J U R I D I C U M
Upphovsrättsligt intrång gällande musikaliska verk
eventuell undertitel
Felicia Brandt
VT 2021
JU600G Självständigt juridiskt arbete, 15 högskolepoäng Examinator: Joakim Nergelius, Jesper Ekroth, Rigmor Argren Handledare: Erika Lunell
Sammanfattning
Detta arbete behandlar upphovsrätten, dess innehåll och vad som gäller när upphovsrätten inte respekteras. Syftet är att klargöra hur upphovsrätten uppkommer, vilka rättigheter som följer med ett upphovsrättsligt skydd och hur de kan inskränkas samt vad det får för konsekvenser om det sker intrång i upphovsrätten. Upphovsrätten är bred och gäller många olika typer av verk såsom böcker, låtar, brukskonst med mera. Detta arbete kommer att fokusera på musikaliska verk och vad som gäller specifikt för dessa gällande gränsdragning vid
upphovsrättsligt intrång, men även vad gäller upphovsrättens innehåll gällande musikaliska verk kommer att framföras.
Upphovsrätten är ett formskydd som ger ett skydd mot efterbildning. Detta formskydd ges till upphovsmannen eller upphovsmännen om det är flera upphovsmän till ett musikaliskt verk. Skyddet gäller i 70 år från upphovsmannens död eller sista upphovsmannens död vid gemensam upphovsrätt. För att åtnjuta detta skydd finns ett par krav som måste vara uppfyllda. Det ska vara fråga om ett ”verk” enligt den definition som EU-domstolen har uppställt samt att verket uppnår verkshöjd och originalitet, alltså uppvisa ett mått av
självständighet och särprägel. Är dessa krav uppfyllda åtnjuter verket upphovsrättsligt skydd och med detta skydd följer ideella och ekonomiska rättigheter, vilket innefattar en rätt att bli namngiven och respekterad samt ensamrätt till att framställa exemplar av verket och göra det tillgängligt för allmänheten genom överföring, offentligt framförande, offentlig visning eller spridning. De sistnämnda ekonomiska rättigheterna gällande exemplarframställning och göra tillgängligt för allmänheten kan inskränkas, där konsumtion av spridningsrätt och citaträtten behandlas i detta arbete. Ett liknande skydd som detta formskydd är den rättighet som utövande artister har till sina framföranden av ett offentliggjort verk. Innebörden av det skyddet är densamma som för formskyddet som just redogjorts för.
Gällande frågan om upphovsrättsligt intrång för musikaliska verk diskuteras det utifrån fyra olika aspekter i detta arbete, musikaliska verk som liknar varandra, covers, sampling samt intrång i låttitel. Om det är fråga om ett intrång är beroende av ett verks skyddsomfång, alltså det område inom vilket ett verk är skyddat mot efterbildning. Skyddsomfånget bestäms med hjälp av originaliteten hos ett verk. Detta sätt att avgöra om det är fråga om intrång används vid musikaliska verk som liknar varandra samt intrång i låttitel. Bedömningen tar alltså sikte på verkets skyddsomfång med hjälp av originaliteten och utgångspunkten är att låg grad av originalitet ger ett snävare skyddsomfång och vice versa. Vid bedömning om intrång har skett ska göras med utgångspunkt om det verk som möjligtvis gör intrång faller inom ett verks skyddsomfång. Vad gäller covers är dessa lika originalverket och det är fråga om att få samtycke från upphovsmannen till verket, vilket kan ske genom att direkt fråga
upphovsmannen om dennes samtycke, eller genom att skaffa en licens. Licens för musikaliska verk kan skaffas hos STIM eller NCB i Sverige. Viktigt gällande covers är också att dessa kan ses som bearbetningar, men också eller samlingsverk om det är fråga om ett medley, varför den som gör bearbetningen eller samlingsverket får upphovsrätt till den, men inte till verket i sig utan är fortfarande beroende av samtycke från upphovsmannen till originalverket. Sist vad gäller sampling kan det utgöra en del av citaträtten och därmed vara en inskränkning av upphovsrätten och att det är tillåtet att använda trots att det är ett intrång i upphovsrätten. Det krävs då att ett antal krav är uppfyllda.
Innehållsförteckning
Förkortningslista ... 5
1. Inledning ... 6
1.1 Bakgrund ... 6
1.2 Syfte och frågeställningar ... 6
1.3 Metod och material ... 6
1.4 Avgränsningar ... 8 1.5 Disposition ... 8 2. Upphovsrättsligt skydd ... 8 2.1 Inledning ... 8 2.2 Innebörden av upphovsrätt ... 9 2.2.1 Upphovsrättens innehåll ... 9 2.2.2 Upphovsrättens skyddssubjekt ... 10
2.2.3 Det upphovsrättsliga skyddets varaktighet ... 11
2.3 Förutsättningar för upphovsrättsligt skydd ... 11
2.3.1 Begreppet ”verk” ... 11
2.3.2 De svenska begreppen ”verkshöjd” och ”dubbelskapandekriteriet” ... 12
2.3.3 EU-rättens begrepp ”originalitet” ... 13
2.4 Rättigheter som följer av upphovsrättsligt skydd ... 14
2.4.1 Inledande ord ... 14
2.4.2 Ekonomisk rätt ... 14
2.4.3 Ideell rätt ... 18
2.5 Inskränkningar i upphovsrättsliga rättigheter ... 20
2.5.1 Allmän bestämmelse ... 20
2.5.2 Spridningsrätt/Konsumtion ... 22
2.5.3 Citaträtten ... 22
2.6 Närstående rättigheter ... 24
2.7 Sammanfattning ... 26
3. Gränsdragning för upphovsrättsligt intrång - fokus musik ... 26
3.1 Inledning ... 26
3.2 Skyddets omfång och omfattning ... 26
3.2.1 Inledande ord ... 26
3.2.2 Bearbetningar ... 26
3.2.3 Samlingsverk ... 27
3.2.4 Skyddets omfång beroende av originaliteten ... 28
3.3 Upphovsrättsligt intrång ... 28
3.3.1 Likhet i musikaliska verk ... 28
3.3.2 Covers ... 29 3.3.3 Sampling ... 30 3.3.4 Låttitel ... 32 3.4 Sammanfattning ... 33 4. Slutsats ... 33 4.1 Inledning ... 33
4.2 Frågeställning 1 - Innebörd av upphovsrätten och förutsättningar för skydd ... 33
4.2.1 Inledande ord ... 33
4.2.2 Upphovsrätten - ett tidsbegränsat formskydd för skaparen ... 34
4.2.3 Kraven för att få ett upphovsrättsligt skydd ... 34
4.2.4 Rättigheter som följer med ett upphovsrättsligt skydd ... 35
4.2.5 Möjliga inskränkningar i de rättigheter som följer av upphovsrättsligt skydd ... 37
4.2.6 Närstående rättigheter - ytterligare ett skydd utöver formskyddet ... 39
4.3 Frågeställning 2 - Upphovsrättsligt intrång ... 40
4.3.1 Inledande ord ... 40
4.3.2 Upphovsrättsligt intrång beroende av skyddets omfång och omfattning ... 40
4.3.3 Upphovsrättsligt intrång gällande musikaliska verk - fyra olika aspekter ... 41
4.4 Sammanfattning ... 43
Förkortningslista
URL - Lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk BrB - Brottsbalk (1962:700)
HD - Högsta domstolen
STIM - Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå NCB - Nordisk Copyright Bureau
1. Inledning
1.1 BakgrundNär musik skrivs får den eller de personer som skapat låten upphovsrätt till den, vilket följer av 1§ lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL). Detta innebär att upphovsmännen får ett formskydd och således ett skydd mot efterbildning, vilket också följer av 1§ URL. Med detta formskydd följer ett antal rättigheter som upphovsmännen har. Dessa innebär att upphovsmannen eller upphovsmännen får en ensam förfoganderätt över låten samt en ideell rätt innebärande en rätt att bli namngiven samt bli respekterad. Detta följer av 2–3§§ URL. I och med att upphovsmannen eller upphovsmännen har dessa två rättigheter bör något ske om dessa inte respekteras. Respekteras inte formskyddet och de rättigheter som följer med den gör sig personen som inte respekterar detta sig skyldig till upphovsrättsligt intrång.
Det som behöver klargöras är hur denna bedömning av om det är fråga om ett intrång i en upphovsmans eller upphovsmäns upphovsrätt sker. En situation när denna bedömning kan komma på fråga är när två musikaliska verk liknar varandra. När Frans år 2016 vann Melodifestivalen var hans vinnarlåt ”If I were sorry” ifrågasatt, eftersom den liknande den redan existerande låten ”Catch and Release” av Matt Simons.1 I det fallet blev det inte fråga
om någon domstolsprövning, varför det inte kan sägas om Frans låt enligt svensk rätt gör intrång på Matt Simons musikaliska verk. Ett fall som gick till domstolsprövning i HD är NJA 2002 s. 178 (Regattaavgörandet), där en melodislinga i Drängarnas låt ”Om du vill bli min fru” ansågs vara tillräckligt lik en melodislinga i Landslagets låt ”Tala om vart du skall resa” och den tidigare låten ansågs göra intrång på den senare. Ytterligare en fråga som kan
uppkomma är vad som gäller när en musiker gör en cover på en låt, där det är meningen att det ska vara likt originalitet. Denna bedömning och andra liknande frågor kopplade till intrång i musikaliska verk är vad detta arbete ämnar behandla.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att redogöra för var gränsen går för upphovsrättsligt intrång med fokus på musikaliska verk. Syftet har utmynnat i följande två frågeställningar:
1. Vad innebär ett upphovsrättsligt skydd och hur uppkommer det?
2. Var går gränsen för upphovsrättsligt intrång gällande musikaliska verk? 1.3 Metod och material
Den metod som kommer att användas i detta arbete är den rättsdogmatiska metoden. Innebörden av denna metod är att den beskriver gällande rätt, vilket fastställs med hjälp av rättskällorna.2 Vilka rättskällorna är och vad deras inbördes hierarki är bestäms av
rättskälleläran.3 Vad som ofta menas innefattas av begreppet ”rättskälla” är lagtext,
förarbeten, prejudikat och doktrin.4 Viktigt att framför är dock att rättskälleläran inte är statisk
utan kan ändras, och den kan skilja sig mellan olika rättsområden.5 Att denna metod har valt
till detta arbete är av anledningen att gällande rätt ska redogöras för på upphovsrättens område. Arbetet syftar till att redogöra för hur upphovsrätten är uppbyggd och hur 1 Hannah Boman, ”Glädjebeskedet till Frans från EBU”, Expressen, 2016-03-14.
https://www.expressen.se/noje/melodifestivalen/gladjebeskedet-till-frans-fran-ebu/ (Hämtat: 2021-05-03)
2 Claes Sandgren, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: Ämne, material, metod och argumentation, 4:e uppl.,
Stockholm: Norstedts juridik. 2018, s. 49.
3 Ibid., s. 45. 4 Ibid., s. 45. 5 Ibid., s. 45.
bedömningen gällande upphovsrättsligt intrång ska göras. Detta syfte får konsekvensen att den rättsdogmatiska metoden är den metod som passar bäst att användas.
Vad gäller de olika rättskällor som kommer att användas i detta arbete är det främst lagtext, förarbeten och rättspraxis. URL och dess förarbeten samt svensk rättspraxis är centrala material i detta arbete eftersom de ger uttryck för vad gällande rätt är för upphovsrätt på det svenska området. Viktigt att framföra är dock att EU-rätten och dess rättskällor kommer att användas i detta arbete. Anledningen till detta är att upphovsrätten är harmoniserad på EU-rättens område och på grund av att EU-rätten har företräde före nationell rätt, vilket
introducerades genom EU-domstolens avgörande C-6/64 (Costa vs. ENEL). EU-rätten ofta har företräde före den nationella rätten, eftersom medlemsstaterna har övergett en viss
bestämmanderätt till EU. Utöver EU-domstolens avgöranden på upphovsrättens område är två direktiv av relevans i detta arbete, Europarådets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i
informationssamhället (Infosocdirektivet) samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/77/EU av den 27 september 2011 om ändring av direktiv 2006/116/EG om skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter. Som tidigare nämnts kan rättskälleläran skilja sig mellan olika områden och vissa rättskällor är viktigare än andra. I och med att regleringen kring upphovsrätt har harmoniserats genom EU-rätten är rättskällor från EU-rätten av relevans för arbetet och därav kommer de att användas.
I och med att EU-rätten har en framträdande roll inom upphovsrätten på grund av
harmoniseringen av området samt att en del material som kommer att användas är EU-rättslig kan det argumenteras för att den EU-rättsliga metoden ska användas. Framträdande i detta arbete är dock den svenska regleringen, både vad det gäller lagtext, men också
förarbetsuttalanden och svensk rättspraxis, och den rättsdogmatiska metoden är därmed att föredra framför den EU-rättsliga metoden.
Förarbeten och svenska rättsfall kommer utöver lagtexten att användas i stor utsträckning i detta arbete. Dessa källor är en del av rättskälleläran, vilket framfördes tidigare. Anledningen till att dessa kommer att användas flitigt beror på att de förklarar innebörden av vad som framkommer i lagtexten på ett djupare plan. För att ge ett exempel är ett krav för
upphovsrättsligt skydd att verket uppnår kravet på verkshöjd. Detta är något som inte framkommer i lagtexten, men i förarbeten talas om detta krav och innebörden av den har utvecklats i svensk rättspraxis och begreppet är en central del av upphovsrätten. För att uppnå syftet med arbetet, att förklara innebörden av upphovsrätten och var gränsen går för
upphovsrättsligt intrång, är det av vikt att dessa två rättskällor används utöver regleringen som framgår i lagtexten. Svaret på frågeställningarna kommer annars bli begränsade och syftet svårare att uppnå.
Tidigare nämndes att doktrin är något som omfattas av rättskälleläran. Denna rättskälla används inte i samma utsträckning som lagtext, förarbeten och prejudikat/rättspraxis i detta arbete. Anledningen till detta är att hierarkin mellan de olika rättskällorna. När gällande rätt på ett område undersöks är lagtext är det som används i första hand.6 Vidare om lagtexten inte
ger tydliga svar, vänder en sig till lagförarbeten, vilket är vägledande uttalanden från de som har varit med i lagstiftningsprocessen och utformat lagregeln.7 I förarbetena händer det att
lagstiftaren hänvisar en rättsfråga att utvecklas i rättstillämpningen, alltså genom rättspraxis
6 Kjell Å Modéer, Rättsteknik, Lund: Studentlitteratur, 1980, s. 12. 7 Ibid., s. 12.
och prejudikat.8 Detta tyder på att dessa tre rättskällor är att anse komma högre i
rättskällehierarkin än doktrin och därav kommer doktrin inte att användas i lika stor utsträckning.
1.4 Avgränsningar
Uppsatsen kommer inte att behandla intrång gällande andra typer av verk som skyddas av URL, till exempel böcker, konst, brukskonst med mera. Anledningen till att detta undantas från denna uppsats är för att det skulle bli ett för omfattande arbete som inte skulle vara möjligt att slutföra inom den tid denna uppsats ska författas.
1.5 Disposition
Arbetet är uppdelat i tre kapitel utöver det här första inledande kapitlet. De första två kapitlen innehåller redogörelser för gällande rätt på området. Informationen som framkommer i dessa kapitel kommer sedan användas i det fjärde och sista kapitlet där frågeställningarna som tidigare presenterades kommer att besvaras.
Det första kapitlet är ett inledande kapitel som ger en överblick över arbetet. Den introducerar ämnet och vad problematiken är samt vad det har utmynnat i för syfte och frågeställningar. Det innehåller även en förklaring av metoden som används i arbetet samt vilka avgränsningar som har gjorts och hur arbetet är uppbyggt.
Det andra kapitlet behandlar främst grunderna i upphovsrätten, alltså vad upphovsrätt innebär, vilka förutsättningarna är för att få upphovsrättsligt skydd, vilka rättigheter som följer med ett upphovsrättsligt skydd och vad dessa innebär samt de möjliga inskränkningar i upphovsrätten som kan göras. Detta behandlas både för att det är en separat frågeställning som tar sikte på detta, men även för att det är viktigt att förstå den grundläggande rättsliga regleringen kring upphovsrätten för att kunna ta till sig hur bedömningen kring upphovsrättsligt intrång ska göras, vilket behandlas i det tredje kapitlet.
Det tredje kapitlet behandlar frågan kring upphovsrättsligt intrång. Det tar upp vilka konsekvenserna är av att inte respektera upphovsrätten och därmed göra sig skyldig till intrång, samt hur denna bedömning ska göras med specifikt fokus på musikaliska verk. Det fjärde kapitlet är som tidigare nämnts det sista kapitlet där frågeställningarna ska
besvaras. Informationen som framkommit i kapitel två och tre kommer att tas in i detta kapitel av anledning att det är behövligt för att kunna besvara de frågeställningar som syftet utmynnat i.
2. Upphovsrättsligt skydd
2.1 InledningKapitlet ger en introduktion till upphovsrätt. De olika underrubrikerna förklarar vad upphovsrätten innebär och innefattar. Det som förklaras är vad som skyddas genom en upphovsrätt, vem som skyddas, skyddets varaktighet, förutsättningar som måste vara uppfyllda för att få ett upphovsrättsligt skydd, vilka rättigheter som följer med ett upphovsrättsskydd samt inskränkningar i dessa rättigheter. Det är nödvändigt att vara införstådd i detta för att förstå hur det upphovsrättsliga intrånget fungerar. Finns det ingen
förförståelse rörande det upphovsrättsliga skyddet är det svårt att förstå varför något utgör ett upphovsrättsligt intrång i ena fallet och varför det inte gör det i det andra fallet.
2.2 Innebörden av upphovsrätt
2.2.1 Upphovsrättens innehåll
Vad upphovsrätt innebär framkommer i 1§ URL. Det som skyddas och som alltså har upphovsrätt är ”ett litterärt eller konstnärligt verk”, vilket framgår av 1§ URL. Vidare i paragrafen framgår vad som kan anses vara ett konstnärligt eller litterärt verk genom en uppräkning. Denna studie behandlar musik som upphovsrätt och att musik omfattas av URL:s regler om upphovsrätt framgår av 1§ 1st. 3p. URL där det framkommer att musikaliska verk omfattas, vilket kan vara såväl notskrift som framförande.9 Andra verk som omfattas av lagen
framkommer i p. 1–2 samt 4–6, vilket är ”skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal, datorprogram, filmverk, fotografiskt verk, något annat alster av bildkonst, alster av byggnadskonst eller brukskonst”. Uppräkningen i 1§ 1st. 1-6p. URL av vad som kan skyddas av URL är inte uttömmande, vilket framgår av 1§ 1st. 7p. URL. Denna punkt kan ses som en ”slasktratt” där sådant som inte omfattas av de tidigare punkterna i paragrafen kan omfattas av den sjunde och sista punkten, vilket är utformad på följande sätt: ”verk som har kommit till uttryck på något annat sätt”.
I förarbetena till URL framkommer att upphovsrätten inte ger skydd för vad de betecknar som ”verkets innersta kärna”, vilket definieras som verkets ”ämne, motiv eller idé”.10
Upphovsrätten ger inte heller skydd för ”tankar, erfarenhetsrön eller uppgifter om fakta” som verket framför.11 Vad som skyddas är idén eller motivet i den form det är presenterat, vilket
gör upphovsrätten till ett formskydd.12 Detta ger skydd mot efterbildning av verket.13 Vidare i
förarbetena till URL framkommer att skyddet som upphovsrätten ger även omfattar situationen när verket omvandlas från en form till annan14, t.ex. om en bok filmatiseras.
I URL framkommer inte att något speciellt förfarande krävs för att få det skydd som
upphovsrätten ger, till exempel registrering. Detta innebär att skyddet uppstår automatiskt när verket skapas.15
Vidare i 9§ URL framkommer att vissa typer av verk inte omfattas av upphovsrätten och alltså inte har ett sådant formskydd som ställs upp i URL. Det som inte omfattas av
upphovsrätt är författningar, beslut av myndigheter, yttranden av svenska myndigheter och översättningar av sådana handlingar. Detta framgår mer specifikt av 9§ 1st. URL. Vidare i 9§ 2st. URL framgår vissa undantag för verk som finns i en sådan handling som definierades i 9§ 1st. URL, där musikaliska verk omfattas enligt 9§ 2st. 3p. URL. Dessa har upphovsrätt, trots att de är en del av en handling som inte omfattas av upphovsrätt enligt 9§ 1st. URL.
9 Ulf Bernitz m.fl., Immaterialrätt och otillbörlig konkurrens, 15 uppl., Stockholm: Jure, 2020, s. 48. 10 SOU 1956:25, s. 68.
11 Ibid., s. 68. 12 Ibid., s. 68. 13 NJA 1994 s. 74. 14 SOU 1956:25, s. 68.
15 Marianne Levin och Åsa Hellstadius, Lärobok i immaterialrätt: Upphovsrätt, patenträtt, mönster- och
formgivningsrätt, känneteckensrätt - i Sverige, EU och internationellt, 12:e uppl., Stockholm: Norstedts juridik, 2019, s. 71.
2.2.2 Upphovsrättens skyddssubjekt
Enligt 1§ URL får den person som har skapat verket upphovsrättsligt skydd. Denna person anses vara upphovsman till verket. Det är alltså den person som har komponerat musiken och skrivit texten till en låt som åtnjuter upphovsrättsligt skydd. Vidare i 7§ URL framkommer vem som ska förutsättas vara upphovhovsman. Enligt 7§ 1st. URL ska den person vars namn eller ”allmänt kända pseudonym” som skrivs på ett musikaliskt verk eller som nämns när det musikaliska verket görs tillgängligt för allmänheten presumeras vara upphovsman till det musikaliska verket. Det som är avgörande för vem som är att anse som upphovsman är om det namn eller beteckning som används kan knytas till en upphovsman på ett säkert sätt.16 Kan
namnet som nämns i samband med ett verk kopplas ihop med en person är den att anse som upphovsman. Vidare i 7§ 2st. URL framförs vad som gäller om det inte finns angivet vem som är upphovsman. I det fallet har en eventuell utgivare eller förläggare rätt att företräda upphovsmannen tills dess att upphovsmannen blivit angiven eller en anmälan har skett till justitiedepartementet.
När en låt skrivs är det vanligt att flera människor samarbetar, och frågan kring vem som är att anse som upphovsman i de fallen besvaras i 6§ URL. I 6§ URL framkommer att om ett verk har skapats av två eller flera personer och deras bidrag till verket inte kan särskiljas får de gemensam upphovsrätt till verket. Detta får konsekvensen att om olika personers bidrag kan särskiljas från varandra får de upphovsrätt till sin egen bidragande del.17 I förarbetena till
URL ges text och musik till en låt som ska användas tillsammans, men som är skriven respektive komponerad av olika upphovsmän, som ett exempel på en situation där bidragen till verket kan särskiljas.18 Är det dock fråga om en gemensam upphovsrätt har de enligt 6§
URL rätt att gemensamt förfoga över verket, vilket innebär att samtliga upphovsmäns
samtycke krävs vid t.ex. offentliggörande av verket.19 Dock framkommer det i 6§ URL att alla
upphovsmän själva kan ”beivra intrång i rätten” och då behövs inte resterande upphovsmäns samtycke.20 Anledningen till detta anges i förarbetena till URL. En talan om intrång kan vara
av ”personlig natur”, till exempel gällande den ideella rätten, och upphovsmannen ska kunna föra en sådan talan om intrång utan att behöva tillstånd från de andra upphovsmännen till verket.21 Innebörden av rätten att förfoga över verket redogörs för nedan under avsnitt 2.4.2.
Vidare förklaras innebörden av den ideella rätten nedan under avsnitt 2.4.3.
Tidigare nämndes att den som är att anse som upphovsman är den person som har skapat verket. Detta gäller även vid gemensam upphovsrätt. För att kunna anses vara upphovsman i en gemensam upphovsrätt krävs alltså att personen i fråga faktiskt varit med och skapat verket. Detta kan utläsas i 1§, där det framkommer att ”den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket”. Har personen i fråga inte varit med och aktivt skapat verket har denne inte skapat verket i direkt mening och kan inte anses vara
upphovsman.
Det framgår inte i 6§ URL hur stor andel av upphovsrätten som ska tillkomma respektive upphovsman. I förarbetena till URL framgår att bedömningen av andelarnas storlek ska ha sin utgångspunkt i följande tre faktorer: ”avtalet mellan upphovsmännen, arten och graden av 16 Prop. 1960:17, s. 83.
17 Levin och Hellstadius, Lärobok i immaterialrätt: Upphovsrätt, patenträtt, mönster- och formgivningsrätt,
känneteckensrätt - i Sverige, EU och internationellt, s. 116.
18 SOU 1956:25, s. 142. 19 Prop. 1960:17, s.79. 20 Ibid., s. 79.
varje upphovsmans insats samt andra inverkande omständigheter”.22 Oavsett hur stor andelen
av upphovsrätten är har upphovsmännen till verket, enligt förarbetena till URL, en ensamrätt att förfoga över den andel av upphovsrätten som tillkommer hen. På grund av detta kan varje upphovsman överlåta sin andel till någon annan utan att behöva ta hänsyn till eller få tillåtelse av de andra upphovsmännen till verket.23
2.2.3 Det upphovsrättsliga skyddets varaktighet
Ett upphovsrättsligt skyddat verk är endast skyddat under en viss tid, och den relevanta bestämmelsen rörande skyddstid för upphovsrättsligt skyddat verk finns att hitta i 43§ URL. I 43§ 1st. URL framgår att upphovsrätten till ett verk gäller 70 år året efter det som
upphovsmannen dör. Detta innebär alltså att om upphovsmannen dör i april 2021 gäller upphovsrätten till januari 2092. När det gäller ett upphovsrättsligt skyddat verk där fler upphovsmän har gemensam upphovsrätt framgår i 43§ 1st. URL att det sjuttioåriga skyddet räknas från det år den sista upphovsmannen avlider. Tidigare nämndes att gemensam upphovsrätt enligt 6§ URL endast uppkommer om två eller flera personers bidrag till det skyddade verket inte kan särskiljas. Detta innebär att om de kan särskiljas får de upphovsrätt till sin del och skyddstiden blir inte gemensam utan separat, just på grund av att inte blir någon gemensam upphovsrätt.
Vidare i 43§ 2st. 2p. URL finns en specialregel för hur skyddstiden räknas ut för musikaliskt verk med text. Tidigare nämndes att i förarbeten till URL ges text och musik till en låt skriven respektive komponerad av olika upphovsmän som ska användas tillsammans som ett exempel på en situation där bidragen till verket kan särskiljas och därmed att ingen gemensam
upphovsrätt föreligger, utan de olika delarna ses som självständiga verk.24 I enlighet med
regeln i 43§ 1st. URL skulle det sjuttioåriga skyddet inte räknas gemensamt utan var för sig för respektive upphovsman i och med att de är självständiga verk. Detta skydd gäller
fortfarande för de självständiga verken.25 Specialregeln i 43§ 2st. 2p. URL ger dock musiken
och texten ett gemensamt skydd i sammansatt form, alltså ett skydd när musik och text används tillsammans.26 Skyddstiden är fortfarande 70 år, men sjuttioårsperioden löper
gemensamt och inte med respektive upphovsmans död och dennes del av verket i och med att det är ett skydd för delarna i sammansatt form. Skyddstiden löper i detta fall 70 år från den sista avlidna kompositören eller textförfattaren, vilket framkommer i 43§ 2st. 2p. URL. Det förutsätts dock att musiken och texten är skapad just för det verket och syftet alltså är att de ska användas tillsammans.27 Som sagt är skyddstiden 70 år, men ändrades från 50 år till
nuvarande 70 år genom ett EU-direktiv, Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/77/EU av den 27 september 2011 om ändring av direktiv 2006/116/EG om skyddstiden för
upphovsrätt och vissa närstående rättigheter, och senare harmonisering i svensk rätt.28
2.3 Förutsättningar för upphovsrättsligt skydd
2.3.1 Begreppet ”verk”
Det finns vissa förutsättningar som måste uppfyllas för att kunna få ett upphovsrättsligt skydd. I hela URL hänvisas alltid till ”verket” som det som skyddas. Därför är det viktigt att det är ett
22 SOU 1956:25, s. 143. 23 Ibid., s. 143. 24 Ibid., s. 142. 25 Prop. 2012/13:141, s. 86. 26 Ibid., s. 86. 27 Ibid., s. 86.
verk som upphovsmannen skapar. Vad som anses vara ett ”verk” har specificerats i en dom från domstolen, närmare bestämt C-310/17 (Levola Hengelo). I rättsfallet från EU-domstolen var det fråga om smaken på ett livsmedel skulle kunna ge upphovsrättsligt skydd. EU-domstolen framförde att smaken på ett livsmedel skulle kunna ge upphovsrättsligt skydd om det kunde anses vara ett ”verk”. Vidare framförde EU-domstolen att för att anses vara ett verk måste det kunna ”identifieras med tillräcklig precision och objektivitet, varvid detta uttryck inte nödvändigtvis måste vara bestående”. EU-domstolen fortsatte sedan vidare med att förklara att det inte var möjligt att identifiera smaken på ett livsmedel på ett precist och objektivt sätt. Detta för att smak är något subjektivt och alla identifierar smak på olika sätt, vilket gör det svårt att definiera det precist och objektivt. EU-domstolen jämförde detta med musikaliska och litterära verk och ansåg att dessa var ”precisa och objektiva uttrycksformer”, vilket får konsekvensen att de uppfyller de krav som ställs för att vara ett verk.
2.3.2 De svenska begreppen ”verkshöjd” och ”dubbelskapandekriteriet”
Vidare krävs även att verket uppnår s.k. verkshöjd för att kunna erhålla upphovsrättsligt skydd. Detta är inget som framgår i 1§ URL, men har uttalats i förarbeten. I förarbetena till URL framförs att skydd ges för det ”andliga skapandet inom litteraturens och konstens område”.29 Vidare framförs att det finns ett krav på ”en skapande verksamhet” samt ”prägel
av en viss självständighet och originalitet”.30 Att dessa krav på skapande insats samt
självständighet och originalitet finns förklaras i förarbetena ligga i ordet ”verk”.31 I
förarbetena uttalas även att självständighet och originalitet innebär att verket ska ge uttryck för upphovsmannens individualitet.32 Viktigt att påpeka är även att det i dessa två begrepp,
självständighet och originalitet, inte finns något krav på verkets kvalitet, utan även ett ”dåligt” verk är ett verk som kommer skyddas om det anses vara självständigt och originellt.33
Detsamma gäller upphovsmannens syfte och det spelar ingen roll vilket syfte upphovsmannen har haft när hen har skapat verket.34 I förarbetena framkommer ingen mer ingående
vägledning hur begreppen självständighet och originalitet ska tolkas, utan det lämnas till rättsvetenskap och praxis att utveckla innebörden av de begreppen.35
Ett exempel rörande begreppet verkshöjd kopplat till musik är NJA 2002 s. 178. Bakgrunden till tvisten i målet är följande: Gruppen Landslaget släppte år 1973 låten ”Tala om var Du skall resa”. I låten finns en kortare melodislinga på fiol (melodi 1), vilken återkommer ett antal gånger under låten. Låten, och därmed melodislingan, blev känd när det släpptes och toppade flera topplistor, och kunde klassas som en ”landsplåga” eftersom den var så populär. Senare, år 1995, släpptes låten ”Om du vill bli min fru” av gruppen Drängarna. Även i denna låt fanns en återkommande melodislinga spelad på fiol (melodi 2). Upphovsmännen till melodi 1, EMI, menar att melodi 1 uppnår kravet för verkshöjd och har ett upphovsrättsligt skydd. Vidare hävdar EMI att melodi 2 i princip är identisk med melodi 1 och gör intrång i det upphovsrättsliga skydd som melodi 1 har. Upphovsmännen till melodi 2, Regatta, menar att melodi 1 inte uppnår kravet på verkshöjd och melodi 2 gör inte intrång i något
upphovsrättsligt skyddat musikaliskt verk. Vidare menar Regatta upphovsmännen inte har haft melodi 1 som förebild för melodi 2, utan har influerats av ett annat musikaliskt verk, Oxdansen. Frågan HD hade att ta ställning till var både om melodi 1 är upphovsrättsligt 29 Prop. 1960:17, s. 48.
30 Ibid., s. 42. 31 Ibid., s. 43–44. 32 SOU 1956:25, s. 66. 33 Ibid., s. 67.
34 SOU 1956:25, s. 69 och NJA 1985 s. 893. 35 Prop. 1960:17, s. 49.
skyddad samt, om melodi 1 är skyddad, om intrång i den första melodislingans upphovsrätt har skett genom den melodi 2.
HD uttalar i sitt domskäl att ett verk måste uppnå verkshöjd för att få upphovsrättsligt skydd. HD framför även att upphovsrättsligt skydd inte är beroende av hur omfattande ett verk är utan upphovsrättsligt skydd kan tillkomma även ett fåtal toner om dessa när de sätts ihop till ett kortare musikstycke uppnår kravet på verkshöjd. HD framför vidare att vad gäller
musikaliska verk är variationsmöjligheterna i princip är obegränsade. HD fortsätter dock med att framföra att variationsmöjligheterna inom populärmusiken är mer begränsade än för musikaliska verk i övrigt. Anledningen till att variationsmöjligheterna anses snävare menar HD beror på ”avnämnarnas krav på möjligheterna att känna igen, nyttja och komma ihåg det musikaliska verket”, men även ”trender och kommersiella intressen” är en anledning. HD avslutar dock med att framföra att det även på detta område bör ges skydd för ”ett helt okomplicerat verk” om det uppnår kravet på verkshöjd.
Ytterligare en aspekt som ska tas med i bedömningen av verkshöjd är en helhetsbedömning av det musikaliska verket. Denna helhetsbedömning är något som uttalats tidigare av HD i till exempel NJA 1994 s. 74 (Smultron) och NJA 2009 s. 159 (Mini Maglite). För musikaliska verk uttalar HD i det nyss behandlade NJA 2002 s. 178 (Regattaavgörandet) att vid en helhetsbedömning ska det musikaliska verket ”framstå som ett eget självständigt verk genom att vara tillräckligt egenartad”. Är det kravet uppfyllt får verket upphovsrättsligt skydd. Bedömningen HD gjorde gällande melodi 1 är följande: HD gör en helhetsbedömning gällande melodi 1, alltså görs en bedömning av melodin som den uppfattas av den som lyssnar. HD anser att melodi 1 är så pass egenartad att den utgör ett självständigt verk och åtnjuter upphovsrättsligt skydd. Grunden för detta var att melodin var väl avgränsad från resterande del av låten och alltså ansågs uppfylla kravet på verkshöjd själv. Gällande bedömningen om melodi 2 anses göra intrång på melodi 1 redogörs detta för under avsnitt 3.3.1.
I NJA 2004 s. 149 (Golvskiva) talas om en hjälpregel för att avgöra om verket uppnår
verkshöjd och därmed ska få upphovsrättsligt skydd, det s.k. dubbelskapandekriteriet. Denna hjälpregel innebär att avseende fästs vid den risk som finns att någon oberoende av verket skulle kunna skapa ett likadant eller liknande verk. Om risken är liten skulle kravet på originalitet och självständighet och således verkshöjd kunna vara uppfyllt och verket skulle möjligtvis få upphovsrättsligt skydd. HD uttalar dock att dubbelskapandekriteriet inte avgör om kravet på verkshöjd är uppfyllt, utan snarare kan hjälpa till att avgöra ett verks
skyddsomfång. Innebörden av ett verks skyddsomfång behandlas nedan i avsnitt 3.2.4. HD fortsätter dock och framför att om dubbelskapandekriteriet vid tillämpning ger svaret att risken för dubbelskapande är hög innebär detta att kravet på originalitet inte är uppfyllt.
2.3.3 EU-rättens begrepp ”originalitet”
När det gäller begreppet ”originalitet” har det utvecklats i EU-praxis. I mål C-5/08 (Infopaq International) framfördes att för att ett verk sa anses vara originellt ska det vara
”upphovsmannens egen intellektuella skapelse”.36
I mål C-145/10 (Painer) utvecklas innebörden av ”upphovsmannens egen intellektuella skapelse” som nämndes i mål C-5/08 (Infopaq International). Om upphovsmannens
personlighet framgår i verket är det att anse som upphovsmannens egen intellektuella skapelse. EU-domstolen utvecklar detta och framför att det ger uttryck för upphovsmannens personlighet om upphovsmannen, när denne skapar verket, kan ”uttrycka sin kreativa kapacitet genom att göra fria och kreativa val”.37
Originalitetskravet utvecklades ytterligare i mål C-604/10 (Football Dataco m.fl) där EU-domstolen framförde att upphovsmannen sätter sin personliga prägel på ett verk genom att göra fria och kreativa val och därmed uttrycka sin kreativa kapacitet på ett egenartat sätt.38
Genom att sätta sin personliga prägel på ett verk på detta sätt uppfyller upphovsmannen kravet på originalitet och får upphovsrättsligt skydd.
Vidare i två förenade mål C-403/08 och 429/08 (Football Association Premier League m.fl.) ansåg EU-domstolen att idrottsevenemang inte uppfyllde kravet på originalitet. Målen rörde fotbollsmatcher och EU-domstolen uttalade i sitt avgörande att matcherna har sina spelregler som måste följas och därför finns det inget utrymme för den som producerar framförandet av matchen att uttrycka en kreativ frihet, vilket krävs för uppfyllandet av kravet på originalitet i upphovsrätten.39
För att sammanfatta dessa EU-avgöranden krävs för att uppfylla kravet på originalitet att det ska vara upphovsmannens egen intellektuella skapelse, vilket innebär att genom fria och kreativa val sätta sin personliga prägel på verket som ger uttryck för kreativ kapacitet på ett originellt sätt. Viktigt att påpeka att det inom EU-rätten inte talas om verkshöjd, utan originalitet. HD uttalade dock i NJA 2015 s. 1097 (C-more entertainment) att det svenska begreppet verkshöjd motsvarar vad som i EU-rätten benämns som originalitet.40
2.4 Rättigheter som följer av upphovsrättsligt skydd
2.4.1 Inledande ord
När ett verk uppfyller kraven i 1§ URL att vara ett verk och att verket uppnår kravet på verkshöjd får verket upphovsrättsligt skydd. Vilka rättigheter som följer av detta
upphovsrättsliga skydd finns att finna i 2–3§§ URL och brukar benämnas som ekonomisk respektive ideell rätt, vilka begrepp har uttalats i förarbetena till URL.41
2.4.2 Ekonomisk rätt
2.4.2.1 Inledande ord
2§ URL behandlar den ekonomiska rätten, vilket i paragrafen förklaras som en ensamrätt att förfoga över verket, vilket innefattar exemplarframställning av verket samt rätten att göra verket tillgängligt för allmänheten, vilket enligt 2§ 1st. URL kan ske i ”ursprungligt eller ändrat skick, översättning eller bearbetning, i annan litteratur eller konstart eller i annan teknik”. Det sistnämnda får konsekvensen att skydd även ges om till exempel en bok
filmatiseras. Dessa två ekonomiska rättigheter kommer nu att behandlas. Ensamrätten innebär alltså att upphovsmannen måste ge sitt samtycke till en person som vill förfoga över verket på något av dessa sätt. Anledningen är att upphovsmannen har ensamrätt till det och därför får ingen annan än hen hantera verket på det sättet utan samtycke från upphovsmannen.
37 C-145/10, Eva-Maria, Painer v. Standard Verlags GmbH m.fl., 2013, p. 87–89. 38 C-604/10, Football Dataco Ltd m.fl. v. Yahoo! UK Ltd m.fl., 2012, p. 38.
39 C-403/08 och 429/08, Football Association Premier League Ltd m.fl., v. QC LEisure m-fl- och Karen Murphy v.
Media Protection Services Ltd, 2011, p. 98.
40 NJA 2015 s. 1097, p. 18. 41 Prop. 1960:17, s. 51 och 64.
2.4.2.2 Exemplarframställning
Den första förfoganderätten som framkommer i 2§ URL är rätten att framställa exemplar av verket, exemplarframställning. Definitionen av ensamrätten att framställa exemplar finns att hitta i artikel 2 i Infosocdirektivet, samt införlivat i svensk rätt i 2§ 2st. URL. I artikel 2 Infosocdirektivet och 2§ 2st. URL framgår att exemplarframställningsrätten innebär att det finns en rätt att mångfaldiga/framställa exemplar av verket antingen direkt eller indirekt, tillfälligt eller permanent, helt eller delvis och det påverkar inte vilken metod som används för att göra detta.
Vad direkt framställning av ett exemplar innebär har uttalats i förarbetena till lagändringen i och med Infosocdirektivet. I dessa förarbeten framförs att direkt framställning innebär att ”ett verk fixeras direkt på samma eller annan typ av lagringsmedia” och ett exempel på vad detta kan vara är ljudupptagning av ett verk såsom när en låt spelas in på en CD-skiva.42
I det tidigare nämnda fallet C-5/08 (Infopaq International) framförde EU-domstolen att när det gäller delvist mångfaldigande kan det föreligga om den del som framställs ”ger uttryck för upphovsmannens egen intellektuella skapelse”, alltså visar på originalitet.43 Denna princip har
även bekräftats i svensk praxis i NJA 1995 s. 256 (Nummerbanken). HD uttalar där att den del av ett skyddat verk som ges ut utgör ett exemplar av verket om delen själv uppnår kravet på verkshöjd och blir ett upphovsrättsligt skyddat verk. Ett exempel kopplat till musikaliska verk och delvist mångfaldigande är NJA 1986 s. 702 (Demonstrationsmusik). I målet var det fråga om att i en butik som säljer TV-apparater, radioapparater och bandspelare spela delar av musikaliska verk, 30 sek till en minut av verken, för att demonstrera produkternas
ljudkvalitet. HD kom i målet fram till att en tillräckligt stor del av verket ansågs framfört att det skulle kunna utgöra intrång i upphovsrätten. Det var alltså fråga om ett delvist
mångfaldigande.
Vidare är viktigt att framföra att exemplarframställningsrätten innefattar ”en första fixering av verket på en anordning genom vilken den kan återges”.44 Detta kan vara fallet när en låt spelas
in för första gången. Rätten innefattar även om en sådan första fixering sedan kopieras, vilket har sin grund i definitionen av exemplarframställning i Infosocdirektivet som angav att all exemplarframställning omfattas, oavsett metod och form.45
2.4.2.3 Göra tillgängligt för allmänheten
2.4.2.3.1 Begreppet ”allmänheten”
Den andra förfoganderätten som följer av 2§ URL är rätten att göra verket tillgängligt för allmänheten, vilket även framkommer i artikel 3 och 4 i Infosocdirektivet. En viktig del i rättigheten är att verket görs tillgängligt för allmänheten. Det måste därför preciseras vad som anses vara allmänheten, vilket har behandlats i svensk praxis.
I NJA 1980 s. 123 (”Mornington”) var det fråga om ett hotell som försåg sina gäster med musik via radio och TV i hotellrummen. Detta var att anse som tillgängligt för allmänheten, och HD grundade detta på faktumet att hotellrummen var fritt tillgängliga för allmänheten och att det inte påverkade att gästerna själva valde om de ville ta del av musiken genom TV/radio
42 Prop. 2004/05:110 s. 377.
43 C-5/08, Infopaq International A/S v. Danske Dagblades Forening, 2009, p. 35 och 38. 44 Prop. 2004/05:110, s. 56.
eller inte. Det viktiga var att möjligheten fanns och därför ansågs verken vara tillgängliga för allmänheten. I NJA 1986 s. 702 (Demonstrationsmusik) var det fråga om en butik som sålde radio- och TV-apparater, där ljudkvaliteten på varorna som såldes framfördes genom att spela musik från de. HD konstaterade i detta fall att det var att anse som tillgängligt för
allmänheten. Gällande den krets som till exempel musiken spelas för, för att det ska anses vara ”för allmänheten”, behöver det inte vara offentligt på det sätt som den är i NJA 1986 s. 702 (Demonstrationsmusik) där vem som helst kan gå in i butiken. I NJA 1967 s. 150 (Stala Gammeldansförening) ansågs ett musikframträdande inom en förening att anse som
tillgängligt för allmänheten. Grunden för detta var att det inte fanns något maxantal för medlemmar i föreningen, samt att det inte fanns några kvalifikationer för att bli medlem i föreningen utan vem som helst kunde bli det. På grund av dessa två omständigheter ansågs det inte begränsat till en viss grupp och alltså var tillgängligt för allmänheten. Alla kunde ta del av framträdandet om de ville. Vidare i NJA 1988 s. 715 (Sjukhusmusik) framfördes vad som skulle kunna anses som sluten krets och till exempel musikframträdanden inom denna krets inte skulle anses som tillgängliga för allmänheten, vilket får konsekvensen att det inte faller under förfoganderätten i 2§ URL. I rättsfallet framförde HD att till exempel företag var att anse som en sluten krets och inte ”allmänheten”. Anledningen var att det fanns vissa ”klara och begränsade inträdesbestämmelser”, vilket fick konsekvensen att kretsen ansågs
”individuellt bestämd” och sågs som en avgränsad grupp och det fanns ett tydligt samband mellan personerna i kretsen. För att sammanfatta denna svenska rättspraxis, gällande att ett tillgängliggörande anses ske till allmänheten, krävs att tillgängliggörandet riktas till en obestämd krets, vilket innebär att den inte ska vara begränsad till en grupp människor, se främst NJA 1957 s. 150 och NJA 1988 s. 715 (Sjukhusmusik). Det viktigaste vid
bedömningen av vilka som kan komma att tillgängliggöra sig verket är vilka som potentiellt har denna möjlighet och inte om de faktiskt tillgängliggör sig verket, se NJA 1967 s. 150 (Stala Gammeldansförening) och NJA 1980 s. 123 (”Mornington”). Tillgången till verket vid tillgängliggörandet kan vara villkorad om alla kan uppfylla kraven på ett enkelt sätt, se NJA 1988 s. 715.
Innebörden i att göra verket tillgängligt för allmänheten finns att finna i 2§ 3st. URL som talar om fyra olika sätt: överföring, offentligt framförande, offentlig visning samt spridning till allmänheten. Dessa fyra rättigheter kommer att behandlas nedan.
2.4.2.3.2 Överföring till allmänheten
Enligt 2§ 3st. 1p. URL anses ett verk göras tillgängligt för allmänheten när det överförs till allmänheten, vilket introducerades genom artikel 3 i Infosocdirektivet. Vidare i paragrafen anges vad som menas med överföring till allmänheten, vilket alltså är ”när verket på
trådbunden eller trådlös väg görs tillgängligt för allmänheten från en annan plats än den där allmänheten tar del av verket”. Det innefattar även en överföring där personer själva kan bestämma när de ska ta del av verket och kan ta del av det när de själva känner för det, vilket gör att streaming omfattas av detta tillgängliggörande till allmänheten. Att det är definierat som ”trådlösa” och ”trådbundna” innebär att bestämmelsen är teknikneutral.46
Ett viktigt rekvisit för att det ska vara fråga om överföring till allmänheten är att det ska göras tillgängligt från en annan plats än den där allmänheten tar del av verket, ett s.k.
distanskriterium.47 Begreppet ”överföring till allmänheten” ska ges en vidsträckt tolkning
46 Prop. 2004/05:110 s. 70.
47 Henry Olsson, Copyright: svensk och internationell upphovsrätt, 10:e uppl., Stockholm: Norstedts juridik,
enligt EU-domstolen, vilket de uttalar i mål C-306/05 (SGAE). Bedömningen av detta begrepp har prövats av EU-domstolen i de förenade målen C-403/08 och C-429/08 (Football Association Premier League m.fl.). EU-domstolen framförde att med ”offentliga
framföranden” menas framförande där den som tar del av verket har fysisk eller direkt kontakt med den som framför verket. Detta ger intrycket att liveframträdanden inte omfattas av
begreppet ”överföring till allmänheten” utan ”offentligt framförande”. Vidare anses även situationer där ett verk görs tillgängligt genom tillhandahållande av dator genom internet inte utgöra ett offentligt framförande utan överföring till allmänheten.48 Det finns ytterligare mål
från EU-domstolen som redogör för vad distanskriteriet innebär. Mål C-283/10 (Circul Globus Bucuresti) berörde situationen om en kabaréföreställning där musik framfördes var överföring till allmänheten. EU-domstolen framför att överföring till allmänheten bara
innefattar situationer där den allmänhet som tar del av verket inte är närvarande på platsen där överföringen sker och att det inte innefattar situationer där överföringen sker ”direkt, på en plats som är öppen för allmänheten”, alltså offentliga framföranden av verket.49 Gällande
bedömningen av distanskriteriet är således att avgöra om det är att anse som överföring till allmänheten eller offentligt framförande.
2.4.2.3.3 Offentligt framförande och offentlig visning
I 2§ 3st 2p. URL framgår vad som gäller för offentligt framträdande. Vad som faller under offentligt framförande är de fall när verket görs tillgängligt för allmänheten genom ett framförande som sker på samma plats där allmänheten tar del av verket. Detta kan ske med eller utan användning av tekniskt hjälpmedel. Ett exempel på offentligt framförande är livekonserter, medan om konserten i stället visas på TV är det fråga om överföring till
allmänheten. Detta kan utläsas av diskussionen ovan gällande distanskriteriet och om ett verk är att anse som överfört till allmänheten eller ett offentligt framförande.
Offentlig visning regleras i 2§ 3st. 3p. URL och det gäller bara när verket görs tillgängligt för allmänheten utan hjälp av tekniskt hjälpmedel samt att visningen sker på samma ställe där allmänheten tar del av verket. Används tekniskt hjälpmedel är det att se som ett offentligt framförande, vilket också framgår av 2§ 3st. 3p. URL.
2.4.2.3.4 Spridning till allmänheten
Enligt 2§ 3st. 4p. URL görs verket tillgängligt till allmänheten ”när exemplar av verket bjuds ut till försäljning, uthyrning eller utlåning eller annars sprids till allmänheten”, den s.k. spridningsrätten. Den relevanta artikeln i Infosocdirektivet som behandlar spridningsrätten är artikel 4. Innebörden av spridningsrätten har utvecklats i EU-domstolen i mål C-456/06 (Peek & Cloppenburg). I avgörandet framgår att om det ska anses som en spridning av ett exemplar av ett verk måste det vara fråga om en överlåtelse av exemplaret samt att endast ge
möjligheten för allmänheten att använda det upphovskyddade exemplaret eller visa sådant exemplar inte är att anse som ”spridning”.50
Regler om konsumtion påverkar spridningsrätten, vilket diskuteras i samband med 19§ URL under avsnitt 2.5.2. Det är i en situation där ett fysiskt exemplar säljs, hyrs ut eller liknande som spridningsrätten konsumeras. EU-domstolens mål C-263/18 (Nederlands
Uitgeversverbond och Groep Algemene Uitgevers) gällde det en fråga om tillhandahållande
48 Prop. 2004/05:110 s. 71.
49 C-283/10, Circul Globus Bucuresti (Circ & Variete Globus Burcuresti v. Uniunea Compozitor si Muzicologilor
din Romania - Asociatia pentru Drepturi de Autor (UCMR -ADA), 2011, p. 41.
av e-böcker som laddades ner var att se som spridning eller överföring till allmänheten. I avgörandets framgår att spridningsrätten förutsätter att det är fråga om ett fysiskt exemplar.51
Eftersom tillhandahållande av e-böcker inte är någon överlåtelse av ett fysiskt exemplar kom EU-domstolen fram till att det var fråga om överföring till allmänheten. Detta får
konsekvensen att reglerna om konsumtion inte gäller för exemplaret av e-boken.
2.4.2.4 Kompletteringsregeln
I 2§ 4st. URL finns en kompletteringsregel till reglerna om överföring till allmänheten och offentligt framförande. Som överföring till allmänheten och offentligt framförande omfattas också situationer där överföring och framförande sker ”i förvärvsverksamhet till eller inför en större sluten krets”. Det är alltså ytterligare två rekvisit som ska vara uppfyllda utöver att det ska vara överföring till allmänhet eller offentligt framförande, att förfogandet sker i en förvärvsverksamhet samt till eller inför en större sluten krets.52 Vad som anses vara en sluten
krets har redogjorts för under avsnitt 2.4.2.3.1 genom rättsfallet NJA 1988 s. 715
(Sjukhusmusik), därför hänvisas till den delen. Vad gäller att den slutna kretsen ska vara ”större” uttalas i förarbeten att det i doktrin framkommit en tumregel att 20 personer inte är att anse som ”större”, medan 50 personer i regel är att anse som ”större” och att det i detta
intervall mellan 20–50 personer får göras en bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet om det är att anse som en större sluten krets eller inte.53 När det gäller kravet på att det
ska ske inom en förvärvsverksamhet uttalas i NJA 1988 s. 715 (Sjukhusmusik) att ett framförande som skedde för anställda inom sjukvården ansågs vara en förvärvsverksamhet. Om en arbetsgivare anordnar en personalfest där musik framförs är det att anse som att det sker inom förvärvsverksamhet. Är det dock de anställda själva som anordnat festen sker det förmodligen inte inom förvärvsverksamheten.54
2.4.3 Ideell rätt
2.4.3.1 Inledande ord
3§ URL behandlar upphovsmannens ideella rätt, vilket består av den s.k. respekträtten, som definieras i 3§ 2st. URL, och rätten att bli namngiven, vilket definieras i 3§ 1st. URL. Dessa två ideella rättigheter ska behandlas nedan.
2.4.3.2 Rätten att bli namngiven
I 3§ 1st. URL framgår att vid exemplarframställning eller tillgängliggörande för allmänheten av ett verk ska upphovsmannen till det verket anges på det sätt och i den omfattning som god sed kräver, den s.k. rätten att bli namngiven.55 Detta gäller oavsett om verket utnyttjas med
eller utan lov från upphovsmannen.56
Det finns undantag från rätten att bli namngiven, och undantag som uttalas i förarbetena till URL är när musik spelas på caféer och restauranger eller vid en gudstjänst. I det sistnämnda exemplet anses det störande om upphovsmannen ska anges.57
51 C-263/18, Nederlands Uitgeversverbond och Groep Algemene Uitgevers v. Tom Kabinet Internet BV m.fl.,
2019, p. 45.
52 Levin och Hellstadius, Lärobok i immaterialrätt: Upphovsrätt, patenträtt, mönster- och formgivningsrätt,
känneteckensrätt - i Sverige, EU och internationellt, s. 152.
53 Prop. 2004/05:110 s. 214.
54 Henry Olsson och Jan Rosén, Upphovsrättslagstiftningen: en kommentar, 4:e uppl., Stockholm: Wolters
Kluwer, 2016, s. 83.
55 Prop. 1960:17, s. 70. 56 SOU 1956:25, s. 116. 57 Ibid., s. 116.
Upphovsmannen ska som sagt anges i den omfattning som god sed kräver. Enligt förarbetena till URL ska ”god sed” innebära att en sedvänja som anses vara god ska tillåtas, samt att ”sedvanebildning på området där en god sed inte har etablerats än” ska främjas.58 Vidare i
förarbetena till URL preciseras hur upphovsmannen ska angivas och det ges exempel på hur det ska gå till beroende på vilket sätt verket framförs. När det gäller exemplar av verk såsom nothäften ska upphovsmannen angivas på det sätt och på den plats på verket som det
vanligtvis brukar ske.59 Vidare vad det gäller vid t.ex. konserter ska upphovsmannen anges på
till exempel affischer och annonser om konserten.60 Vidare anges att om upphovsmannen
utger sitt verk under en pseudonym ska pseudonymen anges, och inte upphovsmannens riktiga namn.61 När det kommer till upphovsmän som vill vara anonyma när deras verk utges ska
denna vilja respekteras och upphovsmannen ska därför inte anges.62
Ytterligare regler kring namnrätten som anges i förarbetena till URL är att rätten att bli namngiven inte är beroende av vilken form som verket tar sig till uttryck, vilket får
konsekvensen att även vid bearbetade verk ska den ursprungliga upphovsmannen namnges, tillsammans med bearbetaren som har upphovsrätt till sin bearbetning.63 Vad som gäller vid
bearbetning av verk framgår i 4§ URL och behandlas i avsnitt 3.2.2.
2.4.3.3 Respekträtten
I 3§ 2st. URL framgår den s.k. respekträtten, alltså att ett verk inte får ändras eller återges så att upphovsmannen kränks, vilket kan ske både genom att verket ändras eller görs tillgängligt för allmänheten på ett sätt som är kränkande för upphovsmannen. Mer specifikt är det
”upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart” som inte får kränkas. Detta innefattar att det som skyddas är anseendet upphovsmannen har kopplat till verket och som kränker upphovsmannens anseende som den kommer till uttryck i verket och inte om upphovsmannen själv känner sig kränkt personligen.64
Kränkande ändring i verket innebär att existerande exemplar av ett verk eller nya
exemplarframställningar ändras på ett kränkande sätt. I förarbetena framförs dock att detta ändringsförbud inte hindrar att ett verk förstörs helt.65 Vad som är viktigt är att ändringen i
verket är kränkande, vilket innebörden av har utvecklats i förarbetena till URL. Först och främst undantas ”ändringar och justeringar av redaktionell karaktär” och dessa faller därmed utanför tillämpningsområdet för 3§ 2st. URL.66 Vidare i förarbetena framgår hur
bedömningen av om ändringen är kränkande ska gå till. Bedömningen utgår från
upphovsmannens synpunkt, men även en objektiv bedömning sker.67 Detta innebär, enligt
förarbetena, att ”obetydliga tryckfel och översättningsfel” inte är att anse som en kränkande ändring av verket.68 Vidare framförs i förarbetena att bedömningen ska ske utifrån vilken typ
av konstart det är fråga om (om det är film, musik, målning med mera), samt
58 SOU 1956:25, s. 116. 59 Ibid., s. 117. 60 Ibid., s. 117. 61 Ibid., s. 117–118. 62 Ibid., s. 118. 63 Ibid., s. 118. 64 Prop. 1960:17, s. 65. 65 SOU 1956:25, s. 125. 66 Prop. 1960:17, s. 72. 67 Ibid., s. 65. 68 Ibid., s. 65.
omständigheterna i det enskilda fallet ska beaktas.69 Ett exempel ur rättspraxis är NJA 2008 s.
309 (Reklamavbrott). I målet var det fråga om reklamavbrott under en film som visades på TV kunde utgöra en kränkande ändring av verket. HD menade att reklamavbrotten och reklamfilmerna utgjorde ”främmande filmbilder” vilka infogades i verket och fick
konsekvensen att dramaturgin och kontinuiteten i filmen bröts. Detta menade HD var ägnat att kränka upphovsmannens egenart, men inte upphovsmannens litterära eller konstnärliga
anseende.
Kränkande återgivning är det andra sättet på vilket respekträtten tar sig till uttryck. Hur ett verk kan återges på ett kränkande sätt ges exempel på i förarbetena till URL. Det kan vara om ett musikstycke används som melodi till en revyvisa”.70 Ett exempel ur rättspraxis gällande
musikaliska verk är NJA 1975 s. 679 (Sveriges flagga). I rättsfallet var det fråga om en låt inspelad på en grammofonskiva var kränkande i enlighet med 3§ 2st. URL. I målet hade en person använt första versraden i dikten ”Sveriges flagga” med efterföljande annan text, samt använt musiken som skrevs till dikten. Upphovsmännen hade i detta fall avlidit, vilket får konsekvensen att deras egen uppfattning inte kan tas in, utan bedömning sker utifrån vad som kan anses kränkande för upphovsmännens personlighet såsom den har uttryckts i verket. Författaren av dikten ansågs blivit kränkt i och med att dikten använts i ett främmande verk. De kända inledningsorden i dikten som användes lånades till en politisk propagandasång i detta fall, vilket ansågs vara andra förhållanden än de som inspirerat dikten. Vidare ansågs kompositören ha blivit kränkt eftersom musiken använts med annan text än den musiken var skriven till.
2.5 Inskränkningar i upphovsrättsliga rättigheter
2.5.1 Allmän bestämmelse
Det finns i 2 kap. URL bestämmelser som inskränker upphovsrättsliga rättigheter. I detta arbete kommer endast vissa inskränkningar att behandlas, nämligen konsumtion och citaträtt. Innan dessa behandlas kommer den allmänna bestämmelsen i 11§ URL behandlas. 11§ 1st. URL framför att inskränkningar inte sker i förhållande till en upphovsmans rätt som denne har enligt 3§ URL, alltså den ideella rätten, utöver vad som följer av 26c§ URL, vilket behandlar bruksföremål och således inte är av relevans för denna studie. Hänvisningen till 3§ URL innebär att upphovsmannens ideella rätt som framkommer där ska respekteras.71 Detta får
konsekvensen att upphovsmannens namn ska anges i den omfattning och på det sätt god sed kräver, samt att verket inte på ett kränkande sätt för upphovsmannen får ändras eller återges.72
Innebörden av de ideella rättigheterna i 3§ URL redogörs för i avsnitt 2.4.3.
Vidare i 11§ 2st. URL framgår att när ett verk återges offentligt med stöd av 2 kap. URL ska källan anges i den omfattning och på det sätt som god sed kräver. Detta är samma krav som ställs för den ideella rätten att bli namngiven, och i förarbetena till URL framförs att detta krav ska ha samma innebörd som den som anges i 3§ URL.73 I och med detta hänvisas därför
till avsnitt 2.4.3.2 där innebörden av detta redogörs för. 11§ 2st. URL framför även att verket, när det återges offentligt med stöd av 2 kap. URL inte får ändras i större utsträckning än vad som krävs för användningen av den. Av vad som följer av bestämmelsen är det inget krav på att ändringen är kränkande.74 Vidare är det alltså användningen av verket som avgör i vilken
69 Prop. 1960:17, s. 65. 70 Ibid., s. 66. 71 Ibid., s. 170. 72 Ibid., s. 170. 73 SOU 1956:25, s. 167. 74 Ibid., s. 272.
utsträckning ett verk får ändras, vilket framkommer i 11§ URL. Detta får konsekvensen att bedömningen om en ändrar verket utöver vad som krävs skiljer sig från fall till fall i och med att det finns olika sätt att använda verket på samt att det finns olika
inskränkningsbestämmelser som innebär olika saker. Vidare framförs dock i förarbetena till URL att denna bestämmelse ska tolkas restriktivt.75
Gällande restriktiv tolkning, uttalas i förarbeten att ensamrätten som den ekonomiska rätten består av utgör ”förmögenhetstillgångar för rättighetshavarna”, alltså upphovsmännen.76
Vidare framförs att URL är konstruerat på så sätt att det ska finnas en balans mellan ensamrätterna som utgör den ekonomiska rätten och inskränkningar i dessa som har ansett viktiga för att ”tillgodose vissa allmänna och enskilda intressen”.77 Dock, på grund av att det
grundläggande i upphovsrätten är dessa ensamrättigheter, ska tolkningen samt införande av inskränkningarna i 2 kap. URL vara restriktiva, då till upphovsmannens fördel.78 Gällande
möjligheten att införa andra begränsningar än de som anges i lagen har det redogjorts för i svensk rättspraxis. I NJA 1986 s. 702 (Demonstrationsmusik) framförde HD att utrymmet att tolka in andra undantag från upphovsrätten än de som framkom i URL är ytterst begränsade och att tillgodose andra intressen än samhällets, till exempel kommersiella, i princip var uteslutna. Vidare i NJA 1993 s. 263 utvecklade HD detta och uttalade vad som borde vara utgångspunkten för att kunna gå bortom de inskränkningar som finns i URL. Dessa fall borde vara de fall där den situation som uppstått, där inskränkning kan vara motiverad, är avvikande och situationen varit svår för lagstiftaren att förutse skulle ske samt att samhällsintressena som åberopas till stöd för inskränkningen är starka.
Som tidigare nämnts har upphovsrätten harmoniserats inom EU genom Infosocdirektivet. Inskränkningar och undantag i upphovsrätten regleras i art. 5 i Infosocdirektivet. I art. 5.5 i Infosocdirektivet finns den s.k. trestegsregeln uppskriven. Innebörden av art. 5.5 är att inskränkningar i upphovsrätten bara får ”tillämpas i vissa särskilda fall som inte strider mot det normala utnyttjandet av verket eller annat alster eller inte oskäligt inkräktar på
rättsinnehavarnas legitima intressen”. Innebörden av detta redogjordes för i NJA 2016 s. 212. För det första ska det vara en inskränkning i ett särskilt fall, vilket innebär att inskränkningen det är fråga om ”ska vara tydligt avgränsad och preciserad”. För det andra ska inskränkningen inte konkurrera med upphovsmannens ekonomiska rätt, det s.k. normala utnyttjandet av verket. För det tredje och sista gällande att inte inkräkta på rättshavarens legitima intresse, innebär detta att det ska göras en avvägning mellan upphovsmannens ensamrätt och ett
möjligt starkare allmänt intresse.79 Denna trestegsregel har inte införlivats i svensk rätt genom
en egen paragraf i URL utan att art. 5.5 i Infosocdirektivet anses ha beaktats vid utformandet av varje enskild inskränkning.80 I förarbetena till det svenska införandet av Infosocdirektivet i
svensk rätt framförs att trestegsregeln är att anse som en tolkningsregel och inte behöver införas i svensk rätt genom en uttrycklig paragraf.81 Vidare är trestegsregeln dock något som
ska beaktas vid bedömning av en inskränkning i upphovsrätten, både vid stiftandet av nya lagbestämmelser angående inskränkningar, men även vid domstolsprövning rörande inkränkningsbestämmelsers tolkning.82 75 Prop. 1960:17, s. 171. 76 Prop. 2004/05:110, s. 83. 77 Ibid., s. 83. 78 Ibid., s. 83. 79 NJA 2016 s. 212, p. 12. 80 Prop. 2004/05:110, s. 81. 81 Ibid., s. 83. 82 NJA 2016 s. 212, p. 13.
2.5.2 Spridningsrätt/Konsumtion
19§ 1st. URL framför att ett exemplar av ett verk får spridas vidare om exemplaret har överlåtits inom EES med upphovsmannens samtycke. 19§ 1st. URL ger uttryck för den s.k. konsumtionsprincipen.83 Denna princip finns även att finna i Infosocdirektivet i art. 4.2.
Bestämmelsen innebär alltså att när ett exemplar av ett verk överlåts inom EES med upphovsmannens samtycke får det exemplaret spridas vidare utan att behöva
upphovsmannens samtycke längre, dvs. spridningsrätten av exemplaret konsumeras.84 Denna
konsumtionsbestämmelse i 19§ 1st. URL gäller alla typer av verk, och musikaliska verk omfattas således.85
Viktigt att notera är att spridningsrätten konsumeras för just det verk som överlåtits inom EES och inte spridningsrätten i stort, vilket tydligt framkommer i 19§ 1st. URL. Innebörden av att det gäller endast det exemplaret redogjordes för i mål C-419/13 (Art & Allposters
International). I målet klargjorde EU-domstolen att om ett upphovsrättsligt skyddat verk har överlåtits inom EES med upphovsmannens samtycke och sedan överförts till ett annat medium, i detta fall från pappersposter till kanvastryck, och sedan på nytt förs ut på marknaden, så är inte spridningsrätten att anse som konsumerad. För att förtydliga innebär detta att konsumtionen bara omfattar spridningsrätten till det exemplar som överlåtits, och inte nya exemplar som framställs med hjälp av det överlåtna exemplaret.
Vidare konsumeras endast spridningsrätten av verket inom EES, vilket framgår av paragrafen, och det får konsekvensen att spridningsrätten inte konsumeras om exemplaret överlåts utanför EES och de får inte spridas fritt. Ytterligare ett krav i 19§ 1st. URL är att exemplaret överlåts, vilket innebär att det sker en överföring av äganderätten till exemplaret, till exempel genom försäljning.86 Överlåtelsen måste vidare ha skett av ett fysiskt exemplar, vilket kommer till
uttryck i skäl 28 och 29 i Infosocdirektivet. En fråga kopplat till detta är om spridningsrätten till ett exemplar av ett verk som förvärvats genom nedladdning är att anse som konsumerad. Detta har besvarats av EU-domstolen i mål C-263/18 (Nederlands Uitgeversverbond och Groep Algemene Uitgevers). I avgörandet framförs att ett tillhandahållande av ett exemplar, i detta fall en e-bok, för nedladdning faller under begreppet ”överföring till allmänheten” och är inte att anse som spridning. Detta gör att rätten inte konsumeras på grund av kravet att det är fråga om spridning, vilket det alltså inte ansågs vara.
Vidare i 19§ 2st. URL framgår vissa undantag från huvudregeln som framkommer i 19§ 1st. URL. Trots vad som framkommer i 19§ 1st. URL ger det inte någon rätt att tillhandahålla allmänheten ett exemplar av ett verk genom uthyrning eller andra liknande sätt. Det är alltså rätten till uthyrning eller liknande som undantas.
2.5.3 Citaträtten
22§ URL framför att det finns en rätt att citera ur offentliggjorda verk om det överensstämmer med god sed och att det sker i den omfattning som kan motiveras av ändamålet. Denna
inskränkning av upphovsrätten regleras i art. 5.3.d i Infosocdirektivet.
83 Prop. 2004/05:110, s. 184. 84 Ibid., s. 184.
85 Ibid., s. 390. 86 Ibid., s. 185.
