5. Analys
5.1. Möjliga bakgrundsfaktorer:
En förändrad inhemsk politisk situation: H1
TTIP förhandlingarna startades upp med mycket stora förhoppningar från båda parterna. Detta inom det ekonomiska samt politiska planet. Aktörerna innehade vid tillfället bekymmersamma ekonomiska situationer. På grund av finanskrisen innehade både EU och USA stegrande belåningar för att hålla ekonomierna rullande. Dessutom återfanns en låg tillväxttakt på båda sidor Atlanten. Genom ett implementerat TTIP avtal hoppades aktörerna dock kunna lösa dessa problem. Vad gäller de politiska förhoppningarna återfanns hopp om att EU och USA kunde Möjliga
H6: Det inhemska motståndet i EU ledde till att TTIP-förhandlingarna misslyckades.
H7: Brexit ledde till att TTIP-förhandlingarna misslyckades.
H8: Donald Trumps politik ledde till att TTIP-förhandlingarna misslyckades.
H2: Starka oenigheter i förhandlingarna gjorde att avtalet övergavs.
26 befästa sina ledande positioner inom global handel.54 Vidare kunde en stark transatlantisk länk utgöra ett mycket starkt västerländskt ekonomiskt samarbete. Något som vissa forskare valde att likna med ett ekonomiskt NATO.55
Frankrike och Tyskland var de två nationer som initierade de första samtalen till TTIP förhandlingarna. Detta efter att Nicolas Sarkozy och Angela Merkel gemensamt enats om att den transatlantiska relationen borde förstärkas och intensifieras. Storbritanniens premiärminister David Cameron delade denna åsikt. Cameron beskrev senare hur ett avtal mellan EU och USA skulle vara större än alla andra sammanlagda befintliga avtal.
En primär aspekt som möjliggjorde att TTIP förhandlingarna överhuvudtaget kunde påbörjas var det dödläge som uppstått i förhandlingarna med WTO. Genom detta dödläge godkände WTO att EU och USA kunde inleda förhandlingar om ett frihandelsavtal. Innan detta dödläge inträffade skulle nämligen avtal likt TTIP-förhandlingarna betraktas som ett tabuämne av WTO.56
Trots dessa stora förhoppningar misslyckades avtalet. En rimlig teoretisk utgångspunkt som kan förklara detta är Two level games-teorin. Enligt denna teori påverkas internationella avtal starkt utav situationen i den inhemska politiken. Rimligen bör därför den politiska situationen inom EU och USA förändrats under åren som avtalet förändrades. En förändring som därav gjorde att TTIP förhandlingarna misslyckades.57
Starka oenigheter i förhandlingarna: H2
Under förhandlingarna av TTIP uppstod vissa problem när aktörerna tvingades att enas om avtalets utformning. Således förekom på vissa punkter inom förhandlingarna starka oenigheter.
En utav dessa punkter var hur implementeringen av de gemensamma regleringarna skulle genomföras. Detta eftersom aktörerna innehade mycket diversifierade system för den inhemska politiska maktfördelningen. I USA var detta komplext då många myndigheter delegerats fristående makt inom deras respektive område. Vidare innehade amerikanska stater en betydligt högre nivå av självstyrande jämfört med EU:s medlemsländer.
54 Young. The new politics of trade: lessons from TTIP. 2017. S 14-18.
55 Griller, Obwexer & Vranes, E. (red.) Mega-regional trade agreements: CETA, TTIP, and TiSA: new orientations for EU external economic relations. (2017). S 11.
56 Young. The new politics of trade: lessons from TTIP. 2017. S 14-18.
57 Putnam. Diplomacy and domestic politics: the logic of two-level games. 1988. S 434-435.
27 För EU låg problemet istället på att avtalet behövde vara i princip felfritt. Detta eftersom ett implementerat frihandelsavtal krävde att en stor majoritet av EU:s medlemsländer godkände avtalet. Således skulle ett färdigförhandlat avtal behöva passera ett antal europeiska aktörer med veto-makt.
EU och USA var dock mycket dåligt förberedda på den höga komplexitet som TTIP förhandlingarna innebar. Detta på grund av den höga ambitionsnivå som sattes vid starten av förhandlingarna. I tillägg hade aktörerna inte tillräckligt noga beaktat de diversifierade politiska systemen. Vidare var detta även första gången som ett frihandelsavtal utav denna spännvidd förhandlades vilket gjorde att parterna saknade erfarenhet av förhandlingar vilka var utav denna storlek. Slutligen var aktörerna även för första gången i en förhandling av ett frihandelsavtal där motparten var av samma ekonomiska storlek. Något som förhindrade parterna att kunna nyttja sina ekonomiska muskler, vilket de var vana vid att göra under förhandlingar med mindre nationer.58
Detta gjorde att båda partnerna vid en eventuell implementering behövde kunna påvisa ett för sitt hemland fördelaktigt avtal. Ett avtal vilka de inhemska veto-spelarna sedermera kunde acceptera. Förhandlingarna blev på grund av detta långdragna och inom vissa områden mycket hårda. Ett av dessa områden var jordbruket där amerikanska jordbrukare starkt ogillade att amerikanska staten förhandlade om deras villkor. På flera områden kunde dock överenskommelser mellan EU och USA efter svåra förhandlingar möjliggöras.
Ett av dessa områden var medicin där europeiska och amerikanska standarder till stor del kunde homogeniseras i ett framtida implementerat TTIP avtal. Inom flertalet andra områden kom även rapporter om att flera överenskommelser på komplexa områden var på väg. Detta trots de ibland mycket dåliga förutsättningarna som vissa förhandlingsområden innehade.59
58 Young. The new politics of trade: lessons from TTIP. 2017. S 14-18.
59IBID. S 96-101.
28
H1: En förändrad inhemsk politisk situation avslutade TTIP-förhandlingarna.
Ringtest:
H1 konstruerades utifrån den etablerade teorin Two level games som tidigare behandlats under kapitlet tidigare forskning. Från denna teori utformades hypotesen till att förhandlingarna avslutades på grund av en inhemsk politisk förändring.60 Genom vidare efterforskning kunde sedan flera inhemska politiska förändringar återfinnas under TTIP-förhandlingarna.61
H1: En förändrad inhemsk politisk situation avslutade TTIP-förhandlingarna.
Belägg:
Two level games-teorins förklaring.62
Förhandlingarna kantades av inhemska politiska förändringar.63
Slutledning: Two level games är en vedertagen teori som rimligen även kan inneha relevans för denna studies undersökning av TTIP. Detta förstärks dessutom av att flertalet inhemska politiska förändringar kunde återfinnas.
Sammanfattning: H1 klarar testet vilket påvisar relevans, något som även svagt försvagar rivaliserande hypoteser.
H2: Starka oenigheter i förhandlingarna gjorde att avtalet övergavs.
Hjälptest/Ringtest:
H2 konstruerades i syftet att kunna kontrollera om resterande hypoteser som bygger på inhemska politiska förändringar var korrekta eller ej. Därmed är H2 en fristående hypotes. H2 erbjuder studien en alternativ förklaring av TTIP:s misslyckande. En hypotes som i detta test nu kommer prövas på likande sätt som ovan. Utifrån Colliers beskrivning är detta test att i normalfallet att beakta som ett riktningstest. Då relativt starka belägg funnits beaktas dock detta test som ett ringtest för denna studie. Detta då det är av primär grad att inom processpårning gradera testen korrekt utefter de funna beläggen.
60 Putnam. Diplomacy and domestic politics: the logic of two-level games. 1988. S 434-435.
61 Young. The new politics of trade: lessons from TTIP. 2017. S 119-121.
62 Putnam. Diplomacy and domestic politics: the logic of two-level games. 1988. S 434-435.
63 Young. The new politics of trade: lessons from TTIP. 2017. S 119-121.
29 Alternativ förklaring. Ringtest:
Under förhandlingarna av TTIP kunde ett flertal medier rapportera om att det inom vissa områden var svårt för EU samt USA att komma överens. Ett av dessa områden var hur livsmedel skulle kunna inneha liknande regleringar på båda sidor Atlanten.64 Dessa diskussioner bidrog till en stor dos komplexitet kring en överenskommelse. Trots svårigheterna inom vissa områden fortsatte samtalen under flera år.65 Detta samtidigt som aktörerna på somliga områden lyckats att enas kring en överenskommelse.66
H2: Starka oenigheter i förhandlingarna gjorde att avtalet övergavs.
Beläggen: Det återfanns skilda synpunkter mellan EU samt USA hur man i vissa frågor kunde tänka sig att kompromissa.67
Trots dessa oenigheter fortsatte förhandlingarna.68
Överenskommelser inom somliga svårförhandlade områden lyckades.69
Slutledning: Att parterna hade svårt att komma överens kan indikera på viss relevans för denna hypotes. Då förhandlingarna dock fortsatte samtidigt som aktörerna inom vissa på förhand svåra områden lyckades komma överens, är beläggen i motsats till hypotesen.
Sammanfattning: H2 klarar ej ringtestet, således kan hypotesen falsifieras. Därmed återfinns i denna studie ingen alternativ bekräftad hypotes till H1 om inhemska politiska förändringar.
Fortsättning av processpårningstesten
Utifrån de två ovan genomförda testen kunde H1 bekräftas som relevant. Detta samtidigt som H2 ej kunde styrka sin relevans och därmed falsifierades. Då H2 ej kunde erbjuda studien en lösning på varför TTIP avtalet misslyckades måste därför ytterligare test grundade på formuleringen av H1 utföras. Genom detta knyts även studiens teoretiska utgångspunkt in i analyserna av TTIP. Från denna utgångspunkt kunde studien finna tre inhemska politiska förändringar vilka sedan bildade varsin mellanliggande- samt utlösande faktor till TTIP:s misslyckande. De tre förändringarna samt dess hypoteser redovisas nedan.
64 Young. The new politics of trade: lessons from TTIP. 2017. S 38-41.
65 USTR. T-TIP Round Information. EXECUTIVE OFFICE OF THE PRESIDENT. 2016.
66 Young. The new politics of trade: lessons from TTIP. 2017. S 58-61.
67 IBID. S 78-81.
68 USTR. T-TIP Round Information. 2016.
69 Young. The new politics of trade: lessons from TTIP. 2017. S 58–61.
30 EU:s inhemska motstånd: H3 & H6.
Under förhandlingarna av TTIP möttes EU av ett ovanligt starkt stöd från företag på båda sidor Atlanten. Företag brukar i normalfallet vara emot frihandelsavtal då avtalen bidrar till utländsk konkurrens på den inhemska marknaden. Då handelstakten mellan EU och USA dock redan var hög återfanns redan denna konkurrens i stor skala på många områden. Likväl var tullarna på många varor relativt låga. Det stora hindret som pressade upp priserna var dock de olika regleringarna som återfanns hos de två aktörerna. Genom de olika regleringarna tvingades större företag producera samma produkter med olika specifikationer till de två marknaderna.
Således kunde inte företag med kunder på båda sidor Atlanten dra nytta av stordriftsfördelar eftersom två olika varor behövde produceras. Ett exempel på detta återfinns inom bilbranschen där olika krav på vindrutetorkarnas längd tvingade företagen till att producera olika versioner av samma bilmodell. Då avtalet direkt skulle gynna större företag med kunder på båda sidor Atlanten skulle TTIP även indirekt gynna mindre bolag. Detta då mindre bolag ofta är kunder eller underleverantörer till dessa större företag. Genom detta var därför företagen positiva inför ett transatlantiskt avtal.
Förutom de regleringar som ämnades förhandlas bort genom TTIP ville de två aktörerna även införa gemensamma tester och certifieringar. Till följd av att dessa skilde sig åt behövde produkter testas och certifieras både av EU och USA. Skulle gemensamma standarder för detta implementeras skulle aktörerna spara tid och pengar på att slippa testa varor två gånger.70 Bland EU:s medborgare återfanns dock till EU:S och USA:s förvåning ett starkt försvar till europeiska standarder. Något som kan anses vara en primär inhemsk politisk förändring. Det starkt utbredda motståndet till avtalet kom från organisationer likt Greenpeace. Ett stor antal EU medborgare motsatte sig även TTIP-förhandlingarna. Det som motståndet till TTIP inom Europa grundade sig på var rädslan för sänkta standarder på olika varor. Således ville TTIP motståndarna bevara den höga standard som europeiska varor innehar. Rädslan var att EU skulle ge upp dessa starka regleringar i TTIP förhandlingarna. Detta för att kunna möta USA:s mindre reglerade marknad. Två exempel på dessa rädslor var att USA tillåter klorintvättad kyckling samt hormonuppfött kött. Varor som därmed riskerade att hamna i europeiska butiker.71
70 Young. The new politics of trade: lessons from TTIP. 2017. S 19-24.
71IBID. S 56-61.
31 Inom vissa av EU:s medlemsländer återfanns därför ett motstånd till TTIP på uppemot 60 procent. Samtidigt ansåg ungefär en tredjedel av alla EU medborgare att avtalsförhandlingarna borde stoppas. I ett försök att lugna TTIP motståndet publicerade EU ett dokument där det tydligt framgick vilka syften och vilka regleringar som avtalet ämnade förhandla om. I dokumentet framgick det även att EU inte ämnade att inskränka de europeiska regleringarna för att möta den amerikanska marknaden. Detta dokument minskade dock endast motståndet marginellt. Trots ett utbrett motstånd och rädslor för sämre europeiska standarder fortsatte EU dock förhandlingar med USA om TTIP.72
Brexit: H4 & H7.
I Storbritannien hålls 2016 en folkomröstningen om huruvida nationen ska vara medlem i EU eller ej. Omröstningen slutar med att lämna sidan vinner vilket gör att Storbritannien under 2017 begär utträde från EU.73 Därmed blir Brexit verklighet vilket innebär en kraftig inhemsk politisk förändring för EU. Dels påverkade Storbritanniens utträde EU:s samlade ekonomi negativt eftersom unionen blev avsevärt mycket mindre med ekonomiska mått mätt. Dessutom betydde Brexit att EU miste en global åtråvärd ekonomisk nation därmed står utanför unionen.
USA som värderade Storbritannien högt miste därmed en stark ekonomisk nation vid en eventuell lyckad implementering av TTIP. Således tvingades USA förhandla om ett separat avtal med Storbritannien vilket försvagade argumenten för att slutföra avtalsförhandlingarna om TTIP.
Det var dock inte bara USA som tvingades till att förhandla om dubbla avtal. Även EU tvingades till komplexa förhandlingar för att enas med Storbritannien om landets utträde från unionen. Detta var förhandlingar som aldrig tidigare genomförts vilket gjorde dem till relativt invecklade. Då EU tvingades till att lösa denna inhemska uppkomna politiska situation tvingades fokus skiftas bort från TTIP-förhandlingarna. Detta då Brexit förhandlingarna utvecklades till att bli omfattande samtidigt som EU innehade begränsade resurser att avvara på avtalsförhandlingar. Därav tvingades EU skifta sitt huvudfokus från TTIP till att lösa Brexit-förhandlingarna.74
72 Alexoaei och Cojanu, Negotiating the Transatlantic deal: focus on the EU: s domestic constraints. 2017. S 248-251.
73 Young. The new politics of trade: lessons from TTIP. 2017. S 112-113.
74 Alexoaei och Cojanu. Negotiating the Transatlantic deal: focus on the EU: s domestic constraints. 2017. S 238-241.
32 Genom Storbritanniens utträde miste EU även en mycket viktig nation i TTIP förhandlingarna.
Storbritannien hade inom unionen varit en stark pådrivande aktör till att EU skulle verka för olika frihandelsavtal. TTIP var inget undantag och därmed förlorade EU en stark förkämpe till avtalsförhandlingarna.75
Donald Trumps presidentskap: H5 & H8.
Under hösten 2016 vinner Donald Trump presidentvalet i USA. Detta blev starten på en förändrad politik jämfört mot hans föregångare Barack Obama. Trump hade under presidentvalskampanjen tydligt propagerat för att sätta USA i första hand. För att uppnå detta ämnade Trump att implementera en politik med flertalet protektionistiska inslag. Därav är det möjligt att anse att en stor inhemsk förändring skett inom USA.
Under Trumps tid som president infördes ett stort antal handelshinder mot andra nationer vilket stod i stark kontrast till vad TTIP-förhandlingarna syftade till att uppnå. USA valde under Trumps presidentskap dessutom att lämna ett stort antal redan befintliga och implementerade frihandelsavtal. Vid skiftet från Obama till Trump pausades förhandlingarna tillfälligt för att ge den nya administrationen tid att installera sig. Efter detta förväntade sig EU att den nya administrationen skulle ta ställning till TTIP förhandlingarnas framtid. Källor från vita huset beskrev dock hur Trump till en början var totalt omedveten om TTIP förhandlingarna och därmed inte kände till avtalet.76
Senare kom dock ett utspel från Trump administrationen där man hävdade att det var Brexit som gjorde att TTIP förhandlingarna inte återupptogs. Således påstod administrationen att Trumps handelspolitik inte hade någonting med de pausade TTIP-förhandlingarna att göra.
Istället hävdade administrationen att genom Storbritanniens utträde från EU så var TTIP avtalet inte längre värt mödan.77
Längre fram under presidentskapet öppnade dock handelsminister Wilbur Ross för att återuppta förhandlingarna av TTIP efter ett möte i Tyskland. Detta i en intervju som gjordes efter att mötet avslutats där Ross är försiktigt positiv till TTIP. Ross träffade för detta möte Tysklands
75 Alexoaei och Cojanu, Negotiating the Transatlantic deal: focus on the EU: s domestic constraints. 2017. S 241.
76 Young. The new politics of trade: lessons from TTIP. 2017. S 114-116.
77 Donnan, Shaw. Trump’s top trade adviser accuses Germany of currency exploitation. Financial Times.2017.
33 finansminister Brigitte Zypries. Hennes bild efter mötet var dock att TTIP förhandlingarna inte längre kunde anses vara realistiska.78
Trump lämnade dock aldrig TTIP förhandlingarna, men återstartade dem inte heller. Det blev därför först 2019 när EU ansåg TTIP förhandlingarna som föråldrade som avtalet slutligen förkastades.79