Det var inte enbart flervetenskaplighet som utgjorde en grund- princip för IMER och för Malmö högskola, utan även fler- eller mångkulturalism. Dels skulle studentgruppen så att säga repre- sentera en mängd olika grupper i samhället, såväl etniskt som socialt, vilket benämndes, och benämns, breddad social rekryte- ring, dels skulle undervisningens innehåll vara flerkulturellt eller mångkulturellt. Begreppet mångkulturell är besläktat med en rad liknande begrepp som ibland används som direkta synony- mer. Exempel på dessa är multikulturell, interkulturell och även begreppet mångfald (Lahdenperä, 2004; Westin, 1999).
Begreppet mångkulturalism eller multikulturalism är relativt sentida, vilket naturligtvis inte hör samman med att själva förete- elsen är ny, utan snarare med ett behov av att begreppsliggöra el- ler benämna ett specifikt fenomen inom ramen för samhällsve-
tenskaplig forskning. Begreppet lanserades inte förrän i slutet av 1960- eller början av 1970-talet i Kanada. Det användes som ett adjektiv, det vill säga i form av ordet mångkulturell, för att be- skriva ett samhälle eller en stat, oftast belägen på den afrikanska
kontinenten (Wieviorka, 1998).1 I en svensk kontext är bruket
av begreppet daterat än senare. Enligt Nationalencyklopedin be- tyder ordet mångkulturalism ”förekomst av många olika kultu- rer och kulturyttringar i (positiv) samverkan.” Begreppet har an- vänts eller etablerats i Sverige ”åtminstone sedan början av 1990-talet” och ordets historiska begynnelse i Sverige dateras till
1994 (www.ne.se).2
Idén om mångkultur låg med andra ord rätt i tiden med tanke på att grundutbildningen i IMER startade på hösten 1997. Den
breddade sociala rekryteringen3 låg också väl i tid och tänktes
som en lösning på Malmös regionalpolitiska integrationsmål. Malmö högskola och IMER-utbildningen kunde attrahera stu- denter från studieovana hem, det vill säga från en icke-akade- misk klass, vilket passade Malmö, den forna arbetarstaden, som handen i handsken. Dessutom var själva ämnesområdet IMER som klippt och skuret för att passa staden som med en relativt stor andel unga människor med migrantbakgrund behövde ut- bildningsplatser och karriärsmöjligheter för att öka möjligheten till integration.
Begreppet mångkulturalism är belastat och har mött kritik från olika håll. Begreppsanvändningen behöver därför analyse- ras och tolkas utifrån sitt ideologiska sammanhang. Begrepps- bruket sammanfaller med olika ideologiska positioner, som kan
1 Wieviorka passar dock på att slänga in en brasklapp i form av en not där han hänvisar till Nathan Glazers iakttagelse att ordet återfinns i the New York Herald
Tribune Books från 1941.
2 Definition och information är hämtade 2004-02-23 från http://www.ne.se/jsp/ search/article.jsp?i_art_id=0869150.
3 Den första rekryteringen av studenter bland inskrivna på institutionerna i Lund skedde enbart i uppstarten av IMER. Redan från början fanns emellertid en bredd i studentgruppen, såväl socialt som etniskt och kulturellt.
fungera som analytiska verktyg i en redogörelse för IMER som forsknings- och utbildningsområde. I presentationstexter och PR-material om ämnesområdet IMER framskymtar ofta en plu- ralistisk förståelse av begreppet. I pluralismen ligger en hyllning till olikhet, som per definition ses som något värdefullt. Enligt en pluralistisk hållning bör exempelvis företag sträva efter att in- korporera så många olikheter som möjligt bland sin personal. Dessa kan utgöras av till exempel ålder, kön, sexualitet, social och etnisk bakgrund. Kritiken mot det pluralistiska synsättet är att inga verkliga förändringar kommer till stånd. De existerande normerna och maktstrukturen utmanas inte, utan istället läggs olikheterna endast på som en polish eller som ett alibi (Kincheloe & Steinberg, 1997). Det blir enbart en kvantitativ förändring av sakernas tillstånd och inte en kvalitativ sådan som går på djupet. En annan föreställning om mångkulturalism, som jag själv bar med mig den där sensommardagen vid introduktionsmötet på IMER, är den liberala. Denna baseras på idén om individua- lism och om varje individs naturliga likhet med andra. Oavsett ras, kön, ålder, sexualitet och klassbakgrund är vi därför lika och vi kan alla konkurrera om olika positioner i samhället. Ett ut- tryck som ”det finns bara en ras – den mänskliga rasen” kan sammanfatta denna idé. Den huvudsakliga kritiken som riktats mot den liberala idén om mångkulturalism är att idén om ”färg- blindhet” döljer faktiska orättvisor. Ett exempel på detta är att lagar och juridik i stort betraktas som blinda och rättvisa, men i realiteten förhåller det sig inte så. I det liberala betraktelsesättet finns en idé om att det går att separera juridik från politik, poli- tik från moral och vetenskap från politik. Kritiker menar att det finns ett depolitiserande drag i den liberala mångkulturalismen som medför att orättvisor och olikheter döljs eller osynliggörs (Kincheloe & Steinberg, 1997).
Ett ytterligare ideologiskt perspektiv på mångkulturalism är ett konservativt som, enligt Kincheloe & Steinberg, i praktiken egentligen sammanfaller med förespråkandet av en monokultur-
alism. En konservativ samhällsmodell bygger på en idé om assi- milation, ”the melting pot”, där alla samhällsmedlemmar skall sammansmälta i en hegemonisk kulturform. De hegemoniska kulturyttringarna är i hög grad i överensstämmelse med intres- sen representerade av medelålders vita män. Det är dessa män- niskor som befinner sig på maktpositioner och har rätt att defi- niera samhällets gemensamma historia, vad demokrati är, vad den gemensamma kulturen innehåller, vad kunskap är och vad det allmännas bästa är. Individer som inte lyckas i samhället har, enligt en strikt konservativ hållning, sig själv att skylla. De kan vara depriverade, i form av fattigdom, felaktig skolutbildning et- cetera, vilket kan förklara att de inte lyckas i samhället, men denna deprivation förklaras med hjälp av egenskaper hos indivi- derna själva och därmed är samhälls- eller maktstrukturer oin- tressanta.
Den studentgrupp jag själv befann mig i på IMER präglades emellertid inte av konservativa ideal, utan snarare av det motsat- ta. Något som stackars gästföreläsare fick känna på. Gästförelä- sarna var ofta just vita medelålders män, gärna professorer i ex- empelvis sociologi eller historia. Det räckte med att de dök upp i föreläsningssalen för att ett missnöjt mummel skulle utbryta i studentgruppen. Ännu en vit medelålders man… Genom sin blotta uppenbarelse symboliserade dessa män förtryck, manlig dominans, överordning och social orättvisa. Ofta blev föreläs- ningarna ganska hetsiga tillställningar där föreläsarna hamnade i en defensiv position som de inte förväntat sig eller förutsett.
Begreppet ”the melting pot” dök ibland upp på dessa föreläs- ningar och det väckte stort rabalder. Föreläsarna framstod då som ännu mer konservativa och ovetande om den starka kritik som fanns mot begreppet inom exempelvis postkolonial forsk- ning. Något år senare dök ”the melting pot” också upp med sto- ra bokstäver på Malmös stadsbussar i en reklam för IMER och Malmö högskola. Det var med andra ord uppenbart att informa- tionsavdelningen på Malmö högskola inte genomgått grundkur-
sen på IMER. De var säkerligen heller inte medvetna om att de genom sitt val av ”the melting pot” reproducerade ett begrepps- bruk som kunde uppfattas som konservativt. Annorlunda ut- tryckt så är begrepp inom IMER-fältet såväl ideologiska och po- litiska som vetenskapliga, vilket gör relationerna och gränserna mellan dessa fält intrikata och svåra att definiera.