Den mätbara kvaliteten

- ò Effekter Välmående

Ett fungerande liv

Subjektivt uppfattad

Går i skola /har ett jobb

Gryning uppfyller förväntningar

Resurser

Tillräcklig beläggning (80-90% ca)

Enl. upphandlingsunderlag

Relativt hög andel högskoleutbildade

Inga anmärkningar i tillsyn

Av socialstyrelsen godkänd

ò

Processer

Inga anmärkningar i tillsyn Inga klagomål

Inga klagomål eller anmälningar

Inga klagomål eller anmälningar Trygga & säkra utan klagomål

ò Prestationer - - ò Effekter Förbättrad hälsa

Utan missbruk & självskadebet.

Finner livet meningsfullt

Går i skola/har ett jobb

Gryning uppfyller förväntningar

Resurser Angivet i årsredovisning Öppna jämförelser Öppna jämförelser Tillsynsprotokoll Tillsynsprotokoll ò Processer Tillsynsprotokoll + KLH* + Processbeskr. Tillsynsprotoll+ KLH+ Processbeskr. Tillsynsprotokoll + KLH Tillsynsprotokoll + KLH ò Prestationer Verksamhetsstatistik Verksamhetsstatistik ò Effekter Evidur Evidur Evidur Evidur NKI

6. RESULTATDISKUSSION

I denna del av uppsatsen diskuteras frågeställningarna utifrån det empiriska underlaget. Diskussionen inleds med kvalitetsbegreppet och dess definition och mätbarhet. Vidare diskuteras hur det är möjligt att arbeta med kvalitet inom socialtjänsten, diskussionerna utgår från hur det ser ut i det studerade bolaget samt de teoretiska utgångspunkterna. Vidare diskuteras kring det - tillsynes - mer specifika begreppet livskvalitet och dess användbarhet som mål. Slutligen resoneras kring den avslutande frågan gällande implementering i en organisation med fokus på problematiken att implementera föreskriften SOSFS 2011:9 inom socialtjänsten.

6.1 Den mätbara kvaliteten

Uppsatsens genomgång av kvalitet som begrepp har visat att det inte finns någon generell, användbar, definition kring vad kvalitet i socialtjänsten egentligen innebär. Däremot är kvalitet fortfarande ett kriterium i upphandlingar, målformuleringar och lagstiftning. Således är det upp till varje verksamhet att själva definiera vad kvalitet är för dem och var deras ambitionsnivå för kvalitet ligger. Dock finns det en minimigräns för kvaliteten som de facto är definierad i lag och kontrolleras genom tillsyner. Denna miniminivå handlar främst om hårda

områden såsom lokaler och föreståndarkompetens. Att tala om kvalitet som hög eller låg verkar omotiverat då detta sällan säger oss någonting intressant. Mer intressant ter det sig att tala om rätt kvalitet. För det är just vad uppsatsen visar, att kvalitetsbegreppet är subjektivt och situationsberoende.

Genom programteorin har det ringats in vad kvalitet kan innebära för ett bolag som Gryning. Programteorin hjälper till att peka ut områden som av upphandlare, Socialstyrelsen, lagstiftare och bolagsledning anses viktigt för att uppnå kvalitet i socialarbete. Programteorin ger en förenklad syn på verksamheten och kommer aldrig kunna ge en direkt återgivning av verksamheten. Häri ligger något av programteorins svaghet men även dess styrka då den blir mer generell och kan appliceras på de flesta utförare av socialtjänst. Den främsta styrkan i programteorin gällande kvalitetsarbetet torde dock vara att den tydliggör vilka mål som åsyftas med kvalitetsarbete, detta kan sedan kommuniceras på ett pedagogiskt vis såväl internt som externt. Att offentliggöra programteorin för kvalitet kan vara en del i en legitimerings-och framförallt implementeringsprocess för en organisation. På sätt legitimerings-och vis kan programteorin bli en utförligare beskrivning av det som sammanfattas i en kvalitetspolicy. Programteorin kan således också användas i diskussioner kring kvalitetsutveckling etcetera på både bolags och enhetsnivå. Samtidigt bör det finnas en medvetenhet om förenklingen som gjorts i programteorin. Men, som Vedung påpekat, finns det en medvetenhet om riskerna med det som görs minskar också desamma.

Det kommer alltid finnas aspekter på kvalitet som är verksamhetsspecifika eller som är svåra att sätta ord på. Exempel på detta kan vara de områden som bland andra Bodil Jönsson pekat på vilka främst berör den interna kvaliteten där känslan av meningsfullhet, att ha tid och kunna göra skillnad är viktiga. Jönsson sätter fingret på något som är mycket viktigt för att kunna skapa kvalitet. Kvalitet skapar kvalitet – i den meningen att intern kvalitet ger nöjda medarbetare och nöjda medarbetare gör ett bättre jobb vilket kommer leda till en bättre extern kvalitet och därmed nöjda kunder och klienter. Denna tanke illustreras i detta enkla orsakssamband:

Goda förutsättningar -> nöjda medarbetare ->nöjda kunder -> nöjda klienter = god kvalitet.

Flera forskare pekar som sagt dock på problemen i att låta klienten bestämma vad som är god kvalitet i socialtjänsten. Då det finns andra intressenter som är viktiga för verksamheten bör

det därför finnas en kvalitetspolicy som tar tillvara fler än ”bara” klienternas intressen gällande kvaliteten. Personal, samhälle, kund och klient är alla legitima intressenter för Gryning. Grynings nuvarande kvalitetspolicy fokuserar kund och klient, även personalen nämns som en mindre del i kvaliteten. Ett förslag från uppsatsförfattarens sida är att Gryning utvecklar sin kvalitetspolicy till att omfatta medarbetarna i en högre grad än vad som görs idag samt lyfta fram att bolaget är samhällsnyttigt. På så vis tillvaratas samtliga intressenter i kvalitetspolicyn. Uppsatsförfattarens förslag på kvalitetspolicy för Gryning vård AB ser ut som följer:

Gryning vård är ett samhällsnyttigt bolag som strävar efter högsta möjliga kvalitet. Därför arbetar Gryning med ett helhetstänkande där varje medarbetare har ett kvalitetsansvar. Genom ett kvalitetstänk i processerna når vi kvalitet i resultat och effekter. Gryning vill att det ska gå bra för människan och strävar efter stabilitet och förbättrad livskvalitet för varje individ.

De kvalitetskriterier som Gryning arbetar utefter är:

- respekt för individens integritet och ett etiskt förhållningssätt. - individanpassade och evidensbaserade behandlingar.

- möjlighet till påverkan för såväl kund och klient som medarbetare. - god dokumentation och processorienterat arbete.

- ändamålsenliga lokaler.

- hög kompetens och god personaltäthet.

- bra arbetsmiljö och möjlighet till vidareutbildning för personal. - ständig förbättring och verksamhetsutveckling.

Genom en sådan kvalitetspolicy fångar Gryning in essensen i sitt kvalitetsarbete och lägger ett fortsatt särskilt fokus på klienten. Dessutom lyfts det fram att Gryning är ett samhällsnyttigt bolag vilket kan skänka bolaget ett moraliskt värde liknande det Brülde resonerar kring. Funktionsvärdet framhävs med evidensbaseringen, dokumentationen och lokalerna bland annat. Skicklighetsvärdet lyfts fram genom hög kompetens och vidareutbildning. Om Gryning verkligen fokuserar på dessa saker skulle de, enligt tidigare kvalitetsdiskussioner, uppnå hög kvalitet. Kvalitetspolicyn ringar även in de områden för kvalitet som kallas struktur och processkvalitet. Effektkvaliteten är inte lika uttalad i denna kvalitetspolicy förutom gällande

livskvaliteten. Effektkvaliteten behöver dock inte nödvändigtvis vara lika uttalad då kvalitet i strukturer och processer bör leda till kvalitet i effekterna. Vidare tas de nationella kvalitetsindikatorer satta av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting in på ett välbalanserat sätt.

Ovan har konstaterats att kvalitet är ett komplext begrepp som inte kan eller ens bör sammanfattas i en enda mening. En kvalitetspolicy är dock en ansats till att definiera kvalitet. Den föreslagna kvalitetspolicyn för Gryning kan ses som en utförlig definition av kvalitet i social omsorg, dock med fokus på just Grynings förutsättningar.

Med en uttalad kvalitetspolicy liknande den som formulerats ovan blir det lättare att fundera över det kvalitetsarbete som de facto görs inom Gryning idag.