Lagkrav:
Enligt krav i miljöbalken ska alltid bästa möjliga plats väljas när man ska lokalisera en skola. Du som är verksamhetsutövare ska motivera valet av plats i din anmälan. Enligt domstolspraxis omfattas såväl skolans inomhus- som utomhusmiljö av
verksamhetsutövarens ansvar och båda aspekterna ska därför uppfylla kravet på bästa lokalisering.
Luftföroreningar och buller Lagkrav:
Det finns miljökvalitetsnormer för luft och riktvärden för olika typer av buller som reglerar vilken luftkvalitet respektive vilka ljudnivåer som kan accepteras.
Miljöbalken (1998:808) 2 kap 3 §, genom domstolsbeslut i mål M 238-2000, 9 kap 3 och 9§§, Luftkvalitetsförordning (SFS 2010:477)
Miljöförvaltningens råd:
Miljöförvaltningen anser inte att skolor ska placeras vid kraftigt trafikerade gator eller nära industrier och större garage. Detta eftersom risken för exponering för förhöjda halter av luftföroreningar och buller är stor. Kontakta gärna miljöförvaltningens miljöövervakningsgrupp innan du etablerar en skola. Då kan du få fakta om
luftkvaliteten i det aktuella området. Det får inte finnas risk för att miljökvalitetsnormer för luftföroreningar överskrids på platsen, eftersom det kan medföra en uppenbar risk för elevernas hälsa i strid mot miljöbalkens krav. Miljöbalken ska tillämpas så att människors hälsa skyddas mot skador och olägenheter. Bestämmelserna syftar till att främja en hållbar utveckling för kommande generationer. Miljömålen har tillkommit för att tolka dessa regler. Även etappmålen inom det nationella miljömålet ”frisk luft” ska därför klaras, särskilt där grundskoleelever ska vistas. Forskning kan dock inte påvisa någon säkerställd nivå där luftföroreningshalterna inte medför några negativa
hälsoeffekter. Ju lägre halter desto bättre är det för eleverna. Idag byggs många
flexiskolor vilket är ett ytterligare argument för att bygga skolor där miljön passar barn i alla åldrar. (Flexiskolor kan enkelt byggas om för att nyttjas av förskoleverksamhet.) Buller från väg- och tågtrafik får inte vara för höga – varken inomhus i rum för undervisningsverksamhet eller ute på skolans uteplats eller gård. Malmö stad har genomfört en bullerkartläggning som ger vägledning om vilka platser i staden som är bäst lämpade för en skoletablering med tanke på trafikbuller. Skolans friyta utomhus ska vid behov bullerskyddas så att trafikbullernivåerna på de områden där eleverna vistas mest (minst 85 procent av friytan) inte överskrider 55 decibel (dBA) ekvivalentnivå samt 70 dBA maximalnivå. Tänk också på om det finns verksamheter i närheten som har fläktar eller transporter som kan störa.
Om en skola etableras på en plats där luftföroreningar och bullernivåer är för höga kan det innebära avsevärda kostnader eller i vissa fall vara omöjligt att åtgärda.
Skolan bör inte placeras så att verksamheten stör de som bor runtomkring. Om skolan ligger i ett flerbostadshus är det särskilt viktigt att tänka på placering, utformning och hänsyn. Miljöförvaltningen rekommenderar inte att skolors utemiljöer finns på bostadsgårdar som är mindre än 3 000 kvadratmeter eller på bostadsgårdar intill hårt trafikerade vägar. Detta eftersom många som bor där har behov av en tyst gård.
Buller på innergårdar och i boendemiljöer i Malmö – Miljöförvaltningen 2005 Svensk standard för krav på ljudisolering och akustik
Miljöförvaltningen informerar – Miljöhus och soprum för hushållsavfall
Miljömålsportalen, ”frisk luft” – http://www.miljomal.nu/sv/Miljomalen/2-Frisk-luft/
SCARP -Om luftförororeningar och luftföroreningars effekter, Naturvårdsverket, www.scarp.se
Föroreningar i mark och byggnad
Lagkrav:
Det är viktigt att byggnaden och marken där skolan planeras är fri från föroreningar.
Det är din skyldighet som verksamhetsutövare att se till att marken uppfyller kraven för känslig markanvändning enligt Naturvårdsverkets definition. Kontakta alltid
miljöförvaltningen i denna fråga.
Om du startar en skola i en befintlig byggnad ska lokalerna vara undersökta vad gäller föroreningar från tidigare verksamheter och även PCB-inventerade. Om det finns PCB eller andra föroreningar i lokalerna måste fastigheten saneras så att gällande lagkrav uppfylls. Om PCB tidigare har funnits i lokalerna ska den omgivande marken undersökas för eventuellt behov av sanering.
Miljöbalken (1998:808)
Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Förordning (2007:19) om PCB m.m.
Miljöförvaltningens råd:
Markprover ska säkerställa att det inte finns föroreningar i marken. Om det finns
föroreningar ska dessa tas bort. Om du redan har tillräcklig kunskap om marken behöver du inte göra markprover, men det är fortfarande ditt ansvar som verksamhetsutövare att se till att marken är giftfri. Innan marksanering sker ska anmälan om detta göras till
miljöförvaltningen. Om tidigare verksamheter hanterat kemikalier eller farligt avfall kan provtagning av luft inomhus och av byggnadsmaterial vara nödvändiga för att visa att byggnaden inte innehåller farliga ämnen.
Elektromagnetisk strålning Lagkrav:
Eftersom det saknas fastställda gränsvärden för långvarig exponering av
elektromagnetisk strålning gäller miljöbalkens försiktighetsprincip. Detta innebär att tänkbara och möjliga skador och olägenheter ska förebyggas av dig som är
verksamhetsutövare.
Det övergripande syftet med försiktighetsprincipen är att på sikt reducera exponeringen för magnetfält i vår omgivning för att minska risken att människor eventuellt kan skadas.
Miljöbalken (1998:808) 2 kap 3§ 9 kap 3 och 9§§
mer. Utöver denna högre nivå bör möjligheterna att reducera strålningsnivåerna vid bostäder, skolor och andra känsliga områden beaktas.
I samband med nyexploatering av byggnader där människor stadigvarande vistas, samt magnetfältgenererande anläggningar, ska dessa alltid lokaliseras så att påverkan av uppkomna magnetfält begränsas. Vid nyexploatering av skollokaler bör av
försiktighetsskäl 0,2 mikrotesla (T) stadigvarande inte överskridas (Boverkets rekommendation). Vid nybyggnation bör elinstallationer utformas så att risken för vagabonderande strömmar blir så liten som möjligt. Detta görs till exempel genom att ett så kallat femledarsystem installeras.
Myndigheterna Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar gemensamt följande:
”Om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen för elektromagnetisk strålning begränsas.”
Strålsäkerhetsmyndigheten allmänna råd (2008:18) om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält
Utemiljön
Forskning visar att barn mår bättre och är friskare när de visats ute i gröna områden jämfört med inomhus. På skolor som har en rymlig utemiljö med träd, buskage och kuperad terräng får eleverna möjlighet till en ökad fysisk aktivitet. Deras
koncentrationsförmåga förbättras och lek och motorik utvecklas på ett bra sätt. En bra grön miljö ger extra möjligheter för social, emotionell och kognitiv utveckling hos eleverna. Detta minskar, enligt Folkhälsoinstitutet, stress och risken för psykiska
problem bland eleverna. Naturvistelse och utomhuspedagogik ger även ökad motivation och självkänsla samt stärkt kommunikationsförmåga och bättre gruppsammanhållning bland barn och unga i skolåldern. Forskning kring skolträdgårdar visar att barn som aktivt jobbar med odling uppvisar ett större intresse för matens ursprung och är mer benägna att göra bättre och hälsosammare val när det gäller livsmedel.
För många elever i Malmö är vistelsen på skolgården ofta den enda tid under dagen de vistas utomhus, särskilt vintertid. Därför är utomhusmiljöerna på skolorna viktiga för eleverna och deras hälsa. Att det finns plats för lek och spontanidrott på skolans område är viktigt.
Folkhälsoinstitutet (www.folkhalsoinstitutet.se) Lagkrav:
Miljöbalken slår fast att människors hälsa och miljön ska skyddas mot skador och
Miljöförvaltningens råd:
Alla barn ska ha möjlighet att leka utomhus i hälsosamma och inspirerande miljöer. Det är ett av målen i Malmö stad miljöprogram 2009-2020. I stadsbyggnadskontorets dialog-pm 2006:2 ”Förskolor i stadsbyggandet” hävdar man, i likhet med Socialstyrelsen, att 40 kvadratmeter per barn är en lämplig lekyta utomhus på förskolor. En undersökning av förskolor i Malmö visar att gränsen för när en förskolegård fungerar för verksamheten går vid 30 kvadratmeter friyta per barn. Med fungerande menas till exempel
variationsrik, tillräcklig plats för rörelse, utrymme för växtlighet och låg grad av slitage.
Friyta definieras generellt som yta avsedd för till exempel motion, rekreation, lekplats eller bollplan. Med friyta menas alltså de ytor där eleverna kan leka och röra sig.
Idag börjar de flesta barn skolan redan vid sex års ålder. Yngre skolelever har likvärdigt behov av utevistelse som barn i förskoleålder. I skolor med äldre elever kan friytan minskas till 15 kvadratmeter per elev. I gymnasieskolor har eleverna också behov av raster och socialt umgänge utomhus, men generella rekommendationer har inte utarbetats.
Utemiljön ska helst vara en naturlig och integrerad del av skolan och kunna användas spontant i den dagliga verksamheten. Bäst är det därför om den ligger i direkt anslutning till skollokalen.
Utemiljön har stor betydelse för barns utveckling och lärande samt utgör en viktig del av barnens uppväxtvillkor. Det behövs en utemiljö som ger utrymme för såväl
platsbundna lekar, som utforskande aktiviteter.
Om det inte finns tillräckliga ytor utomhus ska du motivera hur skolan har tänkt erbjuda eleverna en fullgod utomhusmiljö. Se också till att ytor för bil- och cykelparkering räknas bort från den totala yta eleverna har tillgång till utomhus. Enligt plan- och bygglagen ska du prioritera utemiljön för eleverna över plats för bilparkering. Ta hjälp av Malmö Naturskolas manual ”Lekvärdefaktor - Inspiration till grönare skolgårdar med barnperspektiv” för att värdera och planera för en skolgårds så kallade lekvärdefaktor.
Här bedöms bland annat gårdens tillgänglighet, vegetation och topografi.
Det är viktigt att utegården har solskydd på sommarhalvåret för att minska elevernas exponering för UV-strålning. Skolgårdar bör därför ha tillgång till naturlig skugga, vilket kan åstadkommas med träd, växter och växtbeklädda pergolor.
Skolans utemiljö kan vara ovanpå ett tak om denna yta finns i direkt anslutning till lokalerna. Bjälklaget bör tåla ett jordlager med växtlighet som gräs, buskar och träd, men det går också att plantera i odlingslådor. Tänk på att gårdar placerade på tak kan vara utsatta för kraftiga vindar och stark solinstrålning och planera efter det.
Miljöprogram för Malmö stad 2009-2020 Plan- och bygglagen (2010:900) 8 kap 9-11§§
Socialstyrelsens allmänna råd 1989:7 Lokaler & miljö i förskola och fritidshem (upphävdes 1998) Dialog-pm 2006:2 Förskolor i stadsbyggandet – Malmö stadsbyggnadskontor oktober 2006 Förskola – betydelse av utevistelse Folkhälsoinstitutets uppslagsverk barn och unga
Lekvärdefaktor. Inspiration till grönare skolgårdar med barnperspektiv. Emma Pålsson. Malmö Naturskola.