Livsplaner

7.5.3 Livsplaner

Våra livsplaner beror inte bara på våra visioner utan påverkas av vilken social position och politiska kontext vi befinner oss i och vi navigerar vårt liv i en tid och försöker undvika potentiella risker (Herz & Lalander, 2019: 67). När vi frågar ungdomar om deras livsplaner svarar samtliga informanter att deras livsplaner är begränsade till att söka jobb för att få stanna i Sverige. Så här svarar ungdom A när vi frågar honom om han vill studera vidare efter gymnasieutbildning:

Jag vill gärna men eftersom det är ett krav från migrationsverket för att få stanna i Sverige måste jag jobba. Jag måste få ett fast jobb sen tänker jag så här; kanske kan jag plugga vidare i framtiden. Inte efter gymnasium i alla fall men i framtiden om några år kanske”. – Ungdom A

Enligt citaten ovan vill ungdom A fortsätta med sina studier efter gymnasiet men på grund av gymnasielagens krav på en fast anställning kan han inte fortsätta studera vidare. Han inser att det viktigaste för honom just nu är att hitta en fast anställning för att kunna stanna i Sverige efter gymnasieutbildningen. Om han får permanent uppehållstillstånd kan han studera vidare i framtiden. Vidare berättar ungdom A att hans plan är att träffa sin familj i framtiden. Han säger att han måste kämpa mycket med språket för att utveckla det mer och att han är väldigt intresserad av att plugga Elprogram i framtiden.

Alltså det viktigaste målet är att få stanna i Sverige. Sen få ett fast jobb och att kunna jobba och så vill jag träffa min familj snart i framtiden. Och jag vill plugga vidare på ett annat program. Ett program som jag är väldigt intresserad av är Elprogram. Språk är viktigt, alltså jag måste utveckla mitt språk mer. Jag måste kämpa mycket för ibland kan det vara svårt att förstå, men annars vet jag inte riktigt. – Ungdom A

Detta citat kan vi koppla till teorin deserving. Han understryker att han ska kämpa, göra kloka val, och finna arbeten som behövs i Sverige. Han vill göra sig en plats här han är förtjänta av. Ungdom B beskriver också att hennes framtid hänger på att hon ska klara sin utbildning först sedan hitta en fast anställning. Hon betonar att hitta ett arbete spelar en avgörande roll för att få ett “papper” med beslut av permanenta uppehållstillstånd.

Jag tycker att papper hjälper och det är enda intyget som kan förändra hela mitt liv... Det kan hjälpa mig att hitta mig själv genom att läsa vidare; mitt mål är att bli sjuksköterska i framtiden. – Ungdom B

Ungdom D uttrycker stark oro för sin framtid eftersom han känner sig maktlös att skaffa sig en fast anställning inom sex månader mitt i pandemin. Han betonar att hans framtid hänger på ett fast arbete. Han är snart klar med sin gymnasieutbildning och försöker hitta ett arbete men han har inte lyckats ännu. Så här berättar han:

Nu hänger allting på att hitta ett jobb för bli lite säkrare på framtiden, om jag får något jobb så blir allting ok. Då kan jag känna mig glad eller lite lugn faktiskt. Om jag misslyckas att hitta ett fast jobb riskerar jag att utvisas och om jag blir utvisad så har jag ingen framtid. – Ungdom D

Han fortsätter berätta att han har bott i Sverige i många år och har lärt sig det svenska språket, kulturen och många andra saker för att komma in i samhället. Om han blir utvisad så finns ingen framtid för honom i hans hemland. Det är inte heller en bra lösning att flytta till något annat europeiskt land, eftersom det kommer att ta lång tid att komma in i ett nytt samhälle.

Ungdom E är den enda ungdom som vi intervjuade som lyckats hittat en fast anställning därför inser vi att han besitter högre humankapital är de andra ungdomarna. Detta i sin tur ger honom andra förutsättningar att må bra, känna trygghet och stabilitet i vardagen. När vi frågar om hans framtid ges följande utsaga:

Först önskar jag att jag får permanent uppehållstillstånd. Om jag får permanent då har jag inget bekymmer alls. Jag har många drömmar och många dörrar kommer att öppnas. Jag ska starta eget företag i Sverige och jobba och skaffa mig hus. – Ungdom E

I detta citat tydliggörs att ungdom E är en person som är aktiv och målmedveten. Han har många drömmar för sin framtid men om han inte får permanent uppehållstillstånd då har han inte möjlighet att förverkliga sina drömmar i Sverige. Ungdom E vågar drömma om att förverkliga sina önskningar, medan andra inte vågar ha lika positiva framtidsvisioner. Hans förmåga att göra detta har troligtvis att göra med att han genom sitt arbete har sett att han har en viss förhandlingsförmåga att styra sitt liv, han känner en trygghet i ett socialt sammanhang

som stärker honom, och ger honom förutsättningar att föreställa sig att hans handlingsutrymme kan vidgas (jmf. Ahmed 2006, Antonovsky 1979)

Våra informanternas utsagor om deras framtidsplaner visar att deras prioritet är att satsa på att få en fast anställning för att kunna stanna i Sverige, och att jobba mot större drömmar får vänta. De flesta kan inte ha långsiktiga planer eftersom de inte kan förutse vad som ska hända i framtiden. Sara Ahmed (2006) beskriver att människors handlande stoppas i relation till sin omgivning. Vad en individ kan göra och inte kan göra beror helt enkelt inte bara på egen kapacitet utan beror på vilka handlingsutrymme hen har. Hen stoppas vid en gräns där hen inte får passera (Ahmed, 2006:15). Ett permanent uppehållstillstånd är en gräns för våra informanter som de kämpar hårt för att passera och för att göra sig en plats de upplever att de är förtjänta av.

8 Slutsats

I denna studie riktas fokus mot ensamkommande barns upplevelser av den nya gymnasielagen som införlivades 2018. De senaste årtiondena har den svenska invandringspolitiken flyttat fokus från människors rätt till skydd, till ett fokus på arbete- med andra ord att de ska visa att de kommer att vara en bidragande del i välfärdssamhället för att förtjäna en plats i det. Försörjningskrav väger numera alltså tyngre i bedömningen om vem som beviljas uppehållstillstånd i Sverige (Hemmaty 2019; Wernesjö 2019). Flyktingkrisen 2015 var en stor utmaning för den svenska asylpolitiken och regeringen tvingades att införa tillfälliga lagar för att begränsa flyktingströmmen. Det var under denna förutsättning som den nya gymnasielagen införlivades 2018, för att göra det möjligt för ensamkommande och andra asylsökande ungdomar att slutföra sina gymnasiestudier i Sverige. Med inspiration av Hemmatys (2019) och Wernesjös (2019) forskning om politiska och institutionella ramar och dess konsekvenser för migranter har vi undersökt hur de svenska lagstiftningsändringarna format vår målgrupps liv, d.v.s hur gymnasielagen påverkar ensamkommande ungdomars vardag, mentala välbefinnande och framtidsvisioner. Vi har också undersökt vilka strategier ungdomarna använder sig av för att skapa sig en fungerande tillvaro och bibehålla hoppet om framtiden.

Vår studie visar att ungdomarna vi intervjuade påverkades negativt av den nya gymnasielagen även om de fick en andra chans att få stanna i Sverige. Resultatet av vår studie bär stora likheter med Gredins (2019), Jonssons (2019) och Shasivaris och Attaallahs (2019) studier,

där några gemensamma faktorer är att den nya gymnasielagen skapar oro, osäkerhet och stress för ungdomar som berörs av den, vilket leder till psykisk ohälsa och en upplevelse av desorientering. Den nya gymnasielagen kräver att ungdomar avslutar sin gymnasieutbildning och inom sex månader hittar en fast anställning (med ett kontrakt på minst två år) för att förlänga sitt uppehållstillstånd. Våra intervjuer visar att endast en av våra informanter i denna studie har lyckats hitta ett fast arbete, fyra av dem har en timanställning och en har inte hittat något arbete alls. De flesta av ungdomarna uttryckte frustration över den korta tidsperioden de hade på sig att skaffa sig ett jobb och de mådde psykiskt väldigt dåligt. För att uppfylla gymnasielagens höga krav kämpade dessa ungdomar extra mycket. Samtliga ungdomar som vi intervjuade har varit på flykt i flera år och inte hunnit gå i skola som andra ungdomar gör.

Detta gör att de besitter lågt humankapital, eller att de förlorat sitt humankapital när de flyttar till ett nytt land, och möter utmaningar i att finna ett arbete. Den långvariga asylprocessen skapar också maktlöshet för dessa ensamkommande ungdomar och detta ledde till att de inte kunde fokusera på sina utbildningar, utan oroade sig för vad som skulle ske om de blev utvisade. Förutom dessa förutsättningar gör Coronapandemin det svårare för dessa ungdomar att komma in på arbetsmarknaden.

Gymnasielagens höga krav och ungdomars bristande förutsättning leder till psykiska problem hos dessa ungdomar och några vanliga symtom är sömnsvårigheter, hjärtklappning och svårigheter med att koncentrera sig i sin vardag. Detta resultat överensstämmer med tidigare forskning om att ensamkommande är en sårbar grupp vars psykiska ohälsa uppmärksammas i flera vetenskapliga forskningar (Klöfvermark & Manhica, 2019: 44). Resultatet bekräftade också teorin kasam om att känslan av sammanhang i tillvaron har stor betydelse för en individ att bibehålla psykisk hälsa (Antonovsky, 1991). Avsaknad av tillräcklig humankapital hos de ensamkommande ungdomarna i våra intervjuer gör att dessa ungdomar känner sig maktlösa inför att leva upp till den nya gymnasielagens höga krav och detta ledde till avsaknad av en känsla av sammanhang, begriplighet och hanterbarhet i sin tillvaro. Samtliga ungdomar i vår studie försöker skapa en känsla av sammanhang, trygghet och positiva framtidsvisioner trots att omständigheterna gör detta svårt. De försöker på sina egna sätt att återfinna stabilitet och trygghet i sin tillvaro. En återkommande strategi som dessa ungdomar använder för att bibehålla sin hälsa är sociala kontakter, vara i skolan, be och arbeta- de försöker skapa engagemang, gemenskap och tillhörighet.

Vår studie visar också hur informanternas framtidsplaner mestadels fokuserar på att få en fast anställning, de vågar därmed inte ha långsiktiga planer då målet är att få stanna i Sverige. Allt de strävar efter är en känsla av kontroll över sina liv och en orientering av tillvaron. Den viktigaste teoretiska utgångspunkten i denna studie är Sara Ahmeds (2006) teori orientering/desorientering som beskriver hur människors handlande formas på olika sätt i relation till sin omgivning. Människor stoppas vid en gräns som inte går att passera, och det hindrar dem från att ta sig vidare i sina liv, både mentalt och praktiskt. Ett permanent uppehållstillstånd är en gräns som dessa ungdomar kämpar hårt för att passera. För att kunna ha en positiv framtidsvision så måste man kunna föreställa sig att ens handlingar här och nu leder till en framtid då man kan känna sig trygg i nuet. Enligt ungdomarnas berättelser har de olika strategier för att ha en fungerande vardag- de försöker att fokusera på det de tror ska gynna dem. En del av våra informanter var tvungna att välja en kortare utbildning på grund av tidsbrist, för att snabbare kunna slutföra sin gymnasieutbildning och hinna leta efter en fast anställning inom tidsramen de hade att förhålla sig till. En del försöker att inte tänka på saker som gör dem besvikna eller oroliga genom att lyssna på musik, spela fotboll, träna, umgås med kompisar på fritiden, och till och med att börja röka. Studier och arbete tar mycket av deras tid och de hinner inte ägna sig åt bekymmersfria aktiviteter och fritid som andra ungdomar gör. Genom att göra avkall på fritid och fokusera på arbete och studier kämpar dessa ungdomar för en känsla av kontroll och orientering i sin tillvaro. De kämpar också för att visa för sig själva och för andra att de är deserving- de förtjänar av en plats i Sverige.

Utifrån vår empiri kan vi konstatera att våra informanters liv formas av politisk kontext. Detta överensstämmer med Wernesjös (2019) och Hemmatys (2019) samt Hagströms (2018) studier om att ensamkommande ungdomars och migranters liv påverkas, begränsas och formas av förändringen av den svenska migrationspolitiken på ett markant sätt. Den nya gymnasielagen ger inga bra förutsättningar för våra informanter att orientera sig och uppleva hemmastaddhet i samhället, utan leder snarare till desorientering och förvirring i både nuet och framtiden.

Detta i sig bidrar till negativa konsekvenser för deras mentala välbefinnande. För att en individ ska känna sig orienterad och ha framtidstro så ska hen ha en känsla av sammanhang och trygghet i sin tillvaro. De ungdomar som har beviljats tillfälligt uppehållstillstånd kan inte förankra sig i tillvaron och bygga upp sitt liv- de vet inte vart de är på väg eller vilken plats de kan ta. De känner sig förvirrade och har svårt att orientera sig i ett osäkert tillstånd (jmf Ahmed, 2006). Men trots dessa förutsättningar, kämpar dessa ungdomar väldigt mycket för att visa sig välförtjänta av en plats i Sverige.

9 Diskussion och Vidare Forskning

Studien utgörs av en kvalitativ studie vars resultat baseras på sex semistrukturerade intervjuer.

Vi tänkte intervjua tio ungdomar men på grund av Corona pandemin och brist på tid så har det endast funnits möjligt att intervjua sex ungdomar. Det visade sig att vi bara fick tag i ungdomar med afghanskt ursprung och detta faktum kan påverka studiens resultat. Eftersom denna studie är relativt småskalig vore det naturligtvis intressant att utöka urvalet. Hade vi haft mer tid så hade det varit intressant att få fler ungdomar med annat ursprung än Afghanskt, då skulle vi kanske kunnat se om de hanterade situationen på ett annorlunda sätt eller om det fanns kulturella skillnader i att hantera påfrestningarna. Exempelvis om våra informanter hade Somaliskt ursprung så skulle deras sociala nätverk se annorlunda ut och detta skulle kunna påverka studiens resultat.

På grund av pågående pandemi var vi tvungna att göra telefonintervjuer och detta kan vara en annan brist i studien. Telefonintervjun gjorde att vi inte kunde observera och förstår våra informanter på samma sätt som om vi satt tillsammans med informanterna och genomförde våra intervjuer. Vi gick miste om informanternas ansiktsuttryck och hade svårt för att tolka hur de försökte göra sig förstådda. Vi upptäckte också vid intervjuerna och under analysens process att den enda flickan som vi intervjuade drabbades extra mycket av situationen, detta stämmer överens med tidigare forskning att unga ensamkommande kvinnor har lägre sysselsättningsgrad än unga ensamkommande män. Det skulle vara intressant att lägga till genusperspektiv i en vidare forskning. Trots dessa brister upplever vi att studien har uppnått en empirisk mättnad för att kunna analysera studiens material.

I framtida arbeten hade det varit intressant att undersöka hur integrationsprocessen ser ut för ungdomarna som har fått tillfälligt uppehållstillstånd i jämförelse med de som har fått permanent uppehållstillstånd. Något som också vore intressant är att närmare undersöka hur de olika myndigheternas insatser ser ut för att hjälpa ungdomar med tillfälligt uppehållstillstånd att komma in i samhället. Kanske också en uppföljande studie på vad som händer med dessa ungdomar, och hur de ser tillbaka på tiden av tillfälligt uppehållstillstånd?

Kanske något om hur andra människor runtomkring, som skolan, som har en roll i att rapportera om hur dessa ungdomar är aktiva i skolan.

10 Referenslista

Litteratur

Ali, Syed & Hartmann, Doug. (2015) Migration, Incorporation, and Change in an Interconnected World. Taylor & Francis Group

Antonovska, A. (1979) Health, stress, and coping. San Francisco, CA: Jossey-Bass.

Ahrne, G & Svensson, P. (2015) Handbok i kvalitativa metoder. Andra upplagan. Stockholm:

Liber AB

Barker, Vanessa. (2018) Nordic Nationalism and Penal Order. Abingdon: Routledge. 168pp

Becker GS. (1994). Human capital revisited. In Human Capital: A Theoretical and Empirical Analysis with Special Reference to Education (3rd Edition) (ed., p.^pp. 15-28. The University of Chicago Press. 176.

Creswell, J.W. (2014). Research Design: Qualitative, Quantitative, and Mixed Methods Approaches [Elektronisk resurs]. Uppl. 4. Thousand Oaks: SAGE Publications

Celikaksoy, Aycan och Wadensjö, Eskil. (2017) ”Ensamkommande flyktingbarns väg till utbildning och arbetsmarknad”, Arbetsmarknad och Arbetsliv 23:1

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1079685/FULLTEXT01.pdf (hämtad 2020-11-30)

Celikaksoy, Aycan & Wadensjö, Eskil. (2019) ”Utbildning och arbetsmarknad för ensamkommande ungdomar”, i. Darvishpour Mehrdad och Månsson Niclas(red).

Ensamkommandes upplevelser & professionellas erfarenheter.. 1:a upplag. Stockholm: Liber AB

Dahlstedt, Magnus & Anders Neergaard. (2016) Crisis of Solidarity? Changing Welfare and Migration Regimes in Sweden. Critical Sociology 45 (1): 121–135.

doi:10,1177/089692051667520. [Crossref], [Google Scholar]

Elmeroth Elisabeth & Häge Johan. (2016) Flyktens barn - medkänsla, migration och mänskliga rättigheter. 2:a upplagan Studentlitteratur AB, Lund

Gredin, Josefin. (2019) En (värdig) andra chans? En granskning av den nya gymnasielagen utifrån ett etiskt perspektiv

http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:1321592/FULLTEXT01.pdf (hämtad 2020-11-30)

Herz, Marcus & Lalander, Philip. (2019) Från “produkt” till människa-ensamkommande ungdomars upplevelser, möten och livsplaner. Darvishpour Mehrdad och Månsson Niclas(red). Ensamkommandes upplevelser & professionellas erfarenheter. 1:a upplag.

Stockholm: Liber AB

Hemmaty, Mona. (2019). On the margins: migrants, status mobility and recent turns in Swedish migration politics. Diss. Lund: Lunds universitet, 2019

Hagströms, Miriam. (2018) Rakspår, sidospår, stopp: Vägen genom gymnasieskolans språkintroduktion som ung och ny i Sverige http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1246831/FULLTEXT01.pdf(hämtad:2020-11-30)

Jonsson, Lina. (2019), Lagens grymhet: En kvalitativ studie om effekterna av den nya gymnasielagen http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1387441/FULLTEXT01.pdf (hämtad 2020-11-30)

Jorgensen, Peter & Rienecker, Lotte. (2018) Att skriva en bra uppsats. Liber, Stockholm

Johanmahan, Farhad; Borgman Nicole.N och Darvishpour Mehrdad. (2019) “Vi dö hellre i Sverige än i Afghanistan!”- att få uppehållstillstånd eller leva papperslöst i Sverige.”

Darvishpour Mehrdad och Månsson Niclas(red) (2019). Ensamkommandes upplevelser &

professionellas erfarenheter. 1:a upplag. Stockholm: Liber AB

Rennstam Jens & Wästerfors David. (2015) Från stoff till studie. Upplaga 1:2.

Studentlitteratur AB, Lund

Kvale, S & Brinkmann, S. (2014) Den kvalitativa forskningsintervju. Tredje upplagan.

Studentlitteratur AB, Lund

Manhica, H. (2017). Mental health, substance misuse and labour market participation in teenage refugees in Sweden - A longitudinal perspective. Diss. Stockholm uni:

Socialhögskolan.

Shasivari Drin och Tony Neemeh Attaallah. (2019), En förlängd tid av ovisshet och osäkerhet. http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:1391817/FULLTEXT01.pdf (Hämtad:2020-11-30)

Wernesjö. U. (2019) Across the threshold: negotiations of deservingness among unaccompanied young refugees in Sweden. Journal of Ethnic and Migration Studies 46:2.

S.389-404. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1080/1369183X.2019.1584701

Willen, Sarah S. (2012) How is health-related “deservingness” reckoned? Perspectives from unauthorized im/migrants in Tel Aviv. Social Science & Medicine 74:6. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1016/j.socscimed.2011.06.033

Webbplatser, artiklar i dagspress med mera

Fransson, Marie. (2020) Corona kan stoppa deras möjligheter att få jobb. Smålandsposten. 31 augusti. Sidan 10

Migrationsverket (2016) Inkomna ansökningar om asyl, 2015 https://www.migrationsverket.se/download/18.7c00d8e6143101d166d1aab/14855562149 38/Inkomna%20ansökningar%20om%20asyl%202015%20-%20Applications%20for%20 asylum%20received%202015.pdf (Hämtad:2020-11-26)

Migrationsverket (2018). Om nya gymnasielagen

https://www.migrationsverket.se/Andra-aktorer/Kommuner/Om-nya-gymnasielagen.html (Hämtad:2020-11-20)

Migrationsverket (2020). Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå för dig som har sökt asyl

https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Uppehallstillstand-for-gymnasiestudier.html(Hämtad:2020-11-20)

Migrationsverket (2020). Ekonomiskt stöd för asylsökande

https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Medan-du-vantar/Ekonomiskt-stod.html(Hämtad:2020-11-20)

Ragnarsson, Bodil. (2020) Omöjliga villkor för att få stanna i Sverige. Smålandsposten. 8 september. sidan 5

Regeringskanslit. (2015) den 12 november. Regeringen beslutar att tillfälligt återinföra gränskontroll vid inre gräns

https://www.regeringen.se/artiklar/2015/11/regeringen-beslutar-att-tillfalligt-aterinfora-granskontroll-vid-inre-grans/ (Hämtad 2020-12-01)

Regeringen (2017) En ny möjlighet till uppehållstillstånd för ensamkommande https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/11/en-ny-mojlighet-till-uppehallstillst and-for-ensamkommande/ (Hämtad 2020-12-01)

Socialstyrelsen (2019) Ensamkommande barn och unga

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-6-23.pdf (Hämtad:2020-11-20)

Sveriges kommuner och landsting (2019) Översyn av gymnasielagen kan inte vänta https://skl.se/tjanster/press/sklidebatten/debattartiklar/debattartiklar/oversynavgymnasiela genkanintevanta.29737.html?fbclid=IwAR1TZqogMOCf2g2k_dM1iloB1LL1HRvYJ_4N O-hUKVMrpsKl7vtvoaR2BlU (Hämtad 2020-12-01)

11 Bilagan

Intervjuguide

Inledande Frågor

Hur gammal är du och när kom du till Sverige och vilket land kommer du ifrån?

Hur kom det sig att du valde att komma till Sverige?

Hur kom det sig att du valde att komma till Sverige?