Mål med undervisningen

Anna säger att det är viktigt att ha i minnet att kunskapsmålen för elever med sva är samma som för alla elever och att det endast är i språkbedömningen som det skiljer sig. Hon berättar att i sin undervisning fokuserar hon på helheten och upprepar den ofta för att alla elever ska få

den med sig. Anna berättar att hon strävar efter att undervisningen ska vara en utmaning för alla elever. Hon förklarar att genom att utgå från en gemensam bas och ge stöd och förklaring åt dem som behöver har alla en god chans att tillgodogöra sig undervisningen. Det viktiga är inte att alla lär sig allt utan att alla utvecklas från den nivå de började på. Anna poängterar att det är viktigt att eleverna själva är nöjda med vad de presterar. Därför har hon inte samma krav på alla elever.

Anna berättar att eleverna skriver ner konkreta mål för veckan i veckoplaneringen6. I slutet av veckan utvärderar eleverna veckan med utgångspunkt i målen. Anna säger att eleverna brukar skriva att allt är bra och inte reflektera över målen eller undervisningen i sin utvärdering. Anna säger att utvärderingen kan utvecklas men att det beror mycket på elevernas mognad. Anna berättar att i år 5 kommer de att arbeta mer konkret med mål i undervisningen genom att utgå från kursplanerna i de olika ämnena och bryta ner målen till ett begripligt språk så att eleverna förstår innehållet.

Min tolkning är att veckoplaneringen i nuläget verkar fungera mest som en skrivuppgift eftersom eleverna i utvärderingen inte verkar koppla uppgiften till målen eller till undervisningen överhuvudtaget. Anna verkar vilja att eleverna i högre grad ska börja koppla utvärderingen till innehållet i undervisningen. Om eleverna hade deltagit i utformandet av veckans mål hade uppgiften kunnat förankras i elevernas erfarenheter och förståelse, vilket förmodligen hade stärkt deras motivation. Det skulle kunna göras gemensamt, genom att låta eleverna fundera över ”vad behöver jag/ vi lära oss denna vecka” eller individuellt, eller både och. Jag uppfattar det som att eleverna kan behöva mer personlig respons från Anna för att uppgiften ska nå sitt syfte -att eleverna verkligen ska reflektera över skolarbetet. Att explicit arbeta med uppnåendemålen eleverna redan i skolår 4, kan hjälpa dem att se varför de ska lära sig något och ge dem möjlighet att ta mer ansvar för det egna lärandet. Min uppfattning är att Anna skulle kunna bryta ner målen i mindre och mer konkreta mål och inför ett temaområde gå igenom med eleverna vad de förväntas kunna efter arbetets slut. Både språkliga och ämnesinriktade mål skulle kunna fokuseras så att eleverna i högre grad skulle medvetande göras om språkets roll i undervisningen. Annas undervisning skulle på så sätt få ett både explicit språkligt och innehållsligt fokus i likhet med vad Axelsson (2006) och Sellgren (2005) beskriver. Enligt deras resonemang skulle det gynna både elevernas ämneskunskaper och språkanvändning. Kanske skulle det hjälpa eleverna att se en helhet i det de lär sig och att i högre grad reflektera över det egna lärandet i utvärderingen. Undervisningens innehåll och

6

mål skulle på så sätt bli tydligare för eleverna och de skulle då tränas på att successivt börja reflektera över och ta ansvar för det egna lärandet, enligt vad Lpo-94 föreskriver (skolverket.se). Min tolkning är att utvärderingen i hög grad kan kopplas till språkliga aktiviteter och resultera i stimulerande uppgifter där språk lärs in i en meningsfull kontext. Det skulle i så fall motsvara målen i kursplanen för sva som betonar funktionell användning av språket för olika syften där språkets komplexitet står i fokus (skolverket.se).

På proven står innehållet i centrum för bedömningen. Anna berättar att hon alltid försöker tolka vad eleverna menar. Hon säger att hon ställer frågor som ”berätta om…” och ”förklara

hur…” för att veta om de har förstått sammanhanget. Anna säger: ”Om de använder de begrepp som behövs för innehållet så ser jag att de har förstått dem” (int1). Observationerna visar variation i Annas krav på eleverna, vilket bl.a. tar sig uttryck i Annas samtal med eleverna. Hon uppmanar somliga elever att rätta till vissa saker och tar hänsyn till hur slutprodukten ser ut för olika elever. Annas kommentarer till uppgifterna fokuserar mest på innehållet, enligt observationerna.

Enligt min tolkning är det tydligt att Anna ställer olika krav på olika elever. Uppgifterna fokuserar på innehållet men kräver ibland viss kännedom och användning av ämnesspråk. När eleverna använder de aktuella språkliga begreppen i sina texter och samtal verkar Anna se det som att eleverna har tagit till sig undervisningen både innehållsligt och språkligt. Enligt Schleppegrells (2006) resonemang om kunskapsrelaterat språk, kan det tolkas som att eleverna kan hantera innehållet eftersom de är bekanta med språkbruket.

Ett mål med undervisningen som Anna beskriver är alltså att eleverna ska använda de aktuella språkliga begreppen när de pratar om innehållet. Anna säger att hon använder sig av performansanalys som ett synsätt i bedömningen av elevernas språk för att se deras utveckling och vad de behöver träna mer på. Det Anna säger om bedömning överensstämmer med att fokus ska ligga på processen och på den potentiella kunskapsnivån (Dysthe 2003). Anna fokuserar också på användning av språket i olika sammanhang, vilket stämmer överens med synen på bedömning i kursplanen för sva (www.skolverket.se). Genom att använda performansanalys som bedömningsunderlag ser hon tydligt vilka områden eleverna behöver arbeta mer med. Jag tycker att Annas inställning om att använda performansanalys som ett synsätt är viktigt eftersom den visar på en inställning till språket där man fokuserar på språkets utveckling i stort och elevens potential, istället för att fastna vid detaljer. Detta överensstämmer även med synen på bedömning i kursplanen för sva, d.v.s. att komplexitet bör fokuseras istället för korrekthet (skolverket.se). Enligt observationerna syns Annas tankar

De individuella krav och mål som Anna har för varje elev syns inte i mina observationer och finns inte nedskrivna. De är dock ändå, till viss del, synliga i Annas muntliga och skriftliga respons till eleverna. Det visar att Anna använder bedömning som stöd vid planering av undervisningen och olika moment i den i likhet med vad Gibbons (2006) beskriver. Varje elev kan på så sätt arbeta med det just den behöver. Detta arbetssätt stämmer även med Sellgrens (2005) beskrivning av hur Cummins (2000) modell kan användas för att medvetandegöra lärarna om elevernas undervisningsbehov och planera uppgifters svårighetsgrad och progression efter denna.

Annas tankar om mål med och bedömning av undervisningen avspeglas i de arbetssätt och uppgifter som undervisningen konkret bygger på, framförallt i temaarbetet. De språkliga kraven skiljer sig beroende på elevens språkbehärskning och hon individualiserar bedömningen snarare än ursprungstanken. Jag tolkar det som att Anna strävar efter att sporra eleverna till att lära sig mer när undervisningen ligger på lite högre nivå än vad i nuläget förmår, vilket stämmer med Sellgrens (2005) resonemang om att det språkliga inflödet kan ligga en bit över den egna språkbehärskningsnivån. Det överensstämmer också med Swains (1995) tankar om att elevernas språk utvecklas genom att de tvingas att använda språket för att kommunicera kring ett innehåll. Det visar också att ett av Annas mål med undervisningen är att rikta in sig på varje elevs närmaste utvecklingszon, i överensstämmelse med Vygotskijs (1978) tankar om att detta område bör ligga i fokus för undervisningen.

I matematik och engelska verkar Anna ha mer likriktade krav på eleverna. Enligt min tolkning verkar Annas mål med undervisningen i dessa ämnen skilja sig från temaarbetet. Det visar sig genom att undervisningen inte anpassas på samma sätt och fokuserar mer på resultatet än på processen. Eftersom bl.a. Scheppegrell (2006), Sellgren (2005) och Axelsson (2006) påtalar att språket bör vara i fokus i alla ämnen för att eleverna både ska kunna tillgodogöra sig ett åldersadekvat ämnesinnehåll och samtidigt utveckla sitt språk behöver ett större fokus riktas mot språkliga mål i ämnena utanför temaarbetet.