Lycka 78

Det finns flera definitioner av vad lycka är och vad som utgör det goda i livet. För Jeremy Bentham som under 1800-talet lade grunden till utilitarismen var lycka centralt. Det goda i livet bestod av lycka. Lycka och olycka ansågs av Bentham vara människans slutgiltiga upplevelser, och alla andra upplevelser utmynnade i någon av dessa. För att maximera det goda skulle lyckan maximeras. Bentham såg framför sig att forskare skulle kunna mäta människors lycka och olycka i varje stund och på så sätt kunna beräkna vilka samhällsprojekt som var mest värdefulla. Att definiera det goda i livet i form av lyckan för stunden och att värdera allt med utgångspunkt från hur mycket lycka detta förmår att skapa kallas hedonism.

Inom lyckoforskningen förekommer två olika perspektiv på lycka: det hedonistiska och det eudaimoniska [178]. Eudaimonisk lycka handlar om att leva ett bra liv och att handla på ett sätt som medför att ens potential som människa förverkligas. Det absolut vanligaste sättet att mäta lycka är via subjektiv ”well-being” (SWB). Vad för typ av lycka SWB mäter diskuteras flitigt, men efter publikationen av boken ”Well-Being: The foundation of Hedonic Psychology” [38] har SWB främst förknippats med hedonistisk lycka. Veenhoven [179] har i en metastudie, via 245 studier i 32 länder, försökt fastställa vad som gör människor lyckliga. Han fann att lyckliga människor mest sannolikt återfinns i/bland:

 ekonomiskt välmående länder med ett stabilt ekonomiskt klimat och där frihet och demokrati har framgång

 majoritetsgrupperingar  toppen på samhällsstegen  gifta

 de som har bra relationer till familj och anhöriga  de som har relativt god fysisk och psykisk hälsa  de som är aktiva och har ett öppet sinne

 de som har kontroll över sina liv

 de vars längtan och strävan berör sociala och moraliska aspekter snarare än pengar

 de som politiskt befinner sig till höger om mitten

Det är dock svårt att veta orsakssambanden när det gäller lycka. Blir man lycklig av att vara på toppen av samhällsstegen eller har man större sannolikhet att hamna där om man är lycklig? Det är också svårt att veta vilken faktor som i grunden påverkar lyckan. Anta att en studie visar att individer blir lyckligare av

79

pengar. Det finns en mängd bakomliggande variabler som korrelerar med inkomst och lycka (utbildning, social kompetens, självförtroende, intressanta arbetsuppgifter m.m.). Det är därför svårt att spåra grundorsaken.

Något nedslående sett ur ett samhälleligt resursfördelningsperspektiv är att den största påverkan på individens lycka är dennes personlighet. Demografiska faktorer står endast för 10-15 % av en individs totala lycka [180]. Eftersom det är så många olika faktorer som påverkar en persons lycka bidrar varje faktor med en mycket liten del av den totala lyckan.

Det finns många teorier om vad som ger upphov till lycka. Teorierna har till viss del testats empiriskt men här återstår mycket arbete. Sannolikt finns ett visst förklaringsvärde i de flesta förekommande teorierna. Nedan följer en kort presentation av de vanligast förekommande.

Teleologiska teorier menar att lycka uppstår när ett mål uppnås eller ett behov

alternativt en önskan tillfredställs. För att ett mål ska kunna uppfyllas måste något saknas i individens liv, vilket leder in i nästa angränsande lyckoteoretiska område, frågan om relationen mellan lycka och olycka. Enligt denna teori är lyckan proportionell mot den olycka som är orsaken till individens mål/önskningar. En följd av detta blir att lycka inte skulle kunna uppnås om alla mål och önskningar vore uppfyllda. Aktivitetsteorier menar å andra sidan att det är aktiviteten som medför lycka, inte uppfyllandet av målet.

Top-down teorier anser att lyckan styrs av individens förmåga att uppleva saker

på ett positivt sätt medan bottom-up teorier hävdar att individens lycka utgörs av summan av många små lyckliga omständigheter. Bottom-up teorier anammas av hedonister som menar att människor kan bli lyckliga genom att göra rätt val i livet medan de som anser att personligheten styr lyckan antar ett top-down perspektiv. Det finns många olika teorier som söker förklara varför vissa individer har personligheter som är mer mottagliga för lycka. Bedömningsteorier hävdar att lycka härstammar från jämförelser mellan det aktuella tillståndet och någon form av standardtillstånd. Jämförelsen kan gälla andra individer eller ens egna tidigare erfarenheter. Anpassning, som är ett väl verifierat fenomen gällande lycka, uppkommer som en följd av att individen jämför nuet med hur denna haft det tidigare. När en förbättring sker är skillnaden stor mellan hur personen haft det tidigare vilket medför lycka. I takt med att tiden går kommer dock jämförelserna att göras mot det nya tillståndet, vilket medför att lyckan avtar om inga nya förbättringar inträffar. Anpassningen gäller också försämringar som exempelvis ohälsa.

80

6.2.1 Lycka och hälsa

Självskattad hälsa är relaterad till lycka. Korrelationen mellan låg lyckonivå och låg självskattad hälsa har i England uppmätts till 0,6 [181]. Korrelationen mellan objektiv hälsa (oftast bedömd av läkare) och lycka är mindre (0,11 – 0,15) beroende på individens förmåga till anpassning [182]. Svåra sjukdomstillstånd som inkräktar på individens dagliga huvudsakliga aktiviteter och tillstånd med dödlig utgång medför däremot ofta betydande minskningar i lyckan. Även om individer med allvarliga sjukdomar har en lyckonivå som är positiv så är deras lycka oftast mindre än en kontrollgrupps. Är de dessutom multisjuka sjunker lyckan ytterligare. Människor med svåra sjukdomar anpassar sig inte fullt ut till dessa.

Ekonomisk teori utgår ofta från att den påverkan som sker på nyttan initialt, av ett försämrat hälsotillstånd, kvarstår även på lång sikt. Vissa psykologiska teorier utgår däremot från en total hedonisk anpassning till det nya försämrade hälsotillståndet, det vill säga att lyckonivån på lång sikt återgår till den ursprungliga. Studier av hälsorelaterad livskvalitet visar att allvarliga sjukdomar har negativ effekt på livskvaliteten både på kort och längre sikt, vilket också påverkar lyckonivån negativt. Enligt en studie [183] sker en anpassning då 30- 50% av det ursprungliga tappet i lycka återhämtas. Storleken på återhämtningen beror på hälsotillståndets svårighetsgrad. Den empiriska effekten verkar alltså ligga någonstans mellan vad den ekonomiska och psykologiska teorin predikterar.

Den korta genomgång av lyckans effekter på hälsa som följer härnäst bygger till stor del på en litteraturgenomgång [184]3_.

6.2.2 Lycka och fysisk hälsa

En rad studier visar att lycka och positiv inställning förbättrar både överlevnad och hälsorelaterad livskvalitet. Lycka kan eventuellt ha olika effekter på hälsan beroende på var i livet människor befinner sig. Det kan också vara så att olycka skapar beteenden som är negativa för hälsan – mer rökning, sämre följsamhet till förskrivningar, mer alkohol, mindre fysisk aktivitet, högre blodtryck och allmänt sämre fysiologisk funktion. Risken för olyckor ökar också med minskad lycka. Ulrich [185] visade att miljön har betydelse för rehabiliteringen efter sjukdom genom att jämföra patienter med utsikt över naturen med dem som endast såg en annan betongvägg via sina fönster. Miljön påverkar sannolikt lyckan. Lycka i sig har också påvisats ha effekt på rehabiliteringen.

81

Lyckliga människor har lättare att anpassa sig och stå ut med smärta. De bedömer också retrospektivt smärtan som mindre allvarlig än mindre lyckliga människor. Immunförsvaret försämras hos olyckliga människor och förbättras hos lyckliga. I en annan studie [186] fann man att den minst lyckliga tredjedelen av deltagarna i en studie hade 2,9 gånger större risk att bli smittade av förkylningar än den lyckligaste tredjedelen. Effekterna av lycka på den fysiska hälsan tycks komma både från ett mer hälsosamt beteende och ökat immunförsvar.

6.2.3 Lycka och psykisk hälsa

Lyckan påverkas negativt av psykisk ohälsa och den psykiska ohälsan tycks öka trots, eller på grund av, att vi fått det allt bättre materiellt. En stor andel av befolkningen har upplevt eller upplever psykisk ohälsa. Vid en undersökning i Storbritannien fann Jenkins m.fl. [187] att 16 % av yngre vuxna hade upplevt psykisk ohälsa den senaste veckan. För varje generation ökar den psykiska ohälsan. Psykisk ohälsa är således en stor orsak till minskat subjektivt välmående. Att mäta psykiska sjukdomars inverkan på individers lycka är ett viktigt komplement till mätning av symptom i hälsoekonomiska utvärderingar [184]. Vilka sjukdomar inkräktar mest på lyckan? Är mentala sjukdomar undervärderade i det gängse hälsoekonomiska perspektivet?