På vilka sätt tar skolan hänsyn till elevens erfarenhet/bakgrund?

Den sista frågeställningen i denna studie var att ta reda på om skolan tar hänsyn till elevens erfarenhet och bakgrund. I studiens samtalsintervjuer med lärarna framkom det att man försöker ta in det som eleverna har erfarenhet av i undervisningen. Pia berättade att hon vill att eleverna själva berättar om något de har varit med om, så att det inte bli ett känsligt ämne för eleverna.

I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshem stå det tydligt att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas lärande och kunskapsutveckling, med utgångspunkt i elevens bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper (Skolverket, 2011:4). Varje lärare måste man utgå ifrån läroplanen men hur man lägger upp arbetet kan se väldigt olika ut. Vi tror att det kan bero på lärarnas utbildningsbakgrund, har man inte rätt verktyg är det svårt att hantera alla situationer. Krig är ett ämne som förekom i samtalsintervjuerna, många utav lärarna ansåg att man kunde berätta för eleverna hur det ser ut i andra länder och knyta till utrikes nyheter. Lisa berättade att hon har flera elever i klassen som har varit med om en krigsupplevelse och visste inte hur hon kunde utarbeta elevernas känslor. Vi påstår att det skulle vara till stor nytta om lärarna får vidare utbildning kring dessa problem, som troligen går att lösa om man vet hur man ska gå tillväga. Det är viktigt att läraren kan hjälpa eleverna att utarbeta sina känslor och de erfarenheter som eleven har i sin ryggsäck.

Bunar (1999:115) skriver som vi nämnt innan om att skolan lägger vikt på elevernas etnicitet och organiserar utbildningen i institutionerna utifrån hur många invandrar elever som finns i skolan, och mångkultur begreppet blir endast använt i dessa skolor. Han gör oss uppmärksamma på att ideologin bakom mångkulturalism i skolor borde revideras för att den inte tar hänsyn till fler faktorer i elevernas personliga bakgrund. Eftersom mångkulturalism endast användas i vissa områden och skolor finns det stor risk för att bli en nivå skillnad på elevernas kunskaper när de behöver utbilda sig vidare. Vi anser därför att begreppet bör integreras i skolsystemet som helhet, för att eliminera problemet. Samtidigt kan eleverna med olika personliga bakgrunder kunna integreras bättre i samhället och bidra med något positivt. Det är oerhört viktigt att alla elever på lika fot med varandra och intellekt kan utvecklas med hjälp av varandras styrkor. Detta beskrivs bäst genom hjälp Vygotskijs teori där han pratar om hur miljön exciterar för barnet. Människan kan inte ses skild från kultur, utan var vi befinner oss påverkar vilka vi är. Det finns ingen kulturbefriad intelligens. Det finns ingen medförd läsfärdighet eller medfött språk. Det som finns är en fantastisk hjärna som gör det möjligt för oss att utveckla intellekt, läsförmåga och språk endast om världen erbjuder sådana möjligheter (Vygotskij, 1978:20) .

5.4 Metoddiskussion

Vår värdering kring metodvalet vi använde oss av i denna studie har varit bra. Individuella intervjuer med lärarna gav oss svar utifrån vad var och en ansåg. Däremot tycker vi att frågorna som vi ställe hade kunnat vara mer kritiska och mer öppen för diskussion. Detta hade gett oss mer utvecklande och mer varierande svar. Resultatet av denna undersökning har fått oss att inse hur viktigt det är för vårt framtida yrke att ha tillräckligt med kunskaper kring arbetande med flerspråkiga elever, samtidigt som läroplanen är viktig att utgå ifrån när man planerar undervisning med alla elever. Det allra viktigaste för oss är att man har en positiv inställning till arbete med tvåspråkiga elever, för att det verkligen påverkar deras motivation till skolan. Tidigare forskning som studiens uppbyggnad har utvecklats från hade kunnat vara mer varierat från olika teoretiker, som vi anser saknades till denna studie.

Under samtalsintervjuerna var diktafon till stor hjälp när vi sedan transkriberade svaren. På detta sätt kunde vi återgå till inspelade materialet och höra vad lärarna sa och hur de uttryckte sig. Detta

åsikter. Vi fick nytta av litteratur som vi tog del av innan vi genomförde intervjuerna, där det visar hur intervjuer ska genomföras och vad intervjuaren bör tänka på samt bör undvika.

5.5 Förändringar i verksamheten och fortsatt forskning

Resultaten vi har fått fram har tydligt kunnat jämföras med den teoretiska bakgrunden och tidigare studier inom liknande ämne. För att göra studien ännu mer tillförlitligt kunde vi eventuellt ha intervjuat flera lärare. Men vi tycker ändå att vi intervjuat tillräckligt många lärare för att få en nyanserad bild av lärares förhållningssätt till undervisning med flerspråkiga elever. Vi har genom denna studie förstått att vi studerat ett komplext problem, som är viktigt att ta hänsyn till i vårt kommande yrke. Då resurser och tid inte är något som vi själva kan påverka nämnvärt har vi ändå lärt oss flera delar som vi kommer att ta med oss ut i verksamheten. Vi har bland annat förstått hur viktigt det är att visa engagemang, nyfikenhet och intresse för eleverna och deras olika språk. Det vi ser av resultaten i denna studie är att frågeställningarna som studien baserades på, blev besvarade utifrån samtalsintervjuer med lärarna. Därmed tycker vi att det gav oss en djupare förståelse kring hur lärarna arbetar i denna mångkulturella skola. Dock ger studiens resultat ingen djupare förståelse i att det verkligen är just så på alla skolor i Sverige. Det vi hade önskat undersöka, för att få en djupare förståelse kring olika synvinklar, är att intervjua föräldrar till elever på den mångkulturella skolan som undersökningen genomfördes på.