Mätbara konsekvenser av ogiltighetsregeln .1 Inledande anmärkningar

Utöver de effekter som hittills presenterats är det också av intresse hur ofta LSF 33 § i realiteten har aktualiserats; dels hur ofta ogiltighetsgrunderna åberopas och dels hur ofta en ogiltighetstalan vinner bifall. En alltför stor diskrepans däremellan kan tyda på att ogiltighetsregeln bland annat används i förliknings- eller förhalandesyfte. Utöver det kan en sådan skillnad också innebära att utformningen av LSF 33 § i för hög grad uppmuntrar                                                                                                                

187 Oldenstam et al., s. 97.

188 Lew, Mistelis, Kröll, s. 671.

189 Lindskog, s. 839 och SOU 2015:37 s. 125.

190 Lew, Mistelis, Kröll, s. 672.

191 Se bland annat Sutton et al., s. 5 ff. och Madsen II, s. 23 ff. som bland annat pekar på att slutgiltigheten är en central viktig faktor till varför skiljeförfarande är populärt.

parter till att överklaga skiljedomar. Information som bör beaktas vid bedömningen om en förändring av LSF 33 § är påkallad.

4.4.2 Antalet överklagade skiljedomar

Tillgänglig statistik visar att det mellan 2004 till 2014 har inkommit totalt 188 identifierade läsbara klandermål192 till hovrätterna.193 Antalet mål per år har varierat mellan 13 till 23, men normalt har statistiken legat runt 19 mål per år. Av dem kommer 109 skiljedomar från institutionella skiljetvister, varav SCC har administrerat 103, medan 79 skiljedomar härrör från förfaranden ad hoc.194

Det är givetvis svårt att bedöma om antalet inkomna klandermål ska anses som stort eller litet om det inte sätts i relation till den totala mängden skiljeförfarande som har ägt rum under tidsperioden. Sådan statistik finns inte, vilket torde bero på avsaknaden av en central administrerande aktör och sekretessen som omgärdar skiljeförfarandet.195 Hur många skiljeförfarande som sker ad hoc är därför svårt att uppskatta. Däremot för Sveriges ledande skiljedomsinstitut SCC statistik över deras administrerade förfaranden.

Tillgänglig statistik från SCC finns för 2005 till 2014. Totalt har institutet dessa år handlagt 1 762 mål.196 Tabell 4.1 visar antalet administrerade mål per år och hur många av dessa som sedermera blev föremål för en klanderprocess.197 Tabellen visar också i procent hur stor del av målen som överklagas med hänsyn till ogiltighet eller klander.

192 Här används klandermål som ett samlingsbegrepp för om en skiljedom överklagas och kärande som grund åberopar LSF 33-34 §§ eller 36 §.

193 Det vill säga då antingen ogiltighet, klander eller båda utgjort grunden för talan, se SOU 2015:37, s. 67 f.

194 SOU 2015:37, s. 68 f.

195 I SOU 1995:65 uppskattades antalet skiljeförfaranden till 300-400 stycken årligen.

196 Baseras på tillgänglig statistik över 2014 från SCC:s officiella hemsida, http://sccinstitute.se/statistik/.

197 Statistiken bygger på SCC hemsida och SOU 2015:37 s. 70. Året 2014 är inte medräknat då den fullständiga statistiken från det året inte är tillgängligt.

Tabell 4.1

ÅR Administrerade mål SCC Antal skiljedomar hand-lagda av SCC som var föremål för klandertvist

Procent andel skilje-domar SCC som blir föremål klandertalan 2005 100 11 11 2006 141 6 4 2007 170 7 4 2008 176 10 6 2009 216 11 5 2010 197 16 8 2011 199 6 3 2012 177 9 5 2013 203 14 7

Statistiken visar att mellan fem till tio procent av alla administrerade mål per år blir föremål för en klanderprocess. Statistiken kan inte generaliseras till skiljeförfaranden i största allmänhet då det finns alltför stora osäkerhetsfaktorer, men den tjänar till att visa hur vanligt det är med överklaganden grundade på ogiltighet eller klander bland skiljedomar administrerade av Sveriges största skiljedomsinstitut.198

4.4.3 Antalet åberopanden av LSF 33 § och antalet bifall

Vad som också är intressant är hur ofta någon ogiltighetsgrund enligt LSF 33 § görs gällande i en klandertvist. Bland den totala summan inkomna klandermålen har ogiltighetsgrunderna sammanlagt åberopats i totalt 45 överklaganden, vilket innebär cirka 11 % av de totalt cirka 400 åberopanden som skett. Vid en fördelning på respektive grund ser det ut enligt följande.199

Tabell 4.2

33 § p. 1 33 § p. 2 33 § p. 3

Antal åberopanden,

procent inom parantes

10 (2,5) 30 (7,5) 5 (1,2)

Av statistiken framgår det att en ogiltighetsgrund åberopas relativt sällan i en klanderprocess. Vidare framgår att den vanligaste åberopade ogiltighetsgrunden från en                                                                                                                

198 Det kan tänkas att parterna i de mål som administreras av SCC generellt sett har resurser och ombud genom vilket viss kvalitet på utsedda skiljemän säkerställs, och genom det hålls antalet överklaganden ner. Följaktligen kan andelen överklaganden vid ad hoc förfaranden tänkas vara större. Något som dock måste ses som en spekulation.

part är ordre public, därefter bristande skiljedomsmässighet och slutligen på grund av formfel.

Att en skiljedom förklaras ogiltig, upphävs eller ändras genom en klandertalan är ovanligt. Det har skett i tio av de avgjorda klandermålen, vilket motsvarar sex procent. Det är enbart en skiljedom som sedan 2004 har funnits vara ogiltig, då enligt LSF 33 § 1 st. 3 p.200

Skiljedomar som till slut har förklarats ogiltiga står följaktligen för mindre än en procent av de totalt 190 stycken som anhängiggjorts i hovrätterna.

4.4.4 Kommentarer beträffande statistiken

Av det redogjorda framgår att mellan fem till tio procent av SCC:s administrerade skiljedomar blir föremål för en klanderprocess. Det är svårt att dra några generella slutsatser utifrån statistiken beträffande omfattningen av överklagande skiljedomar och hur vanligt förekommande det är. Faktumet att 188 domar har inkommit till hovrätterna under tio års tid vittnar dock om att det inte är helt ovanligt att en skiljedom överklagas. Åsikter om att Sverige internationellt sätt misstänkts ha en hög frekvens av överklaganden av skiljedomar har också uttryckts.201 Av statistiken framgår att ogiltighetsgrunderna åberopas relativt sällan i klanderprocesserna. Vidare har bara en ogiltighetstalan bifallits i ett fall och då med grund i bristande formkrav. Det innebär att en ogiltighetstalan mycket sällan bifalls och att ogiltighetsgrunderna i LSF 33 § 1 st. 1-2 p. 1 i närtid aldrig har tillämpats.

Sammanfattningsvis går det inte utefter tillgänglig statistik helt att avfärda att överklagandeprocesser inleds och ogiltighetsgrunderna åberopas i syfte att framtvinga en förlikning eller senareläggande av verkställighet, det kan dock konstateras att så inte sker alltför frekvent. Vidare talar statistiken för att det är ytterst ovanligt, om ens förekommande, att skiljemännen avgör en fråga som inte är skiljedomsmässig eller att förfarandet eller skiljedomen strider mot ordre public. Vilket talar för ett dagens regelverk fungerar ändamålsenligt.

200 A. a., s. 81, den aktuella domen är Svea hovrätts dom T 4390-04.