Litteraturgenomgång

Figur 4. Utbud och efterfrågemodellen

I den här studien ligger denna modell till grund för att avgöra om införandet av

amorteringskravet har påverkat unga vuxnas möjlighet att ta sig in på bostadsmarknaden olika beroende på vilken stadsdel de bor i. Då amorteringskravet troligtvis utgör en större barriär för unga vuxna i låginkomstområden jämfört med unga bosatta i höginkomstområden så kommer efterfrågan på enrumslägenheter, enligt lagen om utbud och efterfrågan, att minska mer i dessa områden jämfört med höginkomstområden vilket borde resultera i en svagare och till och med negativ prisutveckling.

2.3 Litteraturgenomgång

Ett flertal ekonomiska forskare har undersökt frågor som är relaterade till den svenska bostadsmarknaden där det mest omdiskuterade ofta involverar bostädernas prisutveckling samt hushållens skulder. Denna sektion ämnar ta upp några centrala studier som behandlar amorteringskravets fördelningseffekter och är av relevans för detta arbete.

Enström-Öst, Söderberg och Wilhelmsson (2017) är tre forskare som undersökt den svenska bostadsmarknaden i Stockholm med särskilt fokus på budgetrestriktionen som en

representation för hushållens förmögenhet. Syftet är att förstå hur restriktionen i kombination med bland annat; föräldrars förmögenhet och inkomst, ålder samt etnisk bakgrund påverkar valet av hushållstyp. Resultaten visar på att det finns ett negativt samband mellan

kreditbegränsning och husägande samt att unga och nyinflyttade är mer påverkade än resterande samhällsgrupper. Vidare visar studien även att effekten av belåningsgrad på bostadsägande minskar om man tar hänsyn till föräldrarnas ekonomiska ställning. Forskarna poängterar att svårigheter för vissa samhällsgrupper att etablera sig på bostadsmarknaden inte behöver vara något problem för samhället i sig, men att det blir ett problem om dessa grupper

Pris

13

inte har några andra alternativ. Slutligen så lyfter forskarna att den införda låne-begränsningen, avsedd för att minska hushållens skuldsättning, måste reformeras med särskilda insatser riktade till unga vuxna samt immigranter, för att öka deras möjligheter att etablera sig på bostadsmarknaden.

Inför förslaget till ett skärpt amorteringskrav lämnade docent Fredrik Andersson och professor emeritus Lars Jonung ett yttrande över remissen. Andersson och Jonung höll med finansinspektionen om att hushållens ökade skuldsättning är oroande då det kan tänkas få negativa effekter på samhällsekonomin i framtiden, men ställde sig ändå inte bakom förslaget om ett skärpt amorteringskrav. Detta då de ansåg att de negativa effekterna av ett

amorteringskrav är större än reformens påverkan på hushållens skuldsättning. Andersson och Jonung hävdade att amorteringskravet bland annat leder till fördelningseffekter där unga vuxna som försöker etablera sig på bostadsmarknaden kommer få en minskad

konkurrenskraft och därför riskerar att hamna utanför marknaden, eftersom hushåll med hög skuldkvot främst innefattar yngre hushåll. Vidare förutsåg Andersson och Jonung att yngre hushåll som har föräldrar, släktingar eller vänner med stark finansiell ställning kommer kunna kringgå amorteringskravet genom att belåna sig via dessa. Medan unga vuxna som saknar dessa kontakter ej kommer att ha samma möjligheter.

Professor Lars E.O Svensson (2019) är inne på samma spår som föregående när han, på uppdrag av Stockholms Handelskammare, analyserat effekten av amorteringskraven samt övriga kreditåtstramningar på bolånemarknaden i Stockholm. I undersökningen genomför professor Svensson bland annat beräkningar för att bedöma vilka som har råd med att köpa en

“Stockholmsetta”, och kommer fram till att amorteringskraven tvingar unga utan förmögenhet till stora boendebetalningar, ett översparande och en underkonsumtion.

Slutsatsen som dras är att amorteringskraven tillsammans med övriga kreditrestriktioner har höjt inträdesbarriären på bostadsmarknaden där unga förstagångsköpare utan hög inkomst och förmögenhet har svårt att få bolån. Vidare hävdar Svensson att det främst är

amorteringskraven och inte prisutvecklingen i sig som gör att unga utestängs från

bostadsmarknaden. Endast de unga som har föräldrar, släkt eller vänner vars ekonomiska ställning är så pass stark att de kan bidra med kontantinsatsen har möjlighet att etablera sig på bostadsmarknaden.

I motsats till Andersson och Jonung samt Lars E.O Svensson, hävdar Bäckman (2019) att amorteringsfrihet inte bidrar till att underlätta för unga vuxnas möjlighet att etablera sig på bostadsmarknaden. Bäckman har undersökt effekterna av avskaffandet av amorteringskravet i Danmark för att analysera hur amorteringskravet påverkats hushållen. Forskarna noterade att i och med att lagändringen nyttjades lika frekvent över hela ålders-och inkomstfördelningen så innebar ett avskaffande av reformen ingen skillnad för ungas möjligheter att etablera sig på bostadsmarknaden. Studien visar att effekten av amorteringsfria lån i stället endast ledde till att bostadspriserna ökade, vilket medförde att hushåll med sämre ekonomi fått det svårare att köpa bostad. Slutsatsen var att amorteringsfrihet inte ledde till att det blev lättare för unga eller hushåll med låg inkomst att köpa bostad på grund av att alla grupper fick ökad köpkraft.

14

Sammantaget kan man notera att det till stor del råder konsensus kring amorteringskravets fördelningseffekter. Ett flertal forskare är övertygade om att de införda kreditrestriktionerna bidragit till att försvåra för bland annat unga låntagares möjlighet att få till ett banklån. Vilket har medfört att inträdeströskeln till bostadsmarknaden blivit mycket högre. I motsats till detta hävdar Bäckman att amorteringsfrihet inte leder till att unga vuxna får det lättare att köpa bostad, vilket skulle kunna tala emot föregående forskare. Dock drar Bäckman sin slutsats baserat på utfallet utifrån en reform som påverkat alla marknadsgrupper likadant, vilket medför att det ej går att utesluta betydelsen av amorteringsfrihet för unga låntagare.

Det som skiljer denna studie jämfört med föregående är att den ämnar studera sambandet mellan amorteringskravets införande och den ekonomiska bakgrundens betydelse. Tidigare studier har poängterat omfördelningseffekterna men inte undersökt om det råder någon skillnad mellan unga vuxnas möjligheter att etablera sig på bostadsmarknaden beroende på områdestillhörighet.

15

3. Metod