Möjliga inskränkningar i de rättigheter som följer av upphovsrättsligt skydd

En upphovsman till ett musikaliskt verk som uppfyller kraven (att vara ett ”verk” och uppnår verkshöjd) för att få upphovsrätt och därmed får ett skydd mot efterbildning under en viss skyddad tid efter dennes död får alltså ideella och ekonomiska rättigheter med upphovsrätten. Ideell rätt innefattar en rätt att bli namngiven och respekterad. Ekonomisk rätt innefattar ensamrätt till exemplarframställningsrätt samt ensamrätt att göra verket tillgängligt för allmänheten genom överföring, offentligt framförande, offentlig visning eller spridning. Det finns dock regler i URL som inskränker den ekonomiska rätten.

Vad gäller inskränkningar innefattar det enligt 11§ URL att källan ska anges i den omfattning och på det sätt som god sed kräver. Innebörden av ”god sed” är densamma som för den som ska iakttas under den ideella rätten i 3§ URL. Verket får även enligt 11§ URL, vid tillämpning av inskränkningar, inte ändras i större utsträckning än vad som krävs, vilket innebörden av påverkas av vilken inskränkningsbestämmelse som tillämpas och vilken typ av verk det är fråga om. Detta ska dock tolkas restriktivt, vilket beror på att det grundläggande i

upphovsrätten är ensamrättigheterna den ekonomiska rätten utgör och därmed ska tolkningen och införandet av inskränkningar i dessa rättigheter vara restriktiv. Det ska balanseras mot

allmänna och enskilda intressen som inskränkningarna kan tillgodose, men upphovsmannens ekonomiska rättigheter är grunden för upphovsrätten och därför ska det tolkas restriktivt och till upphovsmannens fördel. Viktigt är även att beakta den s.k. trestegsregeln, alltså att

inskränkningar och undantag i upphovsrätten bara får ”tillämpas i vissa särskilda fall som inte strider mot det normala utnyttjandet av verket eller annat alster eller inte oskäligt inkräktar på rättsinnehavarnas legitima intressen”. Dessa saker ska alltså beaktas vid tillämpningen av en inskränkning i upphovsrätten. De inskränkningar som tas upp i detta arbete är 19§ URL om konsumtion och 22§ URL gällande citat.

Inskränkningen i 19§ URL innebär att ett exemplar av ett verk som har överlåtits inom EES med upphovsmannens samtycke får spridas vidare utan att behöva upphovsmannens

samtycke. Detta gäller det exemplar som överlåtits, inte spridningsrätten i stort. Denna konsumtion av spridningsrätten gäller alltså bara inom EES, och verk som överlåtits utanför detta område konsumeras alltså inte spridningsrätten för. Kravet på att det är en överlåtelse innebär att äganderätten till exemplaret ändras. Detta innefattar fysiska exemplar, då försäljning av exemplar via internet var att anse som ”överföring till allmänheten” och inte spridning till allmänheten. Ett undantag från konsumtionsbestämmelsen i 19§ URL är verk som tillhandahålls allmänheten genom uthyrning. Gällande musikaliska verk måste det alltså vara ett fysiskt exemplar av verket, till exempel en CD-skiva som överlåts inom EES. Den CD-skivan får spridas vidare utan att upphovsmannens samtycke krävs.

Inskränkningen i 22§ URL innebär att det kan finnas en rätt att citera ur offentliggjorda verk. Det är inte begränsat till en viss typ av verk, utan det får ske om det överensstämmer med god sed och det sker i den omfattning som kan motiveras av ändamålet. Innebörden av ”god sed” ges samma innebörd som den har i 3§ URL. Vanligtvis anses det tillåtet att citera ur ett verk om det citerade används som ett hjälpmedel, till exempel om verket ska kritiseras. Något som inte anses vara tillåtet är om det citerade inte fyller någon funktion och inte tillför något till det nya verket. Dock när det gäller musikaliska verk är det tillåtet att citera ur andra verk trots att det inte utgör något hjälpmedel, till exempel när motton från andra verk förs in i sitt eget fristående verk. Det ytterligare kravet i 22§ URL utöver kravet på god sed är att citeringen sker i den omfattning som kan motiveras av ändamålet. I och med att ändamålet kan skilja sig från fall till fall är det en bedömning som måste ske i det enskilda fallet. Det anses dock ofta inte tillåtet att citera ett helt verk, men ett exempel på när det är tillåtet att citera relativt stora delar av ett verk är vid konstnärlig eller litterär kritik. Ska alltså ett musikaliskt verk kritiseras på något sätt är det för det mesta tillåtet att citera stora delar av verket.

Vad gäller musikaliska verk och citaträtten tillämpas främst citaträtten vid återgivning av noterna till musiken. Vidare kan det även komma på fråga vid återgivning i ett musikaliskt verk, vilket kan vara fallet när andra musikaliska verk används i ett annat av anledningen att det ska kännas igen. Detta är tillåtet om den citerade delen av det musikaliska verket är underordnat resterande del av det musikaliska verket. 22§ URL gällande citaträtten har som tidigare en koppling till frågan om sampling inom musikbranschen och om det omfattas av citaträtten. Detta redogörs för under avsnitt 3.3.3 och kommer att diskuteras nedan vid svar på frågeställning nummer två.

Det som har behandlats under denna underrubrik finns mer ingående information kring under avsnitt 2.5, där även hänvisningar till relevanta källor finns.