Läs, bro´!: Målet med projektet, sponsrat med skattemedel från Statens kulturråd, var att i Örebro län påverka och få upp pojkar och unga mäns

intresse för den fria läsningen, det vill säga läsningen som sker på fritiden. Vidare var syftet med utvärderingen av projektet att arbeta i läsfrämjande syfte för att påverka pojkars läsförmåga för ett ökat deltagande i det demokratiska samhället (Läs, bro´!, Region Örebro län, 2017, s. 10f). 4. LÄSkigtLOV! var ett projekt som utfördes med skattemedel avsatta för

Gotlands kulturplan var de läsfrämjande aktiviteter inriktade på barn och unga som prioriterad målgrupp och projektet genomfördes under höstlovet 2017 (LÄSkigtLOV!, Region Gotland, 2017, Inledning).

Projektets huvudtanke med de läsfrämjande insatserna var att dessa skulle fokuseras på läsovana barn i åldersgruppen 6 till 10 år. Dessutom ville man med projektet nå ut till nya målgrupper och till läsvana och läsovana barn med olika modersmål (LÄSkigtLOV!, Region Gotland, 2017, Syfte). 5.2.1.2 Påbörja de läsfrämjande insatserna tidigt innan skolåldern

Forskningen visar på vikten att påbörja de läsfrämjande insatserna tidigt i barn och ungas liv för att engagera barn och unga till att läsa och samtidigt förbättra deras läsattityder (Earl & Maynard, 2006, s. 176ff). Detta har tagits fasta på i projektet Bokpåsar och kapprumsbibliotek. I rapporten framkommer det att det läsfrämjande arbetet påbörjas tidigt i regionen i samverkan med BVC och familjecentraler med programmet ”Barnens första bok” (en gåvobok som introducerar till läsning för de allra yngsta barnen) (Bokpåsar och kapprumsbibliotek, Region Jämtland Härjedalen, 2016-2017).

Likaså i projektet LÄSkigtLOV! var tanken att försöka nå ut till de läsovana barnen för att även kunna erbjuda dem läsupplevelser (LÄSkigtLOV!, Region Gotland, 2017, Syfte, stycke 2).

Forskning har påvisat att föräldrar/vårdnadshavare har den absolut allra största möjligheten att kunna påverka barn som är motvilliga läsare (Earl & Maynard, 2006, s. 177ff). Dessutom eftersom det finns forskningsbelägg för att barn lär sig att uppskatta läsning först när de lär sig värdet läsningen kan ge dem, är det ytterst viktigt att detta förmedlas tidigt i livet för barnets läsförståelse och läsförmåga. Tidigt stöd från föräldrar/vårdnadshavare kan därför påverka barn och ungas läsattityder när de blir äldre (Earl & Maynard, 2006, s. 163, 178). Således har barn redan vid skolstarten med sig i bagaget positiva eller negativa läsattityder hemifrån (ibid, 175f).

5.2.1.3 Överraskningselement och nyfikenhet

I Läsfrämjandeprojektet fjäll till kust har de olika idrottsrelaterade aktiviteterna samma beröringspunkt, nämligen att överraska och väcka barns nyfikenhet, till exempel genom aktiviteterna under fotbollsveckorna på Övertorneå bibliotek där syftet var att informera att biblioteket är mer än bara böcker. Ett liknande resonemang låg bakom samarbetena i Arjeplog och i Jokkmokk med

barnboksförfattaren som engagerade barnen genom att varva berättelser, ritande och skämt (Läsfrämjandeprojektet fjäll till kust, Regionbibliotek Norrbotten, 2017). I projektrapporten LÄSkigtLOV! låg fokus på läsovana barn och frågan var hur man skulle uppmuntra dem till läsning. Strategin utgick således från ämnen som kunde tänkas ha relevans för barn och vara tillräckligt spännande för att först fånga deras uppmärksamhet och därefter väcka läslusten. Så småningom bestämdes att ledmotivet för höstlovet skulle inriktas på spöken och skräck. Läsfrämjande aktiviteter planerades därför in för att kapitalisera på Halloween med drivkraften

spänning och skräck som barn och unga fascineras av. Redan på spökparaden kunde höstlovsprogrammet marknadsföras dels genom en presentation av de kommande aktiviteterna och dels genom spökhistorier och besök av bokbussen för bokutlåning (LÄSkigtLOV!, Region Gotland, 2017, Inledning, stycke 2).

Dessutom hade både spökparaden och finalkvällen organiserats med avsikten att träffa hela känsloregistret och öka läslusten som en följd därav. Kort sagt var finalkvällen tänkt att överraska och väcka barn och ungas nyfikenhet genom ett interaktivt skådespel i en upplyst medeltidsruin med musik, godis och en eldshow, följt av dramatiskt skådespel med hemska spökberättelser (LÄSkigtLOV!, Region Gotland, 2017, Finalkvällen). Som tidigare har nämnts under paragraf 4.2.2 visar forskning på hur angeläget det är för barn och ungas läsmotivation och läsförmåga att intresse och nyfikenhet väcks inför läsmaterialet (Wigfield & Guthrie, 1997, s. 422; Gambrell, 2011, s. 173f).

Det noteras i utvärderingen av aktivitetsverksamheten i LÄSkigtLOV! att det var problematiskt att kunna erbjuda en lösning som passar alla eftersom de deltagande barnen varierade i åldrar. Med andra ord samma grad av spänning och skräck väcker inte samma nyfikenhet för en sexåring som det gör för en nioåring (LÄSkigtLOV!, Region Gotland, 2017, Utvärdering och resultat, stycke 9).

5.2.2 Barn och ungas sociokulturella påverkan

I Bokpåsar och kapprumsbibliotek-rapporten konstateras det att kanalen för att nå ut till största antalet barnfamiljer är genom förskolan och dess nätverk och verksamhet, därför bör samarbetet mellan bibliotek och förskola stärkas och ges sitt rätta

anseende. Därför är det viktigt, hävdas det, att en strategi för återkoppling till förälder/vårdnadshavare är med i planeringen (Bokpåsar och kapprumsbibliotek, Region Jämtland Härjedalen, 2016-2017).

I rapporten Läsfrämjandeprojektet fjäll till kust beskrivs ett läsfrämjandeprojekt som vänder sig till de allra yngsta barnen. En gåvobok delas ut till

föräldrar/vårdanashavare i samarbete med BVC och familjecentraler med förhoppningen att, inte enbart uppmuntra till läsning, men också informera om bibliotekets verksamhet och därmed lyckas nå de nya målgrupperna som man kanske inte hade nått ut till med ordinarie aktiviteter (Läsfrämjandeprojektet fjäll till kust, Regionbibliotek Norrbotten, 2017).

Forskningsbelägg från en nordamerikansk undersökning antyder att för elevernas förutsättningar i livet är det viktigare att de är motiverade att läsa, än vilken sociokulturell bakgrund de har. Undersökningen resulterade i ett bättre läsresultat bland de elever med läsmotivation som kom från lågutbildade familjer med låg inkomst än jämfört med de elever med samma sociokulturella bakgrund som inte visade på samma läsmotivation (Gambrell, 2011, s. 172).

Det visade sig i projektutvärderingen av LÄSkigtLOV! att kombinationen

offentliga- och slutna uppsökande läsfrämjande aktiviteter var en framgångsfaktor för att nå både de barnen som inte besöker biblioteken och vars föräldrar inte är delaktiga i kulturlivet samt barnen som läser på fritiden, som besöker biblioteken

och vars föräldrar tar del av kulturlivet (LÄSkigtLOV!, Region Gotland, 2017, Läslovsturnén).

5.2.3 Barn och ungas igenkänningsfaktorer och multiliteracies

De läsfrämjande aktiviteterna bör vara anpassade efter ålder. Precis som det visade sig i utvärderingen av LÄSkigtLOV! är det viktigt att anpassa även spänningsnivån efter barns ålder för att väcka barns nyfikenhet och läslust. Det noterades i den förutnämnda utvärderingsrapporten att de yngre barnen var för små för att höra de spännande berättelserna och de äldre blev påstridiga och ville höra allt hemskare berättelser allt eftersom (LÄSkigtLOV!, Region Gotland, 2017).

Bokpåsar med böcker för olika åldersgrupper anordnades för att bokpåsarna ska anpassas till familjens behov och eventuellt även ett mindre syskon ska kunna ta del av bokpåsen. Dessutom finns även bokpåsar på andra språk än svenska för barn med andra modersmål (Bokpåsar och kapprumsbibliotek, Region Jämtland Härjedalen, 2016 - 2017).

I Läsfrämjandeprojektet Fjäll till kust erbjuds småbarnsböcker på andra språk, till exempel finns det listor som har utarbetats i samarbete med Samiska biblioteket. Dessutom finns listor även tillgängliga på TAKK (akronym för Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation). Metoden utgår från det svenska teckenspråket men används i kombination med det talade språket (Pedagog Mölndal, 2017). Därutöver kan nämnas samarbetet med ungdomsförbundet Sáminuorra för att kunna erbjuda samiska språkpaket gratis på biblioteken i ett läsfrämjande syfte och för att uppmuntra samiska barn att lära sig samiska redan som småbarn. För de äldre barnen inledde biblioteket samarbeten med

idrottsföreningar hösten år 2015. Samtidigt påbörjades också samarbetet med en välkänd barnboksförfattare och illustratör. Man önskade genom idrotten kunna komma i kontakt med barn med andra modersmål än svenska, eller barn med funktionsvariationer, eller de barn som hitintills varit icke-besökare

(Läsfrämjandeprojektet fjäll till kust, Regionbibliotek Norrbotten, 2017, s. 6-10). Syftet med de idrottsrelaterade läsfrämjande aktiviteterna på biblioteket i

Övertorneå var, som tidigare nämnts i paragraf 5.1, att pojkarna i fotbollslaget, som ambassadörer både för fotboll och för läsfrämjande skulle vara läsande förebilder för förskolebarnen, samtidigt som de sju pojkarna från fotbollslaget fick bättre självförtroende genom att läsa högt för förskolebarnen (Läsfrämjandeprojektet Fjäll till kust, Regionbibliotek Norrbotten, 2017). Ett vinnande koncept för alla parter. Detta bekräftas av forskningsrön som visar att självförtroende är det allra viktigaste för att omvända motvilliga läsare. Dessutom kan läsande förebilder förbättra läsattityder (Earl & Maynard, 2006, s. 163f, 166, 175).

Likt exemplet ovan från projektet Fjäll till kust var det även i projektet Läs, bro´! förhoppningen att fånga intresset av nya målgrupper i samverkan med

idrottsföreningar (Läs, bro´!, Region Örebro län, 2017).

Forskning visar på hur viktigt det är att använda olika typer av litteraciteter som tilltalar barn och unga såsom bilder, film, rekvisita (Hedemark & Karlsson, 2017, s.

244) och audio-visuellt material, ett uttryck av detta kan exempelvis vara en visning av trailers med aktuella böcker. Projektet LÄSkigtLOV! lyckades med bedriften att tilltala barn och ungas multiliteracies med ett genomgående exempel på

överraskningselement, aktiviteter som främjar läsmotivation samt barn och ungas nyfikenhet (LÄSkigtLOV!, Region Gotland, 2017, Spökparaden, Läslovsturnén, Finalkvällen).

5.2.4 Tvärorganisatoriska samarbeten med gemensamt ansvarstagande för projektet

”Att jobba tillsammans skapar en enighet utåt och en känsla av samhörighet inåt” (LÄSkigtLOV!, Region Gotland, 2017, Utvärdering och resultat, stycke 10).

Samverkan tillämpas som arbetsform i flertalet av fallstudierna: såsom exempelvis bibliotekets samverkan med fritidsgårdar, idrottsföreningar och bokhandlare. Detta arbetssätt är fördelaktigt eftersom det gynnar alla parter då man arbetar tillsammans för ett gemensamt projektmål, parternas respektive verksamheter uppmärksammas, även individuella kompetenser lyfts fram samt kontakt med nya målgrupper möjliggörs (Sandin, 2011, s. 103-116).

Detta skedde exempelvis i projektet Läs, bro´!. I utvärderingen av projektet klargjordes det att folkbibliotekets samarbete med fritidsgårdverksamheten

påverkade bibliotekets läsfrämjande aktiviteter positivt eftersom dessa nådde ut till barn som tidigare inte hade läst böcker för nöjes skull. Bland nackdelarna i det planerade samarbetet mellan aktörerna i projektet Läs, bro´! noterades däremot att det uppstått oklarheter mellan de inblandade parterna hur de olika samarbetena förhöll sig till varandra, vilket redogjordes för i utvärderingen av projektet (Läs, bro´!, Region Örebro län, 2017).

Det rapporterades i rapporten Bokpåsar och kapprumsbibliotek att förskolan och föräldrar/vårdnadshavare uppfattade samarbetet mer som en service, än ett faktiskt samarbete där förskolan har sitt ansvar att informera om och förmedla verktyget (i form av bokpåsar för högläsning) till förälder/vårdnadshavare som tar sitt ansvar att använda verktyget som sätts till förfogande för högläsning i hemmet (Bokpåsar och kapprumsbibliotek, Region Jämtland Härjedalen, 2016–2017).

I projektutvärderingen av ett läsfrämjande samarbete i Mölndal rapporterat i omvärldsbevakningen i projektrapporten Bokpåsar och kapprumsbibliotek konstateras det att premissen för ett gott samarbete mellan bibliotekarier och förskollärare är att parterna är jämställda, med andra ord att det inte finns någon maktobalans mellan parterna (Bokpåsar och kapprumsbibliotek, Region Jämtland Härjedalen, 2016-2017).

Enligt författaren av projektrapporten Bokpåsar och kapprumsbibliotek, den

regionala bibliotekskonsulenten, berodde framgången av projektet på ett fungerande samarbete, men det framhävs att grundtanken bakom liknande samarbeten är att parterna är införstådda med projektets betydelse och alla parterna gör ett

ansvarstagande för projektet. Detta ansvarstagande gäller både för biblioteket och för andra involverade partner, såsom ledningen och cheferna. Dessutom efterlystes

det samarbeten över yrkeskompetenserna (utöver samarbetet mellan bibliotekarier och förskolor som hade ägt rum under projektet) såsom med speciallärare,

modersmålslärare, logopeder och så vidare i syftet att främja barns litteraciteter (Bokpåsar och kapprumsbibliotek, Region Jämtland Härjedalen, 2016-2017, s. 19). En av framgångsfaktorerna till projektet Bokpåsar och kapprumsbibliotek var enligt de projektdeltagarna ett funktionerande omfattande samarbete, där målsättningen för samarbetet var barns litteracitet. Eftersom i de fall då det inte finns ett genuint samarbete mellan bibliotek och förskola lämnar även resultatet något att önska och förskole-kopplingen var avgörande för bibliotekets läsfrämjande arbete att nå ut till så många barnfamiljer som möjligt. Således kunde det konstateras, det med stöd från merparten av de personer som kontaktats inför omvärldsbevakningen, ett kompetensöverskridande samarbete är en förutsättning för ett lyckat projekt

(Bokpåsar och kapprumsbibliotek, Region Jämtland Härjedalen, 2016–2017, s. 19f). I projektet Läs, bro´! var förhoppningen att fånga intresset av nya målgrupper i samverkan med idrottsföreningar (Läs, bro´!, Region Örebro län, 2017). Samverkan är en förutsättning för att nå målet med en gemensam strategi som inkluderar personal, politiker och allmänhet. Samverkan sker även med BVC och familjecentraler för att nå nya målgrupper, exempelvis bibliotekets icke-besökare. Dessutom sker språkförmedlingssamarbeten med Rovaniemi-biblioteket och Samiska biblioteket (Läsfrämjandeprojektet fjäll till kust, Regionbibliotek Norrbotten, 2017).

5.2.5 Fortbildning av personalens kompetenser

Bibliotekspersonalen har uttalat sig positivt i utvärderingen av LÄSkigtLOV!-projektet, de hävdar att aktiviteterna haft framgång på grund av att temat varit inbjudande både för bibliotekens låntagare och för nya låntagare (LÄSkigtLOV!, Region Gotland, 2017, Inledning).

Fortbildning av personalen är ett återkommande tema i projektrapporterna. Inriktningen på folkbibliotekariernas vidareutbildning skulle möjligen kunna dra nytta av pedagogiska teorier som exempelvis reading engagement (som uttryck för engagerade eller motiverade läsare) i det dagliga arbetet, med andra ord genom att betona läsningens betydelse och relevans med de hjälpmedel som engagerar barn och unga, deras olika multiliteracies.

5.2.6 Den instrumentella läsningen kontra lustfylld läsning och teorin om flow Fritidspersonalens återkoppling i LÄSkigtLOV!-projektet visade på ett fortsatt intresse efter det avslutade projektet och det har även uppstått samtal om

berättelserna i efterhand (LÄSkigtLOV!, Region Gotland, 2017). Detta utfallet är i linje med Sandins (2004) tidigare nämnda forskning i paragraf 2.4., vilken visar på att barn vill diskutera det som de har läst med varandra. Dessutom har det kunnat konstateras att även ett samtal vid en annan tidpunkt om tidigare läst material även kan frambringa en positiv känsla, en så kallad flow-upplevelse (Sandin, 2011, s. 144

- 151). Liknande resultat påvisades i den i paragraf 2.1.1 tidigare nämnda forskningen av Wigfield och Guthrie (1997). Läsengagemang kan leda till en förlorad tidsuppfattning och utgör tillsammans med två andra viktiga komponenter, nyfikenhet och en känsla av utmaning, barn och ungas inre läsmotivation (Wigfield & Guthrie, 1997, s. 422).

Vad beträffar den instrumentella läsningen visar Becker, McElvany och

Kortenbrucks (2010) forskning på den yttre motivationens negativa inflytande på barn och ungas läsutveckling (ett exempel på en negativ yttre motivationsfaktor kan vara påtryckning att läsa från föräldrar/vårdnadshavare eller pedagoger) eftersom denna på sikt inte påverkar barn och ungas inre läsmotivation. Därför menar Becker m.fl. att pedagoger och föräldrar bör beakta hur de samtalar med barn och unga om förväntningar av läsningen för att på så sätt undvika att stödja barn och ungas yttre läsmotivation. Istället är önskan att kunna påverka barn och unga i riktningen att framgångsrikt ta sig an läsning genom att stödja deras inre läsmotivation (Becker, McElvany & Kortenbruck, 2010, s. 782).

Bibliotekspersonalen hade observerat fall då barn besökt biblioteket för att låna en bok efter att de läst boktipsflyern för projektet (sammanställd av

bibliotekspersonalen) som delades ut under höstlovet. Dessutom noterade

bibliotekspersonalen att spök- och skräckrelaterade boklån hade ökat i samband med aktiviteterna och bibliotekenspersonalen uppfattade även en efterfråga av de

presenterade berättelserna (LÄSkigtLOV!, Region Gotland, 2017).

Resultatet ovan överensstämmer med Chambers (2011) teori om Läsandets cirkel. De positiva utfallen som diskuterades i paragraf 2.1.2. kan triggas då barnet just har avslutat en bok som givit hen en stark känsla, barnet befinner sig således i slutet av den avslutade cirkeln. Med reaktionen: ”Jag tyckte om det. Jag vill göra det igen”

(Chambers, 2011, s. 15) påbörjas en ny cirkel. Barn tenderar att vilja uppleva känslan av flow eller förundran igen, dels för att kunna förstå känslan och vad den innebär och dels för att få återuppleva den på nytt. Då kan det hända att barnet väljer att läsa om boken, eller vill samtala om boken och på så sätt påbörjas Läsandets cirkel igen. Barnet kan också välja att läsa en bok av samma författare, eller en liknande bok på samma tema (Chambers, 2011, s. 15-24). Den sistnämnda reaktionen inträffade i följd av projektet LÄSkigtLOV! (LÄSkigtLOV!, Region Gotland, 2017).

I LÄSkigtLOV! var bibliotekspersonalen positiv till projektets utgång och hävdade att kombinationen offentliga- och uppsökande aktiviteter tjänade sitt syfte vilket var att nå fram både till barn med kulturengagerade föräldrar och de barn som inte använder biblioteket och läser på fritiden och vars föräldrar kanske inte är

kulturengagerade. Framgången av projektet kunde relateras till ett sammanlagt högt antal deltagande barn i aktiviteterna, tillsammans med den fördelaktiga

återkopplingen organisatörerna erhållit, bland annat från fritidspersonalen som informerat om ett ökat intresse för läsning efter de läsfrämjande insatserna. Det avslutande diskussionskapitel, likt resultat och analyskapitlet, har strukturerats utifrån Gambrells (2011) sju läsmotiverade regler samt Hedemarks (2017) teorier om barnperspektivet.

6 Diskussion

I detta kapitlet bemöts uppsatsens problemformulering och frågeställningarna besvaras. Därefter ges förslag på framtida forskning inom området läsfrämjande.

6.1 Slutsatser

Bland de förbättringsfaktorer som framgår i projektrapporterna återfinns följande: fortbildning av personalens kompetenser, samarbeten över kompetensområden samt styrning med väl definierande mål. Dessa förslag till åtgärder är i linje med de förespråkade av exempelvis Statens offentliga utredning SOU 2018:57, nämligen införandet av läsfrämjande insatser redan i förskoleåldern (faktum som säkerställs genom att skrivas in i läroplanen) samt kompetensutveckling för folkbibliotekarier i litteratur och läsning och dessutom etablerandet av en samordnande verksamhet som reglerar samarbetet (SOU 2018:57).

Insatser för att stödja barn och ungas inre läsmotivation är fundamentala eftersom som tidigare nämnts i paragraf 2.1.1 har forskning påvisat att barn och unga med en högre grad av inre läsmotivation inte bara läser mer, utan också har en större bredd i sin läsning (Wigfield & Guthrie, 1997, s. 426).

I denna studien har forskningsbelägg inom läsfrämjande ur ett barnperspektiv kunnat konfronteras med de olika projektrapporternas utvärderingar och hur folkbiblioteken har arbetat för att motivera barn och ungas läsattityder. Nedan bemöts uppsatsens frågeställning.

6.1.1 Svar på frågeställning

▪ Hur förhåller sig folkbibliotekets läsfrämjande projekt för barn och unga till forskning om läsfrämjande ur ett barnperspektiv?

6.1.1.1 Barnperspektivet

Som tidigare nämnts förstärks barnperspektivet även i styrdokumenten, till exempel står det i paragraf 8 i Bibliotekslagen att extra intresse ska tillägnas barn och unga ”bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar” (2013:801). Ovannämnda förbättringsåtgärd i paragraf 6.1.1.2 av bibliotekariens relationella kvalifikationer kan med fördel appliceras även för att främja barnperspektivet. För att upprätthålla en dialog med barn och unga sett ur ett barnperspektiv bör

bibliotekariens relationella kompetenser därför förbättras genom fortbildning. Det krävs följaktligen fler fortbildningsinsatser för folkbiblioteken inom läsfrämjande, samt inom barnperspektivet, för att dra nytta av forskningsframsteg.

Sett ur ett sociokulturellt perspektiv är Säljös tidigare nämnda teori om

appropriering av kunskap (Säljö, 2015, s. 95ff) central till barnperspektivet inom bibliotekets läsfrämjande arbete eftersom barn och unga lär sig läsattityder i familjen. Därför krävs det enligt forskningen tidiga läsfrämjande insatser i barn och ungas liv (National Research Council, 1998, s. 318-321), samt information till

familjer om högläsningens betydelse för barnets litteracitet och framtida läsattityd och läsmotivation: ”being read to remains one of the most powerful predictors (---) of later reading ability” (Wolf & Gottwald, 2016, s. 5).

Speciellt angeläget, enligt forskningsrön, är det att pappor läser för sina barn, som manliga förebilder som läser (Andersson, 2015, s. 117). Earl och Maynard (2006) hävdar att liknande erfarenheter av högläsning i hemmet för små barn får en snöbollseffekt vilket innebär att när barnet sedan börjar i skolan kommer barnet redan att ha anskaffat en läsattityd och hemmiljön som ett stöd i den utvecklingen kommer att fortsätta den positiva utvecklingen (Earl & Maynard, 2006, s. 176). I projektet Bokpåsar och kapprumsbibliotek fanns det liknande family literacy projekt som exempelvis anordnade bokpåsar till familjer för olika åldersgrupper, för

eventuella syskonbarn att ta del av (Bokpåsar och kapprumsbibliotek, Region Jämtland Härjedalen, 2016-2017).

Vidare spelar föräldrars/vårdnadshavares förståelse för varför läsning är viktig för deras barn unga, och likaså varför läsning är viktigt för en själv, en betydande roll. I projektet Bokpåsar och kapprumsbibliotek arbetade man för att tillgängliggöra böcker för barnen genom utlåningen av bokpåsar och därmed förstärka bland annat föräldrars eller vårdnadshavares högläsning för barn i hemmet (Bokpåsar och kapprumsbibliotek, Region Jämtland Härjedalen, 2016-2017). Förmedlandet av en positiv läsattityd för barns tidiga språkutveckling är helt enkelt en förutsättning för barn och ungas läsmotivation och därför av avgörande betydelse. Därför kan

kopplingen till högläsning, barns första möte med läsning, anses som speciellt viktig för barn och ungas läsattityder då dessa i sin tur påverkar barn och ungas