Gruppen i kläm
En studie om unga flyktingars upplevelser av den nya gymnasielagen
Författare: Chunhua Li, Reaz Gul Handledare: Anna Berglund Examinator: Aylin Akpinar Termin: HT20
Ämne: Sociologi III
Kandidatuppsats
Abstract
In the past decades, Sweden’s asylum policy known for its humanitarianism has taken a significant turn toward restrictiveness. In 2016 a temporary law was introduced in Sweden to restrict asylum seekers in reaction to the refugee crisis 2015. The group that has been hit hard by this law is the unaccompanied young refugees. In 2018 another temporary law referred to as the Upper Secondary School Act was enforced to allow certain unaccompanied young refugees to complete their upper secondary education studies. Those young refugees who received temporary resident permits may only extend his or her resident permit if he or she finds a permanent employment within six months after graduation from the second upper school. The purpose of this study is to gain an understanding of how the Upper Secondary School Act affects the lives of those young refugees, and how those young people orientate themselves in their everyday lives to live up to the law’s requirement. The study’s data has been gathered through a qualitative research method and six interviews are conducted with six young refugees affected by the Upper Secondary School Act. The study’s theoretical approach is based on orientation/disorientation, deserving, SOC(a sense of Coherence) and human capital theory. The study shows that the Upper secondary school Act has led to negative consequences for those unaccompanied young refugees due to the law’s difficult requirement. It causes stress, mental problems and disorientation for the young refugees. The study also shows that the young refugees worked very hard to navigate the uncertainty in their lives, to fulfil the law’s requirement and claim for belonging in Sweden. The study concludes that the political context shapes the lives of young refugees.
Keywords
Unaccompanied young refugees, the upper secondary school act, Orientation/ disorientation, deserving, mental health problem
Förord
Det har varit mycket lärorikt att utföra denna studie och det skulle inte varit möjligt utan alla berörda personers hjälp. Därför vill vi rikta ett stort tack till alla våra intervjudeltagare som har ställt upp trots den svåra tid och situation de befinner sig i. Vi vill också tacka våra studiekamrater som har tipsat oss under grupphandledningstillfällena kring olika saker i vår studie. Vi vill hjärtlig tacka vår handledare Anna Berglund som har väglett oss under studiens gång. Även ett stort tack till de som hjälpt oss med korrekturläsning av vår uppsats.
Avslutningsvis tackar vi varandra för ett hårt och gott samarbete som vi har genomfört för denna studie.
Innehållsförteckning
ABSTRACT ... I KEYWORDS ... II FÖRORD ... III INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... IV
1 INLEDNING ... 1
1.1 SYFTE ... 2
1.2 FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2
2 BAKGRUND ... 2
2.1 DEFINITION AV ENSAMKOMMANDE BARN OCH UNGDOMAR ... 2
2.2 DEN NYA GYMNASIELAGEN ... 3
2.2.1 Den Nya Gymnasielagens bakgrund ... 3
2.2.2 Innebörd av den nya gymnasielagen ... 4
3 TIDIGARE FORSKNING ... 6
3.1 FORSKNING OM POLITISKA OCH INSTITUTIONELLA RAMAR OCH DESS KONSEKVENSER FÖR MIGRANTER 6 3.2 FORSKNING OM ENSAMKOMMANDE UNGA FLYKTINGARS UPPLEVELSE ... 7
3.2.1 Ensamkommandes upplevelser av gymnasielagen ... 7
3.2.2 De ensamkommande på arbetsmarknaden ... 8
3.2.3 Unga flyktingars psykiska ohälsa ... 9
4 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 9
4.1 DES/ORIENTERING ... 10
4.2 DESERVING/UNDESERVING ... 11
4.3 HUMANKAPITALTEORI ... 12
4.4 TEORIN KASAM OCH DESS BETYDELSE FÖR ENSAMKOMMANDE UNGDOMARS PSYKISKA HÄLSA ... 12
5 METOD ... 13
5.1 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 13
5.2 LITTERATURSÖKNING ... 13
5.3 URVAL ... 14
5.4 GENOMFÖRANDE AV INTERVJUER ... 15
5.5 BEARBETNING AV INTERVJUMATERIAL ... 16
6 ETISKA HÄNSYN ... 16
7 ANALYS OCH RESULTAT ... 17
7.1 PRESENTATION AV INFORMANTERNA ... 17
7.2 DISPOSITION AV RESULTAT OCH ANALYSDELEN. ... 18
7.3 VÄGEN MOT ETT UPPEHÅLLSTILLSTÅND ... 18
7.3.1 Hur upplever ungdomarna förändringen i den svenska asylpolitiken. ... 18
7.3.2 Uppehållstillståndets- och asylprocess påverkan ... 20
7.4 DEN NYA GYMNASIELAGEN ... 22
7.4.1 Hur gymnasielagen påverkar ungdomarna ... 22
7.4.2 Brist på tiden ... 23
7.4.3 Begränsad jobbmöjlighet ... 24
7.4.4 Migrationsverkets krav: utbildning ... 25
7.5 UNGDOMARNA ... 26
7.5.1 Kasam:s betydelse för ungdomars psykiska ohälsa ... 26
7.5.2 Ungdomarnas vardagar och strategier ... 28
7.5.3 Livsplaner ... 31
8 SLUTSATS ... 33
9 DISKUSSION OCH VIDARE FORSKNING... 36
10 REFERENSLISTA ... 37
11 BILAGAN ... 41
1 Inledning
I Smålandsposten (2020) den 31 augusti läste vi artikeln Corona kan stoppa deras möjligheter att få jobb vilket väckte vår uppmärksamhet. Artikeln handlar om två afghanska ensamkommande ungdomar som nyss har tagit gymnasieexamen och hotas av utvisning enligt den nya gymnasielagen. De båda hade fått tillfälligt uppehållstillstånd enligt denna lag under 2018 för att avsluta sina gymnasiestudier. De hotas med utvisning om de inte har en fast anställning inom sex månader efter att de gått klart sin utbildning. Coronapandemins utbrott har bidragit till ökad arbetslöshet och gör det ännu svårare för ensamkommande ungdomar att hitta det jobb som krävs för att de ska kunna stanna i Sverige. Artikeln beskriver vidare att dessa två ungdomar inte är ensamma i den här frustrerande situationen. Enligt Krister Holgersson, som är ordförande i den ideella föreningen Goda krafter i Växjö, som arbetar med att stötta ensamkommande ungdomar, har ingen av ungdomarna som är medlemmar i förening fått fast jobb. Denna artikel som Smålandsposten publicerat uppmärksammade Röda Korset och den ideella föreningen Goda Krafter problematiken med den nya gymnasielagen och dess krav på fast anställning inom sex månader efter avslutad gymnasieutbildning, och de hoppas att det svenska samhället kan hjälpa denna målgrupp att undvika utvisning från Sverige (Marie Fransson, 2020:10).
Denna artikel följs av insändaren Omöjliga villkor för att få stanna i Sverige (Smålandsposten, 2020), där författaren understryker omöjligheten för ungdomar som nyss har tagit studenten att skaffa sig en tillsvidareanställning inom så kort tid. Författaren till insändaren uppmanar fler svenskar att skriva till migrationsminister Morgan Johansson för att kräva en lösning (Ragnarsson, 2020:5). Därefter läste vi en annons på Facebook där en ung man, som fått uppehållstillstånd tack vare den nya gymnasielagen, och genomfört en ettårig utbildning som måltidsbiträde i juni 2020, desperat försöker hitta ett arbete. Har han inte en fast anställning innan december kommer han att utvisas från Sverige enligt den nya gymnasielagen. I annonsen skriver han att han söker vilket jobb som helst och han är punktlig och har lätt för att lära. Den här annonsen är väldigt känslomässig och väcker människors empati. Dessa två artiklar och en annons på Facekbook fick oss att vilja dyka djupare i hur ensamkommande ungdomars vardag och framtidsutsikter påverkas av gymnasielagen.
1.1 Syfte
Gymnasielagen är en ny tillfällig lag. De ungdomar som fick stanna i Sverige på grund av lagen ska avsluta sin gymnasieutbildning i år (2020). Efter avslutade gymnasiestudier har de sex månader på sig att hitta en fast anställning, annars utvisas de. Det är hårda villkor, som har förödande konsekvenser för de som inte lyckas att leva upp till dem. Syftet med denna studie är att intervjua människor berörda av gymnasielagen och därmed skapa en djupare förståelse för hur gymnasielagen påverkar ensamkommande ungdomars vardag, mentala välbefinnande och deras framtidsvisioner, men också vilka strategier de använder sig av för att skapa sig en fungerande tillvaro och hålla fast vid hopp.
1.2 Frågeställningar
Vilka konsekvenser har gymnasielagen för ensamkommande barns välbefinnande och framtidsplaner?
Hur påverkar gymnasielagen dessa barns vardagliga tillvaro?
Vilka strategier använder de sig av för att få vardagen att fungera, trots en oviss framtid?
2 Bakgrund
För att skapa en förståelse för vad gymnasielagen innebär och vilka ungdomar som omfattas av lagen redogör detta kapitel dels för Sveriges riksdagsbeslut om gymnasielagen och dess innehåll, och dels för hur ensamkommande ungdom definieras och hur deras situation ser ut.
2.1 Definition av ensamkommande barn och ungdomar
Ensamkommande barn definieras enligt Sveriges lag som “barn under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skilda från sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt in i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådana ställföreträdare” (Sveriges Rikes Lag, 2020). I denna studie kommer begreppen
“ensamkommande ungdomar” och “ungdomar” att användas med tanke på att dessa individer har fyllt 18 år vid intervjutillfället.
2.2 Den Nya Gymnasielagen
2.2.1 Den Nya Gymnasielagens bakgrund
Sverige brukar betraktas som ett Mecka för rättighet och jämlikhet för flyktingar.
Statsminister Stefan Löfvens uttalande ”mitt Europa bygger inte murar” har berört många flyktingar och flyktingrättsaktivister i början av flyktingkrisen år 2015. Men när
flyktingströmmarna nådde en topp på 10 000 per vecka tvingades Sverige att stänga sina gränser (Bakar, 2018). Den 24 november genomförde regeringen systematiska ID-kontroller vid Sveriges gränspassager och föreslog begränsningar i den svenska invandringspolitiken (Den Svenska Regeringen, 2015). En tillfällig lag infördes den 20 juli 2016 och lagen
begränsade asylsökandes möjligheter att få uppehållstillstånd i Sverige bland annat genom att ta bort vissa skyddsgrunder. Under 2015 registrerades 35 369 ensamkommande barn av migrationsverket, vilket är fem gånger så många som året innan (migrationsverket, 2020).
Detta ledde till mycket påfrestningar både på kommunerna och migrationsverket. Många av dem hade fått avslag på sina asylansökningar men personer som var minderåriga vid avslaget fick inte utvisas utan ordnat mottagande i hemlandet. Massiv kritik framfördes mot den nuvarande lagstiftningen från olika håll i Sverige för att förespråka flyktingars och barns rättigheter. Det var under denna förutsättning som riksdagen införde den tillfälliga lagen- gymnasielagen för att öka chanserna särskilt för ungdomar i skolan att stanna i Sverige.
Gymnasielagen beslutades den 3 maj 2017 av riksdagens lagförslag. Lagens syfte var att motivera ungdomarna som fått avslag men ännu inte fyllt 18 år till att studera på gymnasiet med vissa villkor (Riksdagen, 2017). Det var längre behandlingstider än förväntat vilket gjorde att många unga flyktingar hann bli vuxna innan deras ärende behandlades. Sommaren 2018 antogs ytterligare en lag som kallas för den nya gymnasielagen (Riksdagen, 2018).
Enligt denna lag kunde ungdomar som hade hunnit fylla 18 år ansöka om uppehållstillstånd för att slutföra sina gymnasiestudier.
Enligt socialstyrelsens kunskapscentrum för ensamkommande barn, tog migrationsverket emot 11776 ansökningar utifrån de nya bestämmelserna fram till 30 september 2018, som var sista datumet för att söka uppehållstillstånd. Av de totalt 11776 ansökningar har 6404 ansökningar beviljats uppehållstillstånd på grund av den nya gymnasielagen, 2791 avslagits och 2440 av ärenden kvarstår hos migrationsdomstolarna (Socialstyrelsen, 2019).
Den nya gymnasielagen har fått motstå kritik redan från början. Sveriges kommuner och landstings (SKL) ordförande Anders Knape (2019) skriver att det fortfarande finns en stor osäkerhet kring den nya lagens tolkning som leder till att ungdomarna inte fått det stöd de behöver från skolpersonalen. Skolpersonalens bedömning spelar en avgörande roll för ungdomarnas möjlighet att kunna få uppehållstillstånd. Det är de som ska avgöra huruvida ungdomarna har varit aktiva i sina studier, som är ett krav för att få uppehållstillstånd enligt gymnasielagen. Vidare skriver han att kravet som ställs på ungdomarna efter avslutade studier var problematiskt eftersom det är svårt att hitta en fast anställning inom sex månader (Knape, 2019).
2.2.2 Innebörd av den nya gymnasielagen
Den nya gymnasielagen som ofta bara kallas gymnasielagen, är en lag som trädde i kraft i juli 2018 som en del av Lagen (SFS 2018:756) om ändring i lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Lagen innebär en andra chans för de ensamkommande barn och andra asylsökande ungdomar som sökt asyl innan den 25 november 2015 och som fick avslag. Ungdomarna som fått avslag på sin asylansökan ges genom lagen möjlighet att fortsätta med sina studier och chans att få ett förlängt uppehållstillstånd/permanent uppehållstillstånd om de hittar en fast anställning efter sin gymnasieutbildning. Regelverket i lagen (SFS 2018:756) är omfattande men reglerna om uppehållstillstånd för studerande på gymnasienivå sammanfattas med följande punkter:
16 e § 6 En utlänning som på grund av att det saknas ett ordnat mottagande i hemlandet har fått, eller annars skulle få, ett beslut om av- eller utvisning med uppskjuten verkställighet eller som av samma skäl har haft ett uppehållstillstånd enligt 5 kap. 11 § utlänningslagen (2005:716), och som inte kan få ett nytt sådant tillstånd, ska beviljas ett uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå om
1. utlänningens första ansökan om uppehållstillstånd har registrerats hos Migrationsverket med registreringsdatum den 24 november 2015 eller tidigare,
2. utlänningen befinner sig i Sverige när ansökan om uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå görs, och
3. utlänningen studerar
a) i gymnasieskolan eller i gymnasiesärskolan eller på heltid på en annan motsvarande utbildning, eller
b) på heltid på en sammanhållen yrkesutbildning inom den kommunala
vuxenutbildningen eller den särskilda utbildningen för vuxna” (SFS 2018:756).
Det finns andra punkter i den lagen som ska också uppfyllas, dessa är följande:
Utlänningen ska ha fyllt 18 och inte 25 år och giltighetstiden bestäms till sex månader utöver den tiden som återstår av utbildningen (SFS 2018:756).
Uppfylls ovanstående krav så beviljas utlänningen ett begränsat uppehållstillstånd som gäller i tretton månader. Efter detta kan uppehållstillståndet förlängas olika lång tid, beroende på vilket program som ungdomen läser. Läser ungdomen på ett gymnasieskolans introduktionsprogram kan dennes uppehållstillstånd förlängas i tretton månader, men efter det måste ungdomen läsa på en annan utbildning för att kunna ansöka om ytterligare förlängt uppehållstillstånd. Läser ungdomen ett nationellt program på gymnasienivå eller annan utbildning på gymnasienivå på Komvux eller ett annat yrkesprogram kan den personen få ett uppehållstillstånd som gäller för hela tiden på utbildningen och ytterligare sex månader. För detta krävs att ungdomen varje år under utbildningen kan redovisa aktivt deltagande i den (Migrationsverket, 2020). De ungdomar som har fått uppehållstillstånd med den nya gymnasielagen kan ansöka om studiemedel från Centrala Studiestödsnämnden (CSN) och de har rätt att arbeta så länge som uppehållstillståndet gäller. Ungdomar som har fått uppehållstillstånd på grund av gymnasielagen kan bosätta sig och studera var de vill, då de inte omfattas av kommunersättningsförordningen och därmed inte kan ansöka om ekonomiskt stöd från den kommun de är bosatta i (Migrationsverket, 2020). Efter studier har personen rätt att stanna i Sverige i sex månader för att hitta ett jobb och försörja sig själv. Får personen en fast anställning eller startar ett eget företag som går att försörja sig på har denne möjlighet att ansöka om permanent uppehållstillstånd (Migrationsverket, 2020). Sammanfattningsvis betyder det att ensamkommande ungdomar måste klara av att visa aktivt deltagande i sina gymnasiestudier, klara sina studier med lyckat resultat, samt få en fast anställning kort efter att de avslutat sina studier, för att ha en chans att få stanna i Sverige.
3
Tidigare forskning
3.1 Forskning om Politiska och institutionella ramar och dess konsekvenser för migranter
Att migrera från sitt ursprungsland till ett annat land är inget nytt fenomen utan en del av mänsklighetens historia och en väsentlig del av individers livshistoria (Johansson, 2016:195).
Utifrån ett sociologiskt perspektiv sker migration inte slumpmässigt utan den styrs och bestäms av de villkor som migranter möter, med andra ord, kontext. Den politiska, juridiska och sociala kontexten har stor betydelse för migranters möjligheter att vara mobila och formar deras livsbanor och deras upplevelser (Hartmann & Ali, 2015:2).
Sverige har länge varit stolt över idealen att vara en stark välfärdsstat och vara ett Mecka för rättigheter och jämlikhet för flyktingar (Bakar, 2018). Men under åren har den svenska migrationspolitiken flyttat fokus från människans behov till deserving, det vill säga att det kräver att individerna ha gjort sig förtjänta av skydd och hjälp. Försörjningskrav har blivit avgörande för att migranterna ska kunna beviljas uppehållstillstånd (Wernesjö, 2019). Den svenska invandringspolitiken har två betydande vändpunkter, de första är införandet av arbetskraftsinvandringsreformen från år 2008 och för det andra är lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige från år 2016. Dessa två vändpunkter i svensk migrationspolitik flyttade fokus från människors rätt till skydd till ett fokus på arbete (Hemmaty, 2019).
I artikeln Across the threshold: negotiations of deservingness among unaccompanied young refugees in Sweden av Wernesjö (2019) studeras ensamkommande barn- och ungdomars utsagor för att belysa hur dessa unga flyktingar presenterar sig själva som deserving, det vill säga att ha gjort sig förtjänta av skydd och hjälp i Sverige. Studien visar att med det ökade fokuset på arbete i den svenska migrationspolitiken uppstod ett behov av att förhöra unga flyktingar för att avgöra om de är berättigade till uppehållstillstånd i deras asylprocess, vilket i sin tur resulterar i att ensamkommande ungdomar brukar presentera sig som flitiga, tacksamma, ansvarsfulla och utbildningsorienterade i sina berättelser, med andra ord de presenterade sig som deserving (Wernesjö, 2019).
I avhandlingen On the margins: migrants, status mobility and recent turns in Swedish migration politics av Hemmaty (2019) studeras hur migranters livsval påverkas av
förändringen av den svenska migrationspolitiken sedan 2008. Förändringen av migrationspolitiken möjliggjorde att flyktingar lättare kunde få tillfälliga anställningar efter deras avslag på asylansökningar utan att behöva utvisas från landet. Liksom Wernesjö (2019) använde Hemmaty (2019) begreppet deserving som sin studies teoretiska grund för att belysa att migranter kunde få stanna i Sverige genom arbete, och hur migranterna satsade på enkla arbeten och korta kontrakt för att kunna söka arbetstillstånd, snarare än att söka asyl för att få stanna i Sverige (Hemmaty, 2019).
Vi anser att dessa tidigare forskningsrapporter kan ge oss ett teoretiskt ramverk och analysverktyg för vårt eget empiriska material för att belysa hur landets politik påverkar de ensamkommande ungdomarnas livsbanor. I vårt fall för att analysera hur de ensamkommande orienterar sig i sina liv för att uppfylla kraven i den nya gymnasielagen.
3.2 Forskning om ensamkommande unga flyktingars upplevelse
3.2.1 Ensamkommandes upplevelser av gymnasielagenEftersom gymnasielagen är en ny tillfällig lag finns det väldigt lite forskning på detta område.
Däremot har vi ett tiotal uppsatser som skrivs av tidigare studenter på kandidat-och mastersprogrammen. Genom inspiration från dessa uppsatser hoppas vi på att bidra till att täcka upp kunskapsluckor inom forskning kring hur ensamkommande barn upplever gymnasielagen.
De flesta av dessa uppsatser skrivs ur ett rättssäkerhetsperspektiv, exempelvis En (värdig) andra chans? En granskning av den nya gymnasielagen utifrån ett etiskt perspektiv (Gredin, 2020), Lagens grymhet: En kvalitativ studie om effekterna av den nya gymnasielagen (Jonsson, 2019) och Gymnasielagen: En förlängd tid av ovisshet och osäkerhet (Shasivari &
Tony, 2020). Lagens grymhet belyste att ungdomars tillvaro domineras av oro och osäkerhet inför att få sitt beslut på grund av den nya gymnasielagen, något som även resulterar i en oförmåga att nå insikt om asylprocessen som helhet. Uppsatsen En (värdig) andra chans av Gredin (2019) kom fram till att den nya gymnasielagen inte respekterar de ensamkommande ungdomarnas människovärde i tillräckligt hög utsträckning, utan istället ligger de politiska intressenas relativa tyngd på en restriktiv flyktingpolitik som utgår ifrån en fientlig ståndpunkt där invandring utgör ett hot mot statens välfärdssystem. Det i sin tur försämrar
ensamkommande ungdomarnas hälsa och deras mänskliga rättigheter och rätt till skydd tas inte i beaktning i den grad de borde. I uppsatsen Gymnasielagen: En förlängd tid av ovisshet och osäkerhet kom författarna fram till att ungdomarna far illa av osäkerheten lagen framkallar. Gymnasielagen gör att de inte kan planera sina liv och målgruppen drabbades av psykisk ohälsa. I denna studie undersöks hur socialarbetare upplever unga flyktingars psykiska ohälsa och studien skulle syfta till att bidra med ökad kunskap kring hur socialarbetare arbetar med unga flyktingars psykiska ohälsa i relation till den nya gymnasielagen. I artikeln Gymnasielagen: En förlängd tid av ovisshet och osäkerhet kritiserar Shasivari och Tony (2019) den nya gymnasielagen och menar att det är orimligt att ungdomarna ska hitta fast anställning inom sex månader. Dessa ungdomar har inget humankapital och har brist på språkkunskap, det kan leda till diskriminering i arbetsansökningar som i sin tur påverkar ungdomarnas psykiska hälsa.
Dessa uppsatser visar att ungdomarna påverkas negativt av den nya gymnasielagen eftersom den nya lagens osäkerhet skapar oro för dessa ungdomar. Detta har i sin tur påverkat ungdomarnas motivation och möjligheten till att kunna planera sitt liv och sin framtid. Den osäkerheten skapar stress hos ungdomarna som sedan resulterar i psykisk ohälsa.
3.2.2 De ensamkommande på arbetsmarknaden
I artikeln Ensamkommande flyktingbarns väg till utbildning och arbetsmarknad skriven av Celikaksoy & Wadensjö (2017) undersöks hur möjligheterna att få arbete ser ut för ensamkommande ungdomar när de fyllt 20 år, samt hur stor andel av dessa ungdomar som lyckats att skaffa sig ett jobb i jämförelse med andra ungdomar som har svensk bakgrund.
Studien byggde på data från SCB med 24 070 observationer. Studien visar att det finns stor skillnad på utbildningsnivåerna mellan ensamkommande ungdomar som har fyllt 20 år och ungdomarna med svensk bakgrund. Motivationen för studier är mycket lägre bland ensamkommande ungdomar än ungdomar med svensk bakgrund. En annan del av studien visar att de flesta ensamkommande ungdomar i ålder 19–20 studerar, och få av dem arbetar.
Deras sysselsättningsgrad ökar gradvis med åldern, då det tar tid att lära sig svenska och slutföra sin gymnasieutbildning och vara anställningsbar. Två tredjedelar av männen och hälften av kvinnorna som är ensamkommande har arbete vid 27 års ålder. Resultatet visar också att ensamkommande ungdomarna i lägre utsträckning hade arbete än ungdomar som hade svensk bakgrund (Celikaksoy & Wadensjö, 2017).
Enligt Becker (1994) har humankapital avgörande betydelse för individen på arbetsmarknaden. Språkkunskap, utbildningsnivå, erfarenhet och färdighet kan räknas som humankapital. De unga flyktingarnas innehav av nätverk och språkkunskap kan kopplas till humankapitalteori. Det är inte så lätt för de ensamkommande ungdomarna att skaffa sig humankapital på kort tid.
3.2.3 Unga flyktingars psykiska ohälsa
Något som uppmärksammas i flera av studierna är unga flyktingars psykiska ohälsa.
Asylsökande barn är en sårbar grupp, speciellt de ensamkommande. Många barn har upplevt traumatiska händelser i sina hemländer och har utsatts för olika faror under sina resor till värdlandet. De känner sig ofta lättade när de har kommit fram till värdlandet men de konfronteras med ytterligare riskfaktorer för psykisk ohälsa såsom lång väntetid i asylprocessen, avsaknad av sociala nätverk och knappa ekonomiska resurser o.s.v.
(Klöfvermark & Manhica, 2019: 44). Manhica (2019) gjorde ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om unga flyktingars psykiska ohälsa och resultatet visar att ensamkommande barn drabbas hårdare av psykisk ohälsa än de unga flyktingarna som kom med familj och unga svenskfödda i samma ålder.
En annan studie som betonar ensamkommande ungdomars psykiska ohälsa är “Vi dör hellre i Sverige än i Afghanistan”- att få uppehållstillstånd eller leva papperslösa i Sverige”
(Jahanmahan, Borgman & Darvishpour, 2019). Till skillnad från Klöfvermark och Manhicas (2019) studie är denna studie en kvalitativ studie baserad på ensamkommandes subjektiva upplevelser. Studien visar att beviljade uppehållstillstånd spelar en avgörande roll för dessa ungdomars hälsa. Ungdomarna som inte fick uppehållstillstånd kämpar för överlevnad medan ungdomarna som har beviljats uppehållstillstånd kan fokusera på sin framtid och de kan skapa en känsla av sammanhang i sin tillvaro (Jahanmahan, Borgman & Darvishpour 2019:133).
4 Teoretiska utgångspunkter
I detta kapitel kommer de teoretiska utgångspunkterna som vi valt för studien att presenteras.
Studiens ambition är att reda ut hur ensamkommande ungdomar orienterar sig i det svenska
samhället med villkor av den nya gymnasielagen, och hur de föreställer sig framtiden. Sara Ahmeds (2006) teori des/orientering hjälper oss att förstå dessa ungdomars process i att göra sig en plats i Sverige, och utgör huvudteorin i analysen av vårt material. Studiens analytiska fokus ligger i relationen mellan politik och de ensamkommande ungdomarnas vardagliga handlande och deras strategier för att finna ro i tillvaron och finna framtidstro (jmf. Hagström, 2018:45). Förutom des/orientering kommer begreppen deserving/undeserving, humankapitalteori och Kasam att användas i denna studie.
4.1 Des/orientering
Begreppen Des/orientering används av Sara Ahmed (2006) i hennes banbrytande bok “Queer phenomenology: orientation, objects, others” för att demonstrera hur människor finner sin väg i och känner sig hemmastadda i världen. Genom att studera queer fenomen undersöker Ahmed hur sexuell orientering konstrueras i tid och rum. Hon påstår att kroppar rör sig i världen genom att rikta sig till eller bort från föremål. Orientering innebär en känsla av att kroppar vet hur saker och ting är placerade. Desorientering beskriver en vardaglig känsla av blockering. I hennes resonemang om migrationsprocess menar Ahmed (2006) att migranter som orienterar sig i ett nytt land inte gör detta slumpmässigt. Hur man orienterar sig i ett nytt sammanhang formas av tidigare erfarenheter och hur samhället man kommit till är organiserat. Att kunna orientera sig i det nya samhället och uppleva en känsla av hemmastaddhet är avhängt att man upplever handlingsutrymme att agera i enlighet med sina drömmar om framtiden, och att man ser att ens handlingar leder till den framtid man önskar.
Ser man att det finns för stora strukturella hinder i att nå dit man vill så upplever man desorientation; förvirring kring vem man är, vart man är på väg, och vilken plats man kan ta (Se Hagström, 2019:137).
Det sätt på vilket des/orientering används som analysverktyg i relation till migration illustreras i Hagströms (2018) avhandling Raka Spår, sidospår, stopp: Vägen genom gymnasieskolans språkintroduktion som ung och ny i Sverige där teorin appliceras på unga invandrares erfarenheter av skolans språkintroduktion och deras begränsade vardag i och utanför skolan. Studien visar att dessa ungdomar upplever förvirring när de försöker orientera sig i det främmande utbildningssystemet, det vill säga att deras första tid i Sverige kan präglas av en känsla av att befinna sig vid sidan av i samhället, både i och utanför skolan. Begreppen
des/orientering synliggör på ett tydligt sätt i Hagströms avhandling hur de unga invandrarna kämpar för att finna sin plats i det svenska samhället (Hagström, 2018).
Vi anser att denna teori kan vara användbar i vår studie för att utforska hur vår målgrupps upplevelser av rörlighet formas i ett politiskt sammanhang och begreppen komma att används som teoretisk ram i vår teoriuppbyggnad.
4.2 Deserving/undeserving
Begreppen deserving och undeserving används i det sociala sammanhanget som en moralisk bedömning för att avgöra om en individ förtjänar att ha tillgång till samhällets resurser exempelvis pengar, välfärd och social status eller icke. I samhället bedöms exempelvis en individ som arbetar och betalar skatt som deserving och en individ som inte har intentioner att bidra till samhället eller är kriminell som undeserving. Bedömningar av deservingness är ofta villkorade och räknas alltid i relativa termer. Idén om att någon är deserving eller undeserving formas av politiska, ekonomiska, sociala och kulturella sammanhang samt personliga värderingar och åtaganden (Willen, 2012). I relation till migration innebär teorin deserving/undeserving ett kriterium i migrationsprocessen vilket kategoriserar migranter i en dikotomi, där den ena grupperingen kallas för deserving vilket inkluderar individer som är förtjänta av att stanna i ett värdland (Hemmaty, 2019: 35–36). Den andra grupperingen kallas för undeserving som inte anses förtjänta av att stanna i landet eftersom de bara vill utnyttja den välfärd som värdlandet erbjuder. I Sverige och EU har det under de sista två årtionden uppstått stor spänning mellan att ge skydd till flyktingar och säkerställa landets säkerhet. Den svenska asylpolitiken har flyttat fokus från humanitet till arbete, d.v.s. att migranterna har högre krav på att kunna försörja sig själva och sin familj och inte bara utnyttja samhällets resurser för att få stanna (Wernesjö, 2019).
I vår studie tänker vi använda begreppen deserving/underserving som teoretiska glasögon för att utforska hur de unga ensamkommande relaterar sig till den nya gymnasielagen. Under denna studie kommer teorin deserving sättas i politisk kontext för att reda ut hur dessa ungdomar försöker leva upp till de höga kraven i den nya gymnasielagen, genom att visa att de är deserving och kämpar för att göra sig förtjänta av en plats i det svenska samhället.
4.3 Humankapitalteori
Humankapitalteorin är en dominerande förklaring på migranters integration på den europeiska arbetsmarknaden. En migrants utbildning, färdigheter och andra förmågor (deras "mänskliga kapital"), i kombination med deras ambitioner spelar en avgörande roll i hur han eller hon lyckas på arbetsmarknaden. Detta perspektiv är inte särskilt kontroversiellt eftersom vi brukar förvänta oss att våra utbildningskvalifikationer, färdigheter och förmågor har åtminstone en viss betydelse för vilka typer av arbete och inkomst vi får (Samers, 2014:173). Många ungdomar har erfarenhet samt utbildning från sitt hemland, men det passar eller överensstämmer inte med den svenska utbildningsnivån. Detta fenomen kan förklaras med att individen förlorar sitt humankapital när denne flyttar från sitt hemland till ett annat land. Det kan ta flera år för en migrant att skaffa sig nya sociala nätverk, utbildning och erfarenhet för att komma in på arbetsmarknaden (Bursell, 2015:287). I studien kommer humankapitalteorin att tillämpas för att analysera hur dessa ungdomar försöker skaffa sig en fast anställning och uppfylla migrationsverkets krav.
4.4 Teorin kasam och dess betydelse för ensamkommande ungdomars psykiska hälsa
Begrepp kasam myntades av Antonovsky (1979) och betyder känsla av sammanhang på svenska. Antonovsky (ibid) menar att kasam har stor betydelse i hur människor kan leva ett bra liv trots svåra sjukdomar och trauma. Kasam bygger på tre olika komponenter:
begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet handlar om att kunna förstå och begripa olika information som i sin tur ska vara välstrukturerat snarare än kaotiskt, slumpmässigt eller oförklarligt. Hanterbarhet handlar om hur individer använder sig av egna resurser eller resurserna från sin omgivning för att hantera olika situationer. Meningsfullhet handlar om motivationen hos individen för att kunna uppleva mening i det som sker för att kämpa vidare, trots att de kanske rör sig om svåra saker eller situationer (Elmeroth & Häge, 2016).
Teorin kasam innebär att meningsfullhet och tillhörighet har stor betydelse för en människa att hålla sig psykiskt frisk. Att skapa en känsla av sammanhang i sin tillvaro bidrar till att en människa får kraft för att hantera påfrestningar och motgångar i livet. Människors förmåga att
hantera påfrestningar varierar beroende på individens kapacitet och motståndskraft samt på stödet från samhället. Engagemang och gemenskap som leder till motivation och meningsfullhet påverkar människors psykiska hälsa (Jahanmahan, Borgman & Darvishpour, 2019). Gymnasielagens krav, i kombination med svaga sociala nätverk, kan vara en stor påfrestning för denna målgrupp och vi kommer att i studien tillämpa denna teori för att skapa en bild av hur dessa ungdomar hanterar påfrestningar och behåller hoppet i sitt liv.
5 Metod
5.1 Tillvägagångssätt
Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod för att undersöka detta fenomen.
Kvalitativ forskning är ett tillvägagångssätt för att utforska och förstå individers- eller gruppers sociala eller mänskliga problem (Kvale & Brinkmann, 2014:44–45). Rennstam &
Wästerfors refererar till Kvales argument att intervjuer ger en mångsidig bild av informanternas livsvärld då intervjumaterialet genererar information om deras erfarenheter, kontakter och aktiviteter som genomsyrar deras handlande (Rennstam & Wästerfors, 2015:28). För att förstå hur unga flyktingar upplever den nya gymnasielagen har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer i vår studie (se bilaga). Detta innebär att vi i förväg skapar en intervjuguide med utgångspunkter till studiens syfte och frågeställning. Fördelen med en semistrukturerad intervju är att intervjuaren kan vara öppna med att ställa följdfrågor under intervjuns gång om det uppkommer någon åsikt eller fundering kring något specifikt som kunde har varit intressant att veta mer om i relation till studiens frågeställning (Ahrne &
Svensson, 2015:38). Vi har valt denna intervjuform för att lätt kunna ge ungdomarna mycket utrymme att prata om det som är viktigt för dem i deras vardag, eftersom det är deras individuella upplevelse av att skapa sig en framtid i Sverige som vi är intresserad av i denna studie.
5.2 Litteratursökning
Utifrån vårt forskningssyfte är målet med våra litteratursökningar att finna tidigare forskning som belyser hur ensamkommande barns vardag och deras framtidsvisioner påverkas av gymnasielagen. Vi har vänt oss först till relevant kurslitteratur som vi har läst i vår utbildning för att skapa en sökprofil. Sökprofilen hjälper oss att planera och avgränsa våra sökningar
(Rienecker & Stray Jorgensen, 2018:137). Därefter har vi sökt på universitets databas med hjälp av sökprofilen. Det finns mängder av forskning som belyser ensamkommandes upplevelser i det samhället där de bosätter sig men vi har hittat väldigt lite vetenskaplig forskning om gymnasielagen. Vi har dock hittat en hel del kandidatuppsatser och masteruppsatser som har gett oss inspiration och hjälpt oss att finna luckor inom forskning kring ensamkommande barns upplevelser. Därefter har vi utifrån Creswells (2018) resonemang om litteratursökning, tematiserat den tidigare forskningen som är relevant för vår studie i två kategorier, nämligen forskning om politiska och institutionella ramar och dess konsekvenser för migranter och forskning om ensamkommande unga flyktingars upplevelse. Vid sökningen av tidigare forskning har vi upptäckt en brist på studier om hur ensamkommande ungdomar omförhandlar sin vardag och finner strategier för att hantera gymnasielagens konsekvenser på ett djupare plan.
5.3 Urval
I denna studie har vi använt oss av snöbollsurval. Ett snöbollsurval innebär att forskaren i samband med första informanten får tips om ytterligare informanter som kan ge ytterligare information och synpunkter till studiens syfte (Ahrne & Svensson, 2016:41). En av oss har tidigare varit god man för ensamkommande barn så vi börjar studien med att kontakta en av dessa ungdomar som har tillfälligt uppehållstillstånd på grund av gymnasielagen. Genom denna ungdom har vi fått kontakt med ytterligare två ungdomar som har fått ett beslut om tillfälligt uppehållstillstånd enligt den nya gymnasielagen. En av dessa ungdomar har gett oss telefonnummer till en kvinna som är mycket engagerad i en ideell förening som heter Goda krafter, där de bland annat stödjer ensamkommande barn och ungdomar på olika sätt. Vi har kontaktat denna kvinna via telefon och hon har gett oss en lista på ytterligare åtta informanternas namn och telefonnummer. Fördelen med denna urvalsmetod är att vi får hjälp med att komma i kontakt med våra informanter. Nackdelen är att informanterna kanske känner varandra vilket kan påverka informanternas berättelse och att man kan få ensidiga attityder eller erfarenheter (Ahrne & Svensson, 2016:41). Från början tänkte vi intervjua runt tio personer men vi fick bara svar från sex personer som kunde ställa upp. Därför bygger vår studie på information från dessa sex ensamkommande ungdomar. Denna studie genomförs oberoende av kön, etnicitet och nationalitet med fokus på endast ungdomar som har fått tillfälligt uppehållstillstånd på grund av den nya gymnasielagen. Det föreföll sig dock så att
alla (informanter) kom från Afghanistan, en av dem är kvinna och fem är män, vilket speglar väl hur denna grupp generellt är sammansatt i Sverige1.
5.4 Genomförande av intervjuer
På grund av Corona-pandemin har vi genomfört telefonintervju med alla informanter. Enligt Ahrne och Svensson (2016) kan en forskare använda sig av inspelningsmetod vid en intervju och det är viktigt att forskaren inleder intervjun med att informera informanten om intervjuns syfte och be om samtycke för att spela in (Ahrne & Svensson, 2016:50). Vi har informerat informanterna om uppsatsens syfte och deras godkännande för inspelning samt hur vi kommer använda materialet i vår forskning. Intervjun med första ungdomen har gjorts av forskaren som inte hade kännedom om hans tidigare liv, detta på grund av att vi vill undvika att den andra forskaren som tidigare har varit god man inte ska påverka informanternas berättelser med egna känslor. Samtliga informanter har kontaktats via telefon då vi informerar dem om vilka vi är och vad vår studie handlar om. Redan vid första kontakten har vi märkt att vissa är tveksamma till sitt deltagande. Därför har alla informanter fått tid på sig att återkomma om de har frågor eller någon fundering om vår studie samt vilken dag och tid som passar dem och ifall de vill delta i undersökningen. Detta för att vi gärna vill att de ska känna sig trygga med att bli intervjuade samt för att vi skulle kunna få så bra svar som möjligt på våra frågor.
Fördelen med telefonintervjuer är att både intervjuaren och informanten har möjligheten att välja en lugn och trygg omgivning. Detta kan bidra till att intervjuerna känns mer som samtal än förhör. En nackdel är att man lätt kan missa många nyanser och gester, kroppsspråk, ansiktsuttryck o.s.v. då enbart ljudintryck förmedlas. Vi har genomfört tre intervjuer var för att få en bra känsla och förståelse av den situation ungdomarna befinner sig i. Intervjuerna har tagit mellan 40 min upp till en timme och genomförs i deras respektive hemmiljö utifrån dag och tid som har passat informanterna.
1Statistik från migrationsverket (2016) visar att under 2015 sökte cirka 32522 ensamkommande barn asyl i Sverige. De flesta ensamkommande är från Afghanistan, och en övervägande majoritet är män (87 %), se Darvishpour & Månsson (2019).
5.5 Bearbetning av intervjumaterial
Det första steget efter insamling av empirin är transkriberingen, vilket innebär att överföra muntligt språk till ett skriftligt språk. Vi har transkriberat materialet samma dag eller dagen efter då intrycket från intervjun är ”färskt” (Ahrne & Svensson, 2015:63). I vår bearbetning av intervjumaterialet har vi lyssnat på våra sparade ljudinspelningar i mobilen och transkriberat samtliga informanternas svar i våra datorer. För att bearbeta vårt datamaterial har vi dels använt oss av en analytisk metod som kallas för Steinar Kvales analytiska spår (Se Rennstam
& Wästerfors, 2015: 29 - 32). Enligt Kvale (ibid) är koncentrering, kategorisering och tolkning de tre stegen i analysarbetet. Utifrån dessa tre steg har vi först koncentrerat oss på vardagsspråkliga termer och fraser som våra informanter har använt. Därefter har vi övergått till kategorisering d.v.s att skapa teoretiska etiketter som baseras på tidigare forskning. Kategoriseringen har redan påbörjats när vi skriver intervjuguiden och tolkningen sker konstant under hela analysens process (ibid). Förutom Kvales analytiska spår har vi använt oss av en andra metod som kallas “excerpt-commentary unit“. Vår analys redogörs genom att först kort ange vad vi vill visa, sedan introducera det empiriska utdrag som vi kommer att använda och därefter utvecklar vi analytiska kommentarer med stöd i utdraget.
Denna metod gör att vi lätt kan få grepp om vårt material och successivt sätta samman en berättelse (Rennstam & Wästerfors, 2015: 148-149). Information som vi tycker är känslig och icke relevant för vårt forskningssyfte har vi sorterat bort. Dessutom har vi rättat grammatiska fel i intervjuerna för att det ska vara lätt för läsaren att förstå och hänga med i informanternas resonemang.
6 Etiska hänsyn
I studien har vi använt oss av de etiska principerna för att säkerställa informanternas säkerhet och rättigheter gällande intervjun. Det innebär att vi har utgått ifrån de fyra grundläggande etiska principerna under forskningsprocessen, nämligen informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Vi har informerat samtliga informanter vid första samtalet samt innan intervjun genomförs om studiens syfte, hur studien kommer att genomföras och vad den kommer att bidra med. Vi har också informerat om att deltagande är frivilligt och de har rätt till att avbryta sin medverkan när de vill utan någon förklaring, och att de inte behöver svara på alla frågor om de inte vill. Vi har fått informanternas samtycke för att spela in intervjuerna för att vi ska kunna lyssna på
informationen igen för att kunna citera berättelsen på rätt sätt i vår analys. Vi har erbjudit att lämna ut intervjuutdraget till berörd informanten om så önskas. Informanterna är i denna studie anonyma. Det betyder att deras namn, personuppgifter och ljudinspelningen inte kommer att offentliggöras. Eftersom samtliga informanter kommer att vara anonyma så har vi valt att benämna våra samtliga sex informanter med bokstäverna A, B, C, D, E och F. All information som vi har fått av via informanten användas endast i vårt forskningssyfte. All information som har samlats in under intervjuerna kommer raderas efter godkännande av vår studie. Intervjuerna har utförts i olika delar av Sverige. För att skydda informanternas identitet preciserar vi inte i vilken stad de bor och verkar.
7 Analys och resultat
7.1 Presentation av informanterna
Vi har intervjuat sex ungdomar som är mellan 20 och 23 år gamla, fem av dem är pojkar och en flicka. Gymnasielagen kräver att de klarar sin utbildning på gymnasienivå och hittar en fast anställning efter att de har avslutat utbildningen. Men hur ser verkligheten ut i vår undersökning? Samtliga informanterna studerar fortfarande på gymnasium. Det är bara en pojke som har fått fast anställning på en restaurang och han jobbar 50 procent. Han är en väldigt driven person som fick anställning redan när han var 17 år och han har arbetat i tre år.
Fyra av informanterna jobbar som timvikarie och en av dem sa att han skulle prata med chefen om fast anställning. De andra tre ser ingen möjlighet i att få en fast anställning inom sex månader efter utbildningen. En av dem har inte haft ett arbete alls. I tabellen nedan visar samtliga informanternas bakgrund:
Ungdom Ålder Kön Tidigare skolbakgrund Gymnasieprogram Anställningsform
A 21 år Pojke Åk 5 Handel Vikarie
B 23 år Flicka Analfabet Undersköterska Ingen
C 22 år Pojke Åk 6 Restaurang Timanställning 50 %
D 22 år Pojke Ingen Handel Vikarie
E 20 år Pojke Åk 5 Vård & omsorg Fastanställning 50 %
F 22 år Pojke Åk 5 Restaurang Vikarie
7.2 Disposition av resultat och analysdelen.
I detta kapitel kommer studiens resultat och analys att presenteras och delas in i tre teman.
Dessa teman är: vägen mot ett uppehållstillstånd, den nya gymnasielagen och ungdomarna.
Vägen mot ett uppehållstillstånd redogör hur dessa ungdomar upplever asylprocesser, samt uppehållstillståndets påverkan. Den nya gymnasielagen redogör för de olika upplevelserna och åsikterna kring lagens krav och regler. Under rubriken Ungdomarna kommer vi att fokusera på ungdomarnas mående samt deras syn på framtiden. Här kommer det att förtydligas hur respondenternas svar går att koppla till uppsatsens syfte och frågeställningar samt teorierna och tidigare forskning.
7.3 Vägen mot ett uppehållstillstånd
7.3.1 Hur upplever ungdomarna förändringen i den svenska asylpolitiken.
Samtliga informanter som deltog i studien tillfrågades om de var medvetna om förändringen i den svenska asylpolitiken under åren. Alla informanterna talar om att de är besvikna på Sveriges nuvarande asylpolitik och alla tycker att den är dålig. Flera av informanterna talar särskilt om att afghaner har varit orättvist behandlade av migrationsverket därför att ett stort antal ungdomar med ursprung i Afghanistan fick avslag på sin asylansökan. Så här beskriver en informant:
Asylpolitik, ja det är inte bra och jag säger att det inte är bra för att det är orättvist. De [Sverige]bestämmer någon lag mot invandrare som kommer hit. Den politiken som de kallar den, den sålde oss. Afghanistans president Ashraf Ghani sålde oss. Det var
2015, tror jag, som han kom till Europa, alltså den [Överenskommelsen i migrationsfrågor mellan Sverige och Afghanistan] sålde oss. Det beror på Sveriges politik [att det är svårare att få uppehållstillstånd] därför jag säger att det inte är så ok.
Därför att i deras politik säger de att de tänker på mänsklighet, men verkligen tänker de inte på oss. – Ungdom B
Här beskriver ungdom B alltså att hon upplever irritation och uppgivenhet i sin tillvaro. Detta citat visar att hon befinner sig i en förvirrad och maktlös situation och hon tycker att den svenska asylpolitiken inte bryr sig om asylsökandes mänskliga rättighet till skydd undan krig, våld och förföljelse. Hon är även besviken över att det verkar som att de asylsökande med ett annat ursprung har blivit behandlade bättre än hon själv. En annan informant som också talar om att Sverige inte bryr sig om mänskliga rättigheter är ungdom C. Han tycker att Sverige bara värnar om sitt eget land och bryr sig inte om människor som är på flykt och behöver hjälp. Ungdom A och D beskriver att nuvarande svensk asylpolitik är ganska sträng och hård.
Ungdom E och F märker även den detaljerade förändringen i den svenska asylpolitiken:
Jag känner att det [svensk asylpolitik] har förändrats väldigt mycket. För det första är det stor skillnad mellan de som kom innan och efter 24 november 2015. De som kommer senare än 24 november 2015 fick aldrig permanent uppehållstillstånd istället fick de alltid tillfälligt[uppehållstillstånd]. Det spelar inte roll om man har asylskäl eller inte. De som kom tidigare fick direkt permanent[uppehållstillstånd]. Efter det fick de svenskt medborgarskap. Men de som kom efter de 24 november 2015 fick alltid tillfälligt[uppehållstillstånd]. Jag tycker det var dåligt. Vad är det för skillnad om man kom tidigare eller senare? Under tiden upplever jag att politiken har förändrats mycket, till exempel gymnasielagen. Ja. Jag tycker att de borde ställa krav för de som är ensamkommande eller de som kommer från utlandet på att de ska skaffa jobb och gå till skolan. Sen kan de betala skatt ... Men det finns så många killar som har fått permanent [uppehållstillstånd] och till och med blivit svenska medborgare. De bara gör ingenting.
De bara går runt och går till skolan och tänker inte på att skaffa jobb. Men det finns de som går till skolan och kämpar för sin framtid, för att skaffa jobb och de sköter sig. De får aldrig permanent, bara tillfälligt [uppehållstillstånd] även avslag. Därför att jag tycker att det är lite dåligt. – Ungdom E
Ungdom E pratar väldigt bra svenska och har haft ett arbete sedan han var 17 år gammal. Han är en av de ungdomarna som vi intervjuade som är särskilt drivande och målmedveten. Han känner till svensk asylpolitik och han vet att från den 24 november 2015 har Sverige börjat ge
tillfälliga uppehållstillstånd, till och med ställa försörjningskrav till de som flyttar till Sverige.
Jämfört med ungdom E uttryckte ungdom F sig i korthet på följande sätt:
Faktiskt. Jag tror att det inte var så hårda regler förut. De var bättre och snällare än nu. Nu kan man säga att de inte är snälla. De har hårdare regler. Och vad kan man säga[...]–
Ungdom F
Ungdom F menar att Sverige var snällare mot asylsökande tidigare än nu. Från dessa citat kan man se att ungdomarna är medvetna om att de kom till Sverige i en tid då politiken hade förändrats, inte längre var “snäll” och ställde högre krav än tidigare. Informanterna känner sig orättvist behandlade av nuvarande svensk asylpolitik. Deras uttalanden överensstämmer med tidigare forskning om att den svenska migrationspolitiken har flyttat sitt fokus från människans behov till deserving- med andra ord till kravet på arbete (Wernesjö, 2019).
Sverige är inte längre ett Mecka för rättighet och jämlikhet för flyktingar (Bakar, 2018).
Sverige bedriver numera en sträng asylpolitik och försörjningskrav ställs på invandrare som söker uppehållstillstånd. Den avhumanisering som uttrycks i nuvarande asylpolitik och förändringen har påverkat asylsökandes liv. Våra informanters berättelser uppvisar att människors tillvaro i världen formas av den omvärld de hamnar in. Dessa ungdomar som sökte asyl i Sverige möter ett helt annat öde än de som kom till Sverige tidigare. Många ensamkommande ungdomar har upplevt stora risker i sina hemländer och på vägen till Sverige. De förväntar sig att hitta en plats i det svenska samhället men de hamnade i en situation där de bara fick tillfälliga uppehållstillstånd och hotas av att utvisas om de inte hittar en fast anställning inom en kort tid. De känner sig förvirrade och har svårt att orientera sig i den nya verklighet som de hamnar i. Det tar tid för dem att förstå hur de kan anpassa sig i det nya sammanhanget, de upplever strukturella hinder för att ta sig framåt och bygga upp sitt liv som de önskar, och de finner det svårt att hitta en riktning och att orientera sig i omvärlden (jmf. Ahmed, 2006).
7.3.2 Uppehållstillståndets- och asylprocess påverkan
Tidigare studie visar att beviljat uppehållstillstånd spelar avgörande roll i ensamkommande barns hälsa (Jahanmahan, Borgman & Darvishpour 2019:126). Under våra intervjuer märkte vi ganska snabbt att uppehållstillstånd är ett upprepat tema. Samtliga informanter som deltog i studien nämnde att ett permanent uppehållstillstånd skulle spela en avgörande roll i deras liv.
Informanten E beskriver vad det skulle innebära för honom att beviljas permanent uppehållstillstånd:
Om jag vet att jag får permanent eller inte då jag vet vad jag ska göra i framtiden och jag har massa drömmar. Om jag inte får [permanent uppehållstillstånd] då har jag inte möjlighet. Jag vet inte vad jag ska göra. – Ungdom E
Han uttrycker sin frustration över risken att inte få permanent uppehållstillstånd (PUT), det är ett hinder i hans framtidsdrömmar. Han betonar att PUT skulle förändra hans liv. Men att beviljas tillfälligt uppehållstillstånd beskrivs också som en vändpunkt för samtliga ungdomar i vår studie, då det ger större möjligheter att bygga upp en framtid i Sverige än inget uppehållstillstånd alls. Informanten F berättar om då han beviljas tillfälligt uppehållstillstånd:
Först när jag inte hade uppehållstillstånd, det är klart att det var svårt. Man tänkte mycket.
Man tänkte “får man stanna eller inte[...]”. Jag kunde inte studera bra. Jag lärde mig inte mycket[...]Jag vet inte hur jag ska förklara för dig. Det var lite svårt faktiskt när jag inte hade uppehållstillstånd. När jag fick uppehållstillstånd då började jag läsa bra. Jag studerade lite hemma och försökte göra lektioner hemma också. – ungdom F
Att beviljas tillfälligt uppehållstillstånd (TUT) är en vändpunkt för dessa ungdomar eftersom det säkrar deras rätt till skola och utbildning. De får även rätt till studiemedel från Centrala studiestödsnämnden (CSN) och rätt till att arbeta (Migrationsverket 2020). Därför var dessa ungdomar glada när de först hörde om gymnasielagen och att de fick en andra chans att studera och förhoppningsvis stanna kvar i Sverige. F fortsätter berätta:
Det var bra faktiskt. Jag var mycket glad när jag fick höra att jag kan få PUT. Jag fick ett år och tre månaders [tillfällig uppehållstillstånd] Det var bra faktiskt. – Ungdom F
Dessa ungdomar som fick en andra chans att stanna i Sverige var dock enbart glada för tillfället eftersom deras oro och osäkerhet över framtiden fortfarande kvarstod. Det tillfälliga uppehållstillståndet säkrar inte framtiden på längre sikt. Så här berättar ungdom A:
Just nu jag mår bättre eftersom jag fick tillfälligt uppehållstillstånd. Jag började må bättre och bättre, men inte så perfekt kan man säga. Jag vet fortfarande inte om jag får stanna i Sverige eller inte. – Ungdom A
Med detta citat vill vi säga att ungdom A exemplifierar ett osäkert tillstånd, då det saknas en definitiv ståndpunkt i hans liv. Tillfälligt uppehållstillstånd ger tillfällig respit, men innebär fortfarande en rotlöshet som leder till desorientering. Desorientering beskriver en vardaglig upplevelse av att inte hitta sin plats, av förvirring kring framtiden och att omgivningen inte
möjliggör en känsla av rörlighet varken i nuet eller framåt (Ahmed, 2006: 160). Dessa ungdomar som har beviljats tillfälligt uppehållstillstånd kan inte förankra sig i tillvaron och bygga upp sitt liv, de vet inte vart de är på väg. Allt de strävar efter är en känsla av kontroll över sina liv och orientering i tillvaron.
7.4 Den nya gymnasielagen
7.4.1 Hur gymnasielagen påverkar ungdomarna
Ett upprepande mönster framstod när ungdomarna tillfrågades hur gymnasielagen påverkar dem. De beskrev att de blev glada och mådde bättre när de fick en andra chans att få stanna i Sverige. Samtidigt säger de att det kändes som ett omöjligt villkor att hitta jobb inom sex månader, och det gör att de upplever otrygghet. De flesta av dem nämnde att Corona gör situation ännu värre. Detta beskriver ungdom A:
På något sätt gjorde gymnasielagen att jag mår bättre eftersom jag fick en annan chans att stanna i Sverige. Men den innebär oro också just nu eftersom det är Corona. Många har förlorat sina jobb och det är inte lätt att få ett fast jobb. Men det kanske finns en chans, men inte säkert. -Ungdom A
Ungdom A:s beskrivning stämmer överens med alla informanternas upplevelse av den nya gymnasielagen. Vår studie visar på att ungdomarna påverkas negativt av den nya gymnasielagen även om de var glada att de fick tillfälligt uppehållstillstånd. Den nya lagens osäkerhet skapar oro och stress för dessa ungdomar, och leder till en upplevelse av desorientering. Den nya gymnasielagen markerar en vändpunkt i den svenska invandringspolitiken, det vill säga att den har flyttat fokus från mänsklighetens behov till arbete. Denna politiska förändring kommer att påverka och forma dessa ungdomars liv. Här kan vi tydligt relatera det till tidigare forskning om att migranters spårbyte av Hemmaty (2019) och Wernesjös (2019) forskning om ensamkommande barn som presenterar sig som deserving i asylprocesser. I vårt fall så blir det vår målgrupps liv formas av den nya gymnasielagens villkor. För att uppfylla gymnasielagens krav kämpar dessa ungdomar extra mycket för att slutföra sina utbildningar och hitta ett arbete. De har det inte lätt men vissa ungdomar kommer att lyckas trots alla motgångar, just som en informant beskriver:
Jag tycker att migrationsverket borde ställa krav på människor som kommer hit. Till exempel om någon har gjort något dåligt i samhället, som något kriminellt. Alla de som kommer hit drabbats av detta. Jag tycker att de [migrationsverket] borde ställa krav på människor som kommer hit för att de kan komma in i samhället. Till exempel förra veckan, då var det någon som våldtog en tjej. Alla tycker att det bara är vi invandrare som
göra sånt, människor som kom hit göra sånt. Men det finns många som är duktiga och går i skolan. Och de jobbar och betalar skatt. De har inte samma chans som de som har permanent [uppehållstillstånd] och har svenskt medborgarskap, och kan göra ingenting, och ändå få stanna. Förstår du vad jag menar. – Ungdom E
Detta citat kan tydligt kopplas till begreppen deserving och undeserving. Ungdom E håller med om att migrationsverket bör ställa krav på människor som kommer till Sverige. Han vill urskilja sig från de som har gjort något dåligt i samhället och som inte förtjänar att vara här, och visar att de är undeserving, medan han själv är deserving. Detta antyder också att en individ kan formas i rätt riktning ändå trots all förvirring (jmf. Ahmed 2006). Men det kommer att ta tid och ork för denne att orientera sig i tillvaron i samhället.
7.4.2 Brist på tiden
Den nya gymnasielagen kräver att ungdomar avslutar sin gymnasieutbildning och hittar en fast anställning inom sex månader. Endast en av respondenterna i denna studie har hittat ett fast arbete, fyra av dem jobbar som vikarie och en har inte hittat något arbete alls. De flesta uttryckte sin frustration i sin brist på tid och de mådde väldigt dåligt psykiskt. Ungdom B beskriver så här:
Alltså de kan inte säga till mig ”du kan samtidigt jobba och studera”, alltså det var inte ok. Jag sa ”nej tack jag vill inte jobba just nu jag vill studera”. Jag har inget val, när jag klarar den här utbildningen så har jag inte så mycket tid. Hur ska jag hitta jobb? Sex månader är inte så mycket tid, det går snabb. Även du som läser på universitet, det jättesvårt att hitta fast jobb, alltså svenskar kan inte hitta fast jobb. Hur kan jag som inte har läst så mycket hitta jobb? – Ungdom B
Detta citat tyder på att gymnasielagens orimliga krav leder till en känsla av hopplöshet och stress. Detta svar belyser det desperata läge som många ensamkommande ungdomar befinner sig i. Oron för framtiden påverkar den dagliga tillvaron, och ger sämre förutsättningar att fokusera på studier. Detta skapar en ond cirkel, eftersom de måste klara av studierna för att få stanna i Sverige. Gymnasielagens krav försämrar förutsättningarna för att bygga en framtid här. De försöker ändå att fokusera på det de tror ska gynna dem, så som respondent B belyser.
Han försöker att fokusera på studierna, och väljer bort arbete, för att se till att han klarar av skolarbetet, eftersom han utan fullständig gymnasieutbildning inte har någon chans alls.
7.4.3 Begränsad jobbmöjlighet
Tidigare forskning visar att få ensamkommande i åldern 19–20 arbetar medan de flesta studerar eftersom det tar tid att lära sig svenska och studera i gymnasieskolan. Andelen i arbete ökar gradvis med åldern: 59 procent män och 40 procent kvinnor med bakgrund som ensamkommande barn som har sysselsättning vid 27 års ålder (Celikaksoy & Wadensjö, 2019: 34–35). Vår studie visar att alla informanterna kämpar extra mycket för att kunna skaffa sig erfarenhet, klara utbildning samt att öka sina språkkunskaper för att hitta ett fast arbete. De flesta av våra informanter hade ingen eller låg utbildning när de kom till Sverige, det vill säga att de besitter lågt humankapital. De har till och med förlorat sitt humankapital efter att de har flyttat från sitt hemland till Sverige. Enligt humankapitalteorin tar det flera år för en migrant att återanskaffa sig humankapital i ett nytt land (Brusell, 2015).
Coronapandemin har även gjort det svårare för dessa ungdomar att komma in på arbetsmarknaden.
Jag har inget jobb och jag har sökt praktik men det finns ingen praktik. Tänk att jag vill jobba gratis för folk. Jag fick jobb på Röda Korset men när jag skulle börja jobba där så stängdes verksamheten på grund av Corona. Det påverkar min möjlighet att skaffa erfarenhet och att utveckla mitt språk. Jag har ordkunskap men om jag inte använder det och inte träffa andra människor i samhället så kan jag inte förbättra mitt talspråk. – Ungdom B
Med detta citat vill vi påvisa att ungdom B har kämpat mycket för att hitta ett arbete. Hon ville gärna praktisera för att kunna skaffa sig erfarenhet samt att kunna utveckla sina språkkunskaper. Hon skulle börja jobba frivilligt på Röda Korset men på grund av Corona pandemin stängdes verksamheten. Vidare berättade ungdom B om att hon ringde nästan varje dag till olika arbetsplatser och gick runt för att hitta ett arbete. Hon menar också att det inte är så lätt för en ungdom med utländsk bakgrund att lyckas i samhället utan något stöd eller kontakter. Ungdom C berättar också:
Jag har gått restaurangutbildning och jag har sökt jättemycket jobb överallt. Jag har varit på många intervjuer men de säger att ”vi har inget fast jobb” och de tar bara timvikarie på grund av Corona. Nu äntligen har jag hittat en vikarietjänst på femtio procent som köksbiträde på en förskola. – Ungdom C
Med citatet ovan menar ungdom C att han har gått färdigt sin restaurangutbildning och efter många försök så har han lyckats hitta en vikarietjänst på femtio procent som köksbiträde på en förskola. Ungdom C fortsätter med att berätta om att hans uppehållstillstånd går ut den 20
