod i en klass är det viktigt att vi använder oss av en som gynnar alla barnen. Det ska vara en metod som kan anpassas till varje enskild individs behov. Alla barnen ska ha lika stora möjligheter att utvecklas på sitt sätt. LTG är en metod där alla barnen kan arbeta på sitt sätt. I den metoden kan du som lärare både stötta och utmana barnen. Beroende på var barnet är i sin utveckling får det olika arbetsuppgifter utifrån den gemensamt skrivna texten.
För att du som lärare ska kunna tillgodose varje enskild individs behov kan det vara en idé att använda sig av många olika metoder eller en blandning av många olika metoder. Eftersom att vi alla, mer eller mindre, lär oss på olika sätt så finns det inte ett rätt sätt. Utan det väljs utifrån vad de olika barnen i barngruppen har för behov. Som lärare är det därför bra om du plockar
olika delar ifrån olika metoder. För då får du med dig många olika sätt som barnen kan utveckla sitt skrivande på och då finns det säkert något som passar alla.
Barn lär sig skriva genom att skriva. Genom att integrera skrivning i alla ämnen i skolan och inte bara när det är svenska så har man vunnit mycket och barnen har möjlighet till att utveckla sitt skriftspråkande ytterliggare.
Sedan är det viktigt att som lärare veta var barnen du undervisar befinner sig i sin skrivprocess. Då måste du befinna dig i det gränslandet där barnen har störst möjlighet för att utvecklas i sitt skriftspråkande. Befinner du dig där har du både möjlighet till att stötta och utmana barnen i deras skrivprocess och barnen får det som just de behöver.
Det som vi ovan har beskrivit är vad vi i vår undersökning har kommit fram till i fråga om hur barn lär sig att skriva samt vilka metoder som används. Vi är väl medvetna om att det även finns andra faktorer eller andra metoder som kan användas för att utveckla barns skriftspråkande. Vår undersökning grundar sig på sex lärares arbetssätt så vi är väl medvetna om att vi med denna undersökning inte kan generalisera alla lärare. Vi vill härmed förtydliga att det vi i vår undersökning kommit fram till inte är den enda sanningen.