Livsstilsideal

I Stiers resonemang om individens jakt på en attraktiv identitet i det senmoderna samhället, konstaterar han att ”strävan efter idealsamhället har ersatts av en strävan efter att bli en idealmänniska, eller snarare skapa en idealiserad image av sig själv, som kan beundras av såväl en själv som av andra människor” (2012:9).

Både den goda, högutbildade samhällsmedborgaren och den framgångsorienterade, målrationella entreprenören kan ses som exempel på en sådan ”idealiserad image”. De står för vissa värden och för en viss livsstil som kan anses vara talande för vår tid. Stier (2012) framhåller också att dessa typer av ideal formas av samhällets rådande normer om vad en lyckad och framgångsrik människa är och gör.

Även om den goda samhällsmedborgaren och den framgångsorienterade entreprenören har diskuterats som två olika kategorier, förefaller de likväl bygga på samma uppfattningar om vad som definierar den lyckade och framgångsrika människan.

30

Först och främst kan en konstatera att den lyckade och framgångsrika människan har ett attraktivt yttre. Hen är smal, välklädd och ljushyllt. Hen är också fokuserad på individuellt självförverkligande. Då strävandet efter att bli en idealmänniska kan ses som en ett resultat av samtidens fokus på den enskilde individen, är det föga förvånande att självförverkligandet får ett så stort utrymme i broschyrerna. Betoningen på individuellt självförverkligande skulle kunna förklara varför det ställs krav på att eleverna ska vara målmedvetna och drivna: de ska ha en tydlig bild av vad de vill uppnå och vara tillräckligt motiverade för att med skolornas hjälp åstadkomma detta.

Intimt sammankopplat med individuellt självförverkligande blir personlig utveckling i broschyrerna. Eleverna ska inte bara uppnå mål och förverkliga drömmar, de ska också ha utvecklats på vägen. En tidigare elev från TBS beskriver hur han innan han började på skolan var en vanlig, dataspelande femtonåring utan någon exakt framtidsplan. Men mötet med TBS förändrade honom:

Mitt val skulle komma att bli ett stort steg i min personliga utveckling. […] Jag började utveckla min sociala förmåga […] men framförallt har jag [genom TBS] skaffat mig en plattform för min fortsatta karriär. Jag har nu jobb och en klar riktning för mitt liv (TBS, 2011:3).

Beskrivningen av hur eleven gått från planlös till målmedveten påminner om språkbruket i samtida självhjälpslitteratur. I Giddens diskussion av de samhällsförändringar som kommit att ske under senmoderniteten, noterar han att ”[t]erapi, inklusive självterapi, både uttrycker denna förändring och skapar program för dess genomförande i form av självförverkligande” (1999:101). Thomas Johansson skriver i Makeovermani. Om Dr Phil, plastkirurgi och illusionen om det perfekta jaget (2006) att självhjälpslitteraturen i det osäkra, ständigt föränderliga senmoderna samhället erbjuder en ”paketlösning” där individen kan konstruera sitt eget liv (Johansson, 2006). De senaste decennierna har självhjälpslitteraturen utvecklats till att bli alltmer fokuserad på individuellt självbefinnande, status och pengar (Johansson, 2006). Liknande paketlösningar erbjuder TBS i beskrivningen av hur den före detta eleven gick från planlös till målmedveten. Likt en självhjälpsbok ska gymnasieskolan finnas där som stöd och vägledning i elevens väg till självuppfyllande: ”Med en stark vilja och JENSEN i ryggen kan du nå dina mål!” (Jensen, 2012:4). Att skolan ska stötta eleven till att finna motivation och sin egen inre drivkraft påpekas i både Borgarskolans, ProCivitas, TBS:s och JENSEN:s broschyrer. Självhjälpslitteraturen och gymnasiebroschyrernas gemensamma drag kan förklaras utifrån en ökad tilltro till enkla

31

lösningar som ska ge ett tydligt utfall. Den nischade, affärsinriktade gymnasieskolan blir i sig ett utfall av att sådana värden premieras i samhället.

Framhävandet av individuell, personlig utveckling hänger också ihop med sökandet efter den avundsvärda och attraktiva identitet som Stier (2012) diskuterar, och som ytterst handlar om strävan efter att bli en idealmänniska. Att söka efter en önskvärd identitet blir detsamma som att utvecklas. De ideal som förespråkar personlig utveckling kan alltså förstås utifrån tanken att kontinuerlig utveckling och självförverkligande leder till att den egna identiteten kan ersättas av en mer tilltalande sådan.

I begreppet ”personlig utveckling” såväl som i sökandet efter en lämplig identitet, kan en föreställning om att stagnation vore förödande för individen urskiljas. Samma föreställning genomsyrar de livsstilsideal som broschyrerna konstruerar där en framgångsrik och lyckad individ ständigt är upptagen. Stier (2012) menar att icke- produktivitet och sysslolöshet i det västerländska, kapitalistiska samhället står för låg status. Människan identifierar sig själv såväl som andra genom sina prestationer och aktiviteter. Att vara upptagen, ständigt på väg och helst också framgångsrik blir därför en viktig del av individens sociala kapital (Stier, 2012).

Samtliga skolor erbjuder därför lösningar som i praktiken kan erbjuda sysselsättning dygnet runt; förutom att studera förväntas eleven vara aktiv i elevkåren och andra sociala aktiviteter och ska helst även vara en framgångsrik atlet och internationell ”globetrotter” som reser världen runt på grund av studentutbyten eller ”businesstrips”. Den ram som skolorna skapar gör att det blir naturligt att exempelvis Borgarskolan lyfter fram en före detta elev som under sin gymnasietid framgångsrikt kombinerade studier och idrott. Den före detta eleven uttrycker sin tacksamhet för den stöttning och möjlighet att förverkliga sina drömmar som Borgarskolan gav honom och som gjort att han idag studerar på Handelshögskolan samtidigt som han spelar squash på elitnivå (se Borgarskolan, 2012:11).

Ett ytterst tydligt exempel på en upptagen och föränderlig människa är JENSENS grundare och VD Håkan Jensen:

Jag är en före detta cyklist på internationell elitnivå, civilekonom, lärare på universitetet och har en karriär inom näringslivet bakom mig. JENSEN s utbildningskoncept Träning för verkligheten bygger på dessa erfarenheter. Vi tar lärdom från forskning och inspireras av företag och skolor som når internationella toppresultat (JENSEN, 2012:22).

32

I framställningen av sig själv Håkan Jensen förkroppsligar alla de ideal som uttrycks i broschyrerna; han har kombinerat akademiska framgångar med en karriär inom näringslivet samtidigt som han utfört idrottsliga prestationer på elitnivå. Dessa prestationer, såväl som Jensens engagemang för skola och utbildning samt det faktum att han säger sig betala all skatt i Sverige, gör honom på en gång till den framgångsrike entreprenören och den gode samhällsmedborgaren. Utifrån de normer och värderingar broschyrerna förmedlar, är Håkan Jensen helt enkelt den ideala människan.

33

5 Slutsats och diskussion