Misslyckandet av frihandelsavtalet TTIP: Varför misslyckades förhandlingarna om frihandelsavtalet TTIP mellan EU och USA?

Misslyckandet av

frihandelsavtalet TTIP:

Varför misslyckades förhandlingarna om frihandelsavtalet TTIP mellan EU och USA?

The failure of the trade agreement TTIP:

Why did the negotiations of the trade deal TTIP between EU and the US fail?

Rickard Ericsson

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Political science

Student paper third term, 15HP Handledare: Andreas Öjehag Examinator: Mikael Granberg 21/1- 2021

Abstract

The Transatlantic Trade Investment Partnership (TTIP) was a large trade deal that was negotiated between EU and the US under the years of 2013 and 2019. The negotiations for TTIP started with big expectations for both actors but ended without any succeeded agreement.

The purpose of this study is therefore to investigate how this trade deal ended in failure despite the big commitment from these two negotiators. To achieve this purpose, the study was designed accordingly to the theory of Two-level games. A theory that claims that international agreements depends on the domestic political situation. Focus was for that reason put on identifying changes in the political situation in EU and the US. The method process tracing was then introduced to help identify these kinds of changes. Based on this method, the study found three possible changes that could have stopped the talks of TTIP: The opposition in EU, Brexit, and Donald Trump. To conclude how these three transformations affected the negotiations, evidence describing these three events was collected and thence tested in different process tracing tests. The results of the process tracing tests found that both Brexit and Trump had affected the talks negatively. Moreover, was the study also able to conclude that trade policy of Donald Trump was the factor that lastly ended the negations of TTIP.

Keywords: TTIP, Two level games, Process tracing, Brexit, Donald Trump

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Forskningsproblem ... 4

1.2. Syfte ... 5

1.3. Frågeställning ... 5

1.4. Disposition ... 5

2. Tidigare forskning ... 6

3. Teoretisk utgångspunkt ... 12

4. Metod och material ... 13

4.1. Introduktion till metoden processpårning ... 13

4.2. Studiens tillämpning av processpårning ... 14

4.2.1. Testen ... 16

4.2.2. Hypoteserna ... 19

4.2.3. Faktorerna ... 21

4.3. Genomförandet av analysarbetet ... 22

4.4. Validitet och Reliabilitet ... 23

5. Analys ... 25

5.1. Möjliga bakgrundsfaktorer: ... 25

5.2. Möjliga mellanliggande faktorer: ... 33

5.3. Möjliga utlösande faktorer: ... 39

4.4. Fastställandetest ... 42

6. Resultat ... 43

7. Diskussion ... 44

7.1. Slutsats ... 47

Referenslista ... 48

Litteratur ... 48

Vetenskapliga artiklar ... 48

Internetkällor ... 49

1

1. Inledning

År 2013 startade förhandlingarna som ämnade fullborda världens största och mest ambitiösa handelsavtal, The Transatlantic Trade Investment Partnership (TTIP).

Ett avtal som under de nästkommande åren kom att starkt påverka den politiska debatten inom främst Europeiska unionen (EU). Diskussionerna kring avtalet behandlade primärt huruvida avtalet faktiskt kunde bidra med fördelar till de förhandlandande parternas medborgare, eller om avtalets positiva påverkan endast skulle omfatta multinationella företag.

Enligt nationalekonomer innebär handelspolitik som främjar frihandelsavtal ofta stora nationella fördelar. Ett fullbordat avtal mellan världens två största ekonomier skulle därmed troligen innebära stora vinster enligt ekonomiska beräkningar.

Vinster som inte bara avser en ökad handelsrelation utan även vinster som medborgare kan ta del av. Enligt Peterson Institute for International Economics är amerikaners lön exempelvis nio procent högre tack vare åtgärder som liberaliserat den amerikanska utrikeshandeln. Företag som genom en liberaliserad handelspolitik möter ny konkurrens kommer, enligt United States Trade Representative (USTR), att öka sin produktivitet samt sänka sina produktionskostnader. Vilket i sin tur kommer att leda till högre efterfrågan på både varor, samt den aktuella arbetskraften. Således kommer även lönen för arbetarna att höjas. För konsumenter innebär frihandelsavtal enligt USTR också ett bredare utbud av varor till lägre pris.

Förhandlingarna om TTIP kunde därför enligt nationalekonomers utlåtande tänkas beröra inte bara en handelsrelation, utan även ett ökat välstånd på båda sidor Atlanten.

En viss skepticism till dessa beräkningar infanns dock från flertalet medborgargrupper, vilka inhyste ett tvivel på frihandelsavtalets verkliga fördelar.

Avtalets påverkan för de förhandlade parternas ekonomiska välfärd kan ses som en viktig aspekt, men ytterligare en betydande del om vad som stod på spel i förhandlingarna var TTIP:s politiska betydelse. I förlängningen är det möjligt att diskutera om startskottet för TTIP faktiskt kan ses som en åtgärd för att försvara den västerländska demokratins allt ostabilare globala ställning.

Detta mot Kinas alltmer utvecklade och utmanande ekonomiska och politiska

1 Young, Alasdair. R. The new politics of trade: lessons from TTIP. Newcastle upon Tyne: Agenda Publishing.

2017. S 1-2.

2 Alexoaei, Alina; Cojanu, Valentin. Negotiating the Transatlantic deal: focus on the EU: s domestic constraints.

CES Working Papers. 2017. S 248-250.

3 USTR. Economy & Trade. EXECUTIVE OFFICE OF THE PRESIDENT. 2020.

4 Nilsson, Lars och Sousa, Nuno. Assessing the Potential Economic Impact of the Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP). Barcelona: Centre for International Affairs. European Commission. 2015.S 9-12.

5 Alexoaei och Cojanu, Negotiating the Transatlantic deal: focus on the EU: s domestic constraints. 2017. S 249- 250.

6 Young. The new politics of trade: lessons from TTIP. 2017. S 10-13.

2 ställningstagande. Starten av TTIP-förhandlingarna skedde dessutom strax före Rysslands annektering av Krim.

Somliga forskare valde därför av anledningen till TTIP:s internationella betydelse att likna avtalet som ett ekonomiskt NATO. Detta eftersom de ansåg att syftet med avtalet var att försvara västmakterna på det ekonomiska samt politiska planet.

TTIP- förhandlingarna misslyckades dock och därav kan det diskuteras om detta utgjorde startskottet för ett politiskt och ekonomiskt maktskifte till förmån för Kina, eftersom Kina endast ett år efter att EU beslutat om att överge TTIP kunde meddela att de tillsammans med 14 andra asiatiska länder hade tecknat världens största frihandelsavtal. Handelsavtalet som kom att benämnas Regional Comprehensive Economic Partnership (RCEP) beräknades ta Asien närmare en frihandelsunion likt EU. Samtidigt som avtalet stärkte Kinas dominans på den asiatiska marknaden försvagade det även EU:s och USA:s globala ekonomiska och politiska ställning.

Vad gäller handelsnivån mellan EU och USA hade de sedan långt innan starten av TTIP innehaft mycket höga varu- och tjänsteutbyten. Detta gjorde att utformningen av förhandlingarna kom att behandla betydligt mer än endast tullavgifter eftersom många av dessa redan var låga. Via TTIP hoppades EU och USA gemensamt kunna uträtta stora förändringar, inte bara för varors möjlighet att passera aktörernas gränser, utan även förändra de inhemska spelreglerna. Detta var något som aldrig tidigare genomförts i denna skala inom internationella handelsavtal, vilket särskiljer TTIP från andra avtal. En harmonisering av regleringar och krav planerades inom flertalet områden för att slippa dubbla kontroller på båda sidor Atlanten.

Dessa harmoniseringar och utökade möjligheter för europeiska samt amerikanska bolag att kunna konkurrera på varandras marknader ansågs av bolagen vara positivt. Något som bedömdes mycket unikt eftersom inhemska bolag i normalfallet ogillar utländsk konkurrens.

Ytterligare en utmärkande aspekt inom TTIP var att motståndet istället kom från europeiska konsumenter samt amerikanska statliga aktörer, vilka starkt motsatte sig förhandlingarna. Dessa oanade inhemska starka motståndskrafter tog de förhandlande parterna på sängen tack vare motståndets utbredning. Effekter från motståndet adderade därav inte bara en komplexitet till EU:s och USA:s förhandlingar, det förstärkte även synen på TTIP som ett unikt handelsavtal med flertalet intressanta inhemska politiska förändringar.

7 Europeiska unionens råd. EU:s restriktiva åtgärder med anledning av krisen i Ukraina. 2020.

8 Griller, S., Obwexer, W. & Vranes, E. (red.) Mega-regional trade agreements: CETA, TTIP, and TiSA: new orientations for EU external economic relations. (2017). S 11.

9 Björklund, Marianne. Nytt stort handelsavtal i Asien väntas öka Kinas dominans. Dagens Nyheter. (2020)

10 Näringsdepartementet. Vad är TTIP. Regeringskansliet. 2015.

11 Alexoaei och Cojanu, Negotiating the Transatlantic deal: focus on the EU: s domestic constraints. 2017.

S 249-250.

3 Utöver de redan nämnda omständigheterna valde dessutom Storbritannien att, mitt under pågående förhandlingar, lämna EU vilket ytterligare försvårade förhandlingarna.

Senare samma år valdes Donald Trump till president i USA. Något som adderade besvärande omständigheter för förhandlingarna på grund av Trumps protektionistiska handelspolitik. En politik som vunnit gehör inte bara i USA men även inom vissa delar av EU.

Till en början valde dock Europeiska unionen att fortsatt arbeta för en transatlantisk länk innan förhandlingarna frystes.

Året 2019 valde EU slutligen att beakta förhandlingarna av TTIP som föråldrade och därmed överge projektet.

En statsvetenskaplig teori som ämnar förklara utgången av internationella förhandlingar och därmed eventuellt även TTIP är Two level games-teorin, konstruerad av Robert Putnam. Teorin fokuserar på hur den inhemska politiken och dess sammansättningar avgör hur en nation agerar vid det internationella förhandlingsbordet. Förändringar i den inhemska politiken kan med utgångspunkt i teorin därav både förbättra samt försämra chanserna till en lyckad förhandling.

Teorin gör det således möjligt att förklara utgången av ett internationellt avtal utifrån hemlandets politiska situation.

Förhandlingarna av TTIP påbörjades mycket ambitiöst och lovande, därför är det rimligt att anta att förändringar inom den inhemska politiska situationen förminskade chanserna till ett lyckat avtal. Identifierade politiska förändringar under TTIP var för EU den oväntade oppositionen bland konsumenter men även Brexit. För USA:s del handlade det istället främst om presidentvalet där Donald Trump tog över från Barack Obama.

Dessa förändringar kommer i denna studie analyseras genom en specifik typ av processpårning beskriven av David Collier.

Detta med hjälp från tidigare forskning samt citat av nyckelpersoner. Beläggen som sedan läggs fram kommer därefter analyseras genom tillämpning av processpårningstest för kausal slutledning.

Testen kommer att genomföras på för denna studie specificerade hypoteser, uppbyggda från de inhemska förändringarna. De tester som genomförs består av fyra olika indelningar och kommer finnas återgivna under metodkapitlet. Vad gäller de hypoteser som kommer läggas fram återfinns de beskrivna under både metod- samt analyskapitlet. Från resultaten av dessa test av hypoteser kommer det sedan

12 Alexoaei och Cojanu, Negotiating the Transatlantic deal: focus on the EU: s domestic constraints. 2017. S 241.

13 Young. The new politics of trade: lessons from TTIP. 2017. S 113-16.

14 EU. EU negotiating texts in TTIP. 2019.

15 IBID

16 Putnam Robert D. Diplomacy and domestic politics: the logic of two-level games. International Organization.

1988. S 435-439.

17 Young, Alasdair.R. (2017). S 112-113.

18 Collier, David., Understanding Process Tracing. PS: Political Science & Politics. S 823-825.

19 Collier. Understanding Process Tracing. 2011. S 824-827.

4 vara möjligt att avläsa skillnader i hur de tre olika förändringarna påverkade TTIP. Skillnader som med stor sannolikhet kommer att kunna slå fast hur någon, eller några, av de tre utvalda händelserna påverkat TTIP:s utgång.

1.1 Forskningsproblem

Vid starten av förhandlingarna hoppades EU respektive USA att TTIP kunde råda bot på två stora ekonomiska problem. Förhandlingarna hade påbörjats efter den stora finanskrisen och båda aktörerna innehade stegrande belåningar för att hålla ekonomierna rullande. Genom avtalet hoppades aktörerna kunna förbättra sin ekonomi utan att nya lån krävdes. Under flera år hade de båda aktörerna dessutom lidit av en låg tillväxt, ett ekonomiskt problem som även det hoppades kunna lösas genom ett implementerat TTIP.

Av både EU samt USA sattes därav mycket stora ekonomiska förväntningar på handelsavtalet.

Målbilden och förväntningarna för TTIP var dock betydligt större än att endast behandla en ekonomisk handelsrelation över Atlanten. TTIP målades av många upp som ett avtal vilket skulle stärka de transatlantiska banden mellan EU och USA, något som därmed även skulle cementera aktörernas dominerande position inom den globala handeln. Således skulle TTIP se till att utmanande ekonomier såsom BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) ej hade möjlighet att överta rollen som ledande handelsaktörer. Därför är det möjligt att påstå att TTIP var del av ett större internationellt politiskt maktspel där EU och USA valt att förena sina krafter mot utmanande nationer.

Trots de många ekonomiska och politiska fördelarna med ett transatlantiskt frihandelsavtal, misslyckades dock försöken att få till stånd ett sådant avtal mellan EU och USA. En relevant fråga till detta problem är därför att fråga sig hur detta misslyckande kunde ske. Inom tidigare forskning infinnes flertalet undersökningar av potentiella ekonomiska effekter av TTIP. Det saknas dock studier vilka tydligt undersökt varför detta frihandelsavtal trots dess ekonomiska och politiska fördelar misslyckades. Denna studie ämnar därmed att undersöka varför TTIP förhandlingarna misslyckades. Undersökningen kommer således vara en statsvetenskaplig studie utav TTIP-förhandlingarnas misslyckande. Något som till stor del saknas inom tidigare forskning, eftersom majoriteten av dessa studier varit ekonomiskt inriktade. En statsvetenskaplig inriktad studie inom detta område kan därför tänkas generera nya lärdomar

20Young. The new politics of trade: lessons from TTIP. 2017. S 10–12.

21 IBID. S 1-4.

5 om viktiga processer som skedde under förhandlingarna av TTIP. Möjliga nya kunskaper som denna studie således kan inbringa är primära händelser under TTIP-förhandlingarna, händelser vilka aldrig tidigare behandlats. Vidare kommer denna studie genom metoden processpårning kunna uppvisa och belägga olika händelsers påverkan av TTIP-förhandlingarna. Något som inom tidigare studier av TTIP-förhandlingarna aldrig förekommit. Genom detta kan studien därför anses fylla en viktig kunskapslucka inom forskningen av detta område.

1.2. Syfte

Målet för studien är att utreda varför TTIP-förhandlingarna som pågick mellan åren 2013 och 2019 misslyckades.

För att uppnå detta syfte kommer studien fokusera på att analysera inhemska politiska förändringar inom EU respektive USA. Detta i enlighet med teorin Two level games. För studien tillämpas Colliers processpårningsmetod där EU:s inhemska motstånd, Brexit samt Donald Trump identifierats som primära inhemska politiska förändringar. Dessa förändringar kommer därefter att utformas till hypoteser vilka kommer prövas i processpårningstest. Utifrån testresultaten ämnar studien sedan fastslå vilken inhemsk politisk förändring som avslutade TTIP-förhandlingarna.

1.3. Frågeställning

Varför misslyckades förhandlingarna om frihandelsavtalet TTIP mellan EU och USA?

1.4. Disposition

Detta kapitel ämnar redogöra för den kommande strukturen av uppsatsen.

Efterföljande detta kapitel kommer läsaren introduceras till tidigare forskning på det aktuella ämnet. Dessa tidigare studier kommer behandlas utifrån ett europeiskt samt amerikanskt perspektiv. Vidare i det efterföljande kapitlet kommer den teoretiska utgångspunkten för denna studie att presenteras.

Metod och materialkapitlet kommer därefter behandla metoden processpårning. En metod som ämnas att tydligt redogöras för. Detta då den valda metoden är relativt otraditionell. Därav

22 EU. EU negotiating texts in TTIP. 2019.

6 kommer metodkapitlet vara utförligt och omfattande för att återge en korrekt bild av den tillämpade metoden. Även det material som använts till studien kommer att övergripande presenteras. Avslutningsvis för kapitel tre kommer även studien diskuteras ur ett validitet- och reliabilitetsperspektiv.

Nästföljande kapitel blir sedan analysdelen. Inom analysen kommer samtliga processpårningstest som genomförts att redovisas. Inför varje test kommer en kort redogörelse av det använda materialet återges medan en sammanfattning till varje testresultat kommer finnas som en avslutande del.

Resultatet för studien kommer efter analysen sedan presenteras. Här återfinns en kortfattad text samt en figur vilka tillsammans illustrerar studiens funna resultat. Vidare kommer sedan kapitlet diskussion avhandlas där studiens resultat diskuteras och jämförs mot andra studier.

Några personliga analyser från författaren kommer även behandlas under denna del. Efter diskussionen påträffas sedan en slutsats av studiens resultat.

Slutligen återfinns även en alfabetisk referenslista med samtliga för studien använda källor.

Denna lista är sedermera indelad i litteratur, vetenskapliga artiklar samt internetkällor.

2. Tidigare forskning

För det nästföljande kapitlet kommer tidigare forskning inom studiens område att presenteras.

Detta är forskning som har varit till gagn för denna studies genomförande, då den antingen bistått med värdefull bakgrundsinformation eller varit till nytta i analyserna av de tre inhemska politiska förändringarna. Dessa tidigare studier kommer att delas in i två sektioner. Den första sektionen kommer behandla forskning som tillämpat teorin Two level games. Sektion nummer två kommer istället behandla, för TTIP, viktiga politiska aspekter inom EU respektive USA som beskrivits av tidigare forskning. En stor lucka som återfinns inom tidigare forskning av TTIP är att flertalet tidigare studier är ekonomiska undersökningar. Därmed är förhoppningen att studien ska kunna täcka ett hål inom forskning av TTIP, då studien ämnar undersöka TTIP:s misslyckande från ett statsvetenskapligt perspektiv, snarare än från ett ekonomiskt perspektiv.

Modern tidigare forskning genom Two level games-teorin.

Då Two level games-teorin grundades innan digitala medier hade introducerats saknar den idag

vissa aspekter om digitala mediers påverkan av internationella förhandlingarna. Därför kan

7 studien Revisiting Putnam’s two-level game theory in the digital age: domestic digital diplomacy and the Iran nuclear deal inneha en relevans inom detta Tidigare forsknings kapitel, då den behandlar Two level games i ett nytt perspektiv. De digitala aspekter som denna studie har valt att addera till teorin är främst hur sociala medieplattformar kan påverka den inhemska opinionen. Som specifikt fall valdes Obama-administrationens användning av sociala medier för att vinna opinion i valet av hantering utav Irans kärnvapenprogram. Presidenten önskade en diplomatisk fredlig lösning på konflikten trots att en majoritet istället förespråkade en militär aktion. Studien valde att fokusera på hur Obama och vita huset aktivt arbetade för att via sociala medier förespråka den diplomatiska approachen till konflikten

. Resultatet visade att det fanns främst tre olika möjligheter för de styrande individerna i en nation att öka sitt Win-set inom den önskade frågan. Genom att använda samtliga tre alternativ hade statsmakten som störst chans att kunna öka det inhemska stödet i frågan via de sociala medierna.

Det första verktyget som identifierades var att en statsmakt bör konstruera och sända ut budskap som stärker och inger förtroende för den åsikt som valts i frågan.

Verktyg nummer två handlar istället om att lyssna på opinionen och dess åsikter. Utifrån dessa iakttagelser som innefattar både kritiska och positiva åsikter bör sedan nya budskap sändas ut.

Det sista verktyget är sedan ett samspel mellan de två första alternativen. Statsmakten bör nämligen inneha en interaktion med medborgarna för att kunna maximera sitt Win-set. Detta bör göras genom att både bilda koalitioner med sympatisörer samt interagera med meningsmotståndare.

Vidare kunde studien även visa på att internationell diplomati efter sociala mediers intåg blivit än mer komplext.

23 Bjola, C. och Manor, I. Revisiting Putnam’s two-level game theory in the digital age: domestic digital diplomacy and the Iran nuclear deal. Cambridge Review of International Affairs. 2017. S 4-7

24 Bjola och Manor. Revisiting Putnam’s two-level game theory in the digital age: domestic digital diplomacy and the Iran nuclear deal. 2018. S 27-28.

25 IBID. S 11-12.

26 IBID. S 16-17.

27 IBID. S 21.

28 IBID. S 28.

8

TTIP i relation till EU respektive USA

Europeiska perspektiv

En studie som är relevant i detta sammanhang är Negotiating the Transatlantic deal: focus on the EU:s domestic constraints, då den analyserat EU:s inhemska samt internationella problem som uppstod under TTIP. Det bör även nämnas att studien genomfördes innan TTIP hade avslutats vilket gör att de spekulationer om TTIP:s framtid endast berörde det dåvarande förhandlingarna. Metoden för denna studie bestod utav tre steg där den först ämnade att definiera de inhemska motstridigheterna. Sedan undersöktes hur dessa motstridigheter påverkade EU:s förhandlingsposition. Slutligen, baserat på resultaten, ämnade studien presenter möjliga och mer önskvärda aktioner för att maximera utgången av förhandlingen av TTIP för EU:s vinning.

Studiens resultat visar att avtalet redan från start var mycket komplext men att inhemska problem samt internationella strategiska avvägningar i form av regleringar ytterligare försvårade omständigheterna. De inhemska motstridigheterna kom enligt studien från en konsumentoro som baserades på en rädsla att USA:s mindre strikta regelverk inom exempelvis hälsa och miljöskydd. För att vända detta motstånd slog studien fast att transparanta förhandlingar, samt konsultation av meningsmotståndare, var den rätta vägen att gå. Det största problemet som omgärdat förhandlingarna enligt studien är förhandlarnas, samt EU:s, roll att cementera TTIP som ett viktigt och givande avtal. De försök som har gjorts har främst berört den ekonomiska aspekten, något som enligt studien inte har varit tillräckligt.

EU borde istället, i tydligare grad, framhävt den geostrategiska aspekten som stärker den transatlantiska relationen och därmed minskar behovet av Kina och Ryssland. Ytterligare ett stort problem som gjort många EU medborgare till motståndare till avtalet är avsaknaden av transparens. Under slutskedet av studien åtgärdades dock detta problem då EU gav möjlighet för samtliga att läsa avtalen. Detta anses i studien vara mycket viktigt och kunna hindra meningsmotståndare från att endast publicera propaganda och istället uppmana till dialog.

Vad gäller de inhemska problem i EU som istället berott på medlemsländerna, pekar studien på två orsaker där den största är kontroversen kring Investor-state dispute settlement (ISDS). Detta är en slags domstol som ska vara oberoende och bidra till att motverka etableringshinder för utländska företag. Således kan domstolen endast beröra och hjälpa utländska företag till etablering vilket anses är en konkurrensfördel. Studien pekar på att det finns många alternativ

29 Alexoaei och Cojanu. Negotiating the Transatlantic deal: focus on the EU: s domestic constraints. 2017. S 233-234.

9 till ISDS då EU och USA redan innehar relativt lika juridiska processer. Därför anser studien att EU bör överge sin nuvarande position inom ISDS, då TTIP annars kan riskera att fallera eftersom flertalet medlemsländer motsäger sig ISDS i dess grundform.

Studien påvisar även att EU bör uppmuntra sina medlemsländer att själva göra egna simulationer och estimeringar av ett färdigförhandlat TTIP. Detta för att skeptiska nationer lättare kan se de positiva effekter som TTIP bidrar med till hemlandet. Genom medlemsländernas simulationer skulle därför EU kunna erhålla både ett mer gynnsamt avtal och dessutom kunna öka medlemsländernas stöd till TTIP. I studiens avslut redogörs sedan för hur TTIP kan vara en historisk chans att kunna förbättra EU:s och USA:s ekonomier som kanske aldrig återvänder. Ett misslyckat avtal skulle också med säkerhet påbörja en reträtt från den globala ledarrollen inom frihandel för de båda aktörerna.

Andra ekonomiska aspekter för EU som studien Assessing the Potential Economic Impact of the Transatlantic Trade and Investment Partnership kunnat påvisa är de vinster TTIP skulle inbringat. EU skulle, enligt studien, kunnat vänta sig en ökning med 0,5 procent i bruttonationalprodukt (BNP) från år 2027. Utöver detta beräknades den bilaterala exporten kunna öka med upptill 30 till 35 procent. Baserat på siffror från EU om att cirka 4,7 miljoner arbetstillfällen inom EU är beroende av exporten till USA kunde studien även påvisa en förväntad ökning av europeiska arbetstillfällen genom TTIP. Boken Mega-Regional Trade Agreements: CETA, TTIP and TiSA menar dock istället att en viss ökning av jobb skulle ske men i mindre skala. Desto viktigare, menar boken, är istället att TTIP med stor sannolikhet säkrar de befintliga jobben. TTIP skulle därmed enligt boken om än inte producera fler europeiska jobb, så befästa de redan existerande.

Slutsatsen i studien Negotiating the Transatlantic deal: focus on the EU:s domestic constraints om det motstånd som återfanns inom EU stärks även av boken New politics of trade: Lessons from TTIP. Inom denna bok redogörs det tydligt på flera ställen att medborgare samt intresseorganisationer bjöd upp till hårt motstånd till både Comprehensive Economic Trade Agreement (CETA) samt TTIP avtalet. CETA avtalet som under denna period kommit längre i förhandlingarna lyckades trots motståndet nå en uppgörelse. TTIP-förhandlingarna fortsatte därav trots ett inhemskt medborgarmotstånd på cirka 34 procent inom EU. Missnöjet beskrevs

30 Alexoaei och Cojanu. Negotiating the Transatlantic deal: focus on the EU: s domestic constraints. 2017. S 248-250

31 Griller, S., Obwexer, W. & Vranes, E. (red.) Mega-regional trade agreements: CETA, TTIP, and TiSA: new orientations for EU external economic relations. 2017. S 283-285.

10 i boken, likt den nyss nämnda studien, bero på europeiska medborgares bekymrade inställning till eventuella försvagade regleringar till följd av gemensamma krav på varor.

Brexits inverkan på EU:s handelspolitik

Vad gäller Storbritanniens utträde ur EU återfanns en studie som undersökt Brexits påverkan av EU:s handelspolitik. Få studier har i skrivande stund gjorts inom detta område vilket ökar relevansen av studien The Impact of Brexit on EU Trade Policy inom området. De få studier som genomförts på detta ämne har dock byggt på statiska analyser, vilket forskarna till denna studie anser är felaktigt. De menar istället att effekterna för EU:s handelspolitik genom Brexit kommer att bli betydligt mer dynamiska. Utifrån hur förhandlingarna om Brexit utformas samt vad de senare resulterar till kommer istället i hög grad påverka EU:s framtida handelspolitik.

Studien kan även påvisa hur EU:s handelspolitik förändrats efter Storbritanniens val att lämna unionen. Responsen från EU har varit en ökad strävan efter ytterligare liberaliseringar inom handel. Detta i kontrast mot internationella protektionistiska aktioner, som Brexit, men även valet av Donald Trump till president. I en global värld där protektionismen ökat inom handelspolitiken påverkade Brexit EU till att bli en än mer stark röst för frihandel. Studien slår således fast att EU blivit den tydliga förkämpen för frihandel i en era utav global protektionism.

Ytterligare en studie som bidragit med information och analyser av Brexit är The Evolution of the EU External Trade Policy in Services – CETA, TTIP, and TiSA after Brexit. Studien beskriver hur både Brexit samt Trumps tillbakadragande av TTP avtalet kastar stora orosmoln över TTIP-förhandlingarna. I texten beskrivs dock vikten av TTIP för både EU:s samt USA:s handelspolitik i ett inhemskt samt globalt perspektiv. Utifrån detta konstaterande återfinns tre teser som ämnar förklara utvecklingen av EU:s handelspolitik. Den första tesen beskriver hur stora ambitiösa avtal, som TTIP, markerar en ny era av handelspolitik som dock hålls tillbaka av interna konflikter likt Brexit. Tes två bygger på hur dessa avtal kan förändra inhemska regleringsprocesser. Den tredje tesen förklarar sedan hur EU:s olika avtal kan bli ett lackmustest för unionens egentliga engagemang till Världshandelsorganisationen (WTO). Under diskussionerna av dessa teser dras det paralleller till EU:s lagstiftning samt andra redan färdigförhandlade EU-handelsavtal där CETA spelar en viktig roll i analyserna. En primär

32 Young. The new politics of trade: lessons from TTIP. 2017. S 76-80.

33De Ville, Ferdi och Siles-Brügge, Gabriel. The Impact of Brexit on EU Trade Policy. Politics and Governance.

2019. S 14-15.

11 diskussion som förs i denna studie, och som särskilt beaktades, är diskussionen om Brexit. I denna studie beskrivs det hur EU tack vare Brexit tvingades att lägga viktiga resurser på förhandlingen med Storbritannien snarare än TTIP.

Amerikanska perspektiv

Mycket forskning inom TTIP har genomförts utifrån ett europeiskt perspektiv. En studie som dock undersöker amerikanska perspektiv i kontext till TTIP är The Transatlantic Partnership Agreement: an American perspective. Studien bidrar till en bredare förståelse samt, förbättrade analyser, av avtalet genom en kontribution av amerikanska synsätt. Inom studien diskuteras den aktiva rollen som amerikanska intresseorganisationer, företag, samt branschrepresentanter på båda sidor av det politiska spektret tagit i förhandlingarna. Dessa diskussioner om grupperna berör både hur de påverkade förhandlingarna till Trans Pacific Partnership (TPP), liksom TTIP avtalet.

Då TTIP-förhandlingarna ej hade avslutats när denna studie genomfördes tar den slutligen upp utmaningar och orosmoln för dessa förhandlingar. Inom utmaningarna behandlas ett flertal olika förhandlingsområden, men även Donald Trumps presidentskap. En intressant aspekt som diskuteras om det förändrade presidentskapet i USA är hur Trump-administrationen försökt förhandla enbart med Tyskland om ett handelsavtal, istället för ett avtal med hela EU då Trump beskrivs ogilla avtal som ej är av bilateral grad.

Detta konstaterande styrks även av boken New politics of trade: Lessons from TTIP. I denna bok beskrivs hur Trump var fokuserad på att försöka starta förhandlingar enbart med Tyskland.

Ett erbjudande som fick Angela Merkel att hänvisa Trump till att handelsavtal enbart förhandlades genom EU och därmed TTIP. En öppning till återupptagna förhandlingar om TTIP uppkom därav genom dessa uttalanden. Ett återupptagande som dock aldrig realiserades.

Vad gäller de ekonomiska aspekterna av TTIP skulle både hög- och låginkomsttagares löner, på båda sidor av Atlanten, kunnat stiga med cirka 0,5 procent. Detta samtidigt som USA beräknades öka sitt BNP med 0,4 procent. TTIP skulle även ha stor effekt på de amerikanska och europeiska tullarna. Trots låga tullavgifter på många varor har USA relativt höga avgifter

34 Delimatsis, Panagiotis. The Evolution of the EU External Trade Policy in Services – CETA, TTIP, and TiSA after Brexit. Journal of International Economic Law. 2017. S 622-625.

35 Barfield, Claude. The Transatlantic Partnership Agreement: an American perspective. Business and Politics.

2017. S 678-680.

36 Young. The new politics of trade: lessons from TTIP. 2017. S 116-121.

12 på europeiska kläder, skor, läder samt andra sektorer inom tillverkningssektorn. Genom TTIP skulle dess tullar i princip försvinna. Även Non Tariff measures (NTMs), som är åtgärder vilka höjer priset utan att vara tullar, påverkar den amerikanska handeln negativt. Inom vissa områden, som exempelvis mat och dryck, är dessa åtgärder upp till 70 procent. Genom TTIP skulle även dessa handelshinder försvinna.

3. Teoretisk utgångspunkt

Under detta kapitel kommer studiens teoretiska utgångspunkt redogöras för, vilket är teorin om Two level games. En modell som kan tillämpas på fallet av TTIP för att bättre förstå och förklara förutsättningarna för frihandelsavtalet.

Two level games är en teori som statsvetaren Robert Putnam konstruerat. Teorin har som mål att förklara nationers ageranden vid internationella förhandlingar. Teorin fokuserar på att den inhemska politiken och dess sammansättningar avgör nationens internationella förhandlingar.

Putnam beskriver den individ som ansvarar för en nations förhandlingar som chefsförhandlare.

Det är upp till denna individ att åstadkomma ett så förmånligt avtal som möjligt för sin hemnation. För att göra detta måste chefsförhandlaren därav beakta de rådande politiska omständigheterna i hemlandet.

Dessa politiska omständigheter skapar ett Win-set och demonstrerar hur stor, respektive liten, chans en förhandlare har till ett lyckat avtal. Ett stort Win-set innebär således att en nation har hög chans till ett att sluta ett avtal. En nation som innehar ett högt Win-set riskerar dock att få till ett sämre avtal än sin motpart eftersom ett högt Win-set ökar en nations flexibilitet i form av avtalsvillkor. En nation med litet Win-set har därför en lägre chans till ett avtal, men samtidigt större möjligheter till mer gynnsamma avtalsvillkor då nationens villkor ej är flexibla. Taktiska fördelar kan därav uppstå genom olika Win-set vilket gör att händelser i hemlandet i mycket hög grad kan påverka en internationell förhandling, därför kan en skicklig förhandlare innan påbörjad sammankomst medvetet minska sitt Win-set genom exempelvis ett tal till nationen. Ibland är det dock svårt att påverka sitt Win- set innan påbörjad förhandling, på grund av exempelvis starka motsättningar i hemlandets lagstiftande församling.

37 Nilsson och Sousa. Assessing the Potential Economic Impact of the Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP). 2015.S 10-12.

38 Putnam. Diplomacy and domestic politics: the logic of two-level games. 1988. S 434-435.

39 IBID. S 450-453.

13 Inom somliga förhandlingar finns det ytterligare två typer av Win-set förutom den skala som kan vara hög eller låg. Ibland kan exempelvis en nation vara medveten om att framtiden erbjuder betydligt sämre förhandlingsmöjligheter för ett avtal, något som kan innebära att en nations Win-set är att driva igenom ett avtal, trots sämre villkor. Motsatsen till detta är istället en nation som endast ser nackdelar med ett avtal och därmed påbörjar de internationella förhandlingarna med ett Win-set som innefattar en strävan efter en No deal-situation. Avtalen påverkas därför utav många händelser som sker utanför förhandlingsbordet. Dessa händelser kan med utgångspunkt i teorin därav både förbättra samt försämra chanserna till en lyckad förhandling.

4. Metod och material

Detta kapitel önskar att på ett transparant sätt uppvisa studiens analysdesign och metod. I detta kapitel kommer därför metoden processpårning översiktligt introduceras, vilken var den metod som användes för studien. Vidare kommer också olika skeenden i metoden redovisas där det grundligt kommer att framgå hur dessa beaktats. Dessa delar har med läsarvänlighet i beaktning valts att delas in i olika avsnitt. En överskådlig genomgång av det inhämtade materialet kommer även att delges. Avslutningsvis kommer även ett skilt avsnitt behandla studiens validitet och reliabilitet.

4.1. Introduktion till metoden processpårning

För denna studie kommer, som nämnt, metoden processpårning att tillämpas. Anledningen till att processpårning valdes är då den utifrån studiens upplägg är den metod som troligen kommer generera studien störst nytta. Processpårning är en effektiv och grundläggande metod för kvalitativ forskning. TTIP-förhandlingarna mellan EU och USA är det centrala som undersöks i denna studie. Det empiriska som därmed kommer att vara studiens huvudsyfte är utvecklingen av förhandlingarna och varför de sedermera misslyckades. Olika skeenden kommer att behandlas samt analyseras för att kunna utröna varför förhandlingarna till sist strandade.

Analysen består av sekvenser av skeenden som inträffade under förhandlingsperioden. Det är därmed själva förhandlingsprocessen som kommer innefattas av studien. Inriktningen kommer således vara politiskt inriktad, snarare än ekonomiskt eller handels-fokuserad.

40 Putnam. Diplomacy and domestic politics: the logic of two-level games. 1988. S 435-439.

14 För studien valdes David Colliers beskrivning av processpårning som aktuell metod. Collier beskriver i sin text om processpårning hur det är möjligt att studera en händelse över tid genom att samla in material från första- och andrahandskällor, som exempelvis officiella dokument.

Metoden kan därför anses vara av kvalitativ art, men likväl kommer troligen även kvantitativt material att brukas. Processpårning fokuserar samt använder sig av små bitar av information från en särskild händelse för att kunna studera en helhet.

Även om denna typ av metod inte tillhör den traditionella grenen av statsvetenskaplig forskning har ett stort antal tidigare studier tillämpat denna specifika metod med goda resultat på flertalet diversifierade områden. Bland områden som undersökts infinns internationella relationer, amerikansk inrikespolitik samt andra typer av komparativa studier av politiska händelser.

Metoden kan genom sin nära relation till det undersökta ämnet ofta tillföra avgörande bidrag till en rad olika forskningssyften. Ett urval av dessa är att metoden kan identifiera nya politiska och sociala fenomen samt systematiskt beskriva dem. Den kan även bedöma nya som gamla hypoteser, samt dess innebörd för fallet. Slutligen kan metoden även tillföra insikt i orsaksmekanismer, samt tillhandahålla en alternativt förklaring jämfört med traditionell forskning. Processpårning kräver dock att forskaren kan finna rimliga belägg som utgör grunden till den beskrivande och kausala slutledningen.

Ytterligare en primär del vid tillämpning av processpårning är att metoden fokuserar på utvecklingen av en händelse eller situation över tid. För att ha en möjlighet att tolka denna utveckling krävs att forskaren kan beskriva specifika skeenden av utvecklingen.

Undersökningen riktar sig därmed inte till den specifika förändringen utan till hela händelseförloppet. Processpårning handlar därmed om att karakterisera viktiga delar av en process, vilka sedan blir till analysenheter som används för att beskriva sekvenserna av den specifika förändringen.

4.2. Studiens tillämpning av processpårning

Ovan har en introducerande bild av Colliers metod processpårning delgivits. Den kommande texten kommer nu att redovisa för hur denna studie valt att använda sig av metoden för den uppkommande analysen. Således kommer nästföljande text redovisa för avvägningar samt tillämpningar som studien tvingats till, vid användandet av Colliers metod. För att göra texten

41 Collier. Understanding Process Tracing. 2011. S 824.

42 IBID. S 823.

15 mer läsarvänlig har den delats in i flera sektioner, vilka berör specifika områden för denna studies tillämpning av Colliers processpårning.

Som nämnts i introduktionen till processpårning, ämnar metoden till att undersöka olika skeenden för en händelse. Med beaktning till denna studies omfattning kommer dock undersökningen av de utvalda händelserna ej att matcha den spännvidd som Collier beskrivit i sin text om processpårning. Detta då tolkningen av Colliers text är att den i första hand riktar sig till studier vilka, sett till omfånget, är betydligt större än vad denna studie har resurser för.

Likväl uppfattades det som att denna studie befinner sig på en betydligt lägre akademisk nivå än den målgrupp som Collier avsåg med sin text. Omfattningen av processpårningen för denna studie kommer därmed att vara något mindre än den Collier beskrivit i sin text, men kommer ändock att genomföras. Processpårningen för studien kommer således fokusera på händelser under förhandlingarna av TTIP, utifrån studiens teoretiska utgångspunkt Two level games.

Genom denna processpårning ämnas sedermera olika händelser identifieras, vilka kommer utgöra grunden till de uppkommande analyserna. Utifrån studiens omfattning kommer sedan redogörelser om bakgrund samt belägg för de olika händelserna presenteras i samband med de olika testen.

Vidare har metoden som syfte att testa möjliga hypoteser. Dessa hypoteser kan liknas med olika påståenden som beskriver en viss händelse. För att testa dessa använder processpårning med inriktning kausal slutledning i huvudsak fyra olika empiriska tester. Dessa tester är klassificerade utefter två kriterier. Denna klassificering påvisar huruvida ett test utgör ett nödvändigt och tillräckligt kriterium för en slutledning av resultatet. Som illustreras i Figur 1 är dessa test: ”straw-in-the-wind” (riktningstest),”hoop” (ringtest), ”smoking-gun”

(ertappningstest), and ”doubly decisive test” (fastställandetest). Även ett hjälptest infinns i denna metod.

Nedan kommer en beskrivning av respektive test att genomföras för att kunna återge en bättre bild av vad varje test har för olika syften och krav på belägg. Till avslutningen av beskrivningen av riktningstest, ringtest samt ertappningstest återfinns även en definition på kraven för belägg.

Denna definition är framtagen av Collier och har sina rötter i historien om Sherlock Holmes.

Detta för att lättare kunna illustrera testens olika krav på de belägg som används.

43 Collier. Understanding Process Tracing. 2011. S 824-826.

16

4.2.1. Testen

Riktningstest: För att beskriva detta test använder sig Collier av det engelska uttrycket ”straw in the wind”. Med detta menar Collier att testet kan liknas vid ett strå i vinden, vilket ger ett svagt tecken åt vilken riktning det blåser. Ett riktningstest kan således öka sannolikheten för en specifik hypotes, men den kan även påvisa ett visst tvivel kring hypotesens riktighet. Testet är inte i sig självt ett avgörande kriterium för en slutledning, då testet inte är ett kriterium som varken är nödvändigt eller tillräckligt starkt för en slutledning. Av de fyra möjliga testen är detta därmed det svagaste och ställer därmed även minst krav på forskarens förkunskaper.

Testet kan dock inbringa värdefull information genom att tidigt i en undersökning kunna testa hypoteser. Även om ett enskilt riktningstest inte är ett tillräckligt kriterium för slutledning kan en hypotes med flertalet godkända riktningstest användas som bekräftat belägg.

Collier beskriver i sin text att detta test används för svaga belägg. Ett exempel som används är när en misstänkt förövare gått förbi en vakthund obemärkt. Ett belägg som påvisar att förövaren till hunden inte är okänd, men det är omöjligt att slå fast en individs identitet samt skuld utifrån detta belägg.

Ringtest: Colliers benämning för ringtest är ”hoop test”. Med detta menar Collier att hypotesen ska kunna hoppa igenom ett smalt hål för att fortsatt vara under beaktning. Detta test sätter, jämfört med riktningstest, en högre standard för vilka hypoteser som klarar detta test. För att en hypotes fortsatt ska kunna betraktas som sannolik måste därför hypotesen klara detta test. Ett godkänt ringtest kan dock likt riktningstestet inte bekräfta hypoteser på egen hand. Ringtestet är dock ett nödvändigt kriterium för att längre fram i analysarbetet kunna fastställa en slutledning. Ett ringtest kan däremot eliminera hypoteser vid ett misslyckat test. Vad gäller rivaliserande hypoteser kan ett godkänt ringtest till viss del försvaga dem, detta utan att utesluta existensen av andra relevanta hypoteser.

För detta test krävs relativt starka belägg. Något som Collier valt att beskriva som att en misstänkt förövare innehar ett potentiellt mordvapen, ett vapen som det dock råder osäkerhet kring kan knytas till brottsplatsen eller ej.

Ertappningstest: Detta test symboliserar idén av att en misstänkt som är ertappad med ett

vapen i handen bör anses vara skyldig. Den benämning som Collier använt sig utav är ”smoking

gun test” vilket för denna studie blev ertappningstest. De misstänkta utan vapen kan dock i

17 detta fall inte betraktas som oskyldiga. Detta test bidrar därför med tillräckliga, men inte nödvändiga, kriterier för slutledningar om det undersökta fallet. Ett godkänt ertappningstest kan därför starkt påvisa en relevans av hypotesen, medan ett misslyckat test inte förkastar hypotesen. Däremot kan ett godkänt ertappningstest starkt försvaga rivaliserande hypoteser.

För detta test är kraven på de framförda beläggen starka. En individ måste därför kunna ertappas med att hålla i det använda mordvapnet. Detta gör att den påkomne anses skyldig, men det utesluter inte heller att andra individer kan vara medskyldiga till brottet. Därav kan en sammanfattning om händelseförloppet ej endast baseras på detta test.

Hjälptest: Även ett hjälptest bör utföras, ett test som Collier döpt till ”auxiliary outcome”.

Detta test används för att utesluta andra möjliga lösningar till det kausala pusslet. Hjälptestet är ej med i det huvudsakliga arbetet av studien men kan likväl bidra med viktig information. Detta då testet kan generera kunskap kring huruvida det är möjligt eller icke möjligt till att fler möjliga lösningar existerar, bortsett från den huvudsakliga hypotesen. Testets styrka kan anta olika former beroende på hur starka de funna beläggen är styrka. I normalfallet är detta test dock att beakta som ett riktningstest. Inom processpårning är detta test en relativt liten del av en studie, om än mycket viktigt. Belägg för detta är det statsvetenskapliga exemplet av Gregory Luebberts välkända bok, Liberalism, Fascism or Social Democracy. I boken beskriver Luebbert hur somliga politiska koalitioner formade nationer under mellankrigstiden i Europa. Studien bygger på ett relativt litet underlag, vilket till en första anblick gör resultatet svårbedömt. Genom att utföra hjälptest var det för Luebbert ändå möjligt att dra säkra slutsatser från undersökningen.

Detta då det utfärdade hjälptestet kraftigt förstärkte hans funna resultat.

I dagens statsvetenskap krävs verktyg som även kan belysa oväntade förklaringar utanför den ursprungliga hypotesen. Detta typ av test bidrar med denna sort av kunskap.

Fastställandetest: Det sista testet som på engelska benämns av Collier som ”double decisive test” kallas i denna studie för fastställandetest. Detta test är det starkaste av alla de möjliga

testen och kan därmed bekräfta samt falsifiera hypoteser. Fastställandetestet möter därav kraven för att både vara ett tillräckligt samt nödvändigt kriterium för en definitiv slutledning.

För statsvetare kan det dock infinnas svårigheter med att inhämta tillräckligt starka belägg för att de ska kunna användas i ett fastställandetest. En lösning på detta är att kombinera flertalet

44 Collier. Understanding Process Tracing. 2011. S 825-827.

45 Collier. Understanding Process Tracing. 2011. S 828.

46 IBID. S 827-828.

18 test, vilket stödjer en viss lösning samt eliminerar en annan. Denna typ av slutgiltig lösning vilar på idén om att när alla omöjliga lösningar har eliminerats kvarstår endast de lösningar som måste vara korrekta. För detta test elimineras därför alla kvarvarande möjliga hypoteser genom att kombinera samtliga testresultat. De kvarvarande hypoteserna som inte eliminerats kan sedermera anses som korrekta.

Figur 1.

Rangordningen för dessa test kommer under analyskapitlet vara riktningstest, ringtest och ertappningstest till varje analyserad hypotes. Vad gäller hjälptestet kommer detta appliceras till en början för att utröna starten på misslyckandet av TTIP. Därmed kommer resultatet från hjälptestet påverka hur resterande analyser kommer fortskrida. Efter detta kommer sedan samtliga återstående hypoteser att testas. Testordningen för hypoteserna kommer ske sekventiellt och finns även beskriven under faktorsavsnittet nedan. Sist appliceras fastställandetestet, vilket kommer kombinera samtliga testresultat för att fastslå en korrekt slutledning.

47 Collier. Understanding Process Tracing. 2011. S 826-828.

48 IBID. S 824-828

19 Vad gäller distinktionen mellan testen är detta en viktig aspekt under analysarbetet. Beslutet för hur studien valt att definiera olika typer av belägg grundades på Colliers beskrivning. En beskrivning som utgjordes av tre primära aspekter: de insamlade förkunskaperna, de antaganden som genomsyrat studien samt de specifika formuleringarna av hypoteserna. Utifrån dessa antaganden kan sedan de belägg som identifierats även testas under rätt omständigheter.

Det är dock upp till forskaren i fråga att värdera vilket test som olika belägg räcker för. I tillägg blir även hypotesernas utformning viktig då även de styr hur olika belägg kommer testas i analysdelen.

För denna studie utgör därmed materialet det som under analyserna kallas belägg. Att materialet varierar mellan olika hypoteser beror på att olika händelser har behandlats olika mycket av forskare samt media.

4.2.2. Hypoteserna

För att det ska vara möjligt att genomföra dessa empiriska tester krävs specifikt utformade hypoteser grundande i goda förkunskaper. De åtta hypoteserna som brukats i denna studie konstruerades efter denna metod och återfinns i Figur 2 nedan. I tillägg finns de åtta hypoteserna även beskrivna under analysdelen. Som nämnts tidigare är dessa hypoteser påståenden som ämnar förklara misslyckandet av TTIP-förhandlingarna. För att lyckas omsätta dessa hypoteser samt inhämtat material till en vetenskaplig undersökning omvandlades dessa enligt metoden processpårning till ett kausalt pussel, vilket Figur 2 representerar. Detta pussel ämnas sedan att lösas med hjälp av de hypoteser som bildligt kan representera pusselbitar. För att avgöra vilka bitar som kan färdigställa detta pussel kommer samtliga hypoteser testas mot olika sorters belägg i de ovan beskrivna testen. Således bygger denna studie på att testa flertalet olika hypoteser för att kunna utröna TTIP:s misslyckande.

De åtta hypoteser som konstruerats för studien bygger på den tidigare inhämtade kunskap som gjordes innan studiens start, samt de antaganden som gjordes utifrån denna kunskap. Detta bottnade i att det kausala pusslet som ämnas lösas består av Two level games-teorins antagande om internationella avtal och den inhemska politikens betydelse, en teori som finns beskriven under tidigare forskningskapitlet. Att utreda TTIP:s misslyckande genom inhemska politiska förändringar är därmed det fall som det kausala pusslet ämnar lösa. Denna studie kunde genom analys av tidigare forskning fastslå att det under förhandlingarna av TTIP förekom tre olika inhemska politiska förändringar. Dessa förändringar lade således grunden för

49 Collier. Understanding Process Tracing. 2011. S 824-826.

50 IBID. S 825-827.

20 hypoteskonstruktionerna för samtliga hypoteser förutom H2. Denna hypotes (H2) konstruerades fristående vars syfte är att kunna bidra med en alternativ förklaring till bakgrundsfaktorn av TTIP:s misslyckande.

Figur 2.

Det kausala pusslet:

Att utreda TTIP:s misslyckande genom inhemska politiska förändringar.

De tre inhemska politiska förändringarna:

1. EU:s inhemska motstånd, En hög andel medborgare och organisationer inom EU är kritiska till TTIP avtalet.

2. Brexit, Storbritanniens utträde från EU förändrar unionens sammansättning

3. Trumps presidentskap, USA väljer en ny president med annorlunda handelspolicy jämfört mot hans företrädare.

Möjliga

bakgrundsfaktorer:

H1: En förändrad inhemsk politisk situation avslutade TTIP-förhandlingarna.

Möjliga mellanliggande faktorer:

H3: Stark inhemsk kritik fick EU att nedvärdera TTIP:s betydelse.

H4: Brexit försvårade för EU:s TTIP-förhandlingar.

H5: Ny amerikansk president med åsikter icke förenliga med TTIP.

Möjliga utlösande faktorer:

H6: Det inhemska motståndet i EU ledde till att TTIP-förhandlingarna misslyckades.

H7: Brexit ledde till att TTIP- förhandlingarna misslyckades.

H8: Donald Trumps politik ledde till att TTIP-förhandlingarna misslyckades.

H2: Starka oenigheter i

förhandlingarna gjorde

att avtalet övergavs.

21

4.2.3. Faktorerna

Varje hypotes delades in under tre olika möjliga faktorsektioner, se Figur 2. Detta är en indelning som särskiljer sig från Colliers beskrivning, som i artikeln använt sig utav olika variabler. Anledningen till att denna studie valt att till viss del frångå Colliers beskrivning är då det för denna studie lämpade sig bättre att dela in de politiska förändringarna i olika faktorer snarare än variabler. Colliers metod som använder oberoende, mellanliggande och beroende variabler ansågs för denna studie missvisande och svårtillämbar på förhandlingarna av TTIP.

Därför valdes för denna studie att till viss del förändra Colliers metod, för att anpassa den till studiens forskningsproblem. Istället för Colliers variabler valdes därför istället tre olika faktorer ut som lämpligt alternativ. Faktorernas syfte och betydelse beskrivs nedan. Likt testens beskrivningar kommer även faktorernas redogörelse inneha en koppling till historierna om Sherlock Holmes för att lättare illustrera syftet.

Bakgrundsfaktorer: Den första rutan av de tre faktorerna i Figur 2 beskriver de möjliga bakgrundsfaktorerna. För detta ämnas hur misslyckandet av TTIP-förhandlingarna kan ha påbörjats. I Colliers text är bakgrundsfaktorerna istället döpta till oberoende variabler. Som oberoende variabler återfinns i Colliers text två hypoteser som ämnar förklara vilken händelse som var starten på ett mord. För denna studie är mordet istället de misslyckande förhandlingarna av TTIP. Som första förklaring till misslyckandet av TTIP återfinns H1. Denna hypotes är utformad efter Two level games-teorins förklaring. Något som därmed återkopplar till studiens teoretiska utgångspunkt. Vad gäller H2 är detta en hypotes att beakta som ett hjälptest och därmed även som en fristående hypotes. Detta för att säkerställa huruvida studiens teoretiska utgångspunkt var en korrekt utgångspunkt eller ej. Därmed är dessa hypoteser uteslutande och endast en av dem kan anses vara rätt, vilket illustreras av linjedragningen i Figur 2.

Mellanliggande faktorer: Ruta nummer två i denna studie är döpt till mellanliggande faktorer.

Denna faktor syftar till att belysa händelser som inverkade starkt negativt på förhandlingarna

om TTIP, men som ej avslutade dem. Denna sektion har Collier i sin text valt att beskriva som

mellanliggande variabler, något som Collier benämner som händelser vilka inträffade mellan

upptrappningen till mordet och det själva dådet. Således är det händelser som inträffade mellan

startpunkten och avslutningen av händelseförloppet. De tre hypoteser som tillhör denna sektion

är baserade på en av de tre identifierade inhemska förändringarnas möjliga negativa inverkan

på förhandlingarna. Dessa möjliga mellanliggande faktorer är därav även uppbyggda utifrån

Two level games-teorin. Då det i detta fall är möjligt att flera hypoteser är korrekta är därför

dessa faktorer att beakta som samverkande.

22 Utlösande faktorer: Den sista rutan i Figur 2 beskriver de möjliga utlösande faktorerna. Dessa hypoteser ämnar därmed att belysa det som slutligen avgjorde att TTIP-förhandlingarna misslyckades. Collier benämner i sin text denna sektion som beroende variabler, något som han syftar till att beskriva vem som slutligen kan anses vara mördaren. För denna studie har de utlösande faktorerna ersatt Colliers beroende variabler. Därav eftersöks vilken politisk förändring som kan anses ha avslutat TTIP-förhandlingarna. De tre hypoteser som återfinns i denna sektion är även de konstruerade utefter teorin om Two level games. Då endast en av de tre hypoteserna som nämns kan ha avslutat TTIP är dessa hypoteser därmed att beakta som uteslutande, vilket illustreras av linjedragningen i Figur 2. Således ämnar de möjliga utlösande faktorerna till att fastslå vilken inhemsk politisk förändring som slutligen avslutade förhandlingarna.

Denna beskrivna ordning av de olika faktorerna kommer sedan återfinnas under analysdelen.

Således kommer hypoteserna testas enskilt och sekventiellt (från vänster utifrån ordningen av dessa indelningar i Figur 2). Detta för att logiskt utröna starten på misslyckandet, mellanliggande skeenden, samt varför förhandlingarna kom att avslutas.

4.3. Genomförandet av analysarbetet

Tillämpningen av processpårning startades genom att en omfattande inläsning på området utfördes. Inläsningen hade som syfte att kunna inge både en bredare samt mer djupgående kunskapsbild av TTIP. För denna inläsning har ett flertal tidigare studier samt webbsidor analyserats. Dessa studier behandlas mer ingående under rubriken tidigare forskning.

Efter denna inläsningsfas, där en rik kunskapsbild utav ämnet inhämtades, påbörjades en bredare analys av TTIP. En analys där förändringar i den inhemska politiska situationen eftersöktes. Detta eftersom studiens teoretiska utgångspunkt Two level games menar att internationella förhandlingar styrs av hemlandets politiska situation. Eftersom TTIP- förhandlingarna startades med stor positivism för att sedan misslyckas ansågs det därför rimligt att eftersöka förändrade inhemska politiska situationer hos de två aktörerna. Således användes metoden processpårning inom materialet av TTIP för att finna inhemska politiska förändringar.

De tre inhemska politiska förändringarna som sedan återfanns var en europeisk opposition, Brexit samt Trumps presidentskap. För att analysera dessa tre förändringars påverkan av TTIP

51 Collier. Understanding Process Tracing. 2011. S 824-827.

23 eftersöktes en mängd material om de tre händelserna. Från detta material kunde sedan åtta hypoteser med koppling till författarens bakgrundskunskaper utformas. Detta material testades sedan tillsammans med hypoteserna i processpårningstest. Utifrån dessa test kunde sedan händelser och material värderas för att kunna avgöra dess påverkan på TTIP-avtalets utgång.

Materialet som använts till lösningen av det kausala pusslet är olika sorters belägg, vilka beskriver den specifika händelsen som testats. För att få det bäst lämpade materialet till varje specifikt test av hypoteser har ett stort diversifierat material inhämtats, ett material som till varje test varit det mest lämpade att pröva tillsammans med hypoteserna. Anledningen till det diversifierade materialet är studiens utgångspunkter vilka syftar till att lösa det kausala pusslet utifrån de bästa möjliga beläggen. Därav krävdes för denna studie, baserat på de goda förkunskaperna, ett mycket stort arbete i att samla in legitimt material till testen av hypoteserna.

För att lyckas finna dessa primära källor använde sig studien i vissa fall av tidningsartiklar vilka beskrev för TTIP viktiga skeenden. En av dessa källor var Financial Times, där viktiga citat från Trump administrationen gällande TTIP kunde inhämtas. Även andra medier som CNN, CNBC, Dagens Nyheter samt Politico användes till analyserna. I det breda urvalet av material användes även flertalet officiella hemsidor då dessa beaktades som goda källor utifrån de hypoteser de användes till. Primärt användes EU:s, Storbritanniens samt USTR:s hemsidor, men likväl ett fåtal andra aktörers webbplatser.

En stor vikt lades även under sökandet av legitimt material vid tidigare studiers resultat. Genom detta kunde denna studie grunda sina test på redan vetenskapligt undersökta områden vilket för studien ökade dess förmåga att lösa det kausala pusslet genom tillförlitlig information. Av detta kunde studien, för sina möjliga uppställda faktorer, inhämta en stor mängd material som till varje enskilt test bidrog med trovärdiga belägg för var och en av de undersökta förändringarna.

4.4. Validitet och Reliabilitet

En primär aspekt för en studie inom statsvetenskap är huruvida den innehar validitet samt reliabilitet. För detta kapitel kommer därmed dessa delar diskuteras för att transparant redogöra för de nämnda aspekterna.

Hög begreppsvalididet betyder en frånvaro av systematiska fel i uppsatsen och att det infinns

en överenstämmelse mellan teoretisk definition samt operationell indikator. För denna studie

återfinns Two level games-teorin som en rimlig utgångspunkt till forskarproblemet. Vidare har

24 Colliers processpårningsmetod tillämpats, vilket utifrån studiens syfte är en metod som kan bedömas som lämplig eftersom olika sekvenser från TTIP-förhandlingarna kommer analyseras och därmed kunna återge en bild om varför förhandlingarna misslyckades. Även det material som inhämtats för analyserna i denna studie kan anses bidra till att validiteten hålls hög. Detta då materialet beskriver händelser vilka kan kopplas till förhandlingarna av TTIP, samtidigt som materialet är tillämpbart för den valda metoden. Därmed kan det inhämtade materialet anses vara relevant för både studiens syfte samt metod. Möjliga kritiker som ändock diskuterar huruvida annat material hade kunnat öka validiteten ytterligare får därav svaret att studien har använt sig av samtligt relevant material som kunnat återfinnas, vilket på detta sätt garanterat en god validitet.

Vad gäller reliabilitet i en studie handlar det ofta om själva genomförandet. För att därmed hålla en hög reliabilitet krävs det att slarvfel eller slumpfel elimineras under insamlandet och bearbetningen av materialet. Således betyder det att studiens resultat ska anses vara repeterbart.

För att denna studie skulle uppnå en hög reliabilitet lades ett stort arbete på studiens metodkapitel för att kunna återge en korrekt bild av hur de olika analyserna som använts har genomförts, men också för att kunna garantera att analyserna genomförts korrekt utan enstaka felsteg. Vidare, under analyskapitlet, återfinns även information om det material som varje test använt sig utav. Detta för att på ett transparant sätt redovisa det använda materialet och därmed bidra till att studien ska vara möjlig att repetera.

Tillsammans bildar god begreppsvaliditet samt reliabilitet en hög resultatvaliditet, vilket innebär att studien således har undersökt det som den syftade till att göra. Denna studie ämnade att utreda varför förhandlingarna om TTIP misslyckades genom processpårning.

Genom en korrekt utförd processpårning, tillsammans med högst relevant material, kan studien därför anses inneha en hög resultatvaliditet.

52 Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns & Wängnerud. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 2017. S 58–61.

53 IBID. S 64-65.