I detta kapitel redovisas litteraturstudien tillhörande rapporten. Litteraturstudien innehåller vetenskapliga artiklar som är hämtade från databaser som Google Scholar, DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet) och böcker från Högskolan i Skövdes bibliotek för att ge en djupare förståelse inom de områden som kan relateras till detta arbete. Två valda områden inom simulering i sjukvården och simulering för en förbättrad operationsavdelning har studerats. Kapitel 3.1 beskriver att sjukvården har en stor komplexitet med hög variation och med hjälp av händelsestyrd simulering kunna testa olika vad händer om scenarion som kan leda till att öka effektiviteten. Kapitel 3.2 nämner värdet av att använda simulering och ger en mer jämn fördelning av resurser. Att använda simulering är speciellt viktigt i operationssammanhang då den vanligaste flaskhalsen i vårdkedjan är operationssalen.
3.1 Simulering i sjukvården
Det finns många olika tekniker för att förbättra en process och dessa tekniker har olika syften som gör att de är anpassade utefter vilken typ av problem som behandlas. Några exempel på förbättring av processer finns inom linjär programmering, händelsestyrd simulering, värdeflödesanalys med mera. Det har visats att olika typer av simuleringstekniker är det som är bäst anpassat för komplexa system med hög variation (Ramis et al., 2008).
Enligt Ruiz Zúñiga (2015), kräver komplexiteten och variationen i sjukvårdsprocessen en omfattande analys av händelsestyrd simulering. Händelsestyrd simulering är nödvändig för att kunna kontrollera de vanliga flödena av patienter inom sjukvården samt medför att en större utveckling kan ske inom sjukvårdens system och öka produktiviteten av modellering (Ruiz Zúñiga, 2015). Simuleringsmodeller som utvecklas i sjukvården är enligt Gunal & Pidd (2006) till för att skapa förståelse om hur de olika faktorerna påverkar prestandan av systemet. Även Roberts (2011), förklarar att simuleringsmjukvaror har ökat och anpassats till sjukvården genom förbättrade visualiseringar och modellering, vilket leder till att de som är involverade lättare begriper omfattningen. Simulering förser med ett strategiskt värde såväl som ett verktyg för att tillämpa förbättringar av operationell prestanda som utvidgar användningen av simulering för att kunna förbättra sjukvårdssystem över hela världen (Roberts, 2011).
Hay et al. (2006), menar att den stora variationen och komplexiteten som finns i sjukvårdssystemen kräver en större analytisk förmåga och använder sig därför av händelsestyrd simulering. Eftersom introducering av händelsestyrd simulering har visats vara kostnadseffektivt och ökat effektiviteten i sjukvården bidrar detta till att allt fler parter världen över vill ta del av detta (Hay et al., 2006).
Händelsestyrd simulering i sjukvården ger möjligheten till att svara på olika vad händer om scenarion.
Dess resultat är viktigt för att kunna utvärdera förändring som utförs eller variationer i processer, rutiner och anläggningar för att kunna öka effektiviteten (Young et al., 2009). Händelsestyrd simulering är ett efterfrågat verktyg för beslutsfattare inom sjukvården och kan enligt Jacobson et al. (2006) förbättra effektiviteten i verksamheten samt minska leveranskostnader genom planering och visualisering med hjälp av verktyget. Det går även att använda händelsestyrd simulering som ett verktyg för att kunna ställa prognoser och se påverkan av förändringar på patientflöde, resurser och kapacitet (Jacobson et al., 2006).
Händelsestyrd simulering används enligt Karnon et al. (2012), som ett kraftfullt verktyg i komplexa system och har på senare tid börjat användas inom sjukvården. Andra orsaker till att simulering används inom sjukvården är för att utveckla verktyg som är anpassade och bidrar till en ökad produktivitet i sjukvårdssystemet (Hay et al., 2006).
20
Brailsford et al. (2010) menar att händelsestyrd simulering är till för optimering av systemprestanda på en detaljerad nivå och används ofta i de fall där kösystem med slumpmässig variation är viktig.
Simuleringsmodeller kan vara otroligt detaljerade och de allra flesta händelsestyrda simuleringsprogram har ett användarvänligt grafiskt gränssnitt som gör det lättare för användaren att arbeta i programmet.
Med tanke på den slumpmässiga variationen måste flera replikeringar av simuleringskörningar utföras för att kunna få statistiskt betydande resultat (Brailsford et al., 2010).
Steins (2017) förklarar att när efterfrågan ökar med de befintliga begränsade resurserna medför det i längre väntetider och hög belastning på personal. Steins (2017) menar även, likt Eyjólfsson (2019), att sjukvårdens planeringsproblem är svårt på grund av dess komplexitet. Simulering används idag inom till exempel, tillverkningsindustrin och logistik, men kan och bör med fördel användas allt mer inom sjukvården än vad de gör idag. Både Steins (2017) och Eyjólfsson (2019) menar att simulering används i sjukvården idag och hjälper till att lösa dess komplexa problem. Däremot påpekar Steins (2019) att trots att allt mer akademiska publikationer tar upp hur simulering kan användas inom sjukvården, i jämförelse med andra tillämpningsområden, är det bara en väldigt liten del som omsätts i praktiken.
3.2 Simulering för en förbättrad operationsavdelning
Detta projekt är kopplat till kirurgiska vårdtjänster, se röd markering i figur 9. Hulshof et al. (2012) beskriver de kirurgiska vårdtjänsterna som att tillhandahålla operationer i form av reparation av skador samt ställa diagnos och bota vissa sjukdomar. Exempel på en kirurgisk vårdinrättning är sjukhusets operationssal och anestesianläggningar. Simulering används på en del av de olika planeringsnivåerna för att dels kunna spara tid och pengar genom bättre planering. De olika nivåerna är något som Hulshof et al. (2012) beskriver nedan genom en taxonomisk klassificering för att hjälpa och stötta sjukvården.
Simulering är en av de mest populära OR tekniker som är till för att hantera komplexa system (Hillier
& Lieberman, 2015). De olika typer av projekt som görs med OR inom sjukvården är presenterade enligt figur 9.
Figur 9. Fri tolkning av Hulshof et. al. (2012) taxonomiska klassificering
21
Enligt Hulshof et al. (2012) taxonomi används simulering framförallt inom, se figur 9:
Strategisk planering. Behandlar strukturella beslut som handlar om att definiera verksamhetens uppdrag det vill säga, strategi, riktning och utveckling inom sjukvården. Planeringshorisonten är lång och baseras mycket på sammanlagd information och prognoser. Strategisk planering kan tillexempel innefatta att bestämma placering av anläggning, dimensionera kapacitet av resurser och bestämma blandningar av kompetenser.
Taktisk planering. Behandlar bland annat planering av operationer. Ett första steg inom taktisk planering är att dela upp patienter i grupper beroende på vilken sjukdomstyp/diagnos, krav på resurser och allvarlighetsgrad. Övertid och ökad tillfällig kapacitet av personal är också del av taktisk planering som utgår från efterfrågan som måste vara en prognos baserat på väntelista och information. Strategisk planering kan tillexempel vara planering av schema för personal och schema för kirurgi som fördelar operationstiden bland olika patientgrupper.
Operationell planering. Finns som både offline och online som involverar kortsiktiga beslut samt planering av patienter och resurser på individuell nivå.
- Offline. Exempelvis patient till besök, personal till skift samt schemaläggning av kirurgiska ärenden.
- Online. Exempelvis dynamisk planering av elektiva patienter i realtid när det kommer in akuta patienter som kräver mer uppmärksamhet.
Steins (2017) menar att värdet av att använda simulering och modellering ger en jämnare fördelning av sjukhusets operationssalresurser. Simuleringsmodellen användes för att undersöka olika scenarier och genom dessa uppgick resultatet till att det var möjligt att uppnå jämnare utnyttjande av operationssalar samt större flexibilitet vid planering av operationer. Det Steins (2017) påpekar liknar detta projekt som vill testa olika vad händer om scenarion och med dessa kunna förbättra operationsprocessen för patienter genom att kunna minska väntetiden till operation.
Eyjólfsson (2019), menar att planera inför en operation har en väldigt stor betydelse inom sjukvården och med den höga komplexitet som sjukvårdens system innefattar, måste verktyg användas till att kunna göra denna planering. En lämplig metod är simulering eftersom det kan hantera komplexa system.
Simuleringsmodellen måste däremot konstrueras efter antaganden just på grund av att systemet är komplext. Genom att använda olika teknologiska lösningar inom sjukvården, som exempelvis planering med hjälp av simulering, vilket har en mycket betydande del i att patienter får sin vård i tid. (Eyjólfsson, 2019).
Malik et al. (2015), beskriver att operation är något av det viktigaste inom sjukvården när det kommer till utnyttjande av resurser, kostnader och patientflödet. Operation utför många olika typer av operationer och är ofta där flaskhalsen befinner sig då det finns 3 olika klasser av patienter (urakut, akut och elektiv).
Livsavgörande patienter kommer in till operation direkt och är ingenting som går att planera inför, medan de elektiva patienterna går att planera för veckor och månader framåt på grund av de kan vänta på sin vård. Den vanliga flaskhalsresursen i en vårdkedja är operationssalen som måste kunna planeras i förväg för de elektiva patienterna. Med en ständig efterfrågan på behandlingskapaciteten har de elektiva patienterna, i samband med de akuta patienter som kommer in, medfört i långa väntelistor till operation. De som inte kan få sin tid inom vårdgarantins ramar får möjligheten till att söka vård på annat håll, på verksamhetens bekostnad, vilket medför högre utgifter för sjukhuset (Malik et al., 2015).
22