Fokusgrupperna framhöll att ett lustfyllt lärande kan ha många olika karaktärer som t.ex. spännande, skräckfyllt, roligt och framåtdrivande. ”Det behöver inte bara vara kul utan det kan också var undersökande och att få aha-upplevelser”. Begreppen lustfyllt lärande och
motivation såg några deltagare som synonymer.Utan ett lustfyllt lärande kan det vara svårt att
hitta motivationen ansåg någon av deltagarna. Att jobba med t.ex. händerna och aktivera flera sinnen, menade ena gruppen, kan skapa ett mer lustfullt lärande. Några påtalade att det
lustfyllda lärandet avtog när undervisningen blev mer teoretisk och styrd av yttre faktorer som texter och läroböcker. De hade ingen uppfattning kring hur det lustfyllda lärande skulle kunna tillvaratas i takt med barns stigande ålder. De menade att det kanske är yttre faktorer som påverkar det. Gruppen hade delade uppfattningar om det är viktigt eller inte att t.ex. ha en mattebok för att lärandet ska vara lustfyllt. Det framkom att det lustfyllda lärandet var lättare
att tillgodose hos yngre barn, då det inte är lika många yttre faktorer som ska uppfyllas.De
hävdaratt yngre barn får med sig mycket kunskap genom leken, egna upplevelser och
erfarenheter. Ett exempel kan vara hur ordningstalen kan stimuleras genom vardagliga händelser:
när man ska gå iväg någonstans så kollar man vem står på femte plats, vem står före xx vem står efter xx osv. Då får barnen massor av kunskap utan något papper framför sig och alla hjälps åt att kolla runt vem som står framför och bakom.
De påpekade att det även bland yngre barn bör vara utbildade idrotts-, musik- och bildlärare då entusiasmen från pedagogen säkert skapar mer motivation och förståelse till ett lustfyllt lärande. Fokusgruppen på förskolan menade att det behövs engagerade pedagoger med förståelse för barns utveckling. Vidare anser pedagogerna att de ska vara fulla av lust och tycka det är roligt för att detta ska överföras på barnen.
Samtliga deltagare kunde känna sig stressade i jobbet vilket deantog påverkade deras egen
lust. Den ena fokusgruppen hävdade att stressen måste minimeras för att orka inspirera till ett lustfylld lärande.
32
Föräldrarna får inte glömmas bort i det lustfyllda lärandet. Deras inställning till skolan och lärande, kan påverka barns motivation och viljan att lära, hävdade deltagarna i den ena gruppen För att behålla det livslånga lärandet var fokusgrupperna eniga om att undervisning, aktiviteter och planering måste individanpassas. De ansåg att det är viktigt att skapa
individuella planeringar även för de barn som ligger längre fram och som behöver andra utmaningar för att bibehålla sin motivation och lusten till ett livslångt lärande. De framhöll att det är så lätt att göra lika för alla. En fokusgrupp hävdade att detta kan vara svårt då det kan skilja ett par år i utvecklingen hos yngre barn. Dessutom är grupperna stora allt från 23 till 28 barn. De menade att deras erfarenhet var att det ofta lades mer tid på de barn som kommit efter i skolarbetet.
Ja där måste vi kanske samarbeta så att någon har en liten grupp ibland och tar barnen som är längre komna och utmanar dem med mer anpassat material. Det är svårt, det är en konst, var sätter man ribban någonstans vi har ju målen som alla barn ska uppnå.
Den ena fokusgruppen framhöll att det behövs intresse och engagemang från pedagoger dessutom menade de att det måste finnas ett intresse hos barnet för att upprätthålla motivationen och lusten till livslångt lärande.
5.3.1 Delanalys: Lustfyllt lärande ur ett pedagogperspektiv
Resultatet visade att definitionen av begreppet lustfyllt lärande skulle kunna ha många olika karaktärer som t.ex. spännande, skräckfyllt, roligt och framåtdrivande. För att det lustfyllda lärandet ska bibehållas framkom det att förskolan och skolan måste individanpassa aktiviteter och undervisning. Vidare menade pedagogerna att det är lätt att glömma bort de barn som
ligger långt framme. McCombs, Daniels och Perrry (2008) framhåller att undervisning som
anpassas till elevers individuella utveckling främjar inlärning vilket vi menar påverkar motivationen för ett lustfyllt lärande. Hinder som lyftes fram för att detta skulle kunna uppfyllas var de stora barngrupperna. Detta anser vi är en organisationsfråga då det i stora barngrupper skulle kunna vara en svårighet att se det enskilda barnets förmågor och istället se problem. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv ser vi dilemman som uppstår och som måste hanteras utifrån barns olikheter och likheter. För att tillvarata det lustfyllda lärandet visade det sig att intresse och engagemang samt förståelse för barns utveckling hos pedagogerna var av stor vikt. Piaget (2006) menar att barns utveckling sker i bestämda stadier. Maslow (1987) hävdar att inre behov måste tillgodoses och Skinner (1969) påstår att yttre faktorer styr. Även om vi inte helt instämmer med de enskilda teoretikerna anser vi att det är viktigt att se
teorierna som delar för att få en helhet och förståelse för barns olika behov. Utan förståelse för barns utveckling och behov anser vi att det kan uppstå dilemman där problem läggs på det enskilda barnet. Dilemma som egentligen beror på t.ex. stora barngrupper. Vidare framkom
33
att det var lättare att tillfredsställa yngre barns lustfyllda lärande och att det blir svårare i takt med stigande ålder. Yttre faktorer och mer teoretisk kunskap som ska läras in skulle kunna vara anledningar till att det lustfyllda lärande avtar. Det framkom att deltagarna ansåg att det inte borde vara så men de hade inga förslag på hur detta skulle kunna lösas. Nilholm (2005) hävdar att läroplaner och styrdokument kan skapa dilemma som inte går att påverka, men som förskolan och skolan måste förhålla sig. Vi instämmer i detta men hävdar att det inte är
läroplaner och styrdokument i sig som skapar dilemma. Utan vi anser att dilemman uppstår i undervisningsmetoderna som pedagogerna använder för att uppnå riktlinjerna. Det lyftes fram att föräldrarnas inställning till skolan och lärande kan ha inverkan på barns lustfyllda lärande. Pang och Richey (2007) beskriver att barn som drivs av yttre faktorer som t.ex. föräldrars förväntningar och krav på utbildning ger kortsiktiga kunskaper som inte främjar lustfyllt lärande. Vi samtycker med Pang och Richey men menar att föräldrars inställning och intresse för barns utbildning även kan påverka positivt.