För att främja samarbetet inom Mälardalsområdet, bildade kommuner och landsting i Stockholms, Uppsala, Örebro, Västmanlands och Södermanlands län i slutet av 1980-talet Mälardalsrådet, som är en ideell intresseorganisation. Syftet med rådets verksamhet, som baseras på nätverksarbete, är att främja utvecklingen av Stockholm-Mälarregionen.
Rådet, som har en betydande bredd i sin verksamhet, har inte minst engagerat sig i trafi kfrågor. Våren 2005 inleddes ett samarbete mellan politikerna i den funktionella regionens fem län om framtidens transportsystem i Mälardalen. Samarbetet har vuxit fram ur en ökande insikt om transporternas betydelse för att regionen ska vara attraktiv på den internationella, konkurrensutsatta marknaden. I ett första steg har man utarbetat en gemensam målbild, och avsikten är att där- efter upprätta en lista på prioriterade infrastrukturobjekt.
Avsikten är att vara väl förberedd då nästa statliga planeringsomgång för väg- och järnvägsinvesteringar startar. Men också andra frågor av gemensamt intresse, som trafi kering och taxor för den regionala tågtrafi ken i Mälardalen, står på agendan.
I samarbete mellan främst länsstyrelserna, trafi kverken, Mälab och trafi khuvud- männen har de fem länen samordnat sina resurser för att få fram underlag till den 28 Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen,
”Erfarenhet av samverkan”, 2006-09-19.
40408_Inlaga 89
pågående politiska process som fått namnet En bättre sits. Mälardalsrådet har det administrativa ansvaret för processen.
Ansvarskommittén
I januari 2003 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté, Ansvarskommit- tén, med uppgift att se över strukturen och uppgiftsfördelningen inom hela
samhällsorganisationen29. Det gäller såväl relationen mellan staten, landstingen
och kommunerna som mellan regeringen och myndigheterna. Ordförande i kommittén har varit landshövding Mats Svegfors.
Syftet med utredningen var dels att förbättra samhällsorganisationens möjlig- heter att hantera framtidens välfärdsåtaganden och bidra till tillväxt inom ramen för en hållbar utveckling, dels att förbättra medborgarnas möjligheter till infl ytan- de, insyn och ansvarsutkrävande.
I juni 2004 beslöt regeringen att ge kommittén tilläggsdirektiv för det fortsatta
arbetet.30
Dessa avsåg följande huvudområden: – Det samlade kommunala uppdraget.
– Hälso- och sjukvårdens struktur och uppgiftsfördelning mellan staten, landstin- gen och kommunerna.
– Regional utveckling och regional samhällsorganisation, hur ansvaret för upp- gifter med anknytning till regional utveckling ska fördelas mellan staten och den kommunala nivån.
– Den statliga styrningen av samhällsorganisationen, både relationen mellan regeringen och de statliga myndigheterna och mellan staten och den kommunala nivån
Kommittén har under 2003 avlämnat ett delbetänkande31. Slutbetänkandet
avlämnades den 27 februari 2007 (SOU 2007:10 Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft). I korthet innebär kommitténs förslag ett utökat ansvar på regional nivå för regionala utvecklingsfrågor såsom trafi k- och bebyggelseplane- ring. Regionkommuner med direktvalda politiker ska svara för hanteringen av en rad frågor av betydelse för välfärden och tillväxten. De regionala utvecklings- programmen, RUP, ska även utgöra regionplan och innehålla en indikativ region trafi kplan.
29 Dir. 2003:10 Översyn av strukturen och uppgiftslämningen inom samhällsorganisationen.
30 Dir. 2004:93 Tilläggsdirektiv till Ansvarskommittén. 31 SOU 2003:123 Utvecklingskraft för hållbar välfärd.
40408_Inlaga 90
Tidsaxel
1960 Befolkning i länet: 1 271 000, Kommunalskatt i Stockholms stad: 12,75 procent, 114 916 bilar, 764 bussar, 14 649 lastbilar i Stockholm
1962 Kommunalval, socialdemokratisk ledning32 i stadshuset (Hjalmar Mehr, s)
1963 dec. direktiv till Hörjel 1964 dec. Hörjelöverenskommelsen 1964 Riksdagsval, socialdemokratisk regering
1966 Kommunalval, borgerlig ledning i stadshuset (PO Hansson, fp)
1966 Essingeleden invigs
1966 Avtal mellan KSL och SJ om pendeltågstrafi k 1967 Högertrafi komläggningen
1967 T-banans röda linje förlängs till Ropsten och Skärholmen 1968 Pendeltåg Märsta–Södertälje
1968 Riksdagsval, socialdemokratisk regering
1970 Befolkning i länet: 1 478 000, Kommunalskatt i Stockholms stad: 18,5 procent, 203 405 bilar, 1 501 bussar och 16 126 lastbilar registrerade i Stockholm, pendeltåg Kungsängen–Västerhaninge
1970 Val – socialdemokratisk regering, borgerlig ledning i landstinget (Gunnar Hjerne, fp), socialdemokratisk ledning i stadshuset (Albert Aronsson, s) 1971 Landstinget tar över KSL:s uppgifter
1973 Val – socialdemokratisk regering, borgerlig ledning33 i landstinget (Knut
Nilsson, c), socialdemokratisk ledning i stadshuset (John-Olle Persson, s) 1975 T-banans blå linje till Hjulsta öppnas
1976 Val – borgerlig regering, borgerlig ledning i landstinget (Knut Nilsson, c), borgerlig ledning i stadshuset (Ulf Adelsohn, m)
1977 T-banans blå linje till Akalla öppnas
1978 T-banans röda linje till Mörby centrum öppnas
1979 Val – borgerlig regering, borgerlig ledning i landstinget (Nils Hallerby, fp), socialdemokratisk ledning i stadshuset (John-Olle Persson, s)
1980 Befolkning i länet: 1 528 000, Kommunalskatt (inkl. landstingsskatt) i Stockholms stad: 27 procent, 224 231 bilar, 2 334 bussar, 22 309 lastbilar registrerade i Stockholm
1981 SJ och SL presenterar en gemensam rapport och träffar avtal om investeringar i lokaltågtrafi k
1982 Val – socialdemokratisk regering, socialdemokratisk majoritet i landstinget (Olov Lekberg, s), socialdemokratisk majoritet i stadshuset
(John-Olle Persson, s)
1982 Sträng utses till förhandlingsman 32 I Stockholms stad är fi nansborgarråd alltid ordförande i
borgarrådsberedningen.
33 I landstinget har fi nanslandstingsrådet här betecknats som ledare.
40408_Inlaga 91
1983 Strängöverenskommelse
1985 Val – socialdemokratisk regering, borgerlig ledning i landstinget (Stig Rindborg, m), socialdemokratisk ledning i stadshuset (Mats Hult, s) med stöd av Stockholmspartiet.
1986 Stockholmspartiet bryter samarbetet med socialdemokraterna. De borgerliga tar över ledningen i stadshuset (Sture Palmgren, m). 1988 Val – socialdemokratisk regering, socialdemokratisk ledning i
landstinget (Leni Björklund, s från 1990 Bosse Ringholm, s), socialdemokratisk ledning i Stadshuset (Mats Hult, s)
1990 Befolkning i länet: 1 642 000, Kommunalskatt (inkl landstingsskatt) i Stockholms stad: 28,7 procent, 275 757 bilar, 2 606 bussar och 30 206 lastbilar registrerade i Stockholm
1990 Ag-överenskommelsen 1990 Dennisförhandlingarna inleds
1991 Första överenskommelse i Dennisförhandlingarna (jan.)
1991 Val – borgerlig regering, borgerlig ledning i landstinget (Ralph Lédel, m), borgerlig ledning i majoritet i stadshuset (Carl Cederschiöld, m)
1992 Slutöverenskommelse i Dennisförhandlingarna (sept.)
1994 Val – socialdemokratisk regering med stöd av centerpartiet i vissa frågor, socialdemokratisk ledning i landstinget (Bosse Ringholm, s), social- demokratisk ledning i stadshuset (Mats Hult, s)
1996 Stockholmspartiet hoppar av samarbetet med socialdemokraterna 1997 Upplösning av Dennisuppgörelsen, februari
1997 Inespaket
1998 Val – socialdemokratisk regering, borgerlig majoritet i landstinget (Ralph Lédel, m), borgerlig majoritet i stadshuset (Carl Cederschiöld, m) 2000 Befolkning i länet: 1 823 000, Kommunalskatt (inkl. landstingsskatt)
i Stockholms stad: 28,25 procent, 323 450 bilar, 1 292 bussar och 36 379 lastbilar registrerade i Stockholm
2002 Val – socialdemokratisk regering med stöd av vänsterpartiet och miljöpartiet i vissa frågor, socialdemokratisk majoritet i landstinget (Ingela Nylund Watz, s), socialdemokratisk majoritet i stadshuset (Annika Billström, s)
2003 Stockholmsberedningen lägger fram sitt förslag 2004 Södra länken invigs
2005 Årstabron klar för trafi k 2005 Stockholmsförsöket inleds
2006 Stockholmsförsöket avslutas (juli), folkomröstning i Stockholms stad och ett antal förortskommuner i anslutning till valet
2006 Val – borgerlig regering, borgerlig majoritet i landstinget (Chris Heister, m), borgerlig majoritet i Stockholms stad (Kristina Axén-Olin, m).
40408_Inlaga 92
40408_Inlaga 93
Staten, landstinget och Stockholms stad ansvarar för trafi ken i staden.
40408_Inlaga 94