S LUTSATSER

I första hand studerades förhållandet mellan upplevelsen av och tilltron till nyhetsrapporteringen om gängbrottslighet i Sverige.

Av intervjuerna framgår att studiedeltagarnas upplevelse av nyhetsrapporteringen om gängbrottslighet innefattar flera aspekter. Inledningsvis kan sägas att det för intervjupersonerna är ett viktigt ämne som får mycket plats i nyhetsflödet. Detta diskuteras av i stort sett alla på ett eller annat sätt. Att ämnet får stort utrymme i rapporteringen påverkar inte intervjupersonernas tilltro till artiklarna, varken positivt eller negativt.

Vem som är artikelns avsändare påverkar tilltron till artiklarna. Denna aspekt tycks i många fall vara överordnad andra egenskaper hos artiklarna. Trots att det finns delar i artiklarna intervjupersonerna är kritiska till, gör det förtroendekapital som Aftonbladet och Svenska Dagbladet har att de intervjuade ändå känner tilltro till deras artiklar.

Ett återkommande tema om hur intervjupersonerna upplever artiklarna är temat information.

Generellt upplever studiens deltagare att de får relevant och tillräcklig information när de läser om gängbrottslighet. Relevant och tillräcklig information i det här fallet sägs vara information om händelseförlopp och verifierbara fakta som belägg för slutsatser som dras. När intervjupersonerna får denna typ av information stärks deras tilltro till nyhetsartiklarna

Med detta sagt eftersöker flera intervjupersoner mer bakgrundsinformation och en del vill se fler perspektiv i rapporteringen. Avsaknaden av bakgrundsinformation är inget som påverkar studiedeltagarnas tilltro, däremot gör avsaknaden av perspektiv i vissa fall det.

Vem som hörs i artiklarna påverkar tilltron. Officiella källor som polisen är trovärdiga och när de kommer till tals stärks tilltron till nyhetsartiklarna. Även andra källor med särskild kunskap i ämnet påverkar tilltron positivt.

Oavsett vem som uttalar sig i rapporteringen är det viktigt med tydliga referenser för intervjupersonerna. Intervjuerna visar att möjligheten att härleda fakta till en källa stärker tilltron till artiklarna; när däremot anonyma källor eller otydliga referenser förekommer väcker det en tveksamhet till informationen som förmedlas.

Samtliga studiedeltagare upplever att nyhetsartiklarna innehåller ett visst mått av sensationsjournalistik. Händelser och personer beskrivs med ett överdrivet språk som syftar till att väcka känslor, menar de intervjuade. Kraftiga förstärkningar, generaliseringar och avsaknad av noggrannhet i beskrivningarna påverkar intervjupersonernas tilltro till artiklarna negativt.

Dessa fem teman ryms alla i de fyra dimensioner som Kohring och Matthes (2007) menar är sätt som tilltro till pressen tar sig uttryck. När våra teman ska förstås med hjälp av teorin är det därför viktigt att komma ihåg just det – att det är sätt som tilltro till pressen tar sig uttryck.

I ljuset av Kohring och Matthes (ibid.) teori kan de egenskaper, som enligt intervjupersonerna påverkar deras tilltro till artiklarna, ses som sätt på vilka den mer abstrakta känslan tilltro till pressen tar sig uttryck. Ta exempelvis återgivande av relevant information, vilket är en egenskap som flera intervjupersoner uttrycker gör att de känner tilltro. Denna egenskap faller inom Kohring och Matthes (ibid.) andra dimension, tilltro till val av fakta. Enligt Kohring och Matthes (ibid) känner intervjupersonerna tilltro till pressen på en generell nivå, men på grund av konceptets abstrakta natur konkretiserar de den känslan genom att säga att de känner tilltro till valet av fakta som görs i artiklarna.

De fem teman som nämns ovan kan även tolkas med hjälp av Strömbäck et al.:s (2020) teori.

De egenskaper i artiklarna som intervjupersonerna upplever påverka deras tilltro till dem, ska enligt denna teori inte förstås som att de påverkar deras tilltro. I stället ska de ses som att intervjupersonerna anser att innehållet till exempel är rättvist, precist och skiljer fakta från åsikter. Detta kan dock kopplas till det mer abstrakta konceptet tilltro till pressen, eftersom alla fem faktorer i teorin går att härleda till den information som förmedlas, vilket är grunden för teorins definition av tilltro till pressen. Även här blir det alltså tydligt att också dessa fem

faktorer är sätt på vilka tilltro tar sig uttryck: intervjupersonerna uttrycker att de känner tilltro till pressen genom att säga att innehållet i artiklarna är exempelvis opartiskt eller rättvist.

De egenskaper i innehållet som intervjupersonerna uttrycker påverkar deras tilltro till artiklarna, om egenskaperna uttrycks i förhållande till en eller ett fåtal artiklar, påverkar alltså inte den mer generella tilltron nämnvärt. Denna studie konkluderar alltså liksom tidigare forskning: att kvalitetsuppfattningar i enskilda artiklar inte påverkar den långsamt förändrande känslan av tilltro. Med det sagt kan de egenskaper och teman som utkristalliserat sig i materialet vara värdefulla för förståelsen av vad som påverkar tilltron till pressen.

Likt Yale et al. (2015) och Prochazka och Schweiger (2019) visar denna studie på svårigheterna med att koppla kvalitetsuppfattningar (det som i denna studie kallas egenskaper) om innehållet till tilltro till pressen. Däremot är tilltro till pressen uppenbarligen inte en statisk känsla. Det betyder att det måste finnas faktorer som, åtminstone över tid, påverkar människors tilltro.

Enligt teorier om institutionell tilltro är tilltron relaterad till institutionernas prestationer (se avsnitt 4.1). Det skulle kunna betyda att de egenskaper i artiklarna som intervjupersonerna säger påverkar deras tilltro till dem kan vara faktorer som aggregerat över flera artiklar och över tid påverkar tilltron till pressen, även om tilltron inte påverkas nämnvärt när egenskaperna bara noteras i enskilda artiklar. Med andra ord skulle en trend som pågår över en tid där pressen i rapporteringen om gängbrottslighet inte förmedlar exempelvis relevant information – alltså där pressen inte presterar – kunna påverka även tilltron på en generell nivå.

Ett tema som inte går att koppla till någon av de två teorierna är det som kallas internt system.

Intervjupersonernas förkunskaper och medvetenhet om hur nyhetsrapportering fungerar influerar deras bedömningar av artiklarna och huruvida de litar på dem. Vid en vidare konceptualisering av tilltro till pressen, skulle konceptet kunna delas in i intern tilltro respektive extern tilltro. Denna studie indikerar att för att få ett bra grepp om tilltron till pressen behöver bägge dessa delar inkluderas.

Utöver att studera upplevelsen och tilltron till nyhetsrapporteringen om gängbrottslighet undersöks om det finns skillnader mellan ungdomsförbunden MUF och SSU i hur rapporteringen upplevs och om den påverkas av att avsändaren är dold.

Två skillnader mellan ungdomsförbunden är att SSU:are i högre grad än MUF:are anser att gängbrottslighet får oproportionerligt stor plats i nyhetsflödet. Samtidigt tycker fler intervjuade medlemmar i MUF än i SSU att beskrivningarna i artiklarna är noggranna. Sammantaget är dock likheterna mellan ungdomsförbunden fler än skillnaderna.

Vad gäller avsändarens synlighet, ligger den tydligaste skillnaden i huruvida rapporteringen upplevs kvällstidningsaktig. När Aftonbladet är synlig som källa uppfattas dess artiklar i större utsträckning anspela på känslor än de gör när avsändaren är dold. Dessutom är det lättare för intervjupersonerna att känna tilltro om avsändaren är känd, då en seriös nyhetsförmedlare stärker deras tilltro till artiklarna.