Ander, Birgitta, Andersson, Malin, Jordevik, Kajsa & Leisti, Annukka (2005) Möten i mellanrummet. Socialt förebyggande arbete med ungdomar. Stockholm: Förlagshuset Gothia AB
Andershed, Henrik, Andershed, Anna-Karin (2005) Normbrytande beteende i barndomen. Vad säger forskningen? Stockholm: Förlagshuset Gothia AB
Buckley, Helen, O’Sullivan, Eoin (2007) The interface between youth justice and child protection in Irland. I Hill, Malcolm, Lockyer, Andrew & Stone, Fred. Youth justice and child protection. London and Philadelphia: J Kingsley Publishers
Broberg, Anders, Almqvist, Kjerstin & Tjus, Tomas (2005) Klinisk barnpsykologi. Utveckling på avvägar. Falköping: Natur och kultur
Bronfenbrenner, Urie (1979) The ecology of human development: Experiments by nature and design. MA: Harvard University press.
Carlsson, Hans (1987) Utvecklingspsykologi. Kristianstad: Natur & Kultur
Djurfeldt, Göran, Larsson, Rolf & Stjärnhagen, Ola (2006) Statistisk verktygslåda – samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Polen: Studentlitteratur
Edvardsson, Bo (2003) Kritisk utredningsmetodik. Begrepp, principer och felkällor. Stockholm: Liber AB.
Ejvegård, Rolf (2003) Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur
Estrada, Felipe (1999) Ungdomsbrottslighet som samhällsproblem. Utveckling, uppmärksamhet och reaktion. Edsbruk: Akademitryck
Estrada, Felipe (2007) Ungdomsbrottslighetens utvecklig, omfattning och struktur. I Estrada, Felipe, Flyghed, Janne. Den svenska ungdomsbrottsligheten. Lund: Studentlitteratur
Evenshaug, Oddbjörn, Hallen, Dag (2001) Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur
Frisén, Ann, Hwang, Philip (red) (2006) Ungdomar och identitet. Stockholm: Natur & Kultur
Gleisner, Pontus (2005) Magisteravhandling. Socialsekreteraren har ordet! En studie av hur ungdomar beskrivs i socialtjänstens yttranden avseende unga lagöverträdare. Lunds universitet: Socialhögskolan.
Granath, Sven (2002) Påföljdssystemet för unga lagöverträdare 1980-2000. Förändrade reaktioner, förändrat samhälle eller förändrade brottslingar? Stockholms Universitet, Kriminologiska institutionen.
Gråberg, Ingrid, Klefbom, Jenny (2007) Tonåringar. Om livet med nästan vuxna barn. Stockholm: Bokförlaget Forum AB
Hartman, Jan (2004) Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Polen: Studentlitteratur
Havnesköld, Leif, Risholm Mothander, Pia (2002) Utvecklingspsykologi: psykodynamisk teori i nya perspektiv. Stockholm: Liber
Hill, Malcolm, Lockyer, Andrew & Stone, Fred (2007) Introduction: The principles and Practice of compulsory intervention when children are ‘at risk’ or engage in criminal behaviour. I Hill, Malcolm, Lockyer, Andrew & Stone, Fred. Youth justice and child protection. London and Philadelphia: J. Kingsley Publishers
Holme, Idar, Magne, Solvang, Krohn, Bernt (1997) Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur
Johansson, Thomas (2004) Socialpsykologi. Lund: Studentlitteratur
Korpinen, Johanna, Pösö, Tarja (2007) Approaching Youth Crime through Welfare and Punishment: The Finnish perspective. I Hill, Malcolm, Lockyer, Andrew & Stone, Fred. Youth justice and child protection. London and Philadelphia: J. Kingsley Publishers
Kvale, Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Levin, Claes, Lindén, Gunilla (2006) Psykologi och socialt arbete. I Meeuwisse, Anna, Sunesson, Sune, Svärd, Hans. Socialt arbete – en grundbok. Stockholm: Natur och kultur
Lundgren, Marianne, Persson, Bengt (2003) Barn och unga i riskzonen. Samverkan och förebyggande arbete. Stockholm: Svenska kommunförbundet
Långström, Niklas (2003:2) Att bedöma risk för återfall bland antisociala unga. En kunskapsöversikt. Statens institutionsstyrelse SIS
Marlow, Christine (2000) Research Methods for Generalist Social Work. Wadsworth: USA
Meeuwisse, Anna, Swärd, Hans (2002) Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur och kultur
Moffitt, T E (1993) Adolescence-limited and life-course-persistant antisocial behavior: A developmental taxonomy. Psychological Review, 100, 674-701
Nordström, Carl, Thunved, Anders (2005) 18:e uppl. Nya sociallagarna med kommentarer, lagar och författningar som de lyder den 1 januari 2005. Stockholm: Nordstedts juridik Patel, Runa, Tebelius, Ulla (1987) Grundbok i forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur
Regeringskansliet (2006) Konventionen om barnets rättigheter. Stockholm: Edita Nordstedts tryckeri AB.
Sahlin, Ingrid (2000) Brottsprevention som begrepp och samhällsfenomen. Lund: TA-tryck
Sarnecki, Jerzy (2003) Introduktion till kriminologi. Lund: Studentlitteratur
Silverman, David (2005) Doing qualitative research. London: Sage Publications Ltd
Skau, Greta Marie (2001) Mellan makt och hjälp. Förhållandet mellan klient och hjälpare i ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Stockholm: Liber
Socialstyrelsen (2006) Social rapport 2006 (artikelnummer 2006-111-1) Edita Nordstedts tryckeri.
SOU 1999:108 Handläggning av ungdomsmål – en utvärdering av 1995 års ungdomsmålsreform. Betänkande av utredningen om handläggning av ungdomsmål. Justitiedepartementet.
SOU 2004:122 Ingripanden mot unga lagöverträdare. Betänkande av Ungdomsbrotts- utredningen. Stockholm: Elanders Gotab AB
Sundell, Knut, Forster, Martin (2005:1) En grund för att växa. Forskning om att förebygga beteendeproblem hos barn. Stockholms stad: Forsknings- och utvecklingsenheten FoU.
Sundell, Knut, Vinnerljung, Bo, Lötholm, Cecilia Andrée & Humlesjö, Eva (2004:4) Socialtjänstens barn. Hur många är de, vilka är insatserna, hur ofta återaktualiseras de och vad händer dem i vuxen ålder? Stockholms stad: Forsknings- och utvecklingsenheten FoU. Sundell, Knut, Andrée, Lötholm, Cecilia & Kaunitz, Catrine (2007) Social Barnavård. Sammanfattning av aktuell kunskap. Kunskapsöversikt 3. Stockholms stad: Forsknings- och utvecklingsenheten FoU.
Tham, Henrik (2007) Tidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategi. I Estrada, Felipe, Flyghed, Janne (red). Den svenska ungdomsbrottsligheten. Lund: Studentlitteratur
Thunved, Anders, Clevesköld, Lars & Thunved, Birgit (2005) Samhället och de unga lagöverträdarna. Stockholm: Elanders Gotab
Thurén, Torsten (2005) Källkritik. Falköping: Liber AB
Tärnfalk, Michael (2007) Rapport i socialt arbete nr. 122. Barn och brott. En studie om socialtjänstens yttranden i straffprocessen för unga lagöverträdare. Stockholm universitet: Institutionen för socialt arbete.
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Elanders: Gotab
von Tetzchner, Stephen (2005) Utvecklingspsykologi. Barn- och ungdomsåren. Danmark: Studentlitteratur
Westfelt, Lisa & Öberg, Jonas (2002, a) Vad händer med unga lagöverträdare? Om överlämnande till vård inom socialtjänsten. Brottsförebyggande rådet, rapport (2002:19). Stockholm: Edita Nordstedts Tryckeri
Westfelt, Lisa & Öberg, Jonas (2002, b) Åklagares, domares och socialtjänstens syn på påföljdssystemet för unga. (BRÅ) Brottsförebyggande rådet. Stockholm: Edita Nordstedts Tryckeri
Wikström, Per-Olof H, Ahlberg, Jan & Dolmén, Lars (1994) Brott, brottsprevention och kriminalpolitik. BRÅ-rapport 1994:1 Göteborg: Graphic Systems
Internetkällor
BRÅ
http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=5&name=/statistik/420/2006/422La-
2006.xls&url=/statistik/420/2006/422La-2006.xls, 2008-05-13
Proposition 1997/98:96 Vissa reformer av påföljdssytemet.
Bilaga 1
Lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL)
I 11 § regleras omständigheterna för hur ett yttrande från socialnämnden inhämtas av åklagaren, samt hur det ska skrivas. Det framgår av lagtexten att åklagaren skall inhämta ett yttrande om den misstänkte är under 18 år och om denne har erkänt gärningen eller då det annars finns skälig misstanke att personen har begått brottet. Yttrande behöver dock inte inhämtas om brottet är att betrakta som ringa, om det finns förutsättningar för åtalsunderlåtelse eller om det annars är obehövligt. Enligt LUL skall ett yttrande från socialtjänsten innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som tidigare har vidtagits i fråga om den unge samt en bedömning av om den unge har ett särskilt behov av åtgärder som syftar till att motverka att denne utvecklas ogynnsamt. Yttrandet skall även innehålla en redovisning av de åtgärder som socialtjänsten avser att vidta där arten, omfattningen samt varaktigheten av åtgärderna skall framgå. På åklagarens begäran, eller om nämnden finner det nödvändigt, skall yttrandet även innehålla en redogörelse för den unges personliga utveckling och levnadsomständigheter i övrigt.
Brottsbalken (1962:700) (BrB)
Kapitel 32 i brottsbalken reglerar överlämnande till särskild vård för unga. I BrB 32:1 regleras huruvida ungdomsvård kan vara aktuellt som påföljd för den unge, och dessa åtgärder skall syfta till att motverka att den unge utvecklas ogynnsamt. Ungdomsvård får dömas ut endast om socialtjänstens planerade åtgärder kan anses tillräckligt ingripande med hänsyn till brottslighetens straffvärde och art samt den unges tidigare brottslighet.
I BrB 32:2 regleras att en ungdom kan dömas till ungdomstjänst om denne samtycker till det och att påföljden är lämplig med hänsyn till hans eller hennes person och övriga omständigheter. Ungdomstjänst innebär att utföra oavlönat arbete samt att delta i annan särskilt anordnad verksamhet i lägst 20 och högst 150 timmar. Rätten får döma till ungdomstjänst om påföljden kan anses tillräckligt ingripande med hänsyn till brottslighetens straffvärde och den unges tidigare brottslighet och det inte finns skäl för att döma till ungdomsvård. I valet mellan ungdomstjänst och böter skall ungdomstjänst väljas om den påföljden inte är alltför ingripande.
I BrB 32:3 framgår att om det behövs med hänsyn till brottslighetens straffvärde eller art eller den unges tidigare brottslighet, får rätten förena ungdomsvård med ungdomstjänst eller dagsböter. I valet mellan ungdomstjänst och böter skall ungdomstjänst väljas om den påföljden inte är alltför ingripande.
I BrB 32:5 framgår att om någon har begått brott innan han eller hon fyllt arton år och om rätten finner att påföljden bör bestämmas till fängelse, skall den i stället bestämma påföljden till sluten ungdomsvård under viss tid. Detta gäller dock inte om det, med hänsyn till den tilltalades ålder vid lagföringen eller annan omständighet, finns särskilda skäl däremot. Rätten får bestämma tiden för sluten ungdomsvård till lägst fjorton dagar och högst fyra år.
Bilaga 2
Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL)
I socialtjänstlagens 1 kapitel 2 § står det att när åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år. Denna bestämmelse utgår från innehållet i FN:s barnkonvention kapitel 3 där det står att barnets bästa alltid skall beaktas i beslutsfattandet, denna princip om barnets bästa är en av barnkonventionens grundpelare (Nordström & Thunved, 2005, regeringskansliet, 2006) I SoL kapitel 5 står det att socialnämnden skall verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. De skall även med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdomar som har visat tecken på ogynnsam utveckling, i de fall som risken finns för ogynnsam utveckling ska socialnämnden se till att dessa barn och ungdomar får det skydd och stöd som de behöver och, om hänsynen till den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet.
Bilaga 3
Frågor vi ställde oss när vi granskade yttrandena
• Finns vårdplan eller kontrakt med? • Föreslås en adekvat insats?
• Finns information om tidigare insatser?
• Finns det en redogörelse för den unges personliga utveckling och levnadsomständigheter i övrigt?
• Finns det något skrivet om ungdomens skyddsfaktorer? • Är yttrandet objektivt skrivet?
• Följer domstolen socialtjänstens förslag till påföljd? • Är yttrandet tydligt skrivet?
• Redovisas omfattning och tid av åtgärd? Frågor till socialsekreterare angående yttranden
• Tas hänsyn till ungdomens problemtyngd och i så fall på vilket sätt? • Beaktas ungdomens skyddsfaktorer i yttrandena till domstolen?
• Hur ser socialsekreterare på påföljderna ungdomstjänst och ungdomsvård? Är dessa påföljder verkningsfulla även för återfallsförbrytare?
• Kunskaper om kriminalvård, kriminalitet, olika behandlingsprogram? • Finns det en bedömningsmall för yttranden?
• Upplever socialsekreteraren sin roll som dubbel i fråga om att dels beakta barnets bästa och dels brottets straffvärde?
• Hur ser ni på ”frivilligheten” till ungdomstjänst?
• Kan man vara objektiv när man skriver ett yttrande om till exempel en återfallsförbrytare eller en förstagångsförbrytare?