Denna studie har dels ämnat fastställa om unga vuxna som grupp påverkats annorlunda efter införandet av det första amorteringskravet jämfört med äldre vuxna, dels ämnat undersöka om amorteringskravet lett till fördelningseffekter som försvårat möjligheten för unga, utan möjlighet till ekonomiskt stöd, att etablera sig på bostadsmarknaden. Undersökningen genomfördes med hjälp av paneldata över prisutvecklingen för enrummare samt större lägenheter (3or och 4or) i Stockholm, Göteborg och Malmö kommun med fokus på de stadsdelar som rankas som hög- respektive låginkomstområden. Resultatet från studien visar dels att amorteringskravet inte påverkat enrummare annorlunda jämfört med större
lägenheter, dels att det inte förekommer något statistiskt signifikant samband mellan införandet av amorteringskravet och ungas ekonomiska bakgrund.
Tidigare forskning, som exempelvis Enström-Öst et al. (2017), har visat på att införandet av amorteringskravet medfört fördelningseffekter där främst unga och immigranter drabbats.
Vidare har somliga forskare hävdat att unga som grupp påverkats olika, där unga vars föräldrar, släktingar eller vänner har det finansiellt stabilt inte påverkats i lika hög grad efter reformens införande. Detta då dessa unga låntagare har möjlighet att få till ett ekonomiskt stöd inför kontantinsatsen och löper på så sätt större möjligheter att få till ett bolån samt etablera sig på bostadsmarknaden.
Resultatet från de regressioner som jämförde unga vuxna med äldre vuxna överensstämmer med tidigare forskning kring amorteringskravets fördelningseffekter men saknar statistisk signifikans. Det vill säga att studien misslyckas bekräfta att reformen bidragit till att unga fått det svårare att konkurrera på bostadsmarknaden, vilket talar för finansinspektionens
beräkningar (FI, 2017). Utöver det faktum att studien ej lyckas fastställa att unga påverkats mer, så visar resultatet från de resterande regressionerna att det inte förekommer några ojämlikheter inom gruppen unga vuxna. Detta talar mot bland annat Lars E.O Svensson (2019) som hävdar att den ekonomiska bakgrunden har en inverkan kring hur pass stor påverkan amorteringskravet har haft bland unga vuxna.
Studiens resultat är sammantaget till viss del i linje med vad tidigare forskning hävdat, men finner inget stöd till införandet av amorteringskravet och fördelningseffekter för unga med olika inkomstbakgrund. Som det nämndes i analysdelen kan detta bero på antalet
observationer och /eller den proxy som använts för att fånga reformens effekter. Därmed kan det vara av intresse att vidare studera denna policy och dess följder för unga vuxna med olika inkomstbakgrund från andra vinklar och med hjälp av ett instrument som bättre fångar den påstådda fördelningseffekt amorteringskravet föranlett.
30
Referenser
Andersen. A.L, Duus. C, & Lærkholm. J. (2014) Household debt and consumption during the financial crisis. Danmarks Nationalbank.
https://www.nationalbanken.dk/en/publications/Documents/2014/03/Household_MON1_201 4.pdf (Hämtad 2021-11-20)
Andersson, F.N.G. & Jonung, L. (2017) Yttrande över remissen “Förslag till ett skärpt amorteringskrav för hushåll med höga skuldkvoter”. Ekonomihögskolan, Lunds universitet.
Båvall, T. & Forsström, V. (2017). ”Amorteringskravets initiala effekter på
bostadsmarknaden. The Swedish Amortization Requirement’s Initial Effects On The Housing Market”. [Kandidatuppsats] Linköpings Universitet
Bäckman, C. (2019). ”Hur påverkar amorteringskravet hushållen? Lärdomar från Danmark”.
Ekonomisk Debatt. https://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/2019/03/47-2-cb.pdf (Hämtad 2021-11-16)
Card, David, Kerueger, Alan B. (1994) “Minimum Wages and Employment: A Case Study of the Fast-Food Industry in New Jersey and Pennsylvania”. American Economic Association, Vol. 84, ss 772-793.
Enström-Öst, C. Söderberg,B & Wilhelmsson, T. (2017) “Homeownership rate of financially constrained households”. Journal of European Real Estate Research, 10 (2) ss.111-123.
Finansinspektionen. ”Banker får ge alla bolånetagare undantag från amortering”. (2021) https://www.fi.se/sv/publicerat/pressmeddelanden/2020/banker-far-ge-alla-bolanetagare-undantag-fran-amortering/ (Hämtad 2021-11-18)
Finansinspektionen. ”Den svenska bolånemarknaden”. (2021) Den svenska bolånemarknaden 2021 (fi.se) (Hämtad 2021-12-07)
Finansinspektionen. ”Unga vuxnas ställning på bostadsmarknaden”. Nr19. (2019) https://www.fi.se/contentassets/3379ea606e8c4fe1ad9192b2b855681a/fi-analys-19-unga-bostadsmarknaden3.pdf (Hämtad 2021-11-18).
Finansinspektionen. ”Färre sårbara hushåll efter skärpt amorteringskrav”. Nr17. (2019) https://www.fi.se/contentassets/92b694916d5d4b29938d482ba00b18ca/fi-analys-17-farre-sarbara-hushall.pdf (Hämtad 2021-11-19).
Finansinspektionen, Utkast Till Beslutspromemoria. ”Föreskrifter om krav på amorteringen av bolån”. (2019)
https://www.fi.se/contentassets/83d0b4e743e8439681e7702f6952e4b0/beslutspm-amorteringskrav.pdf (Hämtad 2021-10-23)
Finansinspektionen. Amorteringskravet har minskat hushållens skulder. Nr10. (2017)
31
https://www.fi.se/contentassets/808855501f59461692aada9fddf20675/fi-analys10.pdf (Hämtad 2021-11-19)
Finansinspektionen. ”Föreskrifter om krav på amorteringen av bolån”. Dnr 14-16628. (2010)
https://www.fi.se/contentassets/83d0b4e743e8439681e7702f6952e4b0/beslutspm-amorteringskrav.pdf (Hämtad 2021-11-19)
Finansinspektionen. ”Allmänna råd om begränsning av lån mot säkerhet i bostad”. Dnr 10-1533. (2010)
https://www.fi.se/contentassets/3239c506b3ca4196ac89ceb811d10605/beslutspromemoria_b olan-fs1002.pdf (Hämtad 2021-11-19)
Forsberg, F. & Lundin, J. (2021). ”Amorteringskravets påverkan på socioekonomiskt utsatta områden. En kvantitativ studie om amorteringskravet och dess effekt på bostadspriser i Stockholm och Göteborg”. [Kandidatuppsats] Göteborgs Universitet.
Frisell, L & Yazdi, M.”Prisutvecklingen på den svenska bostadsmarknaden - en fundamental analys”. (2010) Prisutvecklingen på den svenska bostadsmarknaden – en fundamental analys (riksbank.se) (Hämtad 2021-12-07)
From, E. & Häggkvist, M. (2019). ”Sätter amorteringskrav stopp för ungas bostadshopp?
2018 års amorteringskrav och dess inverkan på prisutvecklingen på bostadsrätter”.
[Kandidatuppsats] Uppsala Universitet.
Nätter, Anton L. (2016). ”Amorteringskravet - en effektiv marknadsåtgärd eller ett slag i luften? En Difference in Differences-analys av amorteringskravets effekt på Stockholms respektive Oslos bostadspriser”. [Kandidatuppsats] Uppsala Universitet.
Stock, James H. & Watson, Mark W. (2019) Introduction to Economics Global Edition. 4.
uppl. London: Person. ss 492-496.
Svensk fastighetsförmedling. ”Historisk återblick på bomarknaden: Så har Sveriges bostadspriser utvecklats de senaste 20 åren”. (2018)
https://www.mynewsdesk.com/se/svensk_fastighetsformedling/pressreleases/historisk- aaterblick-paa-bomarknaden-saa-har-sveriges-bostadspriser-utvecklats-de-senaste-20-aaren-2432578. (Hämtad 2021-11-20).
Svensk fastighetsförmedling. ”Hemmets nya betydelse - Trendrapporten 2021”.(2021) trendrapport-2021---svensk-fastighetsformedling.pdf (svenskfast.se) (Hämtad 2021-12-07) Svensson, L.E.O. ”Amorteringskravet: Felaktiga grunder och negativa effekter”. Rapport 2019:01. Stockholms handelskammare. (2019)
Svensson, L.E.O. ”Amorteringskravet snedvrider och utestänger: uppdatering”. Ekonomistas.
(2021) https://ekonomistas.se/2021/04/13/amorteringskraven-snedvrider-och-utestanger-uppdatering/ (Hämtad 2021-11-17)
32
Bilaga
Professor Lars E.O Svenssons räkneexempel på vilka är det som har råd med en stockholmsetta år 2017:
Om man inte hade behövt amortera skulle den månatliga boendeutgiften för en genomsnittlig stockholmsetta (ränta efter skatt och driftkostnader) vara ungefär 6 700 kronor. 2 800 kronor av denna summa skulle då utgöra brukarkostnaden - den faktiska boendekostnaden (realränta efter skatt, driftkostnad och kostnad för eget kapital) - och resterande 3 900 kronor skulle ha varit det ofrivilliga sparandet, vilket är skillnaden mellan boendeutgiften och
brukarkostnaden. För att beviljas ett bostadslån på 85% av en genomsnittlig stocholmsetta behövs en månatlig inkomst på minst 25 000 kronor. 50% av unga vuxna mellan 25–29 i Stockholm hade minst denna inkomst och skulle därför kunna ha råd med att köpa en egen genomsnittlig etta i Stockholm.
Kravet att totalt amortera 3% av bostadslånet ökar dock amorteringen för den genomsnittliga stockholmsettan från 3 900 till hela 6 000 kronor. Vidare stiger boendeutgiften till 12 600 kronor per månad och det ofrivilliga sparandet höjs till 9 800 kronor. Endast brukarkostnaden förblir oförändrad. Med amorteringskravet krävs då en månatlig inkomst på minst 35 000 kronor för att få beviljad ett bostadslån på 85% av den genomsnittliga stockholmsettan.
Enbart 20% av stockholmarna mellan 25–29 hade minst denna bruttoinkomst 2017.
Har man som ung vuxen tillräcklig med förmögenhet för att endast låna 50% av
stockholmsettan blir boendeutgiften ungefär 6 000 kronor i månaden, det ofrivilliga sparandet cirka 3 100 kronor samt en oförändrad boendeutgift. 23 000 kronor i månatlig bruttoinkomst räcker då för att kunna få ett lån på 50% av priset på en stockholmsetta.
Amorteringskravet drabbar de utan hög inkomst eller förmögenhet på det här sättet och tvingar dem till översparande och stora boendebetalningar.