Mångkultur och dess konsekvenser för skolan

Alla informanter får olika tankar når de förtolkar begreppet mångkultur. Det som pedagogerna är eniga om är att mångkultur handlar om skillnader bland människor. Detta beror på pedagogernas personliga bakgrund, där vi uppfattar det som att deras tidigare bakgrund avgör deras hållning till begreppet. Ett annat exempel kan vara att de också handlar om vilket område de är på samt skolan de jobbar på.

När jag hör ordet mångkultur tänker jag på olika språk, religioner, traditioner som ändå är lika till grund. Olika men ändå lika

(Birgit, intervju, 2011-09-12).

Alla lärare tolkar begreppet mångkultur olika men ändå lika. Anledningen till detta är för att de är ett stort perspektiv där de har samma idéer kring mångkultur, men olikheterna är vilket värde de tillägnar ämnet. Informanterna Elisabeth och Lisa menar att det handlar om ömsesidig respekt mellan olika kulturer och att livsstilen är i centrum. Pernilla tänker däremot på det geografiska och att man är samlad i ett och samma område, och på detta sätt sker det automatiskt ett mångkulturellt samhälle.

Flera lärare tolkar begreppet mångkultur olika och har olika sypunkter på det nämner Dalin (1995:42) att man måste ha ett mål för mångkulturell skola, detta för att uppnå bra resultatet. Han nämner bland annat att uppskatta kulturell mångfald, att lärarna ska tillägna sig och ha ett synsätt för att kunna leva och samarbeta med olika kulturer. Han skriver vidare att man ska skapa jämlikhet

i samhället så väl som i skolan. Vi kan dra likheter mellan Dalin och våra informanter där man tydligt kan se att de strävar efter att uppnå en miljö, där det finns plats att uppskatta olika kulturer.

Bunar (1999:130-131) förklarar en av anledningarna till sin hypotes om varför det mångkulturella skolan inte har varit en framgång. Den huvudsakliga anledningen att han lägger fram är att ideologin i de praktiska enbart riktar sig till skolor med många invandrarelever och fokuserar på att integrera elever i en monokultur snarare än en multikultur.

Konsekvenserna av detta kan vara att det svenska samhället riskerar att inte kunna utvecklas i takt med resten av den globaliserade världen. Den mångkulturella skolan uppfyller några av de önskemål som frågats från ett kulturellt heterogent svenskt samhälle, inklusive rätten och möjligheten för alla elever oavsett bakgrund samt utnyttja styrkan som finns i klassen. Bunar poängterar därför att det är samhällets ansvar att utvecklas i rätt riktning.

4.3.1 För och nackdelar med att arbeta på en mångkulturell skola

Alla informanter menar att det finnas fördelar med att jobba på en mångkulturell skola men nämner inte riktigt några nackdelar. Detta ställer vi oss kritiskt för där vi menar att det måste vara en nackdel i vilket ämne man pratar om. Vi tolkar detta som att de inte riktigt ville svara på nackdelarna för att inte uppfatta dem på fel sätt, eftersom att de alla jobbar på en mångkulturell skola. Därför har vi koncentrerat oss på fördelarna och tolkat oss fram till nackdelen.

Jag tycker att det bara finns fördelar med att vara flerspråkig. Sverige är ett litet land och det är bara 9 miljoner som talar detta språk. I denna globala värld behöver vi människor som talar andra språk så det är bara positivt (Birgit, intervju, 2011-09-12).

Löthagen (2008:10±11) framhäver att ämnet för en mångkulturell skola har pågått på dagordning i många år och bildade bakgrund till att många forskare har valt att fördjupa sig i detta och komma

med sina teorier med för- och nackdelar. Löthagen anser att detta är mycket förståndigt eftersom den svenska skolan har gjort stora framsteg under de senaste tjugo åren. Detta framsteg som Löthagen lyfter upp har tydligen också påverkat lärarnas mening om en mångkulturell skola. Vi menar att detta kan bero på att den nya generationen av lärare själva har varit delaktiga i den mångkulturella utvecklingen som Sverige har varit igenom. På detta sätt har lärarna fått en positiv syn eftersom att deras varda har varit påverkad av olika kulturer. En annan påverkan på ämnet är att det har kommit fler lärare med en annan kulturell bakgrund som skapar skola miljö med olikheter. Dessa lärare kan bidra med ett annorlunda sysätt som kan påverka hur undervisningen kommer att se ut. Författaren Einarsson (2009:335) skriver att skolan har ett stort inflyttade i det mångkulturella samhället, han fördjupar detta med:

I ett samhälle med gränser mellan etniska grupper, klasser och kön kommer dessa gränser att uppträda också i skolan och föras vidare därifrån till kommande generationer, om skolan inte förmår verka som en kraftfull motkraft. Eftersom alla medborgares barn formellt sätt har lika tillgång till utbildning, kan skolans särbehandling och sorterande funktion framstå som rättvis

(Einarsson, 2009:335).

Detta citat tydliggör hur viktigt det är att skolorna accepterar lärare med en annan kulturell bakgrund, där dessa lärare är förebilder för eleverna.

Jag upplever mångkultur Positivt på min arbetsplats att man har lärare från olika kulturer på samma skola för dessa barn som behöver förebilder, och vuxna som talar både modersmålet och svenska språket

(Maja, intervju, 2011-09-12).

Informanterna Pernilla och Birgit har samma tankar omkring ämnet mångkultur och menar att de gör deras arbete extra intressant för att kunna skapa nyfikenhet, och ta med alla elever i deras undervisning. De försöker också ta in elevernas kulturer och lära sig av varandra mer omkring det och göra det mer roligt. Bland annat lär de sig om varandras högtider och traditioner.

Detta är precis en sådan sak som gör det mer positivt med en mångkulturell skola nämner Pernilla och Birgit. De tankar vi fick av informanternas svar kan tolkas vara en interkulturell skola som är ett begrepp Löthagen forskat inuti. Löthagen (2008:33±34) karakteriserar inklusive en interkulturell

skola som menas med att bygga en miljö där man inte skildrar elever i grupper som "vi" eller "dem", men att alla elever är "vi". Löthagen belyser vidare att man utnyttjar varandras styrkor, olikheterna med eleverna ses som en rikedom och deras erfarenheter används i undervisningen. Alla informanter nämner att det inte finns gemenskap kring eleverna i skolan, istället konkurrerar de med varandra i grupper. Visa av lärarna tycker att det är skolsystemets uppbyggnad som är felet eftersom att de har fastnat för ett arbetssätt som var för 20-30 år sedan. En av konsekvenserna av den bristande gemenskapen är att eleverna inte har en gemensam utveckling inom deras kunskaper. Med detta menar vi att eleverna kan vara på olika nivåer därför blir det även svårt att sätta upp mål som passar alla elever.

Jag tycker att man ska försöka skapa en gemensam nämnare, att det är här och nu. De flesta eleverna är födda i Sverige, men ändå pratar de om deras hemland fast de inte varit där. Jag tycker man skall kunna säga att det är från Sverige man är ifrån och kunna förstå att Sverige är en del av dem. Hela poängen är att man ska kunna ha en gemenskap även om man kommer från olika länder (Elisabeth, intervju, 2011-09-13).

Denna gemenskap bland annat skapas genom att uppfylla vissa sociala behov och skapa ett band mellan eleverna. Ladberg (2000:62) skriver bland annat att även om eleverna vill vara ensam och gillar att arbeta ensamma påverkas de av hur de omfamnas av de andra eleverna i klassen. Att bli uppskattad och bli uppmärksammad förbättrar de deras förtroende. Om man möter en fientlig miljö kan det inte undvikas att eleverna påverkas negativt. Därför tror Ladberg att det sociala klimatet är något läraren inte kan bortse från, eftersom det hjälper gemenskapen. För att detta ska fungera optimalt är läraren tvungen att anpassa inlärningsstilen efter eleverna, om inlärningsstilen inte passar eleven kan detta påverka självkänslan negativt och vara tillbakadragen i den sociala miljön.

Lärarna måste acceptera att det kan finnas flera olika typer av elever i klassen och därför också variera arbetsmetoder. Enligt Ladberg (2000) kan det inte vara fel på eleven utan situationen i sig själv, därför är det oerhört viktigt att elevernas inlärningsmetod accepteras och blir mött positivt. Vi menar att om man som lärare har en förståelse för detta och kan anpassa inlärningen individuellt

hjälper det till att utveckla elevens självförtroende, och dra nytta av deras starka sidor. På detta sätt tror vi att lärarna kan skapa en social miljö som kan bygga upp en gemenskap bland eleverna i klassen.