T EMA 3: I NFORMATION

S4: ”Man kanske inte lägger fokus där det borde vara”

Ett tema som går att urskilja i materialet är det som i denna studie kallas information. Detta tema omfattar vilken information som förmedlas, däremot inte hur den förmedlas. Inte heller de källor som det hänvisas till inkluderas i detta tema, då källor i sig självt är ett framträdande tema. I detta avsnitt presenteras och analyseras också undertemat mångfald av perspektiv.

Vilken typ av information som förmedlas är något samtliga intervjupersoner diskuterar och det påverkar tilltron till artiklarna såväl negativt som positivt. Att artiklarna innehåller statistik och andra typer av verifierbara fakta är till exempel något som stärker tilltron. S3 menar till exempel att forskning är mer tillförlitligt än åsikter.

S3: Det blir lite mer hans syn på det hela, det är inte någon vetenskaplig studie där man kan dra relativt tvärsäkra slutsatser.

M2 svarar så här på frågan om det finns något som gjorde att hen känner extra tillit till en artikel:

M2: Ja, oftast är det ju om det är verifierbart, alltså om man hänvisar till några av varandra oberoende källor.

Både MUF:are och SSU:are anser att informationen ska vara relevant. Relevant information i det här sammanhanget är att rapporteringen ska kunna informera om när något skett, var det skett och hur det skett. S5 uttrycker till exempel:

S5: Jag tycker att de beskrivs ganska bra faktiskt. Man beskriver var de blev skadade, var någonstans, hur gamla de var. Det är väl det som är det viktiga. Det behöver inte vara så mycket mer.

Saknas det information eller om informationen anses irrelevant eller onödig bidrar det till att flera av intervjupersonerna känner mindre tilltro till artiklarna. M5 är till exempel kritisk till att Morgan Johansson citeras då citatet är irrelevant i sammanhanget.

M5: Jag tycker inte att han bidrar med någonting, han säger ingenting av värde som inte hade kunnat sägas på annat sätt. För mig känns det som att de endast tar med den här för att det är Morgan Johansson som sa det. Inte för att han sa någonting viktigt utan för att de vill visa att han bryr sig om det som händer här också.

M3 ifrågasätter även valet av fakta i en av artiklarna.

M3: Antingen är man ”det här är ju hemskt, det är ju så här... skjutningarna har ökat si och så här mycket” eller så är man ”Nej men vadå, skjutningarna har minskat för det var bara två personer som dog nu”. Det här är jättelätt att spinna.

När intervjupersonerna säger att relevant information och verifierbara fakta gör att de känner tilltro till artiklarna, betyder det enligt Kohring och Matthes (2007) dels att tilltron de känner till pressen uttrycks genom att de säger att de känner tilltro till valet av fakta i artiklarna, dels att de känner tilltro till noggrannheten i skildringarna.

Den allmänna uppfattningen bland intervjupersonerna är att de får tillräcklig och relevant information i nyhetsrapporteringen om gängbrottslighet. Däremot eftersöker flera intervjupersonerna mer bakgrundsinformation i nyhetsrapporteringen om gängbrottslighet.

Vilken bakgrundsinformation studiedeltagarna letar efter varierar, vissa vill veta mer om polisens förebyggande arbete, medan andra är mer intresserade av gängen och hur unga kommer in i gängbrottslighet.

M1: Jag skulle vilja ha en djupdykning i hur enkelt det är att engagera sig i ett gäng.

Att de saknar information är enligt Kohring och Matthes (ibid.) ett uttryck för att de känner lägre tilltro, eftersom intervjupersonerna inte känner att pressen gjort ett för dem relevant val av fakta. Det tycks dock inte i högre utsträckning påverka deras tilltro, i alla fall är det inget intervjupersonerna tydligt uttrycker.

Enligt Strömbäck et al. (2020) kan upplevelsen av att pressen berättar hela historien få personer att känna tilltro. Vice versa kan tilltron minska om information saknas, det vill säga om det upplevs som att det är ett tecken på att hela historien inte berättas.

Vilka slutsatser som dras i artiklarna är viktigt för flera intervjupersoner. Att artiklarna redovisar belägg för dragna slutsatser får studiedeltagarna att känna tilltro till artiklarna. S3 anser till exempel att det inte är problematiskt att journalisten, som S3 upplever det, driver en tes genom en av artiklarna eftersom det också presenteras belägg för tesen.

S3: Dels källan men framför allt de här händelserna som var och en var otroligt fruktansvärda och brutala. Ja men en fyra–fem olika saker, som man måste säga ger belägg för tesen.

Vissa intervjupersoner anser att artiklarna drar förhastade slutsatser. S4 beskriver nedan sin syn.

S4: De slutsatserna tycker jag inte är nyheter än, inte förrän polisen kan bekräfta. Jag förstår […] att det är enkelt att börja spekulera, men innan man har dragit en professionell slutsats att det är kopplat tycker jag inte att det är något som borde kommuniceras ut. Då håller man sig inte till fakta utan då håller man på med spekulationer och det är inte nyhetsbevakning i min mening.

Resonemangen om slutsatser i artiklarna kan analyseras i ljuset av Kohring och Matthes (2007) fjärde dimension, den journalistiska bedömningen. När det finns belägg för den journalistiska bedömningen kan intervjupersonerna lita på den, men när den i stället är baserad på vad de uppfattar som lösare grunder leder det till mindre tilltro till rapporteringen.

6.3.1 Mångfald av perspektiv

Att olika sidor kommer till tals stärker tilltron till artiklarna. S1 uttrycker bland annat att flera perspektiv ger förtroende för en artikel samtidigt som hen återkommer till att det saknas perspektiv. Hen får medhåll av bland annat S4.

S4: När alla säger att det här är anledningen varför vi behöver fler poliser. […] Man kanske inte lägger fokus där det borde vara. Att man pratar om segregation och klassklyftor.

Intervjuare: Är det perspektiv du ofta saknar?

S4: Ja.

Att det saknas perspektiv är något vissa intervjupersoner, främst från SSU, uttrycker påverkar tilltron till artiklarna negativt. I ljuset av Kohring och Matthes (2007) andra dimension är denna kritik mot utelämnandet av perspektiv, ett uttryck för att de inte känner tilltro till pressens val av fakta.

Denna upplevelse kan också tolkas med hjälp av Strömbäck et al.:s (2020) tredje faktor, att pressen berättar hela historien. Att inte ta med relevanta perspektiv kan, åtminstone i vissa fall, betyda att hela historien inte berättas. Det kan enligt Strömbäck et al. (ibid.) minska tilltron, vilket det alltså tycks göra även för vissa intervjupersoner.