Ambjörnsson, R (1999) Mansmyter Stockholm: Ordfront Förlag
Bourdieu, P (1999) Den manliga dominansen. Göteborg: Daidalos
Bringéus, N-A (1987) Livets högtider Stockholm: LTs förlag
Bringéus, N-A (1990) 4:e uppl. Människan som kulturvarelse Stockholm: Carlssons Bokförlag
Bröllopstorget, 2002-06-02
>http://www.brollopstorget.se/Brollopstorget/tidigare_omrostningar.php< Hämtat den 12 april 2005
Connell, R (1999) Maskuliniteter Göteborg: Daidalos
Cooley, C H (1922) Human nature and the social orde. Reviderad upplaga. New York: Charles Scribner´s sons
Denscombe, M (2000) Forskningshandboken Lund: Studentlitteratur
van Gennep, A (1960) The rites of passage. Chicago: The university of Chicago Press
Goffman, E (2000) Jaget och maskerna. Fjärde uppl. Stockholm: Prisma
Guneriussen, W (1999) Emile Durkheim. Ur:
Andersen, H & Kaspersen, L B Red. Klassisk och modern samhällsteori Lund: Studentlitteratur
Hakelius, Johan (2005) Hon kommer inte att gå på det – i år heller Krönika i Aftonbladet den 23/2 2005
Holmberg, C (1993) Det kallas kärlek 1:a uppl. Göteborg: Anamma Böcker
Holter, O G & Aarseth, H (1994) Mäns livssammanhang Stockholm: Bonnier Utbildning
Kammarkollegiet 2005
> http://www.kammarkollegiet.se/ovriga/vigsel.html< Hämtat den 26 april 2005
Mead, G H (1934) Mind, self and society. Chicago: The university of Chicago Press
Moi, T (1994) Att erövra Bourdieu.
Kvinnovetenskaplig tidsskrift nr. 1-1994 s.3-25
Mortensen, N (1999) Den amerikanska pragmatismen. Ur:
Andersen, H & Kaspersen, L B Red. Klassisk och modern samhällsteori Lund: Studentlitteratur
Trost, J (2003) Sambo som social institution Ur:
Bäck-Wiklund, M & Johansson , T Red. Nätverksfamiljen Stockholm: Natur och Kultur
Safilios-Rothschild, C (1980) Kärlek, sex och könsroller.
Medmänskliga attityder i förändring.
Stockholm: LiberFörlag
SCB 2005, Tabell: Befolkningsutveckling.
>http://www.scb.se/templates/tableOrChart____26046.asp#comment< Hämtat den 27 april 2005
SFS 2003:376, Svenska Författningssamling, Sambolag 2003:376 Skatteverket 2003a
>http://skatteverket.se/faq/folkbokforing/faq_vigsel_1.html< Hämtat den 26 april 2005
Skeggs, B (2000) Att bli respektabel Göteborg: Daidalos
Starrin, B & Renck, B (1996) Den kvalitativa intervjun. Ur:
Svensson, P-G & Starrin, B Red. Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur
Svenska kyrkan 2005a
>http://www.svenskakyrkan.se/fakta-vigsel.asp< Hämtat den 26 april 2005
Svenska kyrkan 2005b, Statistik
>http://www.svenskakyrkan.se/statistik/dop_konf.html< Hämtat den 27 april 2005
Svenska kyrkan 2005c, Statistik
>http://www.svenskakyrkan.se/statistik/uttraden_antal.gif< Hämtat den 27 april 2005
Svenska kyrkan 2005d, Statistik
>http://www.svenskakyrkan.se/statistik/medlemsutveckling.htm< Hämtat den 27 april 2005
Svensson, P-G (1996) Förståelse, trovärdighet eller validitet? Ur:
Svenneson, P-G & Starrin, B Red. Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur
BILAGA 1 Intervjuguide
INTERVJU-GUIDE • 1b. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION: Kvinna/man Informant-kod: Plats: Datum:
Tid intervju tog:
• 1c BAKGRUNDSINFORMATION A) Vilket datum gifte ni er?
B) Hur gamla var ni då?
C) Hur länge hade ni varit tillsammans när ni gifte er? D) Hur länge hade ni bott tillsammans när ni gifte er?
E) Hade ni några barn tillsammans, eller var för sig, när ni gifte er? F) Var ni förlovade innan ni gifte er?
G) När förlovade ni er?
H) Hur länge planerade ni (förberedelser) ert bröllop? • 2. BERÄTTA OM ER BRÖLLOPSDAG!
- Firanden/fester innan med anledning av bröllopet - Dagarna innan
- Kvällen innan - På morgonen - Ceremonin
- Firande efter ceremonin, samma dag - Firande efteråt med anledning av bröllopet - Efteråt, avslutande aktiviteter
• 3. FÖRTYDLIGANDEN - Varför just detta datum? - Varför den platsen?
- Hur tänkte du när du valde kyrklig/borglig/annan ceremoni? - Hur tänkte du när du valde musik/texter till ceremonin? - Ingång, hur tänkte ni där?
- Kläder
- Andra överväganden - Ringar
- Ses innan, fotografering innan, kvällen innan?
- Skrock och traditioner? Vad valde ni/valde bort och varför? - Vad var viktigt för dig att ha med?
• 4. PLANERINGEN
- Hur gick planeringen till? - Vem gjorde vad?
- Hur kom det sig att ni hade den uppdelningen?
- Var någon annan med och hjälpte till med planeringen? - Vem brukar sköta ”planering och sådant” hos er? På jobbet? - Hur upplevde du tiden då ni planerade bröllop?
• 5. BESLUTET
- Frieri/förlovning, hur gick detta till och vad hade de för innebörd? - Hur hade du tänkt på giftemål tidigare?
- När beslutade ni er för att gifta er? - Hur gick det till när ni beslutade er? - Vem tog initiativet till giftemål?
- Varför tog just X initiativet? Hade du velat ha det på något annat sätt? - Vad var det som gjorde att ni beslutade er för giftemål just då?
- Vad hade du för skäl till att gifta dig? - Hur viktigt var det för dig att gifta dig? - Varför var det så viktigt/inte viktigt? - Varför inte fortsätta leva som sambo?
- Hur hade du tänkt om X aldrig hade velat gifta sig? - Är det många i din närhet som är gifta?
- Hur tror du att din närmaste omgivning har påverkat din syn på äktenskap och bröllop?
- Hur fick de i er omgivning veta att ni gift er? - Hur reagerade de på att ni gifte er/skulle gifta er? • 6. SYN PÅ ÄKTENSKAPET
- Trodde du att livet skulle förändra sig efter att ni gift er? - På vilket sätt då?
- Blev det någon skillnad? Praktiskt? Juridiskt? Känslomässigt? Annat? - Diskuterade ni detta med varandra innan ni gifte er?
- Förberedde ni er för äktenskapet på något sätt? Praktiskt/känslomässigt? - Diskuterade du detta med någon annan innan bröllopet?
- I efterhand: fördelar/nackdelar med att vara gift?
- Skulle du uppmuntra andra att gifta sig? Har du gjort det? Varför/varför inte?
- Vad anger du då för skäl till att de bör gifta sig?
- Hur ser du på förhållanden där paret väljer att inte gifta sig? - Är du nöjd med ert bröllop? Skulle du velat ändra på något? - Minnessaker från bröllopet som ni sparat?
- Uppmärksammar ni bröllopsdagar? Hur? • 7. TILLÄGGA
- Är det något annat du vill berätta/tillägga? - Kommentarer på intervjun? Frågor till mig?
BILAGA 2
1. Vigselceremonier
Här kommer jag nu att beskriva den borgerliga och Svenska kyrkans vigselakt. 1.1. Borgerlig vigsel
En borgerlig vigsel tar högst 1 minut, om inte brudparet väljer att lägga in några musik eller någon extra textläsning. Några speciella krav på kläder finns inte. Den borgerliga vigselakten kan utformas mycket fritt tillsammans med
vigselförättaren, på valfri tid och plats (SFS 1987:1019). Nedanstående uppgifter om vigselakten är hämtad från SFS 1987:1019.
Vigselakten
Vid vigseln skall vigselförrättaren rikta följande ord till kvinnan och mannen: Äktenskapets ändamål är enskildas väl och samhällets bestånd. Ni har förklarat att ni vill ingå äktenskap med varandra. Tar alltså du N.N. denna N.N. till din hustru att älska henne i nöd och lust?
(Svar: Ja.)
Tar du N.N. denna N.N. till din man att älska honom i nöd och lust?
(Svar: Ja.)
Ge varandra handen till bekräftelse på detta. (Före handslaget kan mannen lämna kvinnan en ring.) Jag förklarar er nu för äkta makar.
Glöm aldrig det löfte om trohet som ni nu har avlagt.
Lev med varandra i inbördes aktning, kärlek och förtroende, och besinna ert ansvar mot kommande släkten. Må endräkt och lycka råda i ert äktenskap och i ert hem.
Den korta versionen
Ni har förklarat att ni vill ingå äktenskap med varandra. Tar alltså du N.N. denna N.N. till din hustru?
(Svar: Ja.)
Tar du N.N. denna N.N. till din man? (Svar: Ja.)
Jag förklarar er nu för äkta makar.
1.2. Svenska kyrkans vigselceremoni
Vigselakten tar ungefär en halvtimme. Brudparet går in tillsammans för att gestalta att de valt varandra, utan inblandning av föräldrarna. Kyssen sker enligt denna vigselakt först ute på kyrktrappan. Några krav på speciell klädsel finns utan, förutom att den ska vara passande klädsel för kyrkorummet (Svenska kyrkan 2005a och b). Nedanstående uppgifter om vigselakten är hämtade från Svenska kyrkan 2005c. Ordning för vigselgudstjänst (Inledningsmusik) Psalm (Lovprisning) Inledningsord
Prästen: I Faderns och Sonens och den helige Andes namn.
Inför Guds ansikte är vi samlade till vigsel mellan er två, NN och NN. Vi är här för att be om välsignelse över er och för att dela er glädje.
Prästen fortsätter med ett av följande alternativ: Äktenskapet är en Guds gåva
instiftat till samhällets bestånd, till människors hjälp och glädje,
till inbördes stöd och fördjupad samhörighet i mörka och ljusa dagar.
Att leva som man och hustru är att leva i förtroende och kärlek, att ha ansvar för varandra och hemmet, (och tillsammans ta emot och fostra sina barn) och att troget stå vid varandras sida. eller
Äktenskapet är ett heligt förbund förordnat och välsignat av Gud, himmelens och jordens skapare. Det är äktenskapets mening
att ge vidare den kärlek som är av Gud. Därför är det er uppgift
att älska och ära varandra.
Gemensamt skall ni ha ansvar för ert hem (och för barnens kristna fostran).
Man och hustru skall trofast stå vid varandras sida, i glädje och sorg,
i ljusa och mörka dagar.
Ni får hämta kraft i bön och gudstjänst, i Guds ord och sakrament.
Den rikedom som ligger i äktenskapet är stor. Där man och hustru lever i Guds förlåtelse får de hjälp att förstå och förlåta varandra. Så kan äktenskapet förverkligas efter Guds vilja. Bibelläsning
Frågorna
Prästen frågar brudgum resp brud:
Inför Gud och i denna församlings (dessa vittnens) närvaro frågar jag dig, NN: Vill du ta NN till din
hustru/man och älska henne/honom i nöd och lust? Brudgum/Brud svarar:
Ja.
Bön över ringen/ringarna
Brudparet ger prästen ringen/ringarna O Gud, du som är alltings skapare och Herre, välsigna NN och NN i deras äktenskap. Låt denna ring för dem vara tecknet
på deras löften om ömsesidig kärlek och trohet. Genom Jesus Kristus, din Son vår Herre. Amen.
Prästen återlämnar ringen/ringarna Löftena och ringväxlingen
Dessa löften, med resp. utan förstavande, används, eller också kan löftena formuleras fritt av brudparet i samråd med prästen. De skall ge uttryck åt brudgummens och brudens vilja att älska varandra i nöd och lust tills döden skiljer dem åt.
Prästen: Låt nu denna församling (dessa vittnen) höra era löften Prästen förestavar löftet för brudgum resp. brud.
Jag, NN,/ tar dig, NN,/
nu till min hustru (man)/ att dela glädje och sorg med dig/ och vara dig trogen/
Eller
NN, jag vill älska dig,/ dela glädje och sorg med dig/ och vara dig trogen/ tills döden skiljer oss åt/ Ringväxlingen äger rum. Tillkännagivandet
Prästen: Ni har nu ingått äktenskap med varandra och bekräftat detta inför Gud
och denna församling (dessa vittnen). Ni är nu man och hustru.
Må Herren vara med er och leda er i sin sanning nu och alltid. (Psalm)
Förbön
Prästen eller någon/några av brudparets vänner ber en i kyrkohandboken
formulerad eller fritt formulerad förbön. Brudparet knäfaller fr o m detta moment t o m Välsignelsen. Herrens bön
Välsignelsen
Om prästen håller vigseltal kan detta lämpligen ske här eller efter sista psalmen. Vigselbeviset kan överlämnas i samband med vigseltalet.
Psalm
(Avslutningsmusik) Församlingen står upp.
2. Referenser
SFS 1987:1019, Svensk Författningssamling Förordning med närmare
föreskrifter om vigsel som förrättas av domare eller särskilt förordnad vigselförrättare
Svenska kyrkan 2005a
>http://www.svenskakyrkan.se/fakta-vigsel.asp< Hämtat den 17 maj 2005
Svenska kyrkan 2005b
>http://www.svenskakyrkan.se/ArticlePages/200206/24/20020624165223_svkma s/20020624165223_svkmas<
Hämtat den 17 maj 2005 Svenska kyrkan 2005c
>http://www.svenskakyrkan.se/ArticlePages/200206/24/20020624171247_svkma s/20020624171247_svkmas<
BILAGA 3
1. Att vara gift eller sambo
För att förstå och kunna diskutera de skäl som människor idag har att gifta sig, kommer jag nu att redogöra för de största skillnaderna mellan att leva som sambo och som gifta.
1.1. Adoption
För att gemensamt få adoptera ett barn måste paret vara gifta, eller ha ingått partnerskap. Det går även enligt svensk lag att ensam adoptera ett barn, men flera länder motsätter sig detta och i praktiken blir det därmed omöjligt att adoptera barn därifrån. Sambos kan alltså inte gemensamt adoptera ett barn
(Adoptionscentrum 2005-04-05).
1.2. Barn
Om ett gift par får barn anses mannen automatiskt vara far till barnet. Detta innebär att föräldrarna automatiskt får delad vårdnad om barnet, i annat fall får de ansöka om enskild vårdnad. Den delade vårdnaden kvarstår även efter en
eventuell skilsmässa, om föräldrarna inte aktivt ansöker om att detta ska förändras. Är föräldrarna sambo, måste pappan bekräfta faderskapet, för att få ansöka om delad vårdnad om sitt barn. Föräldrarna får ta kontakt med
socialtjänsten och skriva på ett intyg där de bekräftar att mannen är far till barnet. Detta gäller även om paret sedan tidigare har gemensamma barn. Innan
faderskapet är fastställt, det vill säga bekräftat, och papperet undertecknat hos socialtjänsten, har modern ensam vårdnad om barnet. Fadern får sedan delad vårdnad genom att antingen ansöka om den till exempel i samband med bekräftandet av faderskapet, eller genom att föräldrarna senare gifter sig med varandra.Varför är då detta så viktigt? Mannen kan få svårigheter att få rätt till umgänge om han inte är vårdnadshavare. Utan vårdnad har han heller inte rätt att fatta beslut rörande barnet (SFS 1949:381). I praktiken medför detta att han inte kan skriva på några papper eller ta beslut som rör barnets skolgång, sjukvård etc.
1.3. Namnlag
Par som gifter sig eller ingår partnerskap ska senast i samband med vigseln anmäla till Skattemyndigheten vad de tänker använda för efternamn. De kan välja att ha ett gemensamt efternamn, en av dem kan välja att ha ett av efternamnen som mellannamn, eller var och en behålla sitt namn. De kan inte båda ha dubbla efternamn och de kan inte heller växla efternamn med varandra (SFS 1982:670). Det är alltså inte så att kvinnan automatiskt får mannens efternamn vid giftermål. Det finns heller inget krav på att paret måste ha ett gemensamt efternamn. För att få ta den andres namn måste de dock vara gifta.
Har det gifta paret ett gemensamt efternamn får de barn som sedan föds
automatiskt detta efternamn. Har föräldrarna olika efternamn (ogifta eller gifta) får barnets moderns namn, om inte föräldrarna väljer något annat (SFS 1982:670). Om paret inte är gifta måste först faderskapet fastställas innan barnet kan få
pappans efternamn.
1.4. Bodelning
När ett äktenskap, partnerskap eller samboförhållande tar slut, genom dödsfall eller separation/skilsmässa, kan parterna ansöka om bodelning. En generell regel är att för gifta par betraktas allt de äger som gemensamt, med några undantag. För
sambopar är det mesta inte gemensamt, och ska därmed inte delas upp vid bodelning.
Det som betraktas som gemensamt, och alltså ska delas lika vid en bodelning kallas för samboegendom, om paret är sambo. I samboegendomen ingår det bohag (möbler, husgeråd, tv, stereo etc.) som finns i den gemensamma bostaden, samt i vissa fall det gemensamma hemmet. Om den ena partnern flyttade in i den andres hem, igår inte bostaden. Personliga saker (t.ex. kläder, smycken), saker för fritidsändamål (t.ex. golfbag, ridutrustning), bilar, båtar, fritidshus, pengar på banken eller saker som personen fått/ärvt med förbehållet att det skulle anses som enskild egendom (SFS 2003:376).
Är paret gifta kallas den gemensamma egendomen för giftorättsgods. I giftorättsgodset ingår allt som makarna äger, var för sig eller gemensamt. Här ingår alltså både hemmet, bohag, övriga fastigheter, fordon, pengar på banken etc. (SFS 1987:230).
Problemet för den som är sambo, är att den ena ofta betalar löpande utgifter såsom mat och kläder, medan dem andre betalar större utgifter för sådant som har ett värde även efter en tid, till exempel en bil. Om både kvinnan och mannen står med på bilens köpekontrakt spelar det ingen roll vem som betalade den, då ska den ändå anses som samboegendom. Men om bara den ena står på köpekontraktet tillfaller bilen denne, oavsett vem som betalade den. Det är därför viktigt för den som är sambo, att båda alltid står med på alla köpekontrakt.
Gifta par som vill göra undantag från reglerna om giftorättsgods kan skriva ett äktenskapsförord. Där skriver de in sådant, som de vill ska anses som enskild egendom, i händelse av bodelning. Sambopar kan på motsvarande sätt avtala om att fler - eller färre - saker ska ingå i samboegendomen. De skriver då ett så kallat samboavtal (SFS 1987:230 Kap7:3§ samt SFS 2003:376 9§).
1.5. Arv
Hur ett arv fördelas efter en person blir mycket olika beroende på om personen var gift eller sambo, samt om personen hade barn. När någon (gift eller sambo) dör göra först en bodelning. Den efterlevande behåller naturligtvis sin del, precis som vid en skilsmässa, och den avlidens kvarlåtenskap delas sedan upp på följande sätt (SFS 1958:637):
• Var paret gifta så ärver maken/makan allt.
• Var paret sambor så ärver den avlidnes föräldrar, syskon eller syskonbarn allt. Den efterlevande sambon har inte rätt till något av sin sambos egendom, undantaget egendom ur samboegendomen till ett värde av två prisbasbelopp. Om samboegendomens värde är större än 4 prisbasbelopp, kommer den efterlevande sambon alltså inte att få något efter den avlidne, efter som den efterlevandes del av samboegendomen är värd tillräckligt mycket (SFS 1958:637).
Har paret gemensamma barn fördelas arvet enligt följande:
• Var paret gifta ärver maken/makan allt efter den avlidne. Den efterlevande har, trots att det finns gemensamma barn, rätt att ”sitta i orubbat bo”. Den avlidnes arv till sina barn fördelas först när båda föräldrarna är döda. • Var paret sambo har den efterlevande inte denna rättighet. Barnen ärver
alltså allt efter sin förälder och arvet fördelas genast, trots att den ena föräldern fortfarande lever.
• Har den avlidne ett barn ärver denna 100% av den avlidnes egendom. Har den avlidne flera barn fördelas arvet jämnt mellan dessa (SFS 1958:637). Om den avlidne hade barn sedan tidigare, med någon annan än den nuvarande sambon/makan fördelas arvet enligt följande:
• Arv till barn som den avlidne har med någon annan ska betalas ut genast, även om den avlidne hade en sambo eller make/maka vid sin död. En sambo har ändå rätt att få egendom ur samboegendomen/giftorättsgodset till ett värde av 2 prisbasbelopp. För en maka/make är motsvarande belopp 4 prisbasbelopp. För barn som inte är gemensamma med den nuvarande partnern gäller alltså inte rätten att ”sitta i orubbat bo” (SFS 1958:637). Går det inte att avtala bort detta med hjälp av ett testamente? Svaret är nej, inte om man har barn. Barnlösa sambopar kan testamentera allt till varandra, arvingar som inte är bröstarvingar (bröstarvingar = den avlidnes barn och barnbarn) kan inte bestrida ett sådant testamente. Bröstarvingar har dock alltid rätt till sin laglott (laglotten är 50% av arvslotten, d.v.s. av vad bröstarvingen skulle haft rätt till om det inte fanns ett testamente) och kan bestrida ett testamente. Myndiga barn kan själva välja att inte bestrida ett testamente, om han/hon inte vill gå emot förälderns önskan. För omyndiga barn utses det i sådana här lägen alltid en överförmyndare som har till uppgift att ta tillvara barnets intressen. För omyndiga barn kan man alltså vara säker på att ett testamente kommer att bestridas (SFS 1958:637).
1.6. Rätt till ersättningar
Något som aktualiserats i Sverige den sista tiden är de former av ersättningar, bidrag och pensioner som efterlevande har rätt till. Omställningspension, förlängd omställningspension, garantipension och livränta betalas ut av Försäkringskassan och är till för att anhöriga till en avliden ska ha en ekonomisk möjlighet att klara vardagen. Dessa ersättningar betalas ut till makar eller till sambos med
gemensamma barn. Sambos utan gemensamma barn har alltså inte rätt till dessa ersättningar, och saknar alltså detta ekonomiska skydd. Ersättningar till de barn vars förälder avlidit är inte beroende av om föräldrarna var gifta eller ej. Privata försäkringar, avtals och tjänstepensioner kan innehålla någon form av efterlevandeskydd. Vilka krav som ställs för att dessa ska träda i kraft varierar, men försäkringstagaren kan generellt välja själv vem som ska bli förmånstagare (Försäkringskassan 2005a).
1.7. Försörjning
Gifta makar ska enligt lagen ha samma levnadsstandard och efter egen förmåga bidra till hushållets kostnader. Saknar den ena partnern ekonomiska medel till sina omkostnader ska den andre alltså skjuta till pengar. Man är personligt ansvarig för sina skulder och kan alltså inte tvingas betala sin make/makas räkningar (SFS 2003:376). Som sambos är man inte skyldig att försörja den andre, även om man delar hushåll. Men i praktiken så drabbas ju ändå partnern om den som skulle betala elräkningen inte gör det, vilket ofta medför att sambos i praktiken ändå får ta del i den andres räkningar och skulder.