Med ändringarna som har förekommit och som pågår på arbetsmarknaden har regeringen ansett att en ny arbetsmiljöstrategi behövs. För att åstadkomma denna strategi har arbetsmarknadsdepartementet gått igenom vilka förändringar som sker eller har skett, detta har gjorts i samråd med arbetsmarknadens parter.106
6.1 En ny arbetsmiljöstrategi
Regeringen har satt upp vissa riktlinjer för hur arbetsmiljön ska vara och utvecklas i framtiden, som grundstenar sätts upp att det ska vara goda arbetsvillkor och att det ska finnas en möjlighet för arbetstagare att utvecklas på det personliga planet. För att uppnå detta krävs en arbetsmiljö som i möjligaste mån förebygger ohälsa och olycksfall. Vidare ska också arbetsmarknaden se till att ingen utestängs från nämnda arbetsmarknad. Arbetsmarknaden ska verka för att individer ska jobba men av egen fri vilja. De största motivationerna för att jobba av egen fri vilja är egen försörjning, egen utveckling och möjlighet att forma sitt eget liv och framtid.107 För att åstadkomma förändringar till det bättre vad gäller dessa grundstenar finns det många detaljer att jobba med. I den övergripande målsättningen ligger mycket fokus på att jämställdheten ska förbättras men visst fokus hamnar även på diskriminering på andra grunder och även sjukfrånvaro.108
103 Kartläggning och analys av delningsekonomins påverkan på skattesystemet, s. 26-28.
104 Kartläggning och analys av delningsekonomins påverkan på skattesystemet, s. 12.
105 SOU 2017:24, s. 18.
106 Regeringens skrivelse 2015/16:80, s. 2.
107 Regeringens skrivelse 2015/16:80, s. 3.
108 Regeringens skrivelse 2015/16:80, s. 15.
33 För att åstadkomma de tilltänkta ändringarna på arbetsmarknaden har regeringen valt att ge Arbetsmiljöverket ett antal olika uppdrag fördelade på de fyra olika områdena; tillsyn, analys, regler och kommunikation eller information. Ett dialogforum har också skapats för att hålla en närmare kontakt med arbetsmarknadens parter, för att kunna samråda med arbetsmarknadens parter i frågor som rör uppföljningen av strategin. Det anses viktigt att ha den här kopplingen med arbetsmarknadens parter eftersom att de är experter på arbetsmiljö inom sina specifika områden. Arbetsmarknadsdepartementet ska vara värd för forumet och i forumet ska det finnas representanter från Arbetsmiljöverket, arbetsmarknadens representanter och om det finns behov för det även andra experter. Detta görs för att gemensamt nå fram till de tre prioriterade områden som har bestämts till ”nollvision mot dödsolyckor och förebyggande av arbetsolyckor, ett hållbart arbetsliv samt psykosocial arbetsmiljö.”109
6.1.1 Nollvision mot dödsolyckor och förebyggande av arbetsplatsolyckor Regeringen gör bedömningen att ingen ska behöva dö till följd av sitt arbete och att insatser ska göras för att förebygga arbetsplatsolyckor som leder till fysisk skada. Detta mål är uppsatt trots att de anser att noll dödsfall är ett tämligen svårt mål att uppnå. Anledningen till detta är främst att varje enskilt dödsfall är en tragedi för de inblandade och anhöriga, i någon mån framstår det som en moralisk målsättning, ändock är den befogad av den anledningen att siktar man mot noll dödsfall kommer dödsfallstatistiken förhoppningsvis att minska återigen.
Ett viktigt mål eftersom att minskningen på senare år har avstannat och det ter sig som att det är det som är det huvudsakliga målet att förändra, att återigen få en positiv statistik på arbetsplatsolyckor med dödlig utgång. Vidare är arbetet med att förebygga arbetsplatsolyckor också något som naturligtvis är positivt i sig men det kommer också att påverka antalet dödsolyckor åt ett positivt håll eftersom att det ofta endast är tillfälligheter som avgör hur allvarlig en arbetsplatsolycka blir, samma incident kan sluta med allt från ett tillbud till en olycka med dödlig utgång. Ett antal särskilt utsatta branscher uppmärksammas, häribland finns transportbranschen, byggbranschen, jordbruk, skogsbruk, fiske och tillverkning. För att nämna några anledningar till att dessa branscher är särskilt utsatta är användandet av maskiner, ensamarbete och oklara ansvarsförhållanden av stor vikt.110
109 Regeringens skrivelse 2015/16:80, s. 15-17.
110 Regeringens skrivelse 2015/16:80, s. 18-19.
34 Ett antal aktiva åtgärder för att uppnå målen eller åtminstone gå i rätt riktning har genomförts eller genomförs löpande, utländsk arbetskraft är av stort värde för att den svenska arbetsmarknaden ska fungera på ett tillfredställande sätt. Den utländska arbetskraften är dock överrepresenterad inom till exempel byggbranschen som är en särskilt utsatt bransch.
Utländsk arbetskraft är som sagt viktig för arbetsmarknaden, men det medför också problem som bland annat språkbrister. För att få bukt med detta problem bör information om arbete i Sverige finnas samlat och lättillgängligt. Vidare ska en bättre rapportering av tillbud och olyckor också öka möjligheten att minska arbetsplatsolyckor och därmed även dödsfall. Ett problem med rapporteringen idag är att personer som tillfälligt jobbar i Sverige inte hamnar i den svenska statistiken om det inte är en allvarligare incident, därför avser regeringen att utöka utbytet med de länder som har flest arbetstagare stationerade i Sverige för att få ett mer komplett underlag för antal personer som skadas på jobbet inom Sveriges gränser.111
6.1.2 Ett hållbart arbetsliv
Att få arbetstagare att kunna arbeta hela vägen fram till pension är en viktig del för att ha ett hållbart arbetsliv. Idag lever vi allt längre, pensionsåldern ökar visserligen också men inte alls i samma takt som livslängden. Detta innebär att allt mindre andel av befolkningen är i arbetsför ålder, det i kombination med att en relativt stor andel inte klarar av att fullfölja hela sitt tänkta arbetsliv gör att allt för få försörjer en växande äldre befolkning. Vidare blir dessutom arbetskraften allt äldre, delvis på grund av en ökande levnadslängd men också på grund av en förändrad arbetsmarknad. Tidigare dominerade lågutbildade arbeten arbetsmarknaden sedermera dominerade också lågutbildade arbetstagare arbetskraften. Idag blir det allt vanligare med arbeten som kräver vidareutbildning, detta är på många sätt positivt men ger två negativa följder. Den första negativa aspekten är att det dröjer längre innan en arbetstagare börjar sitt första arbete eller åtminstone sitt första varaktiga arbete, andra arbeten förekommer naturligtvis men där arbetstagaren ofta försvinner ut från arbetsmarknaden för att utbilda sig eller liknande. Den andra negativa aspekten är att inträdeskraven för att ta sig in på arbetsmarknaden blir allt högre, vissa personer med mindre utbildning har väldigt svårt att ta sig in på arbetsmarknaden och om de väl gör det kan det vara svårt att hålla sig kvar under en längre tid. Att inte komma in på arbetsmarknaden innebär naturligtvis att man inte ådrar sig någon erfarenhet vilket i sin tur också gör det svårt att ta sig in och sedan hålla sig kvar på arbetsmarknaden. Detta leder till att även andelen arbetande som är i arbetsför ålder minskar,
111 Regeringens skrivelse 2015/16:80, s. 19-22.
35 detta i kombination med tidigare problematisering av att den äldre befolkningen utanför arbetsför ålder ökar innebär att lösningar för att få de som väl är i arbetsför ålder att kunna arbeta hela sitt tänkta arbetsliv och inte gå i förtidspension eller bli sjukskriven på grund av att arbetet har fått dem att bli sjuka, skadade eller får dem att må så pass psykiskt dåligt att det inte längre går att fortsätta arbeta. En anledning till problemen är att allt fler har höga krav på sig i sitt arbete, vilket lätt kan leda till stress som i sin tur kan leda till att personen i fråga mår psykiskt dåligt eller tar dumma risker. En anledning till detta antas vara de nya sätten att organisera arbete som har framkommit på senare tid, den utvecklingen får dock inte påverka arbetstagares hälsa på ett negativt sätt och regeringen har fortfarande ett ansvar för att se till att det inte blir så.112
Ett antal särskilt riskfyllda grupper har identifierats, dessa grupper är unga, äldre, arbete inom hushållsnära tjänster och arbete som utförs inom nya sätt att organisera arbetet. Vad det gäller unga är det ett problem som är olyckligt men naturligt, att unga jobbar ofta inom riskfyllda branscher och har dessutom inte samma vana eller riskmedvetenhet. För att äldre ska trivas i arbetet krävs dels möjlighet till utveckling och ansvar dels krävs anpassningar efter åldersförutsättningar. Vad det gäller hushållsnära tjänster beror problemen delvis på att det är mycket småföretag och att den fackliga organisationsgraden är förhållandevis låg och kollektivavtal saknas allt som oftast. Dessutom är det arbete i någon annans hem, därmed kan inte arbetsmiljön anpassas utan att göra intrång på beställarens rättigheter. De nya sätten att organisera arbete, detta syftar till stor del på delningsekonomi och som följd av detta digitala marknadsplatser. Denna utveckling ger både möjligheter och utmaningar, mycket av utmaningarna hamnar i området hur arbetsmiljölagstiftningen ska tillämpas eftersom det råder oklarheter hur parterna förhåller sig till varandra. Lite liknande problem uppstår när det är fråga om bemanningsarbete, här är rättsläget dock klarare i och med att det är fastställt att båda den som hyr arbetskraft och den som hyr ut arbetskraft har ett arbetsmiljöansvar, ansvaret är alltså delat.113
För att komma till bukt med ovan nämnda problem har regeringen vidtagit en rad åtgärder. De flesta av dessa åtgärder har regeringen sedan lämnat till arbetsmiljöverket för att utföra den operativa delen med arbetet för att hitta lösningar. Bland dessa uppdrag finns bland annat att arbetsmiljöverket ska ta fram en kunskapssammanställning om nya sätt att organisera arbetet
112 Regeringens skrivelse 2015/16:80, s. 22-23.
113 Regeringens skrivelse 2015/16:80, s. 22-24.
36 eventuellt medför några arbetsmiljörisker.114 Denna kunskapssammanställning ska komma ut i samband med Arbetsmiljöverkets årsredovisning för 2017, denna årsredovisning förväntas dock inte publiceras förrän senare under året.115
6.1.3 Psykosocial arbetsmiljö
Vårt arbetsliv påverkar hur vi mår även utanför jobbet, på senare år har den psykiska ohälsan ökat markant och bidragande faktorer syns definitivt vara de organisatoriska eller sociala faktorerna inom arbetet. Brister i den psykosociala arbetsmiljön påverkar inte enbart den psykiska hälsan utan kan även påverka hur vi mår i övrigt, en bristande psykosocial arbetsmiljö leder inte sällan till sjukdomar så som hjärtsjukdomar och stroke. Med bakgrund av detta anser regeringen att en förändring krävs, för att komma till bukt med problemen har ett antal utlösande faktorer identifierats. Dessa faktorer är bland annat stress och gränslöst arbetsliv och arbetstid.116
I både Sverige och i övriga EU är stress den största faktorn till att arbetstagare lider men utav sitt arbete. Denna stress kan utlösas av allt ifrån små tekniska detaljer så som en viss uppgift som ska utföras eller ett system som ofta krånglar, till stora frågor om hur hela organisationen är uppbyggd till exempel att det saknas adekvat stöd från ledningen. Ett gränslöst arbetsliv är i mångt och mycket positivt, arbetstagaren har större möjlighet att påverka sin arbetstid och får därmed bättre förutsättningar för att leva sitt övriga liv på ett för individen tillfredställande sätt. Det finns dock en hel del nackdelar eller risker med att inte ha fasta arbetstider, gränsen mellan privatliv och arbetsliv blir otydligare vilket innebär att arbetstagaren inte är ledig från arbetet på samma sätt. Även fasta arbetstider kan medföra problem, i varje fall om den fasta arbetstiden är förlagd till skiftarbete eller nattarbete, även övertid kan påverka hälsan negativt.
Precis som stress påverkar inte detta hälsan enbart på det psykologiska planet utan ger också ökad risk för stroke och hjärt- kärlsjukdomar. Arbetstidens omfattning styrs i regel utav arbetsmarknadens parter, trots detta anser arbetsmarknadsdepartementet att regeringen har ett stort ansvar att vaka över den arbetsmiljörättsliga delen när det kommer till hur mycket vi arbetar och när arbetstiden är förlagd.117
114 Regeringens skrivelse 2015/16:80, s. 25.
115 Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Arbetsmiljöverket, s. 6.
116 Regeringens skrivelse 2015/16:80, s. 26-28.
117 Regeringens skrivelse 2015/16:80, s. 27-28.
37 För att komma till bukt med problemen har regeringen vidtagit ett antal åtgärder, vissa av dessa pågår medan andra planeras. En av dessa åtgärder är att arbetsmiljöverket har fått i uppdrag att ta fram en vägledning om hur ett gränslöst arbetsliv påverkar arbetsmiljön och dess tillämpning. Vidare ska ökad tillsyn av arbetstid och problem som hör samman med arbetstid tillämpas, dessutom ska informationsinsatser vidtas för att förbättra kunskapen vad det gäller arbetstid och psykosocial arbetsmiljö.118