Ungdomarnas vardagar och strategier

I Klöfvermark & Manhicas (2017) studie framkommer att många ensamkommande ungdomar lider av missbruksproblem ju längre tid de har bott i Sverige. Den vanliga orsaken bakom narkotikaproblemen har varit de socioekonomiska levnadsvillkoren, psykisk ohälsa, utanförskap, diskriminering, brist på familj och socialt stöd. Därför är det anledning att tro att ungdomars narkotikamissbruk beror på deras ångestfyllda tillvaro och deras stressade livssituation (Klöfvermark & Manhica, 2017). Denna typ av problematik har vi upplevt hos en av våra informanter och så här beskriver han den:

Ja jag rökte inte innan, men jag har rökt i två eller tre veckor nu. Jag rökte inte innan eftersom jag hatade cigarett men nu röker jag så att min hjärna ska vara lugn lite. Ibland tappar jag lite hår. Jag sover inte bra. När jag vaknar på natten tänker jag på min situation.

Jag har inget CSN [eftersom jag har slutat min utbildning] eller socialstöd, hur ska jag klara mig? Jag har flyttat från Växjö till Malmö på grund av jobb sen därifrån har jag flyttat till Stockholm. Nu har jag varit i Stockholm i en månad för att leta efter jobb. – Ungdom C

Här beskriver ungdom C att han har börjat tappa håret samt att börjat röka cigaretter. Han tyckte inte om att röka innan men på grund av all stress med utbildning, dålig ekonomi och fast anställningskrav från migrationsverket har han börjat röka. När han inte kan påverka yttre omständigheter tar han till en personlig lösning för att kunna hantera sin situation. Han mår mycket dåligt psykiskt och har väldigt stora sömnproblem. Ungdomarnas berättelser kring psykisk ohälsa bekräftas i tidigare forskning då socialarbetare har upplevt att ungdomars psykiska ohälsa kan kopplas till den nya gymnasielagen, som gör att denna målgrupp inte kan planera sina liv (Shasivari & Tony, 2019). Det har visat sig i intervjuerna att varje dag som tiden går ökar stressen hos dessa ungdomar för att de inte har kunnat hitta något fast jobb.

Sömnsvårigheter leder till att de får svårt att skaffa sig en naturlig dygnsrytm och detta leder till att de inte kan koncentrera sig på lektioner eller fokusera på studier.

7.5.2 Ungdomarnas vardagar och strategier

Alla ungdomar som vi har intervjuat kom till Sverige 2015 som ensamkommande barn utan någon familjemedlem eller annan vuxen. Dessa ungdomar saknar socialt stöd från sina

föräldrar och andra vuxna i sina vardagsliv. Det kan innebära stora utmaningar att klara sig på egen hand i ett nytt land (Jahanmahan, Borgman & Darvishpour, 2019). Enligt ungdomarnas berättelser har de olika strategier för att ha en fungerande vardag. Ungdom A menar att för honom är det viktigaste med att sköta skolan och praktiken. Han trivs på sin praktikplats på livsmedelsaffären vilket gör honom väldigt glad eftersom han tycker om att träffa människor och hjälpa dem. Han försöker inte tänka på saker som gör honom besviken eller orolig genom att lyssna på musik, spela fotboll, träna och umgås med kompisar på fritiden. Så här beskriver han:

Den viktigast är att sköta skolan och jobbet. Jag är väldigt glad när jag är på jobbet och jag ser andra människor när jag hjälper dem. Alltså jag försöker inte tänka mycket på vissa saker som gör mig besviken och orolig. Jag försöker lyssna på musik, spela fotboll ibland med kompisar och jag tränar lite ibland. – Ungdom A

Ungdom B berättar att hon blir lugn genom att ringa till sin mamma i hemlandet och träffa sin lillebror som bor i Sverige. Hon upplever att kontakten med familj och vänner motiverar henne till att tänka positivt på saker och ting så att hon inte förlorar hoppet. Hon upplever att hennes stress ökar mer när hon är inne på sitt rum. Promenader och utomhusmiljöer hjälper henne för att minska stress. Så här berättar hon:

Jag lugnar mig när jag pratar med min mamma, min bror och jag har en jättenära vän som också hjälper mig. Så de ger mig energi, de säger till mig att “titta tiden kommer gå”. Det går, det hjälper mig, de ger värmeenergi därför de hjälper mig.

Jag promenerar också och det hjälper mig. När jag är inne blir det värre med min stress och när jag utomhus så är det jättebra för mig, då minskar stressen. – Ungdom B

Vidare beskriver ungdom B att hon förbereder sig på att ta saker i livet som det kommer och hon försöker med sin egen strategi att göra det bästa av situationen. Till exempel jobbar hon hårt för att klara studierna, och tänker på att hon har fått möjlighet att studera.

Denna möjlighet pushar henne framåt. Hon finner också styrka i sin gudstro, och tackar Gud för att hon fått chans att studera. Hon försöker att tänka positiv kring gymnasielagen, och fokusera på att det gett henne en ny möjlighet till att stanna i Sverige, trots att det stundvis är väldigt svårt att hålla modet uppe och inte falla in i destruktiva och negativa tankar: ”Jag känner mig som jag hänger i luften eller som en jacka som hänger på en krok, alltså helt stilla.” Vidare berättar hon att hon ser inget ljus, hon ser inte vägen framåt, och att det gör att

hon inte har några riktiga valmöjligheter för att planera sin framtid: ”Jag fattar inte mig själv, jag vet inte. Ingen lysande framtid… Det känns som att jag inte ser något, vet inte vilken väg jag ska gå, är den vägen rätt eller den andra vägen är rätt?” Genom ungdom B:s berättelser tolkar vi att hon känner sig förvirrad, saknar en känsla av kontroll över vardagen och framtiden, hon är desorienterad. Det hon visar är att hon behöver staka ut vägen för att känna trygghet och hemmastaddhet och uppleva en känsla av orientering. Hon försöker åstadkomma det genom att försöka se på vilket sätt hon kan planera framåt, genom att se att möjligheter finns om hon studerar. Men detta är ingen stabil grund att stå på.

Dessa ungdomar befinner sig i en extremt utsatt situation därför är det väsentligt att de kan skapa en känsla av sammanhang för att hanterar de påfrestningarna som de möter (Jahanmahan, Borgman & Darvishpour, 2019:121). Enligt kasam teorin så har en känsla av sammanhang och tillhörighet en betydande roll i att behålla psykisk hälsa (Antonovsky, 1991). Det är denna känsla av sammanhang, trygghet och positiva framtidsvisioner dessa ungdomar försöker att skapa. Omständigheterna gör detta svårt och de finner hinder i att känna denna trygghet som är avgörande för den mentala hälsan, men de försöker på sina sätt att återfinna stabilitet och trygghet. En återkommande strategi som våra informanter använder för att må bra är att försöka prata med vänner, vara i skolan och be d.v.s. de försöker skapa engagemang, gemenskap och tillhörighet.

När vi frågade hur deras vardagar ser ut förstod de flesta ungdomarna inte vad frågan gällde och de fortsatte prata om sina frustrationer i livet. Två ungdomar tog upp deras vardagsrutiner när vi repeterade frågan. Så här beskriver informant F

Jag vaknar klockan sex [på morgonen]. Jag kom hem klockan tre eller fyra [på eftermiddagen]. Ibland går jag direkt till jobbet. Jag jobbar både på vardagar och helger. Jag jobbar inte på samma ställe som jag bor. Det är lite jobbigt. Jag åker bussen hem från skolan sedan åker bussen till jobbet. Mycket stress. Jag har inte körkort. Jag måste åka bussen. Jag slutar jobbet klockan nio [på kvällen], men måste vänta på bussen till klockan elva [på kvällen]. – Ungdom F

Med detta citat vill vi påpeka att ungdom F exemplifierar en typisk vardag för dessa ungdomar som kämpar för att uppfylla gymnasielagens krav och få stanna i Sverige. De hinner helt enkelt inte spela dataspel, hänga med kompisarna att prata om tjejer som de andra

ungdomarna gör. Dessa ungdomar kämpar för att vara deserving, d.v.s. för att vara förtjänta av en plats i Sverige genom att göra avkall på fritid och arbeta hela dagarna med studier och arbete. Trots att det innebär stress och att de blir trötta innebär denna strategi, att visa sig deserving, också att de arbetar mot en föreställd positiv framtid som ger en känsla av kontroll.

Genom aktiva dagar kan de vidare trycka undan negativa tankar som tidigare beskrivet. De som inte lika tydligt kan visa sig deserving genom arbete och bygga för en positiv framtid finner det svårare att uppleva kontroll över sitt liv.