Uppsala universitet
Institutionen för informatik och media
C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap Framlagd VT 2021
” Det är ju bara död och elände ”
En intervjustudie om tilltron till nyhetsrapporteringen om gängbrottslighet
Författare: Oscar Fock &
Hugo Höglund
Handledare: PG Holmlöv
är du öppnar detta dokument, öppnar du mer än bara en C-uppsats. Du öppnar en termin av efterforskningar, diskussioner och osäkerhet. En termin av tidiga morgnar, sena eftermiddagar och hastiga luncher. En termin av hårt arbete, helt enkelt. Och det betyder att när du öppnar detta dokument, öppnar du något som vi, Hugo och Oscar, är stolta över.
Men bakom en text som denna ligger fler än bara oss två.
Vår handledare, PG Holmlöv, greppade rodret och styrde oss rätt när vi inte visste var vi vart på väg. Och utan honom hade uppsatsen fortfarande varit fylld med folk som ”menar på” olika saker.
Våra tio intervjupersoner, som av välvilja ställde upp och gjorde denna uppsats möjlig.
Våra föräldrar, som spenderade en dyrbar helg i maj med att korrekturläsa hela uppsatsen.
Och inte minst våra flickvänner, obevekliga i sitt stöd, som uppmuntrade när vägen framåt var som svårast och lugnade när krisen hägrade.
Stort, stort tack. Utan er hade inte detta förord haft en uppsats att skrivas till.
Trevlig läsning!
Hugo Höglund och Oscar Fock, Uppsala och Märsön, maj 2021.
N
Abstract
Gang crime is one of the hottest topics in the Swedish public debate today. At the same time, people’s trust in how the media reports on the topic is low. Trust in news media is important in any democratic society. Understanding how trust in news media is affected by the reporting on a controversial issue is therefore important in maintaining a functional democracy.
This paper examines how politically active young adults perceive news on gang crime in Sweden, and how it correlates to their own trust in news media. Also, we study potential differences between two political youth wings, and what role the sender plays in the perception of – and trust in – news on gang crime. Through ten interviews, we find that the sender is paramount in the interviewees’ evaluation of trust in an article on gang crime. However, the information, what sources are quoted, and descriptions are also contributing attributes. Further, we discover that people develop personal strategies to assess their trust in a news piece on gang crime. Applying the theoretical frameworks of Kohring and Matthes (2007) and Strömbäck et al. (2020), we develop an understanding of how attributes contributing to trust in individual news pieces can be viewed in the context of more general trust in news media.
In line with previous research, this study highlights the difficulty of defining general trust in terms of distinct factors. We propose that attributes affecting trust in individual articles can be attributes affecting general trust in news media, if occurring as prolonged trends, but call for further research on this hypothesis. In a societal context, this paper also shows that there is still consensus on what makes news trustworthy, even on a topic as highly politicized as gang crime.
Keywords: Trust in the news media, Gang crime, Swedish news media, Interview study
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 1
1.1SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2
1.2AVGRÄNSNINGAR OCH BEGREPP ... 3
1.2.1 Val av tidningar och intervjupersoner ... 3
1.2.2 Begreppet pressen ... 4
1.2.3 Begreppet tilltro ... 4
1.3DISPOSITION ... 4
2. BAKGRUND ... 6
2.1GÄNGBROTTSLIGHET I SVERIGE ... 6
2.2AFTONBLADET OCH SVENSKA DAGBLADET ... 6
3. TIDIGARE FORSKNING ... 8
3.1STUDIER AV TILLTRO TILL NYHETSMEDIER ... 8
3.2POLARISERAD NYHETSKONSUMTION ... 10
3.3FIENTLIGA MEDIER-FENOMENET ... 11
3.4TILLTRO OCH MEDIERS ROLL I SAMHÄLLET ... 12
3.5MOT ETT TEORETISKT RAMVERK ... 12
4. TEORETISKT RAMVERK ... 15
4.1TILLTRO TILL PRESSEN ... 15
4.2KOHRING OCH MATTHES FYRDIMENSIONELLA MODELL ... 16
4.3STRÖMBÄCKS TEORETISKA RAMVERK ... 17
4.4VÅRT RAMVERK ... 19
5. METOD OCH MATERIAL ... 20
5.1FORSKNINGSDESIGN ... 20
5.1.1 Tvärsnittsdesign ... 20
5.1.2 Ontologi, epistemologi och hermeneutik ... 21
5.2AVGRÄNSNINGAR OCH MATERIAL ... 21
5.2.1 Urval av tidningar ... 21
5.2.2 Urval av intervjupersoner ... 23
5.3GENOMFÖRANDE AV INTERVJUER ... 24
5.4KODNING, TEMATISERING OCH SUMMERING – VÅR ANALYSMETOD ... 26
5.5TILLFÖRLITLIGHET ... 28
5.6FORSKNINGSETISKA REFLEKTIONER ... 29
6. RESULTAT OCH ANALYS ... 31
6.1TEMA 1:AVSÄNDARE ... 31
6.2TEMA 2:UTRYMME ... 33
6.3TEMA 3:INFORMATION ... 34
6.3.1 Mångfald av perspektiv ... 36
6.4TEMA 4:KÄLLOR ... 37
6.5TEMA 5:BESKRIVNINGAR ... 38
6.5.1 Objektivitet ... 39
6.6TEMA 6:INTERNT SYSTEM ... 40
6.7SKILLNADER MELLAN UNGDOMSFÖRBUNDEN ... 41
6.8SAMMANFATTNING AV RESULTAT ... 43
7. AVSLUTANDE DISKUSSION ... 45
7.1SLUTSATSER ... 45
7.2DISKUSSION ... 48
7.2.1 Vår studie och tidigare forskning ... 48
7.2.2 Metodreflektion och framtida forskning ... 49
LITTERATURFÖRTECKNING ... 51
BILAGA 1 – AFTONBLADET: POLISEN PRESSAD AV MORDVÅG – SEX SKJUTNINGAR PÅ TRE VECKOR ... 56
BILAGA 2 – SVENSKA DAGBLADET: VARNAR: ”GÄNGEN ÄR HELT AVSTÄNGDA KÄNSLOMÄSSIGT” ... 59
BILAGA 3 – AFTONBLADET: TVÅ DÖDA OCH FYRA SKADADE I MALMÖSKJUTNING: ”LÄT SOM 15–20 SKOTT” ... 61
BILAGA 4 – SVENSKA DAGBLADET: ”ALLA INBLANDADE SYSSLAR MED GROV BROTTSLIGHET” ... 64
BILAGA 5 – INTERVJUGUIDE ... 66
BILAGA 6 – SAMTYCKESFORMULÄR ... 69
BILAGA 7 – ANSVARSFÖRDELNING ... 70
FIGUR 1.DE FEM ANALYSNIVÅERNA (STRÖMBÄCK ET AL.,2020, S.147). ... 17
TABELL 1.URVAL AV TIDNINGAR.PUBLICERINGSDATUM, RUBRIK, TIDNING, ANTAL ORD, BILAGA. ... 23
TABELL 2.STUDIENS DELTAGARE, ÅLDER, INTERVJUNS LÄNGD, ORDNING SOM ARTIKLARNA LÄSTES OCH OM ARTIKLARNA LÄSTES MED SYNLIG (S) ELLER DOLD (D) KÄLLA. ... 26
TABELL 3.STUDIENS SEX TEMAN OCH TVÅ UNDERTEMAN. ... 27
TABELL 4.KOHRING OCH MATTHES (2007) DIMENSIONER,STRÖMBÄCK ET AL.:S (2020) FAKTORER OCH STUDIENS TEMAN. ... 31
TABELL 5.FÖRHÅLLANDE MELLAN KOHRING OCH MATTHES (2007) DIMENSIONER OCH STUDIENS TEMAN. ... 43
TABELL 6.FÖRHÅLLANDE MELLAN STRÖMBÄCK ET AL.:S (2020) FAKTORER OCH STUDIENS TEMAN. ... 44
1. Inledning
En tolvårig flicka skjuts ihjäl vid en bensinmack (Österman, 2020). Polisen knäcker en krypterad chattapplikation och en känd rappare häktas (Eriksson, 2021). Vägar in till bostadsområden försätts med vägspärrar av kriminella gäng (Frenker, 2020). Detta är tre exempel på när nyhetsflödet fyllts av rapportering om gängbrottslighet det senaste året. Ämnet är bland de viktigaste för svenska väljare. Samtidigt är det ett ämne där Sveriges befolkning känner låg tilltro till att rapporteringen speglar verkligheten (Novus, 2021; Andersson, 2017).
Digitaliseringen öppnar för en mångfald av medier samtidigt som din egen världsbild skiljer sig från den din granne har. I dagens nyhetsutbud finns plats för parallella sanningar och möjlighet att hitta nyhetsrapportering som bekräftar ens egen världsbild. Alternativa medier växer fram, inte minst på högerkanten i det politiska landskapet (Lundberg, 2019). Samtidigt ifrågasätts traditionella nyhetsförmedlare, som klumpas ihop och anklagas för att vara vänstervridna (Strömbäck & Karlsson, 2017).
Dessutom finns en vilja att försöka påverka nyhetsrapporteringen från politiskt håll.
Vänsterpartiet startade i december 2020 en kampanj för att överrösta den nystartade nättidningen Bulletin (Vänsterpartiet, 2020). Sverigedemokraterna har lanserat en webb tv- kanal (Winberg, 2020) och har en historia av täta kontakter med alternativmedia (Lundberg, 2020). Moderata riksdagsledamöter efterlyser en tydligare granskning public service (Motion 2019/20:60).
Denna utveckling indikerar att tilltro till nyhetsrapportering inte är något att ta för givet. Den innebär i stället nya utmaningar för journalistiken att framstå som trovärdig. Ett mer mångfacetterat nyhetsutbud ställer rimligen högre krav på nyhetskonsumenterna att hela tiden göra en bedömning av trovärdighet och ställa den högst befogade frågan: Vem ska jag lita på?
När Sverige går till val 2022 förutspås en smutsig valrörelse (Nordgren, 2021). De politiska partierna slåss om medialt utrymme för att väljarna ska köpa just deras samhällsbeskrivning.
Mitt i denna kamp finns journalisterna, vilkas huvudsakliga uppgift är att granska makthavare och hålla befolkningen välinformerad (Karlsson & Strömbäck, 2019). En förutsättning för att denna roll ska tjäna sitt syfte är att befolkningen tar del av nyhetsrapporteringen.
Flertalet studier identifierar ett minskat förtroende för nyhetsrapportering och att människor uppfattar nyhetsrapporteringen på olika sätt (Suiter & Fletcher, 2020; Jones, 2018). Dessutom
är tilltron till nyhetsmedier inte alltid konstant utan upplevelsen kan variera mellan olika nyhetsförmedlare (van der Linden, Panagopoulos & Roozenbeek, 2020).
Utvecklingen som beskrivits ovan väcker frågor om hur nyhetsrapportering uppfattas och vad som skapar tilltro och i förlängningen vilken roll det spelar att vi har en granskande makt om ingen lyssnar till den? Vad får vi för samhälle när definitionen av vad som är sant skiljer sig från makthavare till makthavare? Hur ser framtidens makthavare på mediernas roll? Det är därmed både tidsenligt och demokratiskt relevant att studera och diskutera tilltro till nyhetsmedier ur en svensk kontext och i relation till ett ämne som i skrivande stund är en av de hetaste politiska frågorna, nämligen gängbrottslighet. Likaså är det av intresse att studera hur framtida makthavare, personer verksamma inom politiska ungdomsförbund, ser på nyhetsrapporteringen.
Mycket av den forskning som tidigare gjorts på tilltro till nyhetsmedier har varit kvantitativ och utgått från olika skalor för att mäta upplevelsen, tilltron och eventuella förändringar. Dessa metoder har kritiserats för att ofta vara för smala (Yale, Jensen, Carcioppolo, Sun & Liu, 2015).
Den studie du nu läser positionerar sig visserligen inom journalistikforskningen och den del av forskningen som fokuserar på tilltro till nyhetsmedier, eller som det kallas av Karlsson &
Strömbäck (2019), medieförtroende. Däremot har studien inte fokus på att mäta tilltro eller skillnader i volymer utan har i stället valt ett kvalitativt tillvägagångssätt då intervjuer används för att synliggöra hur tilltron till pressen tar sig uttryck när politiskt aktiva unga vuxna ger sin syn på nyhetsrapporteringen.
1.1 Syfte och frågeställningar
Forskning visar ett varierat förtroende för nyhetsrapporteringen och ett i många fall ett minskat sådant (Arlt, 2018; Jones, 2018). Samtidigt är brottslighet en av de frågor där svenskarnas förtroende för rapporteringen är som lägst (Andersson, 2017). Därtill har mycket av den tidigare forskningen på området varit kvantitativ och kritiserad. Detta motiverar valet att göra en kvalitativ studie av tilltron till rapporteringen om gängkriminalitet i Sverige. Syftet med studien är därför:
Att undersöka förhållandet mellan (a) upplevelsen av nyhetsrapporteringen kring gängbrottslighet i Sverige hos politiskt aktiva unga vuxna, (b) huruvida de känner tilltro till nyhetsrapporteringen och (c) på vilket sätt partitillhörighet påverkar deras upplevelse.
Fyra frågeställningar har formulerats för att uppfylla studiens syfte. De tre första frågeställningarna undersöker politiskt aktiva unga vuxnas attityder och tilltro till nyhetsrapporteringen om gängbrottslighet. Den avslutande är av jämförande karaktär och bidrar till att besvara syftets tredje del.
(1) Hur upplever politiskt aktiva unga vuxna nyhetsrapporteringen om gängbrottslighet?
(2) Vilka egenskaper i nyhetsrapporteringen om gängbrottslighet upplever politiskt aktiva unga vuxna påverkar deras tilltro till det som rapporteras?
(3) Finns det samband mellan upplevelsen av nyhetsartiklar om gängbrottslighet och om källan är känd?
(4) Finns det skillnader i vilka egenskaper i nyhetsrapporteringen om gängbrottslighet som politiskt aktiva unga vuxna inom SSU respektive MUF upplever påverkar deras tilltro till det som rapporteras?
I denna studie används en modell med fyra dimensioner som utarbetas av Kohring och Matthes (2007) i kombination med ett teoretiskt ramverk utvecklat av Strömbäck, Tsfati, Boomgaarden, Damstra, Lindgren, Vliegenthart och Lindholm (2020). Kohring och Matthes teori kring tilltro till pressen används för att förstå och förklara hur tilltro till pressen tar sig uttryck i upplevelsen av nyhetsrapportering. I Strömbäck et al.:s artikel från 2020 presenteras förslag på hur konceptet tilltro till pressen kan operationaliseras för att mätas på olika nivåer (Strömbäck et al., 2020). Dessa teorier förklaras mer ingående i kapitel 4, Teoretiskt ramverk.
1.2 Avgränsningar och begrepp
Studien fokuserar på rapportering om gängbrottslighet i tidningarna Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Fyra artiklar från två händelser under juni 2018 har valts ut. Detta urval beskrivs kort nedan och diskuteras sedan djupare i kapitel 5, Metod. Dessutom förklaras två centrala begrepp för studien, tilltro och pressen. Fler begrepp kopplade till teorierna förklaras i kapitel 4, Teoretiskt ramverk.
1.2.1 Val av tidningar och intervjupersoner
Urvalet av artiklar gjordes från två etablerade tidningar med olika politisk profil, åtminstone på ledarsidan, nämligen Svenska Dagbladet och Aftonbladet. För studien intervjuades tio personer,
politiskt aktiva unga vuxna, från två svenska politiska ungdomsförbund, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU) och Moderata ungdomsförbundet (MUF).
1.2.2 Begreppet pressen
I tidigare forskning har begrepp som nyhetsmedier, medier, kvälls- och morgontidningar och press använts kors och tvärs, ofta synonymt med varandra. I kapitlen Bakgrund och Tidigare forskning används de begrepp som använts i respektive studie. För att skapa stringens används i denna studie därefter begreppet pressen. Inom den definitionen åsyftas i det här sammanhanget såväl digitala som tryckta nyhetsmedier samt både kvälls- och morgontidningar.
1.2.3 Begreppet tilltro
Tilltro är ett snårigt begrepp som ofta används synonymt med begreppet trovärdighet. Den lexikala definitionen av ordet tilltro är övertygelse om trovärdighet eller pålitlighet (Svenska Akademien, 2021). Hur tilltro till pressen har operationaliserats i olika sammanhang förklaras djupare i avsnitt 3.5, Mot ett teoretiskt ramverk. Redan nu kan sägas att i denna studie definieras tilltro till pressen som tilltro till pressens val av information, det vill säga övertygelse om att informationen och hur den valts ut är trovärdig eller pålitilig.
1.3 Disposition
Härnäst följer ett bakgrundskapitel där ämnet gängbrottslighet och de två tidningarna Aftonbladet och Svenska Dagbladet beskrivs. Därefter följer kapitel tre, Tidigare forskning.
Denna presenteras under rubrikerna: Studier av tilltro till nyhetsmedier, Polariserad nyhetskonsumtion, Fientliga medier-fenomenet, Tilltro och mediers roll i samhället och Mot ett teoretiskt ramverk. I studiens fjärde kapitel presenteras det teoretiska ramverk som präglar studien, det vill säga Kohring och Matthes (2007) teori samt Strömbäck et al.:s (2020) teori.
Där förklaras även vad som menas med tilltro till pressen. I kapitel fem presenteras såväl insamlingsmetoden kvalitativa intervjuer som analysmetoden kvalitativ innehållsanalys. Vidare diskuteras studiens urval och utförande, den hermeneutiska forskningstraditionen samt studiens forskningsetiska och metodologiska utmaningar. Det sjätte kapitlet heter Resultat och analys och där presenteras resultaten under sex teman. Varje tema diskuteras i ljuset av studiens
teoretiska ramverk. I kapitel sex presenteras även likheter och skillnader mellan ungdomsförbunden. Studien avslutas med ett sjunde kapitel där resultaten sammanfattas och forskningsfrågorna besvaras. I detta kapitel, som har titeln Avslutande diskussion, kopplas resultaten också till tidigare forskning och diskuteras ur en samhällelig kontext. Slutligen ges förslag till vidare forskning.
2. Bakgrund
I det här kapitlet beskrivs gängbrottslighet som ämne och dess roll inom svensk politik. Nedan ges även en kort beskrivning av de tidningar som ingår i studien, Aftonbladet och Svenska Dagbladet.
2.1 Gängbrottslighet i Sverige
En rapport från Brottsförebyggande rådet (2021) visar att det dödliga skjutvapenvåldet i Europa minskar, men att Sverige gått från att i början av 2000-talet ligga under det europeiska snittet till att idag ligga över snittet. Rapporten visar även att det dödliga våldet med skjutvapen ökar i Sverige (Brå, 2021). Det totala antalet skottlossningar i Sverige har de senaste fyra åren varit strax över 300 per år. Under 2020 sköts 49 personer till döds och fyra månader in på 2021 hade nio personer mist livet i skjutningar (Polisen, 2020; Polisen, 2021). Polisen har gjort stora riktade insatser för att komma till rätta med gängbrottsligheten och lanserat särskilda nationella händelser, såsom operation Rimfrost i utsatta områden (Polisen, 2019). Från politiskt håll ropas det efter hårdare tag (Motion 2019/20:2623).
Siffror från undersökningsorganisationen SOM-institutet presenterade av Andersson (2017) visar att brottslighet är en av de frågor där tilltron till nyhetsrapporteringen är som svagast hos svenska folket; bara invandringsfrågan har svagare stöd. En opinionsundersökning från Novus (2021) visar att lag och ordning är den näst viktigaste frågan just nu; bara sjukvården prioriteras högre. I SOM-institutets nationella undersökning 2019 svarar 56 procent av de tillfrågade att de är mycket oroliga för organiserad brottslighet, en kraftig uppgång sedan 2016 (Öberg, Andersson & Carlander, 2020).
2.2 Aftonbladet och Svenska Dagbladet
Svenska morgon- och kvällstidningar har en lång historia av att ha varit partipolitiskt anknutna (Karlsson & Strömbäck, 2019). I 2021 års Förtroendebarometer, som sedan 1997 årligen ges ut av Medieakademin och Kantar Sifo och mäter svenskarnas förtroende för olika aktörer i samhället, placerar svenskar ut olika nyhetsmedier på en höger–vänsterskala. Där hamnar Svenska Dagbladet längst till höger och Aftonbladet längst till vänster av de medier som bedömts (Sjörén & Ekengren Oscarsson, 2021).
Aftonbladet är Sveriges största tidning sett till räckvidd (Kantar Sifo, 2021). Den grundades år 1830 av Lars Johan Hierta och ledarsidan har beteckningen oberoende socialdemokratisk. Idag ägs tidningen av tidningskoncernen Schibsted (Nationalencyklopedin (a), 2021). År 2020 hade Aftonbladet över 3,8 miljoner läsare dagligen om man räknar både tryckt och digital utgåva (Kantar Sifo, 2021). I Förtroendebarometern anser 66 procent av de tillfrågade att tidningen är vänsterinriktad (Sjörén & Ekengren Oscarsson, 2021).
Svenska Dagbladet gavs ut för första gången år 1884 och är även det en Schibstedägd tidning.
Det är en morgontidning där ledarsidan benämns som obunden moderat (Nationalencyklopedin (b), 2021). Tidningen hade 748 000 läsare dagligen år 2020, sett till både digital och tryckt utgåva. I Förtroendebarometern 2021 placerade 52 procent av de tillfrågade tidningens nyhetsrapportering till höger (Sjörén & Ekengren Oscarsson, 2021).
3. Tidigare forskning
Nedan beskrivs forskning som på olika sätt belyser tilltro till pressen och dess nyhetsrapportering. Gemensamt för en stor del av vad som tidigare studerats är att forskningen är kvantitativ (se bl.a. Arlt, 2018; Blach-Örsten & Burkal, 2014; Newman & Fletcher, 2017).
Kapitlet är uppdelat i fem avsnitt: Studier av tilltro till nyhetsmedier, Polariserad nyhetskonsumtion, Fientliga medier-fenomenet, Tilltro och mediers roll i samhället och Mot ett teoretiskt ramverk. Materialet består i huvudsak av vetenskapliga artiklar som har hämtats genom söktjänsten Google Scholar och databaserna Communication and Massmedia complete och Scopus. Vidare har referenslistor i vetenskapliga artiklar använts för att identifiera relevant litteratur.
3.1 Studier av tilltro till nyhetsmedier
Forskning kring tilltro till nyhetsmedier är ständigt under utveckling och det finns ingen vedertagen metod eller etablerad begreppsdefinition (Fisher, 2016). Fisher menar att de tre huvudsakliga problemen inom fältet är (1) att det saknas en tydlig definition och sätt att mäta tilltron på; (2) att det finns ett glapp mellan idealet kring ett välinformerat samhälle och hur människor konsumerar nyheter; och (3) att det råder tvekan om det i ett ”post-fact”-samhälle ens går, eller borde gå, att lita på medierna (ibid.).
Däremot går det att urskilja olika huvudspår inom forskning om tilltro till nyhetsmedier.
Karlsson och Strömbäck (2019) menar att man antingen mäter tilltro till medier som institution eller mäter tilltro till innehållet. Fisher (2016) identifierar å sin sida tre huvudsakliga spår inom forskningen. Tilltro till mediet, det vill säga att man litar på själva mediet, som exempelvis tidningar, sociala medier eller TV. Tilltro till källor innebär tilltro till avsändaren, det vill säga specifika tidningar eller nyhetssändningar. Slutligen nämns tilltro till budskapet som fokuserar på att man litar på det som sägs. Arlt (2018) riktar in sig på tilltro ur två perspektiv: tilltro till journalistikens opartiskhet respektive tilltro till journalistikens kvalitet, vilket innebär att rapporteringen är korrekt, balanserad och fullständig. Det här visar på såväl en mångfald som en oenhetlighet inom forskningsfältet.
De flesta studier som behandlat människors syn på medier visar att tilltron till nyhetsmedier sjunker. En surveystudie från Schweiz, ett land som har förhållandevist högt förtroende för medier, pekar på att förtroendet för kvaliteten på journalistiken, för dess självständighet och för
dess opartiskhet är lågt hos befolkningen när det gäller bevakningen av politiska händelser.
Bara en av fem tillfrågade anser att fakta presenteras som de verkligen är och inte ens en av tio instämmer i påståendet att det inte finns något politiskt eller ekonomiskt motiv bakom nyhetsförmedlingen. Misstron mot medier har ökat med fyra procentenheter jämfört med föregående år (ibid.).
Samma trend går att urskilja från USA och en Gallup-undersökning (Jones, 2018) som visar att förtroendet för massmedier har minskat från att 50 procent av de tillfrågade känner bra eller skäligt förtroende för medierna år 2006 till 32 procent år 2016.
Minskad tilltro till medier gäller dock inte överallt. I en longitudinell surveyundersökning med data från 53 länder identifierar Hanitzsch, van Dalen och Steindl (2018) en minskning av förtroendet i 24 av länderna; däremot identifieras ökat förtroende i 14 av 53 undersökta länder.
Detta indikerar att tilltro är något som fluktuerar (ibid.).
Ur ett svenskt perspektiv diskuterar Andersson tilltro till medier i boken Misstro mot medier (2017). Där framkommer, baserat på data från SOM-institutets mätningar, att hälften av de tillfrågade inte håller med om påståendet att nyhetsmedier är opartiska i sin nyhetsrapportering.
Vidare belyses att det har skett en minskning i förtroende sett över en långt tid även om förtroendet för nyhetsmedier i Sverige är relativt högt.
Andra som har studerat faktorer som skapar tilltro är Newman och Fletcher (2017). Som en del av Reuters Institue Digtal News Report studerade de faktorer som genererar tilltro till nyhetsmedier i nio länder, däribland Storbritannien, Grekland, USA, Spanien och Danmark. De frågade omkring 2 000 personer i respektive land och identifierade att 67 procent av de som inte litar på nyhetsmedier gör det för att de anser att nyhetsrapporteringen är partisk och eller driver specifika agendor. Det är en trend som sträcker sig över nationsgränserna. Resultaten visar att de som inte känner tilltro till nyhetsrapporteringen upplever att nyheterna är politiskt vinklade (ibid.). Detta fenomen tas även upp av Kalogeropoulos, Suiter, Udris och Eisenegger (2019) som studerat vad som skapar presstilltro i 35 länder. Respondenter har i deras studie fått rangordna huruvida de håller med om olika påståenden från en skala mellan ett och fem där ett är ”instämmer inte alls” och fem är ”instämmer helt”. Studien visar bland annat att tilltron minskar när människor upplever att nyheter är politiskt eller kommersiellt influerade.
Enligt en studie från Danmark där såväl journalister som källor till nyhetshändelser tillfrågades genom enkätundersökningar menar elva procent av de tillfrågade källorna att viktiga fakta hade
utelämnats i rapporteringen och hälften av alla källor anser att nyhetsrapporteringen i Danmark är politiskt vinklad (Blach-Örsten & Burkal, 2014).
Bland faktorer som genererar tilltro till nyhetsmedier slår Newman och Fletcher (2017) fast att människor känner förtroende när de litar på det journalistiska arbetssättet när de uppfattar att journalister arbetar väl med källor och att påståenden är väluppbyggda, det vill säga att de känner förtroende för den journalistiska processen. De påtalar även att avsändare är en faktor som spelar roll i hur man bedömer det journalistiska arbetet (ibid.). Vidare konstateras ett behov av att hålla isär fakta från åsikter. Medierna upplevs dessutom vara en del av etablissemanget vilket gör att människor upplever en distans mellan sin situation och medierna, vilket i sin tur leder till minskad tilltro (ibid.).
Toff, Badrinathan, Mont’Alverne, Ross Arguedas, Fletcher och Nielsen (2021) finner i en kvalitativ studie av fyra länder, Brasilien, Indien, Storbritannien och USA, bland annat att kännedom om avsändaren i stor utsträckning påverkar tilltron till avsändaren. De konstaterar också att gränsen mellan att lita på en avsändare och endast gilla den ofta är otydlig.
3.2 Polariserad nyhetskonsumtion
En surveyundersökning baserad på data från Reuters Institute Digital News Report med 70 000 respondenter från 35 länder visar att människor som identifierar sig som höger- eller vänsteranhängare känner lägre tilltro till nyhetsrapporteringen än vad övriga i befolkningen har, samtidigt som de har högre tilltro än gemene man till medier de själva konsumerar. För vänster- och högeranhängare är också förtroendeklyftan större mellan nyheter de själva konsumerar och övrig nyhetsrapportering inom det egna landet. Detta förstärks ju längre ut på de politiska kanterna dessa personer befinner sig (Suiter & Fletcher, 2020).
Tsfati och Capella (2003) konstaterar från svaren på en webbenkät i USA valåret 2000 att hög politisk tilltro genererar omfattande nyhetskonsumtion och tilltro till nyhetsmedier samt traditionella medier. Omvänt konkluderar de att människor med låg politisk tilltro tenderar att ha en lägre konsumtion av traditionella medier och en högre informationsinhämtning från alternativa medier och sociala medier.
Det fastslås i en senare studie (Tsfati & Capella, 2005) att en hög konsumtion inte nödvändigtvis är synonymt med högt förtroende. De finner bland annat att människor tar del av kvällstidningar
trots att förtroendet för dessa är lågt och att människor tar del av traditionella medier för att det är de enda som de har tillgång till.
En panelstudie av nyhetsklimatet i USA 2018 visar också att medborgare inte känner tilltro till nyhetsrapportering som inte speglar den egna världsbilden och gärna avfärdar den som falsk.
Studien visar att 75 procent av dem som identifierar sig själva som konservativa uppfattar CNN som ”fake”, inte sanningsenlig. Bland liberaler anser 59 procent att konservativa Fox News nyhetsrapportering är ”fake” (van der Linden et al., 2020). Det här är en trend som även identifieras i en studie av politiska missuppfattningar: människor tenderar att konsumera information som stimulerar eller speglar de egna åsikterna (Flynn, Nyhan & Reifler, 2017).
I Sverige ligger förtroendet för såväl tryckt nyhetspress som public service högt. Däremot finns det en ökad polarisering när det gäller nivån på förtroendet för medier (Öberg et al., 2020) samt en splittring i tilltron till nyhetsmedier. Även här påvisas en skillnad kopplad till partisympatier (Andersson, 2017). I en svensk kontext utmärker sig Sverigedemokrater som de som har klart lägst förtroende för nyhetsmedier (Andersson, 2017; Strömbäck & Karlsson, 2017). Ur ett svenskt höger–vänster-perspektiv har högersympatisörer lägre tilltro till medier än vad vänstersympatisörer har. Däremot beskrivs misstro mot medier i allmänhet, liksom mot institutioner som monarkin, banker och företag, historiskt vara något som associeras med vänsteråsikter (Andersson & Weibull, 2017).
3.3 Fientliga medier-fenomenet
Fientliga medier-fenomenet innebär att människor anser att nyhetsrapporteringen gynnar dem som inte håller med en själv, speciellt när det gäller ämnen man själv är engagerad i. Fenomenet definierades för första gången 1985 av Vallone, Ross och Leper när man lät israeler och palestinier se på samma nyhetsinslag. Tolkningarna skiljde sig markant åt och att bägge grupperna ansåg att vinklingen missgynnade dem (Vallone et al., 1985). Detta går också att urskilja i Förtroendebarometerns undersökningar av hur människor placerar ut nyhetsmedier på en höger–vänster-skala. Personer som identifierar sig till höger placerar ut samtliga åtta avsändare som undersöks längre till vänster medan människor med vänstersympatier anser att de åtta medierna ligger mer till höger (Sjörén & Ekengren Oscarsson, 2021).
3.4 Tilltro och mediers roll i samhället
Tsfati och Capella (2003) menar att lågt förtroende för medier går hand i hand med högre sannolikhet att misstro andra institutioner i samhället. Detta är ett samband som även Hanitzsch et al. (2018) identifierar. De lyfter även fram ett splittrat politiskt landskap som något som försvårar tilltron till nyhetsmedier i samhället (ibid.).
Ur ett demokratiperspektiv kan misstro mot nyhetsmedier å ena sidan leda till att befolkningen inte tar till sig informationen och har förutfattad skepsis mot det som förmedlas. Å andra sidan leder tilltro till att det är lättare att acceptera utsagor utan egen eftertanke (Tsfati, 2002). Med andra ord kan både blind tilltro och allt för stor skepsis mot medier leda till problem för ett demokratiskt samhälle (ibid.).
Sverige har en stark historia av pressfrihet och ett pressetiskt system. Som tidigare påtalats finns det en stark tilltro över tid bland allmänheten till såväl dagspress och kvällspress som public service (Sjörén & Ekengren Oscarsson, 2021). Pressen har i tidigare undersökningar jämförts med övriga samhällsinstitutioner, med goda resultat (Andersson & Weibull, 2007; Öberg et al., 2020; Sjörén & Ekengren Oscarsson, 2021).
3.5 Mot ett teoretiskt ramverk
En av de första att studera tilltro till pressen var Hovland. Tillsammans med Weiss undersökte han källtrovärdighet (eng. source credibility) (Hovland & Weiss, 1951). Forskarna fann att källor med hög trovärdighet i högre grad förändrade testpersonernas åsikter än källor med låg trovärdighet (ibid.). I en studie några år senare fastslog Hovland, Janis och Kelley att trovärdighet består av två komponenter: expertis (eng. expertness) och pålitlighet (eng.
trustworthiness) (1959, i Kohring & Matthes, 2007, s. 233).
Efter Hovland har flera forskare försökt skapa modeller för hur tilltro till pressen kan mätas.
Gaziano och McGrath (1986) har föreslagit en skala med tolv begrepp som innefattas i konceptet trovärdighet. Andra (se bl.a. Meyer, 1988) har undersökt validiteten hos olika skalor och modeller. Meyers slutsats var fem adjektiv som han ansåg definierade trovärdighet: rättvis, opartisk, berättar hela historien, exakt och pålitlig (ibid.).
På grund av metodologiska och teoretiska brister har dock ingen av dessa modeller fått genomslag. Inte heller senare försök har visat sig speciellt framgångsrika och idag råder fortfarande inget konsensus kring konceptet tilltro till pressen (Strömbäck et al., 2020).
Kohring och Matthes (2007) kritiserar avsaknaden av teoretiskt ramverk för studier av tilltro till pressen. De konstaterar att forskningen visserligen har närmat sig en godtagbar modell för att mäta det, men att de försök som hitills gjorts ”tycks uppvisa den ofta återkommande kritiken att det inte finns någon allmänt accepterad operationalisering av konceptet som går att härleda till någon teori” (ibid., s. 237).
Enligt Kohring och Matthes (ibid.) är grunden för tilltro till pressen tilltro till det urval som sker vid journalistiskt arbete. Genom sin rapportering möjliggör nyhetsmedier för medborgare att agera i samhället. Journalister har samtidigt inte möjlighet att rapportera precis allt om allt.
Tilltro till pressen innebär därför ”tilltro till dess specifika val snarare än objektivitet eller sanning” (ibid., s. 239). Ur detta härleder Kohring och Matthes fyra dimensioner av tilltro till pressen: (1) tilltro till valet av ämnen; (2) tilltro till valet av fakta; (3) tilltro till noggrannhet i skildringar; och (4) tilltro till journalistens bedömning.
Yale et al. utreder i sin studie hur väl en annan trovärdighetsskala, konstruerad av Abdulla et al. (2004, i Yale et al., 2015), fungerar. Studien visar att denna skala har brister i den diskriminanta validiteten. Faktorerna utformade av Abdulla et al. var helt enkelt för lika varanda när de testades (ibid.).
Yale et al. (ibid.) framför ändå några meningsfulla reflektioner kring de metodologiska problem som regelbundet återfinns hos studier på området. ”Ur ett teoretiskt perspektiv stödjer resultaten idén att även om det på en filosofisk nivå kan gå att särskilja koncept som balans, ärlighet och allmänt gehör, verkar folk utvärdera nyheters trovärdighet mer heuristiskt.” (ibid., s. 167).
Heuristiker är kognitiva genvägar som används för att lättare förklara abstraktioner eller underlätta beslutsfattande, till exempel tumregler. Poängen med heuristiker är inte att nå det bästa resultatet, utan ett tillräckligt bra resultat (Gigerenzer, 2008). I det här fallet innebär det att heuristiker används för att på ett tillräckligt bra sätt förklara vad som gör nyheter trovärdiga, eftersom det är ett alltför abstrakt koncept för att på ett optimalt sätt kunna förklara.
Yale et al. (2015) föreslår vidare en möjlig förklaring. De jämför pressens trovärdighet med forskning om personers trovärdighet och noterar att försökspersoner i det fallet inte har några problem att särskilja olika faktorer som påverkar personers trovärdighet (ibid.). Denna förmåga att särskilja faktorer, eller snarare avsaknaden av den, är just vad som satt käppar i hjulet för
många studier av pressens trovärdighet. På grund av detta förklarar forskarna att bedömningen av pressens trovärdighet kan vara en helt annan typ av bedömnning än den av en persons trovärdighet. ”Nyheter är mer av en slutprodukt och avståndet mellan avsändaren och mottagaren är ofta signifikant” (ibid., s. 167). Forskarna tycks antyda att när personers trovärdighet bedöms gäller ”det du ser är det du får” (egen översättning av engelska uttrycket
”what you see is what you get”), i större utsträckning än vid bedömningen av nyheters trovärdighet. Detta för att avståndet mellan idén till nyheten och slutprodukten – den text som mottagaren läser – innehåller olika beslut som tagits under produktionen av nyheten (till exempel nyhetsvärdering och val av vinkel). Det kan vara svårt att bedöma trovärdigheten i dessa redaktionella beslut utan insyn i hur det arbetet gått till och därmed skilja olika beslut från varandra. Detta leder då till mer heuristiska bedömningar (ibid.).
En liknande slutsats når Prochazka och Schweiger (2019). De skriver att försök att konkretisera vad konceptet innebär kan vara fel väg att gå. I alla fall vid studier av tilltro till pressen på en generell nivå, föreslår de därför att sluta mäta tilltro med olika kvalitetsuppfattningar (eng.
quality perceptions) och i stället låta kvalitetsuppfattningarna stå för sig själva.
Tilltro och kvalitetsuppfattningar, menar Prochazka och Schweiger, är på ett teoretiskt plan åtskilda från varandra. ”Tilltro […] är en förhållandevis stabil personlig egenskap som förändras långsamt. Detta till skillnad från kvalitetsuppfattningar som är tämligen kortsiktiga”
(ibid., s. 40).
Konkreta problem i nyhetsrapporteringen behöver alltså inte nödvändigtvis resultera i att läsarens tilltro till pressen försvinner.
Sammanfattningsvis bidrar litteraturen med några viktiga reflektioner att ha i åtanke i denna studie. En av de mest centrala är, som Yale et al. (2015) och Prochazka och Schweiger (2019) noterar, att det är vanskligt att konceptualisera tilltro till pressen med hjälp av kvalitetsuppfattningar, som i verkligheten är svåra att särskilja och snarare används som heuristiska knep för att förklara det mer abstrakta konceptet tilltro (se också van Dalen, 2020).
Prochazka och Schweigers resonemang om de teoretiska skillnaderna mellan tilltro och de kvalitetsuppfattningar som används för att beskriva den, ger anledning att fundera kring denna studies metodologiska vägval. Det förefaller rimligt att ha en förhållandevis öppen ansats till vad tilltro innebär. Att studera frågan kvalitativt tycks utifrån detta motiverat, i linje med Coleman et al. (2012). Ett sådant tillvägagångssätt kan bidra till bredare förståelse av tilltro till pressen (van Dalen, 2020).
4. Teoretiskt ramverk
I föregående kapitel redogjordes för några relevanta delar av tidigare forskning om tilltro till pressen och hur nyhetsrapportering upplevs. Nedan förklaras och motiveras de två teoretiska vägval som gjorts i denna studie. Koncept som är centrala för studiens teoretiska grund introduceras och definieras.
4.1 Tilltro till pressen
Dagens samhälle är ett komplext system av institutioner och aktörer (till exempel pressen), många alltför komplexa för gemene man att förstå. För att kunna agera i detta samhälle krävs därför tilltro till dessa institutioner och aktörer (Kohring & Matthes, 2007).
Tilltro till institutioner och i förlängningen konceptet tilltro till pressen, förklaras traditionellt på två olika sätt, som institutionellt eller kulturellt. I det institutionella perspektivet är tilltro till institutioner resultatet av deras prestationer. Å andra sidan hävdar anhängare av den kulturella förklaringsmodellen att tilltro till institutioner är en förlängning av den mellanmänskliga tilltron (Hanitzsch et al., 2018).
Även om det finns goda argument och studier som stödjer båda förklaringarna (ibid.), har föreliggande studie sin utgångspunkt i det institutionella perspektivet. Det är det perspektiv som används av de två teorier som denna studie utgår från; dessutom tar flera viktiga studier på området avstamp i denna förklaring när de definierar tilltro till pressen (Hanitzsch et al., 2018;
Kohring & Matthes, 2007; Strömbäck et al., 2020; Suiter & Fletcher, 2020).
Sammanfattningsvis kan sägas att denna studie ser på tilltro till pressen som en form av institutionell tilltro, alltså att tilltron till pressen kommer sig av hur den presterar.
Centralt för de flesta definitioner av tilltro till pressen är informationen, något Strömbäck et al.
(2020) poängterar. Detta syns i både Kohring och Matthes (2007) definition och i Hanitzsch et al.:s (2018). Det tycks därför logiskt att basera denna studies definition av tilltro till pressen på begreppet information, det vill säga innehållet i en nyhetsartikel.
Selektivitet och information är centralt för de två teorier om tilltro till pressen som är denna studies teoretiska grundpelare. Nedan förklaras Kohring och Matthes (2007) fyrdimensionella modell och Strömbäck et al.:s (2020) teoretiska ramverk för studier av tilltro till pressen.
4.2 Kohring och Matthes fyrdimensionella modell
I denna modell ses pressen som en institution som är mycket viktig för allmänhetens förmåga att agera i samhället. Pressen förmedlar information från olika delar av samhället och bidrar därför till att skapa tilltro till andra aktörer och institutioner. Detta betyder att pressen starkt influerar allmänhetens beslut. Eftersom pressen inte kan förmedla all information om allt, måste allmänheten lita på att pressens val av nyheter är rätt för dem. Alltså, skriver Kohring och Matthes, ”när folk litar på pressen, litar de på specifika val”. (2007, s. 239).
Från detta identifierar forskarna fyra dimensioner av journalistiskt urval, som tillsammans förklarar hur tilltro till pressen tar sig uttryck: (1) tilltro till valet av ämnen; (2) tilltro till valet av fakta; (3) tilltro till noggrannhet i skildringar; och (4) tilltro till journalistens bedömning (ibid.).
Den första dimensionen handlar om vad pressen rapporterar om. Tilltro till valet av ämnen betyder tilltro till att pressen rapporterar om rätt ämnen, alltså de som är mest relevanta för den som litar (ibid.).
Dimensionen Tilltro till valet av fakta intresserar sig för vad i de valda ämnena som rapporteras, till exempel att en händelse beskrivs på rätt sätt eller att den placeras i lämpligt sammanhang (ibid.).
Tilltro till noggrannhet i skildringar innebär tilltro till hur faktan presenteras och att den går att verifiera (ibid.).
Den fjärde dimensionen är tilltro till journalistens bedömning. I denna inkluderas de bedömningar som journalisten gör utöver val av ämnen och fakta. Exempel på detta är hur denne strukturerar rapporteringen och om denne drar slutsatser eller föreslår lösningar (ibid.).
Som diskuterats i avsnittet om tidigare forskning tycks tilltro till pressen utvärderas heuristiskt (Prochazka & Schweiger, 2019; Yale et al., 2015). Det rimmar väl med hur Kohring och Matthes (2007) beskriver hur de fyra dimensionerna förhåller sig till konceptet tilltro till pressen. Snarare än att säga att tilltro till pressen består av dessa fyra dimensioner, menar de att de fyra dimensionerna visar hur tilltro till pressen tar sig uttryck (ibid.).
Här finns en skillnad: att presstilltro består av fyra dimensioner är inte samma sak som att tilltro till pressen tar sig uttryck på fyra olika sätt (som ett exempel kan anföras att känslan ilska kan ta sig uttryck genom att smälla i en dörr, men aktionen att smälla i en dörr måste i sig inte betyda ilska). Kohring och Matthes (2007) signalerar att tilltro till pressen är ett abstrakt koncept, lite
som magkänsla, som är svårt att sätta ord på och därför kräver heuristiska knep. Detta stödjs av Prochazka och Schweigers (2019) poäng att tilltro till pressen förändras långsamt och är skilt från de kvalitetsuppfattningar som används för att uttrycka vad som skapar tilltro. Om dessa kvalitetsuppfattningar skulle vara det som bygger tilltro kan man anta att de skulle ha en större påverkan på nivån av tilltro, vilket de enligt Prochazka och Schweiger inte har (ibid.).
De fyra dimensioner som Kohring och Matthes (2007) föreslår tycks vara rimliga att använda för en studie av denna typ. De fångar in den heuristik som karaktäriserar hur presstilltro tar sig uttryck och är dessutom förhållandevis omfattande för vad som faller inom dess ramar.
4.3 Strömbäcks teoretiska ramverk
Resultaten analyseras även i ljuset av det teoretiska ramverk som presenteras av Strömbäck et al. (2020). Centralt för denna teori är vad som menas med pressen och vad som menas med tilltro.
Ett problem som forskarna tagit fasta på är att det inte alltid är klart vilken del av pressen som studeras vid forskning om tilltro till pressen. Då pressen kan ses utifrån flera nivåer föreslår Strömbäck et al. (2020) att en teori om presstilltro bör kunna tillgodose studier på alla nivåer av konceptet pressen. De delar upp pressen i fem nivåer: (1) innehållet; (2) journalisterna; (3) enskilda medieföretag; (4) medietyper; och (5) pressen generellt, listade utifrån vad som är närmast och mest konkret för de som använder pressen, alltså de som litar på den (ibid.).
Figur 1. De fem analysnivåerna (Strömbäck et al., 2020, s. 147).
Pilarna pekar åt båda hållen, för att visa att ”tilltro på en av analysnivåerna kan påverka tilltron på en högre eller lägre analysnivå” (ibid., s. 148).
Forskarna skriver också att en definition av tilltro till pressen bör ligga nära dels det bredare konceptet tilltro, dels pressens speciella roll i samhället. Detta, menar de, gör att tilltro till pressen bör fokusera på informationen som kommer från pressen (ibid.).
Utifrån detta presenterar de två sätt att mäta tilltro till pressen, båda anpassade för att fungera på alla fem nivåer. Den ena modellen mäter nivå av tilltro, medan den andra mäter tilltro med hjälp av flera faktorer. Den senare har sin utgångspunkt i Gaziano och McGraths (1986) modell bestående av tolv faktorer av pressens trovärdighet. Strömbäck et al. (2020) använder fem av de tolv faktorerna, de som fokuserar på informationen som kommer från pressen. De fem är (1) rättvis; (2) opartisk; (3) berättar hela historien; (4) precis; och (5) separerar fakta från åsikter.
Inte heller i föreliggande studie används hela Gaziano och Macgraths (1986) modell, då den utöver ovan nämnda faktorer tar i beaktande sådant som inte handlar om informationen som förmedlas.
Yale et al. (2015) föreslår att om tilltro till pressen studeras med hjälp av faktorer bör dessa faktorer inte ses som delar av tilltron utan fristående kvalitetsuppfattningar som kan relateras till tilltron. Strömbäck et al.:s (2020) fem dimensioner ska ses som sätt som tilltro till pressen kan ta sig uttryck och inte som de fem delarna av tilltro till pressen (ibid.). För att konkretisera kan sägas att när respondenten frågas om den första dimensionen, rättvis, studeras om respondenten anser att pressen är rättvis, snarare än om denne känner mer tilltro på grund av rättvisheten. Eftersom tilltro till pressen handlar om tilltro till informationen som förmedlas och de fem dimensionerna alla behandlar just informationen, kan respondenternas svar ändå relateras till tilltro till pressen (ibid.).
Att separera faktorerna från tilltro stödjs också av de slutsatser som dras av Prochazka och Schweiger (2019). Som beskrivits i avsnitt 3.5 förklarar de att konceptet tilltro till pressen borde särskiljas från kvalitetsuppfattningar. Strömbäck et al.:s (2020) modell gör detta, samtidigt som den med utgångspunkt i definitionen av tilltro till pressen kan användas för att studera hur tilltro till pressen tar sig uttryck.
4.4 Vårt ramverk
Teorierna fungerar vägledande genom analysprocessen. Det betyder dock inte att studien tar en deduktiv ansats för att bekräfta de faktorer och dimensioner som föreslås i teorierna. Det vore olämpligt med tanke på de svårigheter som tidigare studier haft med att definiera tilltro till pressen med hjälp av ett bestämt antal faktorer. Studien tar i stället en induktiv ansats i analysen, där teorierna fungerar som tolkningsram under analysprocessen, för att underlätta sökandet efter analytiskt relevanta koder (Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2014). Eftersom processen är induktiv växer koderna fram ur data (ibid.) och i studien finns därför en öppenhet för att koder inte nödvändigvis måste kunna relateras till teorierna. Detta tycks också logiskt med tanke på tilltro till pressens heuristiska natur (Prochazka & Schweiger, 2019).
5. Metod och material
Nedan beskrivs studiens metodologiska utgångspunkter och hur studien genomförts. Kapitlet inleds med en redogörelse av den tvärsnittsdesign som är studiens forskningsdesign och ontologiska och epistemologiska utgångspunkter. Vidare diskuteras studiens empiriska material och dess avgränsningar. Därpå följer en presentation av hur studien genomförts, samt den metod som använts för analysen. Kapitlet avslutas med en diskussion om tillförlitlighet och om de forskningsetiska dilemman som följer med studien.
5.1 Forskningsdesign
Studien är till stor del designad som en kvalitativ tvärsnittsundersökning, men har också experimentella och jämförande element. Under intervjuerna genomgår intervjupersonerna ett experiment där de utifrån fyra artiklar om gängbrottslighet får diskutera och ge sin bild av rapporteringen. Genom att basera diskussionen på fyra artiklar synliggörs och motiveras deras åsikter på ett tydligare sätt.
5.1.1 Tvärsnittsdesign
Grundpelarna i en tvärsnittsstudie är att data samlas in från mer än ett fall vid en viss tidpunkt för att kunna se samband (Bryman, 2018). I den här studien undersöks förhållandet mellan upplevelsen av nyhetsrapporteringen om gängbrottslighet och tilltron till den, något som skulle kunna liknas vid ett sökande efter kausalitet. Att strukturera upp en studie på det här sättet, att söka efter kausala samband, menar Bryman (2018) är ett exempel på när en tvärsnittsdesign är användbar även i kvalitativa studier. Kvalitativa tvärsnittsstudier använder sig ofta av semistrukturerade intervjuer för att samla in data och kvalitativ innehållsanalys för att analysera den (ibid.). Centralt för denna studie är att söka förståelse för hur intervjupersonerna uttrycker sin tilltro. Det ter sig därför naturligt att använda semistrukturerade intervjuer för att samla in data som analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys.
5.1.2 Ontologi, epistemologi och hermeneutik
Studien har sin ontologiska utgångspunkt i idealismen, det vill säga att ”det som ytterst finns är icke-materiellt” (Sohlberg & Sohlberg, 2019, s. 61).
Något viktigt inom modern idealism är subjektivitet, alltså människors föreställningar och uppfattningar snarare än allmängiltiga sanningar (ibid.). I denna studie, som just intresserar sig för människors upplevelser, är det subjektiva centralt.
Epistemologi är frågan om vad kunskap är och hur vi får den (ibid.). I denna studie fås kunskapen från intervjupersonerna, alltså vad de upplever skapar tilltro. Denna epistemologiska utgångspunkt kallas kunskapsteoretisk idealism (ibid.).
Med tanke på studiens ontologiska och epistemologiska utgångspunkter ter det sig naturligt att placera den inom den hermeneutiska traditionen. Hermeneutik handlar om tolkning.
Ursprungligen gällde det texttolkning, i första hand av religiösa skrifter, men forskningstraditionen har utvecklats både till att inkludera andra typer av tolkning och även hur tolkningen görs (ibid.). I denna studie är det intervjuerna av studiens deltagare som analyseras och tolkas, genom en kvalitativ textanalys. Som diskuteras i avsnitt 4.4, görs detta induktivt.
De teorier som studien vilar mot är centrala, eftersom de formar ett ramverk för tolkningen av data. Detta är ett vanligt sätt att använda teori inom hermeneutiken (ibid.).
5.2 Avgränsningar och material
Under forskningsprocessen har ett flertal överväganden gjorts beträffande urval och avgränsningar. Nedan förklaras och motiveras urvalet av nyhetsartiklar och intervjupersoner.
5.2.1 Urval av tidningar
Tidningar och nyhetsartiklar valdes med hjälp av ett målstyrt urval, det vill säga att de inte valdes slumpmässigt utan för att de är lämpliga för studien. Valet föll på Svenska Dagbladet och Aftonbladet då de har olika politisk profil. Enligt Förtroendebarometern 2021 är de två tidningarna de som människor anser ligga längst till höger respektive vänster bland etablerade nyhetsförmedlare (Sjörén & Ekengren Oscarsson, 2021).
Det går att föreställa sig att ett urval av alternativa eller nya medier skulle kunna generera tydligare skillnader i materialet då jämförelsen skulle bli mellan olika ytterligheter. I takt med
framväxten av alternativa medier har det också gjorts jämförande studier mellan traditionella och alternativa medier, bland annat av Tsfati och Cappella (2003). Genom att välja två etablerade tidningar undersöks i stället upplevelsen inom traditionella medier. Det gör också att människor med större sannolikhet har en relation till dessa tidningar.
Urvalet av artiklar är målstyrt och författarna satte upp tre kriterier som artiklarna skulle uppfylla för att lämpa sig som underlag för studien. Dels skulle artiklarna vara minst två år gamla, detta för att minska sannolikheten att intervjupersonerna läst om händelsen nyligen och därför är engagerade eller känslomässigt berörda av den. På så sätt hoppas författarna att intervjupersonernas bedömning av artiklarna blir mer saklig. Dels var det viktigt att händelsen har en koppling till gängbrottslighet och att det framgår i artikeln. Slutligen ställdes kravet att artikeln var skriven av en journalist på tidningen, således valdes artiklar från nyhetsbyråer bort.
Detta gjordes för att kunna säga att artikeln är från respektive tidning och undvika att samma artikel publicerats i flera olika tidningar. Två artiklar publicerade på samma dag om samma händelse jämfördes med varandra. Artiklarna hittades via Retriever Research och matchade något av sökorden: gängbrottslighet, skjutningar eller organiserad brottslighet. Urvalet bestod till slut av fyra nyhetsartiklar från två olika händelser sommaren 2018. Dessa presenteras i tabell 1.
Datum Rubrik Intern numrering
Tidning Antal ord
Bilaga
14 juni 2018 Polisen pressad av mordvåg – sex skjutningar på tre veckor
1.1 Aftonbladet 604 1
14 juni 2018 Varnar: ”Gängen är helt avstängda känslomässigt”
1.2 Svenska
Dagbladet
558 2
19 juni 2018 Två döda och fyra skadade i Malmöskjutning: ”Lät som 15–20 skott”
2 .1 Aftonbladet 580 3
19 juni 2018 ”Alla inblandade sysslar med grov brottslighet”
2.2 Svenska
Dagbladet
468 4
Tabell 1. Urval av tidningar. Publiceringsdatum, rubrik, tidning, antal ord, bilaga.
5.2.2 Urval av intervjupersoner
Gruppen som studeras är politiskt aktiva unga vuxna som är medlemmar i Sveriges två största politiska ungdomsförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdom (SSU) och Moderata Ungdomsförbundet (MUF). Med aktiva menas att de har, eller nyligen haft politiska, uppdrag i sina ungdomsförbund. Valet av ungdomsförbund grundar sig i att det inom svensk politik historiskt varit Socialdemokraterna och Moderaterna som utmanat varandra om regeringsmakten. SOM-undersökningen 2016 visar att både moderater och socialdemokrater har förtroende för mediernas rapportering kring brottslighet men att socialdemokrater har det i högre avseende än moderater (se Andersson, 2017). Trots att de partierna utgör ett vänster- respektive och högeralternativ befinner de sig inte på ytterkanterna av det politiska spektrumet.
Urvalet av intervjupersoner var ett målstyrt snöbollsurval. Med att det var målstyrt menas att en avgränsning gjorts till att studera personer som uppfyller kriteriet att de är aktiva i något av de två valda politiska ungdomsförbunden. Snöbollsurval innebär att kontakt tas med en första
intervjuperson och sedan låter denne rekommendera nästa intervjuperson (Bryman, 2018).
Detta tillvägagångssätt möjliggjorde för oss att komma i kontakt med personer som annars varit svåra att nå. Totalt resulterade det i tio studiedeltagare, fem från MUF och fem från SSU, dessa presenteras i tabell 2.
5.3 Genomförande av intervjuer
En intervjuguide (se bilaga 5) utformades i linje med Bryman (2018): guiden går från en allmän fråga, via revidering och pilotstudier, till en färdig intervjuguide. För att undersöka studiedeltagarnas tilltro till nyhetsrapporteringen om gängbrottslighet i Sverige genomsyrade studiens två teorier intervjufrågorna. Strömbäck et al.:s (2020) och Kohring och Matthes (2007) faktorer och dimensioner operationaliserades, om än inte uttryckligen, i frågor som på olika sätt kan relateras till de två teorierna.
Frågeställningarna testades på olika sätt i intervjuerna, för att skapa en grundlig bild av hur intervjupersonerna upplever nyhetsrapporteringen om gängbrottslighet i Sverige. Bland annat undersöktes vad deltagarna har för förväntningar på nyhetsrapporteringen om gängbrottslighet och huruvida den faktiska rapporteringen lever upp till de förväntningarna. Detta undersöktes både på en generell nivå och på artikelnivå. Det ställdes även frågor i syfte att identifiera vad som stärker respektive minskar tilltron till artiklarna.
Intervjuguiden innehöll olika, förhållandevis breda teman med underfrågor och användes som ett stöd under intervjuerna. Samtliga teman berördes under varje intervju, dock kom frågornas ordning att variera och i flera fall ställdes följdfrågor av utvecklande karaktär.
Artiklarna som låg till grund för intervjuerna identifierades med hjälp av de kriterier som presenteras i avsnitt 5.2 och hämtades hem via Retriever research. Texten från artiklarna lades sedan in i ett Word-dokument och bilder, annonser och logotyper togs bort. Varje artikel sparades i två PDF-versioner. I den ena versionen var tidningens namn och namnet på journalisten synligt medan namnen hade raderats i den andra versionen. När tidningarna nämner sitt eget namn i text byttes namnet ut mot ordet ”tidningen”, i de fall där avsändaren inte skulle synas.
I linje med vad som föreslås i Bryman (2018) genomfördes en pilotstudie där både urvalet av artiklar som diskussionsunderlag och frågorna testades. Totalt utfördes fyra pilotintervjuer där två av intervjupersonerna var politiskt aktiva och två inte var det. Efter det reviderades
intervjuguiden. En del frågor togs bort, andra fördes samman eller formulerades om. Under pilotstudierna nåddes också slutsatsen att artiklarna skulle presenteras två och två i stället för var för sig. Detta val motiveras främst med att intervjupersonernas resonemang blev tydligare när de hade två artiklar framför sig än när de hade en. Detta tillvägagångsätt var också mer tidseffektivt.
När intervjuguiden var klar genomfördes intervjuerna. Dessa genomfördes via Zoom och spelades in med hjälp av en diktafon som låg bredvid datorn. Författarna genomförde fem intervjuer var, men närvarade vid samtliga intervjuer. Intervjupersonerna svarade inledningsvis på ett antal frågor gällande sin syn på nyhetsrapportering och svenska tidningar. Sedan fick de läsa två artiklar åt gången, en från varje tidning. Denna procedur upprepades på nästa artikelpar.
Här genomfördes studiens experimentella inslag, då hälften av intervjupersonerna läste artiklar där tidningens och journalistens namn var synligt medan andra hälften läste artiklar där det dolts. Artiklarna skickades via chattfunktionen i Zoom när det var dags för varje intervjuperson att läsa artikeln. En nackdel med att experimenten genomfördes som videosamtal är att det inte fanns möjlighet att kontrollera vad studiedeltagaren gjorde på sin skärm, något som kan ha stört deras fokus. Vi kunde inte heller “ta tillbaka” artikeln när den diskuterats klart. Dessa potentiella problem märktes dock inte under pilotintervjuerna och det vidtogs därför inga åtgärder inför de riktiga intervjuerna. Inte heller då märktes dessa problem.
Materialinsamlingen resulterade i tio intervjuer som i genomsnitt var ungefär en timme långa.
Intervjupersonerna namngavs med en siffra mellan 1 och 5 beroende på i vilken intervju i ordningen de var och en bokstav som representerar det ungdomsförbund de tillhör. För mer detaljer kring intervjuerna se tabell 2.
Intervjuperson Ålder Tid Artikelordning
M1 22 år 1h 1.1 (d) 1.2 (d) 2.1 (d) 2.2 (d)
M2 19 år 1h 4 min 1.2 (s) 1.1 (s) 2.2 (s) 2.1 (s) M3 23 år 58 min 2.2 (d) 2.1 (d) 1.2 (d) 1.1 (d) M4 26 år 55 min 2.1 (s) 2.2 (s) 1.1 (s) 1.2 (s) M5 21 år 1h 3 min 1.1 (d) 1.2 (d) 2.1 (d) 2.2 (d) S1 24 år 53 min 1.1 (s) 1.2 (s) 2.1 (s) 2.2 (s) S2 23 år 58 min 1.2 (d) 1.1 (d) 2.2 (d) 2.1 (d) S3 30 år 1h 1 min 2.1 (d) 2.2 (d) 1.1 (d) 1.2 (d) S4 21 år 1h 2 min 2.2 (s) 2.1 (s) 1.2 (s) 1.1 (s) S5 21 år 41 min 1.1 (s) 1.2 (s) 2.1 (s) 2.2 (s)
Tabell 2. Studiens deltagare, ålder, intervjuns längd, ordning som artiklarna lästes och om artiklarna lästes med synlig (s) eller dold (d) källa.
Efter intervjuerna transkriberades ljudfilerna till text, med fokus på innehållet. Här fördelades arbetet så att den som inte intervjuade transkriberade intervjun. Därefter genomgick transkripten en kvalitativ innehållsanalys med de tre stegen kodning, tematisering och summering. Först sattes en kod för de olika tankar, upplevelser och åsikter som gavs uttryck för. Liknande åsikter och tankar fick samma kod. Relaterade koder fördes sedan ihop till större mer övergripande teman för att slutligen summeras. Denna process förklaras mer ingående i avsnitt 5.4.
5.4 Kodning, tematisering och summering – vår analysmetod
När ljudfilerna från intervjuerna transkriberats analyserades de med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. En vanligt förekommande kvalitativ innehållsanalys är den skapad av Matthew Miles och Michael Huberman (1984, i Hjerm et al., 2014) där analysprocessen delas upp i tre steg, kodning, tematisering och summering. Hjerm et al. (ibid.) konstaterar att dessa tre steg snarare bör ses som nivåer, då processen att koda, tematisera och summera inte ska ske stegvis utan “löpande, växelvis och i många avseenden parallellt” (ibid., s. 34). Kodningen är en första sortering av data, som syftar till att underlätta hanteringen av materialet. (ibid.).
Det finns ingen tydlig punkt när kodning övergår till tematisering, eftersom processen sker växelvis. Tematisering skulle kunna kallas en ”kodning av koderna” (ibid., s. 66). Även här handlar det om att se mönster i vad som återkommer och vad som hänger ihop – med andra ord att formulera bredare teman i materialet med hjälp av de koder som tagits fram (ibid.).
När mättnad nåtts i kodningen och tematiseringen, efter flera iterationer och diskussioner mellan författarna, är det dags att summera och dra slutsatser från materialet. Här använder författarna de koder och teman som växt fram i föregående delar av analysprocessen för att kunna säga något om det som studerats (ibid.).
I det inledande skedet skedde kodningen genom att allt som ansågs vara relevant i transkripten markerades med en kod i form av ett ord eller en kortare mening. Dessa skrevs som kommentarer i marginalen. Därefter fördes koderna över till ett dokument där de kategoriserades in i fyra kategorier: (1) ökar tilltro; (2) minskar tilltro; (3) upplevelse; och (4) förväntningar. Inom dessa kategorier summerades sedan koderna till teman. Tematiseringen skedde först på intervjunivå och sedan genom att studera vilka teman som förekom i flera av intervjuerna. En del teman fungerar som undertema till ett större och mer övergripande tema.
Arbetet skedde iterativt, det vill säga att vi rörde oss mellan de olika stegen i analysprocessen för att säkerställa att resultaten var väl underbyggda (Hjerm et al., 2014). Det framkom även att flera teman förekom inom flera kategorier, med andra ord kan något som upplevs öka tilltron även vara något intervjupersonerna upplever finns i rapporteringen. Detta resulterade slutligen i sex teman och två underteman som var kopplade till intervjupersonernas tilltro till pressen.
Dessa presenteras kort i tabell 3 nedan och diskuteras vidare i kapitel 6, Resultat och analys.
Teman Underteman
Avsändare Utrymme
Information Mångfald av perspektiv Källor
Beskrivningar Objektivitet Internt system
Tabell 3. Studiens sex teman och två underteman.
