Förslag till att ersätta vägledningen: Starta grundskola/gymnasieskola; Lagkrav och miljöförvaltningens råd MN

(1)

(2)

(3)

(4)

Malmö stad

Miljöförvaltningen ^{1 (3)}

Datum Tjänsteskrivelse

2018-10-31 Vår referens

Beatriz Gomez Leal miljöinspektör

Förslag till att ersätta vägledningen: Starta

grundskola/gymnasieskola; Lagkrav och miljöförvaltningens råd

M N-2018- 01382

Sammanfattning

Starta grundskola/gymnasieskola; Lagkrav och miljöförvaltningens råd är miljöförvaltningens väg- ledning för nybyggnad av skollokaler och ombyggnad eller tillbyggnad av befintliga lokaler.

Den sammanfattar hur miljöbalken, livsmedelslagstiftningen och deras föreskrifter styr utformningen av skolor samt de råd som miljöförvaltningen arbetar efter. Vägledningen om- fattar skollokaler i både kommunal och privat regi. Eftersom lagkrav och allmänna råd har förändrats behöver vägledningen uppdateras. Ett nytt dokument har därför skapats vilket även ska göra det smidigt att följa den nya utformningen för anmälan av grundskolor och gymnasieskolor. Dokumentet ska fungera som ett stöd för de som driver, arbetar med eller vill starta en skola.

Förslag till beslut

1. Miljönämnden upphäver Starta grundskola/gymnasieskola; Lagkrav och miljöförvaltningens råd som antogs i miljönämnden 2013-06-25.

2. Miljönämnden antar den nya vägledningen Starta grundskola/gymnasieskola; Vägledning, lagkrav och miljöförvaltningens råd för dig som driver, arbetar med eller vill starta grundskola eller gymnasieskola.

Beslutsunderlag

• Tjänsteskrivelsen, daterad 2018-10-31

• Bilaga 1 – Starta grundskola/gymnasieskola; Lagkrav och miljöförvaltningens råd (Antagen av miljönämnden 2013-06-25).

• Bilaga 2 – Starta grundskola/gymnasieskola; Vägledning, lagkrav och miljöförvalt- ningens råd för dig som driver, arbetar med eller vill starta grundskola eller gymnasieskola (uppdaterad version).

(5)

2 (3)

Beslutsplanering

Miljönämnden, 2018-11-20

Beslutet skickas till

Grundskoleförvaltningen, Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, serviceförvalt- ningen samt läggas upp på Malmö stads hemsida.

Ärendet

Malmö är en växande stad med många nya undervisningsverksamheter varje år. Grundskolor och gymnasieskolor är anmälningspliktiga undervisningsverksamheter enligt 38 § Förord- ningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Detta innebär att miljöförvaltningen som tillsynsmyndighet tar emot, granskar och handlägger anmälan om att starta grundskola och gymnasieskola. För att underlätta för verksamheterna som anmäler sin verksamhet har mil- jöförvaltningen tagit fram en vägledning som antagits i nämnden 2013-06-25.

Miljöförvaltningen har uppmärksammat att det finns delar i den gamla vägledningen som innehåller lagar som upphört och råd som inte längre används. Detta skapar en otydlighet mellan verksamheten och miljöförvaltningen gällande vilka lagkrav och råd som gäller i samband med anmälningsprocessen.

För att undvika felaktig eller missvisande vägledning ser miljöförvaltningen ett behov att uppdatera vägledningen. Det har även tillkommit ny praxis gällande inomhus- och utomhus- ytor på grundskolor vilket är ytterligare en anledning till att vägledningen behöver uppdateras.

I den nya vägledningen har vi ändrat vår bedömning för buller. Vi har sedan tidigare gjort bedömningen att minst 85 % av utemiljön ska ha en ljudnivå som inte överstiger 55 dB. I september 2017 kom Naturvårdsverket med nya riktlinjer för buller på skolgårdar från väg- och spårtrafik. Riktlinjerna säger att det inte får bullra över 50 dB på nya skolgårdar i utemiljö som är avsedd för lek, vila och pedagogisk verksamhet. För äldre skolgårdar gäller fortfarande 55 dB. Vår bedömning gällande ytor inom- och utomhus har även modifierats efter domarna från mark- och miljööverdomstolen som kom i juni 2018. I besluten framgår att vi inte kan ställa krav på ytornas storlek enligt miljöbalken. I vägledningen har vi istället angivit våra rekommendationer som är samma som i dokumentet Friytor och förskolor och skolor – riktlinjer från stadsbyggnadsnämnden i Malmö (2016). I den nya vägledningen har vi även lagt stor vikt på utemiljöns utformning och kvalitet då vi är begränsade i vilka krav vi kan ställa på ytornas storlek. Detta innefattar bland annat att vi lagt till mer detaljerad bedömningsgrund för exempelvis skugga där vi rekommenderar 50 % solskydd vid vanligt använda lekställen.

Utformningen av den nya vägledningen är gjord för att läsaren lätt ska kunna följa så som anmälningsblanketten är uppbyggd. Vi har därför flyttat de delar i den gamla vägledningen (exempelvis avfall, allergi och kemikaliehantering) som inte innefattas i anmälan till en egen sektion som ingår i det vi granskar vid våra platsbesök.

(6)

3 (3)

Barnkonventionen

Barnkonventionen har beaktats vid handläggningen av detta ärende på följande sätt. Bar- nens bästa är satt i främsta rummet. Varje barn har rätt till bra hälsa, utveckling, lek och vila anpassad till barnets ålder. Denna tillämpning av konventionens bestämmelser är också i enlighet med miljöbalkens portalparagraf (1 kap 1§) som säger att miljöbalken ska tilläm- pas så att nu och kommande generationer ska tillförsäkras en hälsosam miljö.

Förslaget har utarbetats av Camilla Nilsson, miljöinspektör och Beatriz Gomez Leal, miljöinspektör. Samråd har skett med Eva Klamméus, kommunikatör, miljöinspektör Da- vid Lindsjö samt ställföreträdande avdelningschef Ulrica Adelbris vid avdelningen miljö- och hälsoskydd.

Ansvariga

Jeanette Silow

Tillförordnad miljödirektör

Ulrica Adelbris

Tillförordnad avdelningschef

Avdelningen för miljö- och hälsoskydd

(7)

(8)

(9)

(10)

Malmö växer så det knakar, vilket ökar behovet av undervisningsverksamheter i staden. Innan du startar en skola måste du anmäla verksamheten till oss på miljöförvaltningen. Vi granskar sedan lämplighet utifrån den plats och de lokaler du valt samt hur ni bedriver verksamheten utifrån elevernas

hälsoskyddsperspektiv.

När du har skickat in anmälan, vi har granskat den och verksamheten varit i gång i cirka sex månader kommer vi att genomföra ett platsbesök. Detta innebär att en eller två av miljöförvaltningens inspektörer åker ut till verksamheten och följer upp hur ni efterlever miljöbalkens bestämmelser i syfte att erbjuda en god hälsa och miljö för eleverna. Vi gör det genom att bland annat gå runt i era lokaler, granska er egenkontroll och prata med personalen.

Denna vägledning är upplagd så att du som sökande ska kunna följa stegen i anmälningsblanketten och samtidigt få god information om lagkrav och miljöförvaltningens rekommendationer. Vägledningen beskriver de lagkrav som alla måste uppfylla. Observera att det finns fler lagar som styr utformningen av skolor: till exempel skollagen, livsmedelslagen och plan- och bygglagen. Dessa gäller parallellt med miljöbalken.

För att göra processen lättare för dig rekommenderar vi att du skickar in anmälan samtidigt som du söker bygglov. På så sätt kan du i tidigt skede och ungefär samtidigt få beslut om lokaliseringens lämplighet både utifrån miljöbalken och plan- och bygglagen.

Miljöförvaltningen är tillsynsmyndighet både utifrån miljöbalken och livsmedelslagen. Det är två separata tillsynsområden, denna vägledning rör främst anmälan enligt miljöbalken.

(11)

Miljöförvaltningens uppgift är att säkerställa en god hälsa och miljö i Malmö. Detta arbetar vi med bland annat genom olika typer av förebyggande arbete och genom tillsyn. Det är av den anledningen vi kontrollerar att bestämmelserna i miljöbalken (1998:808) och i livsmedelslagstiftningen följs. Vid tillämpning av lagkraven beaktar vi även lokala, regionala och nationella miljömål samt FN:s

barnkonvention i de avvägningar som görs. Vi arbetar också med att stödja och utveckla din verksamhets förebyggande miljö- och hälsoskyddsarbete.

I miljöbalken står det att tillsynsmyndigheten (det vill säga miljöförvaltningen) ska vara särskilt noga med att kontrollera lokaler där det bedrivs undervisning, till exempel grundskolor och gymnasieskolor. För handläggning av anmälan tar vi ut en avgift. För etablerade skolor betalas en årlig tillsynsavgift.

Avgifternas storlek är beslutade i kommunfullmäktige.

Det är du som är verksamhetsutövare som har det fulla ansvaret för att skolan uppfyller kraven på sund och hälsosam miljö utomhus såväl som inomhus. Du ska skicka in två typer av anmälningar: en anmälan enligt miljöbalken och en enligt livsmedelslagen till miljöförvaltningen.

(12)

Vi rekommenderar att steg 1 skickas in parallellt med bygglovet som skickas till stadsbyggnadskontoret. I steg 1 beskriver du verksamhetens grundförutsättningar: att lokaliseringen är lämplig och anpassad efter elevernas behov. När vi ser att platsen är lämplig för att bedriva skolverksamhet fattar vi ett beslut om att steg 1 är klart. Vi går därefter vidare till steg 2 som rör verksamhetens lämplighet.

I enlighet med miljöbalken ska du alltid välja bästa möjliga plats vid lokalisering av en skola (miljöbalken 2 kap 6 §). Platsen ska vara lämplig för skola och kunna uppnås med minsta möjliga intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön.

Du som är verksamhetsutövare ska motivera valet av plats i din anmälan. Enligt domstolspraxis omfattas såväl skolans inomhus- som utomhusmiljö av verksamhetsutövarens ansvar och båda aspekterna ska därför uppfylla kravet på bästa lokalisering.

(13)

Luftkvaliteten runt skolan ska vara god. Det är du som verksamhetsutövare som ansvarar för att välja en lämplig placering utifrån vägtrafik, industrier och annat som kan påverka luftkvaliteten. Det finns miljökvalitetsnormer för luft som reglerar vilken luftkvalitet som kan accepteras. Skolor ska helst inte placeras vid kraftigt trafikerade gator eller nära industrier och större garage då risken för luftföroreningar är stor. Om skolan placeras i område där det finns högre luftföroreningar än rekommenderat, krävs det att verksamheten utför åtgärder för att förbättra luftkvaliteten i skolan. Även delmålen inom det nationella miljömålet ”frisk luft” ska klaras. Gränsvärdet för luftföroreningar är 20 µg/m3, om halten är högre än det är det ingen lämplig plats för att bedriva skolverksamhet.

Kontakta gärna miljöförvaltningens enhet för miljöövervakning och analys innan du etablerar en kola, Du kan kontakta dem på telefonnummer 040-34 10 00. Där kan du få fakta om luftkvaliteten i det aktuella området. Det får inte finnas risk för att miljökvalitetsnormer för luftföroreningar överskrids på platsen, eftersom det kan medföra en uppenbar risk för elevernas hälsa i strid mot miljöbalkens krav.

Figur 1: Kartan visar luftföroreningshalter (mikrogram kvävedioxid/m3) i Malmö och är gjord via en beräkningsmodell. Modellen använder olika typer av utsläppskällor så som till exempel vägtrafiken, den lokala geografin och meteorologiska variationer för att beräkna halten av luftföroreningar.

Lagar, råd och rekommendationer:

Boverkets rapport 2015:8 Gör plats för elever och unga - En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö

Luftkvalitetsförordning SFS 2010:477 Miljöbalken 2 kap 6 § och 9 kap 3 och 9 §§

Miljööverdomstolen 2011-04-19, dom M4256-10 Nationella miljömålet Frisk luft

(14)

Skolor ska helst inte placeras vid kraftigt trafikerade gator eller nära industrier och större garage då risken för buller är stor just i dessa områden. Buller från väg- och tågtrafik får inte vara för höga, varken inomhus på skolan eller ute på skolans uteplats eller gård.

Buller påverkar vår hälsa och vår möjlighet till en god livskvalitet. Det påverkar människor olika beroende på vilken typ av buller det är, vilken styrka det har, vilka frekvenser det innehåller och hur det varierar över tid. Det är även av betydelse i vilken situation vi utsätts för det. Förutom att vi blir störda av buller kan det även påverka vår prestation, inlärning och sömn negativt. Det är svårare att behålla koncentrationen på en specifik uppgift i en bullrig miljö än i en tyst miljö. Bullret är tröttande och sänker prestationsförmågan.

Elevers inlärning försämras mer av bullerstörningar än vuxnas. I synnerhet påverkas elever med

hörselnedsättning, läs- och skrivsvårigheter, ADHD och elever med annat modersmål än det som talas i klassrummet.

Naturvårdsverket kom med nya riktlinjer gällande buller på skolgårdar från väg- och spårtrafik i september 2017. I dessa framgår att buller från väg-och spårtrafik på nya skolgårdar inte får överskrida 50 decibel (dBA) ekvivalentnivå eller 70 dBA maximalnivå i utemiljö som är avsedd för lek, vila och pedagogisk verksamhet. Med ny skolgård avses skolgårdar vid skolor, förskolor eller fritidshem som tas i drift eller inkommer som remiss eller anmälan till tillsynsmyndigheten efter det att vägledningen publicerats, september 2017. För äldre skolgårdar gäller att ljudnivån inte får överskrida 55 dBA. Enligt

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus får det inte bullra mer än 30 dBA inomhus.

Även om det finns gränsvärden är det så klart bra om man kan välja en lokalisering där bullret ligger långt ifrån gränsvärdena. Ju tystare miljö, desto bättre för eleverna.

Malmö stad har genomfört en bullerkartläggning som ger vägledning om vilka platser i staden som är bäst lämpade för en skoletablering med tanke på trafikbuller (figur 2). Det är också viktigt att tänka på att om det finns verksamheter i närheten som har fläktar, frekventa transporter eller annat som också kan ge upphov till buller.

Kontakta gärna miljöförvaltningens enhet för miljöövervaknings och analys innan du etablerar en förskola.

Du kan kontakta dem på telefon 040-34 10 00. Där kan du få fakta om bullernivå i det aktuella området.

(15)

Figur 2. Malmö stads kartläggning av buller. Kartan visar beräknade bullervärden 2 meter ovan mark från vägtrafik. Ljudnivåerna är beräknade 2017 utifrån beräknade trafikmängder, och utförd på uppdrag av miljöförvaltningen.

Det är ditt ansvar som verksamhetsutövare att se till att marken säkerställts som lämplig utemiljö för barn innan den kan tas i anspråk. Malmö är en gammal industristad och på mycket av den mark vi vill använda har det tidigare funnits industrier som har förorenat marken. Marken på den plats du väljer ska vara lämplig för barn att vistas på. Med lämplig menas att du måste ha kunskap om att marken inte innehåller föroreningar i halter som överskrider kraven för så kallad känslig markanvändning. Att det har varit förskola på platsen sedan tidigare är inte en garanti för att marken är säker för ändamålet.

Om markprover visar att det finns föroreningar som överskrider riktvärdena för känslig markanvändning kan skyddsåtgärder behöva vidtas. Kontakta alltid enheten för mark och vatten på miljöförvaltningen i denna fråga. När du ska göra en markprovtagning ska du anlita en oberoende sakkunnig konsult som utför markprovtagningen i enlighet med SGF standard 2:2013. Efter provtagning ska rapporten skickas till miljöförvaltningen som då startar ett ärende för handläggningen. Marken kan sedan tidigare ha undersökts på föroreningar. Om miljöförvaltningen har granskat markföroreningsrapporten ska det finnas ett

diarienummer för detta ärende som du kan hänvisa till i anmälningsblanketten.

Lagar, råd och rekommendationer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus (FoHMFS 2014:13) Miljöbalken 9 kap 3 och 9 §§

Miljööverdomstolen 2011-04-19, dom M4256-10

Naturvårdsverkets Riktvärden för buller på skolgård från väg- och spårtrafik (NV-01534-17)

Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMVH 1998:899)

(16)

Ytor inomhus ska vara av sådan storlek att det inte finns risk för olägenhet för eleverna att vistas där.

Många elever på liten yta kan medföra ökad smittspridning, problem med ventilation och buller samt ge ett ökat slitage på lokaler och inredning. I anmälan ska det tydligt framgå storleken på ytan inomhus.

Miljöförvaltningen rekommenderar en yta på minst 65 kvadratmeter till 30 elever.

Om det inte finns tillräckliga ytor inomhus ska du motivera hur skolan har tänkt erbjuda eleverna en tillfredställande inomhusmiljö.

Grundskolor:

Elever på grundskolor tillbringar en stor del av sin tid på skolans gård och utemiljöns storlek påverkar i likhet med innemiljön elevernas hälsa. Skolan ska ha en rymlig och stimulerande utemiljö som bjuder in till fysisk aktivitet. Detta ger bättre koncentrationsförmåga och tillfredsställande utveckling av lek och

motorik. Man har sett att för elever som tillbringar mycket tid utomhus minskar risken att sjukdomar sprids bland eleverna. Tänk på att den yta som kan beräknas är den yta som är att betrakta som lek- och friyta för elever. Med detta menas ytor avsedda för exempelvis motion, rekreation eller lekplats. Här ingår således inte bil- och cykelparkering eller liknande ytor.

Miljöförvaltningens rekommendationer för minsta friyta utomhus är 15 kvadratmeter per elev. Utemiljön ska helst vara en naturlig och integrerad del av skolan och kunna användas spontant i den dagliga

verksamheten. Bäst är det därför om den ligger i direkt anslutning till skollokalen.

Om det inte finns tillräckliga ytor utomhus ska du motivera hur skolan har tänkt erbjuda eleverna en fullgod utomhusmiljö.

Miljöbalken 1 kap 1 §, 2 kap 2 och 3 §§ samt 9 kap 3 och 9 §§

Boverkets allmänna råd (2015:1) om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, skolor, skolor eller liknande verksamhet

Friytor vid skolor och skolor – Riktlinjer från stadsbyggnadsnämnden i Malmö (2016) Miljöbalken 1 kap 1 §, 2 kap 2 § samt 9 kap 9 §

Miljöprogram för Malmö stad 2009-2020 Plan- och bygglagen (2010:900) 8 kap 9-10§§

(17)

Grundskolor:

Forskning visar att elever mår bättre och är friskare när de visats ute i gröna områden jämfört med inomhus. På skolor som har en rymlig utemiljö med träd, buskage och kuperad terräng får eleverna en ökad fysisk aktivitet. Deras koncentrationsförmåga förbättras och lek och motorik utvecklas på ett bra sätt. En bra grön miljö ger extra möjligheter för social, emotionell och kognitiv utveckling hos eleverna.

Detta minskar, enligt Folkhälsoinstitutet, risken för psykiska problem hos eleverna.

Natur- och parkområden bidrar till människors hälsa på ett positivt sätt. Forskning visar att vistelse i naturen leder till att man känner sig mindre stressad, friskare och gladare och att man orkar mer. Elever med natur i utemiljön har både bättre motorik och högre koncentrationsförmåga än elever med en naturfattig utemiljö, dessutom har de färre sjukdagar. Förutom att friluftsliv bidrar till bättre folkhälsa, bidrar det även till en meningsfull fritidssysselsättning och social gemenskap samt ett ökat

miljöengagemang.

Miljöförvaltningen ställer krav på att utemiljön uppnår viss kvalitet. Några saker som är viktiga att tänka på när man planerar skolans utegård är följande: Friytefaktor är ett begrepp som visar på gårdens kvalitet. För att bedöma om gården har en bra friytefaktor kan du ta hjälp av riktlinjer från stadsbyggnadsnämnden i Malmö - friytor vid förskolor och skolor. Vi använder oss av den när vi bedömer gårdens tillgänglighet, vegetation och topografi. Friytefaktorn ska uppnå en minst friytefaktor +3.Gården ska vara fungerande och vara variationsrik med lågt slitage. Miljöförvaltningen rekommenderar att 50 procent av gården har naturlig skugga vid vanligt använda lekställen. Det är viktigt att skolans gård har solskydd under

sommarhalvåret för att minska elevernas exponering för UV-strålning. Skolgården bör därför ha tillgång till naturlig skugga, vilket kan åstadkommas med träd, växter och växtbeklädda pergolor. Skolans lokaler behöver även vara anpassade så att man kan skydda dessa från solexponeringen. Detta kan åstadkommas med bland annat markiser för fönster.

Mikroplaster är ett material som har blivit vanligare att man använder på skolgårdar, lekplatser och i andra utrymmen. Oftast finns mikroplast i gummiasfalt, som fallskydd och vid konstgjort gräs.

Kommunfullmäktige fattade i april 2016 beslut att nämnder som upphandlar och hanterar produkter som innehåller mikroplaster, eller som kan bilda mikroplaster ska verka för en utfasning genom ersättning med alternativa, miljövänligare lösningar och produkter. Därför rekommenderar miljöförvaltningen att man inte planerar att anlägga mikroplaster på skolgårdana i Malmö. Men om ni anser att det finns ett behov av att använda konstgjorda material på skolgården, ska ni inkomma med en motivering som förklarar behovet.

Information om utemiljöns utformning och kvalitet kan skickas in i steg 2, men om du har den information som vi efterfrågar i steg 1 går det bra att skicka in detta redan nu.

Boverkets allmänna råd (2015:1) om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, skolor, skolor eller liknande verksamhet

Friytor vid skolor och skolor – Riktlinjer från stadsbyggnadsnämnden i Malmö (2016)

Länsstyrelserna och Strålsäkerhetsmyndigheten: Solskyddsfaktorer – Sju tips för säkrare lekplatser och friskare elever

Miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö

(18)

På skolan ska det finnas toaletter i lämpligt antal för att undvika smittspridning och att eleverna behöver hålla sig. Få toaletter kan leda till att eleverna avstår toalettbesök och inte dricker den mängd vätska de behöver. Det kan även medföra att de toaletter som finns används i så stor omfattning att det snabbt blir slitage vilket försvårar städning och ökar risken för smittspridning. Miljöförvaltningens rekommendationer är minst en toalett per påbörjat femtontal elever, det bör även finnas en separat personaltoalett.

Toaletterna ska utrustas med flytande tvål och engångshanddukar för att undvika smittspridning.

Tvättmaskin bör finnas i ett anpassat våtrumsutrymme och ha frånluftventilation. Tvättmaskinen bör alltså inte placeras i kök eller städutrymme.

Städutrymmet bör vara ventilerat och låsbart med möjlighet att hänga upp städutrustning. I städutrymmet behövs en utslagsvask och tillgång till varmt vatten. Tänk på att ren och smutsig städutrustning ska hållas separerade från varandra. Storleken på städutrymmet bör anpassas till verksamhetens omfattning och möjliggöra så att man undviker förvaring på golvet. Golvförvaring försvårar städning av utrymmet och ökar därmed risken för smittspridning och att redskapen inte hålls rena.

Information om toaletter kan skickas in i steg 2, men om du har den information som vi efterfrågar i steg 1 går det bra att skicka in detta redan nu.

Information om tvättrum och städutrymme kan skickas in i steg 2, men om du har den information som vi efterfrågar i steg 1 går det bra att skicka in detta redan nu.

(19)

Likväl som en skola kan utsättas för buller kan en skola också ge upphov till det. Det är viktigt att tänka på att skolor som placeras nära bostäder kan störa de boende. Ljudet som uppstår från verksamheten kan anses vara en olägenhet för de boende. För att undvika problem i framtiden är det viktigt att ha detta i åtanke när man väljer lokalisering av skolan.

Om skolan ligger i ett flerbostadshus är det särskilt viktigt att tänka på placering, utformning och hänsyn.

Tänk på att väggar, golv och tak på skolan ska vara tillräckligt ljudisolerade. Det är även bra om skollokalen har en egen entré. Beakta att ventilationsanläggningen också kan vara en källa till buller.

Skolans avfallshantering måste också skötas så att de boende runt omkring inte störs av nedskräpning och lukt.

Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd Mark- och miljööverdomstolen 2017-05-31 dom M 4876

(20)

När anmälan steg 1 är klar och miljöförvaltningen fattat beslut om att lokaliseringen av verksamheten är lämplig går vi vidare till steg 2. I anmälan steg 2 beskriver du verksamhetens och lokalens

grundförutsättningar. De ska vara anpassade efter elevernas behov och verksamhetens omfattning.

För att kunna göra en rättvis bedömning av din verksamhet behöver vi ha in en beskrivning hur du har tänkt använda lokaler och utemiljö. Detta hjälper oss att få ett helhetsperspektiv på hur skolan kommer att bedrivas från öppning till stängning. Skollokalen ska förstås vara anpassad efter din verksamhet. Detta är självklart om du bygger nytt, men det kan även kräva investeringar för att en befintlig lokal ska fungera som en bra skola. Även om lokalen tidigare använts för skolverksamhet behöver vi ändå ha en utförlig beskrivning utifrån förutsättningarna från din verksamhet.

Detta kan du som sökande fylla i redan i steg 1 om du redan då har all har den information som behövs. Tänk dock på att förutsättningarna ibland förändras, så om någon ändring skett sedan steg 1 så vill vi veta detta. För mer information om utemiljöns utformning och kvalitet kolla under anmälan steg 1 punkt 5 Utemiljöns utformning och kvalitet.

Lagkrav, råd samt rekommendationer

Förordningen (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

(21)

Luften i en lokal förorenas kontinuerligt av bland annat byggmaterial, inredning och människor. Med god ventilation renas luften på föroreningar och ger en god luftkvalitet. Dålig ventilation kan bland annat ge upphov till trötthet, irritation i ögon och luftvägar och allergiska reaktioner. Det är därför viktigt att lokalens ventilation är anpassad till skolverksamheten och att den regelbundet genomgår service.

Ventilationens luftflöde ska anpassas efter antalet personer som vistas i lokalen och efter det enskilda rummets storlek. Ventilationen ska vara dimensionerad så att uteluftsflödet motsvarar minst 7 l/s per person och med ett tillägg på 0,35 l/s per kvadratmeter golvarea samt att koldioxidhalten inte varaktigt överstiger 1 000 ppm i vistelsezonen. Tilluft till lokalerna bör vara uppvärmd under vinterhalvåret för att inte ge upphov till drag.

Fastighetsägaren är skyldig att regelbundet kontrollera fastighetens ventilationssystem med hjälp av en behörig besiktningsman. Den obligatoriska ventilationskontrollen, en så kallad OVK, ska utföras vart tredje år. Tänk på att en godkänd kontroll inte är en garanti för en god luftkvalitet eller att ventilationens luftflöden är anpassade efter det antal personer som normalt vistas i lokalen. Fastighetsägaren kan lämna uppgift på hur många personer lokalens ventilation är dimensionerad för.

För att miljöförvaltningen ska kunna göra en bedömning av ventilationen behöver ni kunna redovisa följande:

Ventilationsritning

Beräknat och uppmätt luftflöde i liter per sekund per rum Golvarea kvadratmeter per rum

Beräknat maximalt antal personer (elever + personal) som vistas per rum.

Uppgifterna kan med fördel redovisas på ett och samma dokument, gärna sammanställt i ett excellark. Se exempel nedan:

Rumsbeteckning Golvyta Tilluft Frånluft Max personbelastning

nr 343 30 kvm 160 l/s 60 l/s 21 st

nr 210 40 kvm 180 l/s 50 l/s 23 st

I nya byggnader bör ventilationen gå på full drift dygnet runt det första året. Nya material utsöndrar mer kemikalier än gamla och det är viktigt att de ventileras ut även den tid på dygnet när det inte är

verksamhet.

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation (FoHMFS 2014:18) Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd

(22)

Likväl som det kan bullra i skolans utemiljö kan det även bullra inomhus. Fasta installationer som ventilation får inte ge upphov till en ekvivalent ljudnivå högre än 30 dB. Buller på skolan kan vara tröttande och sänka inlärningsförmågan. Studier visar att elever med annat modersmål än det som talas i skolan har svårare att lära sig ett nytt språk i bullriga miljöer. Det är därför viktigt att skolan inte

överskrider 30 dB från fasta installationer. Det ska inte heller förekomma något lågfrekvent buller i verksamheten eftersom detta har en negativ hälsopåverkan med symtom som exempelvis trötthet, irritation, koncentrationssvårigheter och huvudvärk. Lågfrekvent buller uppstår vid en lägre frekvens än det för vanligt buller. Bullret kan kännetecknas som att det är mer dovt till karaktären och ”känns i kroppen”.

Specialsalar så som textil- och trä- och metallslöjd, hemkunskap, kemiundervisning, etc. ska utformas så att lokalerna är anpassade för verksamheten. För att föra bort föroreningar i luften kan särskilt punktutsug krävas, liksom säkerhetsanordningar. För specialsalar finns speciella krav, exempelvis hantering och förvaring av kemikalier, kragar på golvavlopp och färgavskiljare där penslar med mera rengörs. I

Detta kan du som sökande fylla i redan i steg 1 om du redan då har all har den information som behövs. Tänk dock på att förutsättningarna ibland förändras, så om någon ändring skett sedan steg 1 så vill vi veta detta. För mer information om toaletter och skötrum kolla under anmälan steg 1 punkt 6 Toaletter och Skötrum.

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus (FoHMFS 2014:13) Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd

Svensk Standard SS 25268; Byggakustik – Ljudklassning av utrymmen i byggnader – Vårdlokaler, undervisningslokaler, dag- och fritidshem, kontor och hotell

Detta kan du som sökande fylla i redan i steg 1 om du redan då har all har den information som behövs. Tänk dock på att förutsättningarna ibland förändras, så om någon ändring skett sedan steg 1 så vill vi veta detta. För mer information om tvättrum och städutrymme kolla under anmälan steg 1 punkt 7 tvättrum och städutrymme.

(23)

Miljöförvaltningen utför en inspektion på skolan sex månader efter att verksamheten har startat. Under inspektionen kontrolleras att de uppgifter som kom in i anmälan stämmer överens med genomförandet.

Inspektionen innefattar även kontroll på andra områden som kan tänkas utgöra risk för människors hälsa och miljö, se nedan.

Alla skolor är anmälningspliktiga. Det betyder att kraven är särskilt noga formulerade när det gäller verksamhetsutövarens egenkontroll. Egenkontroll ska finnas för att förebygga och förhindra att elever utsätts för till exempel buller, dålig ventilation, fukt, mögel, otillräcklig städning, radon och annat som kan påverka deras hälsa eller miljön negativt.

Skolor omfattas av flera lagstiftningar som gäller egenkontroll. Därför rekommenderas att rutinerna för kontroller enligt bland annat miljöbalken, arbetsmiljölagen och lagen om skydd mot olyckor

(brandskyddsdokumentation) samordnas.

Lagstiftningen anger inte exakt hur egenkontrollen ska utformas, men det finns krav på skriftlig dokumentation av vem som är organisatoriskt ansvarig. Dessutom behövs en förteckning över de kemiska produkter som hanteras på skolan och som kan innebära risker ur hälso- eller miljösynpunkt.

Miljöförvaltningen vill även att egenkontrollprogrammet ska innehålla skriftliga rutiner för hygien, städning och underhåll samt rutiner för felanmälan.

Ett egenkontrollprogram bör också innehålla en redovisning av olika risker som är förknippade med utevistelse, hur du hanterar risker och vad man gör för att förebygga dem. Om din skola delar utemiljö med annan verksamhet, alternativt vistas en stor del av tiden i offentliga parker, bör du ha rutiner för städning av utemiljön.

Du ska som verksamhetsutövare ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning för drift och kontroll (som t ex ventilation, grindar staket och värmesystem) hålls i gott skick.

Egenkontroll. Handbok 2001:3, Naturvårdsverket

Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll

(24)

För att minska risken för smittspridning är det viktigt med goda rutiner för hygien och städning. Som verksamhetsutövare ska du se till att skolan har städrutiner där det framgår vem som städar, var, hur, hur ofta och hur man felanmäler brister i städning. Rutinerna bör även innefatta städning av svåråtkomliga ytor, möbler, textilier, höga hyllplan, ventilationsdon och liknande. Rum där elever vistas varje dag samt hygienutrymmen ska städas dagligen. Tänk även på att utforma rummen så att de är lätta att städa.

Material, böcker och annat pedagogiskt material förvaras bäst i lådor som enkelt kan flyttas undan och skapa fria ytor. Förvaring i skåp är bra för att undvika dammansamlingar. Upphängda föremål ska regelbundet rengöras och ha tydligt nedskrivna rutiner för hur ofta det ska göras och vem som ansvarar.

Miljöförvaltningens rekommendation är att undvika att hänga upp föremål i papp, silkespapper, tyg eller liknande material som drar till sig damm och är svåra att torka av och få rena.

Det bör även finnas rutiner för vad personal och föräldrar ska göra vid infektionssjukdomar och hur material rengörs och desinficeras. Skriftliga rutiner bör även finnas för tvätt av gardiner, mattor och andra textilier.

För att minimera risken för tillväxt av bakterier, som till exempel legionellabakterier, behöver varmvattnet ha rätt temperatur. Vattnet i varmvattenberedaren, om sådan används, ska alltid hålla en temperatur på minst 60˚C och varmvattnet i tappstället ska vara minst 50˚C. Skolor bör efter längre uppehåll i

verksamheten, som till exempel sommaruppehåll, ha rutiner för att spola ur duschmunstycken i duschar med hett vatten. På så vis kan man undvika legionellabakterier som kan ha växt till i det stillastående vattnet i ledningarna. Denna rutin bör säkerställas i skolans egenkontrollprogram och kommer att följas upp av miljöförvaltningen i samband med tillsyn av skolan. Vid tappställen där det finns risk för skållning får reglering till en lägre vattentemperatur ske först vid blandaren.

Skollokaler bör utrustas med olika typer av akustisk dämpning. Vid nybyggnation ska svensk standard tillämpas. Miljöförvaltningen rekommenderar att de ekvivalenta ljudnivåerna i elevernas verksamhet inte överstiger 68 dBA. Detta gäller under de fyra timmar på skolan då det är som mest aktiviteter inomhus.

Den tid då eleverna är utomhus ska alltså inte räknas. Lokalens rumshöjd har betydelse för luftkvalitet och ljudmiljö och bör vid nybyggnad inte vara lägre än 2,7 meter. En annan rekommendation är att hyllorna på skolan ska gå hela vägen upp till taket.

HYFS - Delrapport 2006-2009 från projektet Hygiensjuksköterska i förskolan Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, skolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet FoHMFS 2014:19

Legionella, Risker i VVS-installationer (Handbok från VVS-installatörerna 2002)

Legionella i vattenledningar, rapport från Boverket, Smittskyddsinstitutet, VVS installatörerna 2006

Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd

(25)

Radongashalten ska alltid kontrolleras i lokaler där elever vistas. Mätvärdet för radongashalten får inte överstiga 200 Bq/m3 i rum där personer vistas mer än tillfälligt. Om du etablerar en skola i befintliga lokaler har du som är verksamhetsutövare ett ansvar att kunna redovisa en aktuell radonmätning. Då radon är en gas är det viktigt med en väl injusterad ventilation för att sänka radongashalten i

inomhusluften.

Fukt i lokalen kan orsaka tillväxt av mögel och bakterier som avger kemiska ämnen och orsakar

hälsoproblem. Förekomst av fukt möjliggör även att kemiska ämnen i material och inredning kan frigöras och ge upphov till negativ hälsopåverkan. Tecken på en fuktskada kan vara missfärgning, avvikande lukt och bubblor i ytmaterialet. Om du misstänker en fuktskada har du som verksamhetsutövare ett ansvar att en utredning genomförs.

Det finns en rad förebyggande åtgärder som kan vidtas för att förebygga allergier. Du bör som

verksamhetsutövare ta fram och dokumentera rutiner för arbete med allergifrågor på din skola. Rutinerna bör minst innefatta en lista över vilka elever som är allergiska och mot vad. På skolor där det finns elever med livsmedelsallergier ska tydliga rutiner finnas för hantering av livsmedel och specialkost. Var särskilt uppmärksam på nötter då dessa kan ge allvarliga allergiska reaktioner.

Skolan bör genomföra allergironder minst en gång varje år. För att minska risken för allergiutbrott kan skolan välja ”rätt” växter och undvika att ta in exempelvis påskris och hyacinter i lokalerna. Man bör även undvika parfym och rengöringsmedel med stark doft. I vissa fall kan särskilda rutiner behövas. Detta kan gälla om det finns elever på skolan med speciellt svåra allergier.

Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd

Folkhälsomyndigheten allmänna råd om radon inomhus, FoHMFS2014:16

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om fukt och mikroorganismer FoHMFS2014:14

Allergirond i förskolan – Astma- och allergiförbundet

Information om livsmedelshantering: www.malmo.se/livsmedel

Handbok för säker mat inom vård, skola och omsorg - Branschriktlinje för kök

Allergi och annan överkänslighet – hantering av märkning av livsmedel – Branschriktlinjen

(26)

Alla kemiska produkter, som till exempel maskindiskmedel, fixervätska för teckningar, målarfärger och tändvätska ska hållas inlåsta, vara oåtkomliga för elever och avskilda från livsmedel. Vid inköp av målarfärger och kemikalier ska de produkter väljas som är till minst skada för människors hälsa och miljön. Det ska finnas en kemisk förteckning över samtliga kemiska produkter som används inom verksamheten och som kan innebära risker ur miljö- och hälsosynpunkt. Förteckningen ska innehålla uppgifter som produktnamn, användningsområde, information om hälso- och miljöskadlighet och klassificering. För varje faroklassad kemisk produkt ska det även finnas ett säkerhetsdatablad.

Kemikalieförteckning och säkerhetsdatablad ska finnas lättillgängligt och vara känd av all personal.

Verksamheten bör ställa krav på produkters innehåll vid inköp i enlighet med miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Det är heller inte lämpligt att låta eleverna leka med gammal elektronik eller kläder i konstskinn och med metalldetaljer. De kan innehålla hormonstörande och allergiframkallande ämnen.

Enligt tobakslagen får rökning inte förekomma på eller i anslutning till skolan. Även utemiljön omfattas av detta förbud. Skolans verksamhetsområde, både inomhus och utomhus, ska vara rökfri dygnet runt.

Cigarettrök finns kvar i utandningsluften i cirka 30 minuter efter rökning och sprids dessutom via

kläderna. I skolor med allergiska och astmatiska elever kan det därför vara olämpligt att personalen röker.

Beställ kostnadsfria skyltar om rökförbud på www.fhi.se/tobak/tillsyn

Skolans avfall bör förvaras i ett ventilerat miljöhus, alternativt i ett kylt soprum för att undvika att skolan eller boende i närheten störs av dålig lukt från matavfall. Miljöhuset bör placeras på minst åtta meters avstånd från friskluftsintag, bostadsfönster, balkonger och uteplatser. Det ska även finnas ett speciellt utrymme för förvaring av farligt avfall. Avfallet från skolan bör inte blandas med avfallet från eventuella övriga hyresgäster. I de fall miljöförvaltningens råd inte går att genomföra kan det bli aktuellt med kortare hämtningsintervall för avfallet, särskilt sommartid. Det är bra om skolan källsorterar avfallet. En enkel källsortering är att dela upp avfallet i matavfall, restavfall, de olika förpackningsslagen och tidningar.

Tobakslagen, SFS 1993:581

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004, Bilaga II Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Miljöbalken 1 kap 1 §, 2 kap 2, 3 och 4 §§ samt 9 kap 3 §

(27)

För dig som startar en skola, tar över en befintlig verksamhet eller gör väsentliga ändringar i en

skolverksamhet gäller särskilda regler enligt livsmedelslagen. Du som är ansvarig för skolan måste anmäla verksamheten till miljöförvaltningen i god tid, senast två veckor innan skolan startar.

Blanketter för registrering samt för verksamhetsbeskrivning finns på malmo.se/livsmedel. Där finns även exempel på en ritning över ett bra planerat kök samt på den utrustning som kan behövas.

Skolan ska registreras av miljöförvaltningen innan den får starta. Det gäller även om du tar över en redan registrerad verksamhet. För att uppfylla lagstiftningens krav måste skolan ha lämpliga lokaler och

utrustning samt ett system för egenkontroll.

Skolor som hanterar livsmedel ansvarar för att kraven i livsmedelslagstiftningen uppfylls. Bland annat innebär det att skolan ska ha rutiner via den egna kontrollen som säkerställer en god livsmedelshygien, men också att personalen som hanterar maten har tillräckliga kunskaper i förhållande till de

arbetsuppgifter som utförs.

Vid transport av livsmedel är det viktigt att tänka på att temperaturkedjan inte bryts. Kall mat bör förvaras under + 8 C och varm mat över + 60 C. För att klara detta behövs det kylvagnar och värmevagnar särskilt avsedda för att transportera livsmedel.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004, Bilaga II

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004, Bilaga II Miljöförvaltningen rekommenderar

Läs mer om livsmedelshantering på www.malmo.se/livsmedel.

(28)

När du planerar skolan är det viktigt att tänka på att det finns möjlighet och utrymme för livsmedels- och varutransporter samt för sophämtning, så att detta kan ske utan att skolan eller de som bor runtomkring störs av buller eller lukt. En viktig del i arbetet mot en hållbar utveckling är att underlätta för medborgarna att göra miljövänliga val. Se gärna till att föräldrar, personal och elever har möjlighet att förvara cyklar i anslutning till skolan. På så sätt underlättas valet av en miljö- och hälsovänlig transport till och från skolan.

Tänk noga igenom flödet av varor vid planeringen. Korsande flöden mellan till exempel mat och disk ska undvikas. För att maten ska kunna hanteras på ett säkert sätt krävs olika utrymmen, bland annat:

utrymme för varumottagning, omklädningsrum för personal och personaltoalett.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004, Bilaga II Miljöprogram för Malmö stad 2009-2020

Miljöförvaltningen rekommenderar

På malmo.se/livsmedel hittar du mer information om utformning av kök och liknande. Planera gärna för ett förskolekök där maten tillagas från grunden, snarare än ett mottagningskök för färdiglagad mat.

(29)

Det finns många olika lagar, förordningar och riktlinjer som ska följas när en skolverksamhet bedrivs.

Särskilt återkommande är miljöbalkens allmänna hänsynsregler som finns med i mångt och mycket av de krav som ställs. I miljöbalkens andra kapitel finns grundläggande hänsynsregler som ska följas av alla. Här är några av de som berör skolor:

Det är verksamhetsutövaren som ska visa att verksamheten uppfyller miljöbalkens krav så att det inte föreligger någon olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Miljöbalken (1998:808) 2 kap 1 §

Alla som bedriver en verksamhet, som planerar att driva en verksamhet eller vidtar en åtgärd, ska skaffa sig kunskap för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Verksamhetsutövaren ska ha aktuell kunskap om sin egen verksamhet och om de regler som gäller för verksamheten.

Alla som bedriver en verksamhet, som planerar att bedriva en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska vara försiktiga och arbeta förebyggande för att förhindra att verksamheten eller åtgärden medför olägenheter för människors hälsa eller miljön.

Platsen där verksamheten bedrivs ska vara lämplig. En sådan plats ska väljas så att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön.

(30)

Skolor är definierade som miljöfarlig verksamhet. Detta innebär att du senast 6 veckor innan

verksamhetens start måste anmäla detta till miljöförvaltningen. Det är du som bedriver verksamheten som har ansvar att se till att det inte uppkommer olägenheter i förskolan som kan påverka elevernas hälsa eller miljön negativt.

Miljöbalken 9 kap 1, 3 och 9 §§ samt Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) 38 §

(31)

Starta grundskola gymnasieskola

Lagkrav och miljöförvaltningens råd

(32)

Innehållsförteckning

1. Miljöförvaltningens roll ... 3

2. Lokalisering ... 3

Luftföroreningar och buller ... 4

Föroreningar i mark och byggnad ... 5

Elektromagnetisk strålning ... 5

Utemiljön ... 6

3. Lokal ... 8

Lokalyta ... 8

Transport och leveranser ... 9

Ljusinsläpp ... 10

Ventilation och temperatur ... 10

Ljudklimat och akustik inomhus ... 11

Kökets utformning ... 11

Hygienutrymmen ... 12

Utrymme för avfallshantering ... 13

Energi- och materialval ... 13

Radon, fukt och mögel ... 14

4. Verksamhet ... 14

Egenkontroll och olyckor ... 14

Livsmedelshantering ... 15

Smittskydd och städrutiner ... 16

Allergi ... 17

Rökning ... 17

Kemikaliehantering ... 18

Skolbuss ... 18

Bilaga 1a: Anmälan enligt miljöbalken ... 19

Bilaga 1b: Registrering enligt livsmedelslagstiftningen ... 20

(33)

Ska du starta en skola eller bygga om en befintlig? Tänk på att det är den som driver skolan som har hela ansvaret för att skolans miljö är sund och hälsosam både inne och ute. Detta gäller alla skolor - både i kommunal och privat regi.

Vägledningen beskriver de lagkrav som alla måste uppfylla och följer upp med

miljöförvaltningens råd om hur kraven i miljö- och livsmedelslagstiftningen kan uppnås.

Observera att det finns fler lagar som styr utformningen av skolor, till exempel skollagen och plan- och bygglagen, som naturligtvis gäller parallellt.

1. Miljöförvaltningens roll

Miljöförvaltningens uppgift är att säkerställa en god hälsa och miljö i Malmö. Detta arbetar vi med bland annat genom olika typer av förebyggande arbete och genom tillsyn. Det är av den anledningen vi kontrollerar att bestämmelserna i bland annat miljöbalken och i livsmedelslagstiftningen följs. Vid tillämpningen av lagkraven beaktar vi bland annat lokala, regionala och nationella miljömål samt FN:s barnkonvention i de avvägningar som görs. Vi arbetar också på olika sätt med att stödja och utveckla din verksamhets förebyggande miljö- och hälsoskyddsarbete.

I miljöbalken står det att tillsynsmyndigheten (det vill säga miljöförvaltningen) ska vara särskilt noga med att kontrollera att de lokaler där man bedriver undervisning, till exempel skolor, inte riskerar att vara skadliga för hälsan. Det är du som är

verksamhetsutövare som har det fulla ansvaret för att skolan uppfyller kraven på sund och hälsosam miljö såväl ute som inne.

Miljöförvaltningen ska ha in två typer av anmälningar från den som vill starta en skola.

En anmälan enligt miljöbalken och en enligt livsmedelslagen. Båda kräver avgifter.

Se checklistor för vad som ska finnas med i anmälan respektive registrering, bilaga 1.

Miljöbalken (1998:808)

Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll Förordningen (1998:950) om miljösanktionsavgifter

Bilaga till taxa enligt Miljöbalken, punkt 4.3.B.1 samt punkt 4.3.C Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004, Bilaga II Taxa enligt livsmedelslagstiftningen

Förordning (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel

2. Lokalisering

Lagkrav:

Enligt krav i miljöbalken ska alltid bästa möjliga plats väljas när man ska lokalisera en skola. Du som är verksamhetsutövare ska motivera valet av plats i din anmälan. Enligt domstolspraxis omfattas såväl skolans inomhus- som utomhusmiljö av

verksamhetsutövarens ansvar och båda aspekterna ska därför uppfylla kravet på bästa lokalisering.

(34)

Luftföroreningar och buller Lagkrav:

Det finns miljökvalitetsnormer för luft och riktvärden för olika typer av buller som reglerar vilken luftkvalitet respektive vilka ljudnivåer som kan accepteras.

Miljöbalken (1998:808) 2 kap 3 §, genom domstolsbeslut i mål M 238-2000, 9 kap 3 och 9§§, Luftkvalitetsförordning (SFS 2010:477)

Miljöförvaltningens råd:

Miljöförvaltningen anser inte att skolor ska placeras vid kraftigt trafikerade gator eller nära industrier och större garage. Detta eftersom risken för exponering för förhöjda halter av luftföroreningar och buller är stor. Kontakta gärna miljöförvaltningens miljöövervakningsgrupp innan du etablerar en skola. Då kan du få fakta om

luftkvaliteten i det aktuella området. Det får inte finnas risk för att miljökvalitetsnormer för luftföroreningar överskrids på platsen, eftersom det kan medföra en uppenbar risk för elevernas hälsa i strid mot miljöbalkens krav. Miljöbalken ska tillämpas så att människors hälsa skyddas mot skador och olägenheter. Bestämmelserna syftar till att främja en hållbar utveckling för kommande generationer. Miljömålen har tillkommit för att tolka dessa regler. Även etappmålen inom det nationella miljömålet ”frisk luft” ska därför klaras, särskilt där grundskoleelever ska vistas. Forskning kan dock inte påvisa någon säkerställd nivå där luftföroreningshalterna inte medför några negativa

hälsoeffekter. Ju lägre halter desto bättre är det för eleverna. Idag byggs många

flexiskolor vilket är ett ytterligare argument för att bygga skolor där miljön passar barn i alla åldrar. (Flexiskolor kan enkelt byggas om för att nyttjas av förskoleverksamhet.) Buller från väg- och tågtrafik får inte vara för höga – varken inomhus i rum för undervisningsverksamhet eller ute på skolans uteplats eller gård. Malmö stad har genomfört en bullerkartläggning som ger vägledning om vilka platser i staden som är bäst lämpade för en skoletablering med tanke på trafikbuller. Skolans friyta utomhus ska vid behov bullerskyddas så att trafikbullernivåerna på de områden där eleverna vistas mest (minst 85 procent av friytan) inte överskrider 55 decibel (dBA) ekvivalentnivå samt 70 dBA maximalnivå. Tänk också på om det finns verksamheter i närheten som har fläktar eller transporter som kan störa.

Om en skola etableras på en plats där luftföroreningar och bullernivåer är för höga kan det innebära avsevärda kostnader eller i vissa fall vara omöjligt att åtgärda.

Skolan bör inte placeras så att verksamheten stör de som bor runtomkring. Om skolan ligger i ett flerbostadshus är det särskilt viktigt att tänka på placering, utformning och hänsyn. Miljöförvaltningen rekommenderar inte att skolors utemiljöer finns på bostadsgårdar som är mindre än 3 000 kvadratmeter eller på bostadsgårdar intill hårt trafikerade vägar. Detta eftersom många som bor där har behov av en tyst gård.

(35)

Buller på innergårdar och i boendemiljöer i Malmö – Miljöförvaltningen 2005 Svensk standard för krav på ljudisolering och akustik

Miljöförvaltningen informerar – Miljöhus och soprum för hushållsavfall

Miljömålsportalen, ”frisk luft” – http://www.miljomal.nu/sv/Miljomalen/2-Frisk-luft/

SCARP -Om luftförororeningar och luftföroreningars effekter, Naturvårdsverket, www.scarp.se

Föroreningar i mark och byggnad

Lagkrav:

Det är viktigt att byggnaden och marken där skolan planeras är fri från föroreningar.

Det är din skyldighet som verksamhetsutövare att se till att marken uppfyller kraven för känslig markanvändning enligt Naturvårdsverkets definition. Kontakta alltid

miljöförvaltningen i denna fråga.

Om du startar en skola i en befintlig byggnad ska lokalerna vara undersökta vad gäller föroreningar från tidigare verksamheter och även PCB-inventerade. Om det finns PCB eller andra föroreningar i lokalerna måste fastigheten saneras så att gällande lagkrav uppfylls. Om PCB tidigare har funnits i lokalerna ska den omgivande marken undersökas för eventuellt behov av sanering.

Miljöbalken (1998:808)

Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Förordning (2007:19) om PCB m.m.

Markprover ska säkerställa att det inte finns föroreningar i marken. Om det finns

föroreningar ska dessa tas bort. Om du redan har tillräcklig kunskap om marken behöver du inte göra markprover, men det är fortfarande ditt ansvar som verksamhetsutövare att se till att marken är giftfri. Innan marksanering sker ska anmälan om detta göras till

miljöförvaltningen. Om tidigare verksamheter hanterat kemikalier eller farligt avfall kan provtagning av luft inomhus och av byggnadsmaterial vara nödvändiga för att visa att byggnaden inte innehåller farliga ämnen.

Elektromagnetisk strålning Lagkrav:

Eftersom det saknas fastställda gränsvärden för långvarig exponering av

elektromagnetisk strålning gäller miljöbalkens försiktighetsprincip. Detta innebär att tänkbara och möjliga skador och olägenheter ska förebyggas av dig som är

verksamhetsutövare.

Det övergripande syftet med försiktighetsprincipen är att på sikt reducera exponeringen för magnetfält i vår omgivning för att minska risken att människor eventuellt kan skadas.

Miljöbalken (1998:808) 2 kap 3§ 9 kap 3 och 9§§

(36)

mer. Utöver denna högre nivå bör möjligheterna att reducera strålningsnivåerna vid bostäder, skolor och andra känsliga områden beaktas.

I samband med nyexploatering av byggnader där människor stadigvarande vistas, samt magnetfältgenererande anläggningar, ska dessa alltid lokaliseras så att påverkan av uppkomna magnetfält begränsas. Vid nyexploatering av skollokaler bör av

försiktighetsskäl 0,2 mikrotesla (^T) stadigvarande inte överskridas (Boverkets rekommendation). Vid nybyggnation bör elinstallationer utformas så att risken för vagabonderande strömmar blir så liten som möjligt. Detta görs till exempel genom att ett så kallat femledarsystem installeras.

Myndigheterna Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar gemensamt följande:

”Om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen för elektromagnetisk strålning begränsas.”

Strålsäkerhetsmyndigheten allmänna råd (2008:18) om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält

Utemiljön

Forskning visar att barn mår bättre och är friskare när de visats ute i gröna områden jämfört med inomhus. På skolor som har en rymlig utemiljö med träd, buskage och kuperad terräng får eleverna möjlighet till en ökad fysisk aktivitet. Deras

koncentrationsförmåga förbättras och lek och motorik utvecklas på ett bra sätt. En bra grön miljö ger extra möjligheter för social, emotionell och kognitiv utveckling hos eleverna. Detta minskar, enligt Folkhälsoinstitutet, stress och risken för psykiska

problem bland eleverna. Naturvistelse och utomhuspedagogik ger även ökad motivation och självkänsla samt stärkt kommunikationsförmåga och bättre gruppsammanhållning bland barn och unga i skolåldern. Forskning kring skolträdgårdar visar att barn som aktivt jobbar med odling uppvisar ett större intresse för matens ursprung och är mer benägna att göra bättre och hälsosammare val när det gäller livsmedel.

För många elever i Malmö är vistelsen på skolgården ofta den enda tid under dagen de vistas utomhus, särskilt vintertid. Därför är utomhusmiljöerna på skolorna viktiga för eleverna och deras hälsa. Att det finns plats för lek och spontanidrott på skolans område är viktigt.

Folkhälsoinstitutet (www.folkhalsoinstitutet.se) Lagkrav:

Miljöbalken slår fast att människors hälsa och miljön ska skyddas mot skador och

(37)

Alla barn ska ha möjlighet att leka utomhus i hälsosamma och inspirerande miljöer. Det är ett av målen i Malmö stad miljöprogram 2009-2020. I stadsbyggnadskontorets dialog- pm 2006:2 ”Förskolor i stadsbyggandet” hävdar man, i likhet med Socialstyrelsen, att 40 kvadratmeter per barn är en lämplig lekyta utomhus på förskolor. En undersökning av förskolor i Malmö visar att gränsen för när en förskolegård fungerar för verksamheten går vid 30 kvadratmeter friyta per barn. Med fungerande menas till exempel

variationsrik, tillräcklig plats för rörelse, utrymme för växtlighet och låg grad av slitage.

Friyta definieras generellt som yta avsedd för till exempel motion, rekreation, lekplats eller bollplan. Med friyta menas alltså de ytor där eleverna kan leka och röra sig.

Idag börjar de flesta barn skolan redan vid sex års ålder. Yngre skolelever har likvärdigt behov av utevistelse som barn i förskoleålder. I skolor med äldre elever kan friytan minskas till 15 kvadratmeter per elev. I gymnasieskolor har eleverna också behov av raster och socialt umgänge utomhus, men generella rekommendationer har inte utarbetats.

Utemiljön ska helst vara en naturlig och integrerad del av skolan och kunna användas spontant i den dagliga verksamheten. Bäst är det därför om den ligger i direkt anslutning till skollokalen.

Utemiljön har stor betydelse för barns utveckling och lärande samt utgör en viktig del av barnens uppväxtvillkor. Det behövs en utemiljö som ger utrymme för såväl

platsbundna lekar, som utforskande aktiviteter.

Om det inte finns tillräckliga ytor utomhus ska du motivera hur skolan har tänkt erbjuda eleverna en fullgod utomhusmiljö. Se också till att ytor för bil- och cykelparkering räknas bort från den totala yta eleverna har tillgång till utomhus. Enligt plan- och bygglagen ska du prioritera utemiljön för eleverna över plats för bilparkering. Ta hjälp av Malmö Naturskolas manual ”Lekvärdefaktor - Inspiration till grönare skolgårdar med barnperspektiv” för att värdera och planera för en skolgårds så kallade lekvärdefaktor.

Här bedöms bland annat gårdens tillgänglighet, vegetation och topografi.

Det är viktigt att utegården har solskydd på sommarhalvåret för att minska elevernas exponering för UV-strålning. Skolgårdar bör därför ha tillgång till naturlig skugga, vilket kan åstadkommas med träd, växter och växtbeklädda pergolor.

Skolans utemiljö kan vara ovanpå ett tak om denna yta finns i direkt anslutning till lokalerna. Bjälklaget bör tåla ett jordlager med växtlighet som gräs, buskar och träd, men det går också att plantera i odlingslådor. Tänk på att gårdar placerade på tak kan vara utsatta för kraftiga vindar och stark solinstrålning och planera efter det.

Miljöprogram för Malmö stad 2009-2020 Plan- och bygglagen (2010:900) 8 kap 9-11§§

Socialstyrelsens allmänna råd 1989:7 Lokaler & miljö i förskola och fritidshem (upphävdes 1998) Dialog-pm 2006:2 Förskolor i stadsbyggandet – Malmö stadsbyggnadskontor oktober 2006 Förskola – betydelse av utevistelse Folkhälsoinstitutets uppslagsverk barn och unga

Lekvärdefaktor. Inspiration till grönare skolgårdar med barnperspektiv. Emma Pålsson. Malmö Naturskola.