Nyttan kontra lyckan av hälsa 85

Dolan har gjort vissa försök att jämföra nyttan och lyckan av hälsa [200], se tabell 9. Som mått på nyttan av hälsa används ett QALY mått där SG metoden används för att fånga allmänhetens preferenser (förväntade nytta) avseende hälsotillstånd beskrivna med SF-36 som är ett generiskt klassificeringssystem [108]. Som mått på lyckan av hälsa har Dolan använt sig av SWB uppmätt via British Household Panel Survey8. I denna enkät mäts både SWB och en mängd andra levnadsförhållanden, däribland hälsostatus. Detta gör det möjligt att sortera fram individer med hälsostatus motsvarande den som är avsedd att undersökas. Genom att se hur lyckliga dessa individer är och kontrollera för andra faktorer9 som påverkar lyckan kan hälsotillståndets effekt på lyckan härledas. Dolan har valt ut de värsta hälsotillstånden inom 6 hälsodomäner som jämförelse. SWB mäts i British Household Panel Survey genom att respondenterna på en sjugradig skala får ange hur missnöjda eller nöjda de är med livet i stort10_{. Dolan har transformerat denna skala till en 0 - 1 skala för att}

göra den jämförbar med QALY vikter.

8  http://www.iser.essex.ac.uk/bhps  9  I denna analys har kontrollerats för inkomst, ålder och huruvida respondenten är gift eller inte.   10  Frågan lyder "How dissatisfied or satisfied are you with your life overall”   

86

Tabell 9. Jämförelse mellan livskvalitetsförluster orsakade av ohälsa, mätta som lycka (SWB) respektive nytta (SG).

Resultatet antyder att förlusten i livskvalitet av ohälsa blir större mätt med SG än med SWB. Detta verkar rimligt eftersom upplevd hälsa (SWB) påverkas av människors förmåga att anpassa sig till nya tillstånd och att SWB inte fokuserar på hälsotillståndet i fråga utan på lycka generellt. Detta tycks gälla i speciellt stor omfattning när det gäller smärta, eftersom skillnaden mellan SWB och QALY här är väsentligt större än inom de andra hälsodomänerna. Uppseendeväckande är också att psykiskt välbefinnande är det enda område där hälsotillståndet upplevs som värre mätt med SWB än med SG.

Sett från ett resursfördelningsperspektiv skulle detta betyda att om resurserna skulle fördelas efter lycka istället för efter nytta så skulle hälso- och sjukvård inriktad mot psykisk ohälsa prioriteras upp. Hälso- och sjukvård inriktad mot smärtlindring skulle däremot prioriteras ned.

En annan metod för att mäta hälsorelaterad lycka utryckt som QALY föreslås av Van Praag & Ferrer-i-Carbonell [201]. De menar att den hälsorelaterade lyckan kan mätas genom att fråga individer hur missnöjda eller nöjda de är med sin hälsa11. Svaren ges på en sju- eller mer praktiskt på en tio gradig skala och kan, om det bedöms lämpligt, kontrolleras för andra faktorer som kan inverka på hur respondenten upplever sin hälsa12. Genom att varje individ anger sin hälsostatus kan varje hälsotillstånds inverkan på livskvaliteten då beräknas på en skala mellan 0 och 1. Används en sjugradig skala som i British Household Panel Survey (som också frågar respondenterna denna typ av fråga) sker även här en

11

 Frågan som används i British Household Panel Survey lyder ” How dissatisfied or satisfied are you with your  health?  

12 _{Exempelvis ålder, inkomst, kön och familjeförhållanden.}  

Hälsodomän och beskrivning av utvärderade hälsotillstånd Livskvalitetsförlust på en 0 -1 skala baserad på SWB Livskvalitetsförlust baserad på förväntad nytta mätt med SG Skillnad (Lycka – Nytta) Fysisk funktion

”Mycket begränsad fysisk aktivitetsnivå, inkl dagliga aktiviteter som att tvätta och klä sig”

-0.071 -0.111 -0.040

Rollfunktion – Fysisk

”Problem att utföra arbete eller andra regelbundna aktiviteter pga fysisk ohälsa”

-0.039 -0.050 -0.011

Social funktion

”Omfattande och ofta förekommande störningar av det normala umgänget i och utanför hemmet pga fysisk och psykisk ohälsa”

-0.002 -0.087 -0.085

Smärta

”Mycket svår och i mycket hög grad handikappande värk/ smärta”

-0.034 -0.167 -0.133

Psykiskt välbefinnande

”Känner sig nervös och nedstämd hela tiden”

-0.159 -0.128 0.031

Vitalitet

”Känner sig trött och utsliten hela tiden”

-0.089 -0.091 -0.002

87

transformation till en 0 - 1 skala. Van Praag & Ferrer-i-Carbonell har genom att använda data från British Household Panel Survey visat hur metoden kan användas och har även beräknat QALY förlusten för vissa sjukdomsgrupper. Tyvärr finns ingen gradering av svårighetsgraden inom grupperna så en jämförelse av dessa värden med konventionella QALY-värden är svår. Ovanstående metod har i ett något annorlunda utförande även använts för att mäta hur den kvalitetsjusterade hälsan av en viss hälsodimension förändras över tid, på grund av teknologiska framsteg [202]13. Sådana förändringar är svåra att fånga med mått som mäter förväntad nytta.

Dolan och Metcalfe har också i en ännu opublicerad text [203] jämfört hur olika hälsodimensioner i EQ-5D värderas om de mäts som nytta respektive lycka (se tabell 2). De använder sig av data från en tidigare studie gjord i USA [204] där allmänhetens preferenser avseende hälsodimensionerna i EQ-5D mätts med TTO. Dessa värden jämförs sedan med värden från en egen enkät som delats ut bland slumpmässigt utvalda äldre personer i USA. Respondenterna har först fått besvara en konventionell SWB fråga ”hur nöjd är du med ditt liv?” på en skala mellan 0 och 6. Efter det har respondenterna fått frågan ”Sett över hela gårdagen, hur mådde du då?”, för att sedan få gradera olika positiva och negativa känslostämningar på en skala från 0 (kände inte alls) till 6 (kände mycket starkt). Känslostämningarna var: vänlig, slö, stressad, lycklig, ledsen, lugn, arg, trött, deprimerad och orolig. Detta sätt att mäta lycka bygger sedan på skillnaden mellan medelvärdet av de positiva och negativa känslostämningarna. Resultatet transformeras till en 0 till 1 skala. Metoden kallas day affect, är relativt ny och anses lovande. Efter detta har respondenterna graderat sin hälsa med hjälp av EQ-5D och besvarat en rad frågor rörande socioekonomi. Resultatet redovisas i tabell 10. De värden som redovisas beskriver respektive hälsodimensions inverkan på livskvaliteten mätt som nytta respektive lycka. Resultaten bör således rimligen vara negativa.

13

 Sidan 252 och framåt. Cutler & Richardsons analys visar att QALY förlusten av nästan alla hälsotillstånd har  minskat till följd av teknologiska framsteg inom hälso‐ och sjukvården. 

88

Tabell 10. Jämförelse av hur olika hälsodimensioner i EQ5D värderas om de mäts som nytta respektive lycka.

* p < 0,05

Källa: Dolan & Metcalfe (2010)

Skillnaderna mellan nytta och lycka följer i princip samma mönster som i Dolans tidigare studie. Livskvalitetsförsämringen är generellt mindre mätt som lycka än som nytta. Psykisk ohälsa är även här undervärderat relativt andra hälsodimensioner när det mäts som nytta jämfört med om det mäts som lycka. Författarna menar att vården borde satsa mer på psykisk ohälsa.

Preferenser (Nytta) SWB (Lycka) Day affect Rörlighet nivå 2:

Jag kan gå men med viss svårighet

-0.146 -0.011 0.022

Rörlighet nivå 3: Jag är sängliggande

-0.558 0.149 -0.048

Hygien nivå 2:

Jag har vissa problem att tvätta eller klä mig själv

-0.175 -0.014 -0.026

Hygien nivå 3:

Jag kan inte tvätta eller klä mig själv

-0.471 -0.165 0.059

Huvudsakliga aktiviteter (t.ex. arbete, studier, hushållssysslor, familje- och fritidsaktiviteter) nivå 2:

Jag har vissa problem med att klara av min huvudsakliga sysselsättning

-0.140 -0.023 -0.026

Huvudsakliga aktiviteter (t.ex. arbete, studier, hushållssysslor, familje- och fritidsaktiviteter) nivå 3:

Jag klarar inte av min huvudsakliga sysselsättning

-0.374 -0.323* -0.070

Smärtor/besvär nivå 2:

Jag har måttliga smärtor eller besvär

-0.173 -0.017 -0.041*

Smärtor/besvär nivå 3:

Jag har svåra smärtor eller besvär

-0.537 -0.129* -0.145*

Rädsla/nedstämdhet nivå 2:

Jag är orolig eller nedstämd I viss utsträckning

-0.156 -0.151* -0.218*

Rädsla/nedstämdhet nivå 3

Jag är I högsta grad orolig eller nedstämd

-0.450 -0.350* -0.454*

89

6.3.3 Maximerad nytta kontra maximerad lycka med