5. METOD OCH DATA
5.9 Möjlighet att från resultat för Gävle dra slutsatser för hela Sverige Motivet för att enbart studera bostadsefterfrågan vid separationer för Gävle kommun var att
begränsa datamängden. Det är ändå intressant att få en bild av vilka möjligheterna är att utifrån resultatet från Gävle även dra slutsatser om förhållandena i andra kommuner och för hela riket. Därför har gjorts en enkel genomgång av hur Gävle kommun förhåller sig till riket och till andra grupper av kommuner. För att dessa jämförelser ska vara möjliga att överblicka så har använts den kommungruppsindelning som Sveriges kommuner och landsting, SKL11, tagit fram. Den kommungruppsindelning som använts är den som är daterad 2017. I bilaga 3, har sammanställts två tabeller som redovisar andelar av befolkningen fördelade på hushållsställning respektive andelar av befolkningen fördelade på upplåtelseformer för de nio olika kommungrupperna samt för riket och Gävle kommun. Dessa variabler har valt för att de kan ses som de mest utslagsgi-vande för de analyser som gjorts i uppsatsen. Större avvikelser kring dessa variabler begränsar möjligheterna dra slutsatser för andra delar av landet utifrån resultaten för Gävle.
Andelen sammanboende det vill säga andelen gifta och sambor tillsammans är i stort sett lika stor i riket, Gävle och i många av de övriga kommungrupperna. De kommuner som främst avviker är de tre storstadskommunerna som har en låg andel sammanboende. I dessa kommuner är många ensamboende. De kommuner som betecknas som pendlingskommuner har däremot något högre andel sammanboende än bland annat Gävle och riket. Förklaringen till det är att pendlingskommunerna och storstadskommunerna tillsammans utgör ett storstadsområde och bör därför ses som en gemensam bostadsmarknad som inte är så olika andra kommuner som i huvudsak utgör sin egen bostadsmarknad. Av de sammanboende är andelen sambor något högre i Gävle än i riket och i många kommungrupper. Skillnaden är ändå inte så stor att den påverkar möjligheterna att med utgångspunkt från Gävle även dra slutsatser om andra kommuner. Fördelningen av befolkningen på bostäder med olika upplåtelseformer skiljer sig mer mellan olika kommungrupper och riket. Skillnaden mellan Gävle kommun och riket är att Gävle har fler hyresrätter och färre äganderätter. Gävle överensstämmer däremot mycket väl med gruppen med 21 större städer där Gävle kommun också ingår. När slutsatser dras för andra kommuner och riket får dessa skillnader i befolkningens fördelning på upplåtelseformer beaktas.
6. RESULTAT
I detta avsnitt kommer redovisas resultat från olika analyser som krävs för att kunna få svar på frågeställningarna som formulerades i avsnitt 4 det vill säga
o I vilken utsträckning påverkar faktorerna kön, socioekonomisk ställning, parrelation-ens längd samt vårdnaden om barn vem som flyttar från den gemparrelation-ensamma bostaden? o På vilket sätt påverkar faktorerna kön, socioekonomisk ställning, parrelationens längd
samt vårdnaden om barn sannolikheten att lämna den gemensamma bostaden för en hyresrätt respektive en ägd boendeform?
Inledningsvis ges en beskrivning av hur de som är sammanboende respektive de sammanbo-ende som separerar är fördelade på ålder, om de är gifta eller sambor och om de har barn. Denna redovisning är viktig för att förstå och kunna dra slutsatser från övriga analyser kring flyttningar och bostadsefterfrågan. Det är speciellt angeläget att ge en bild av de som separerar eftersom det till stora delar saknas kunskap om denna grupps sammansättning och alldeles speciellt om de sambor som har separerat. Det finns anledning att tro, bland annat utifrån genomgången av forskningslitteraturen, att de separerades bostadsefterfrågan kan skilja sig åt beroende på ålder om de är gifta eller sambor och om det finns barn i hushållet.
6.1 Sammanboende
Ur rikets totala befolkning, som finns i registerdatabasen Geosweden, har en population som består av samtliga personer, mellan 25 år och 64 år i Gävle kommun, tagits fram. Från denna population har därefter en delpopulation bestående av de som är sammanboende avgränsats. Hur detta har gjorts och de problem som funnits kring detta har redovisats i föregående avsnitt. Delpopulationen med de som är sammanboende bestod av 29 909 personer. Av dessa var 18 733 gifta medan 11 176 var sambor det vill säga sammanboende utan att vara gifta.
De sammanboendes fördelning på gifta och sambor samt om de har barn varierar tydligt med individernas ålder. Detta framgår av figur 3, nedan. Diagrammet avser förhållandena för riket eftersom SCB i sin webbdatabas inte redovisar dessa uppgifter för enskilda kommuner. Genom att använda data för riket så påverkar inte heller den underskattning av antal sambor som finns i data som hämtats från Geosweden. Jämförs SCB:s siffror för andelen sammanboende för Gävle kommun respektive riket visar det att de följer varandra väl för olika åldersgrupper men att i Gävle är andelen sambor något större och andelen gifta något mindre än i riket. Utöver de sammanboende som redovisas i figuren finns det i varje åldersgrupp andra familjetyper som inte hör till de sammanboende. De resterande familjetyperna är ensamboende, ensamstående med barn eller någon form av grupphushåll. Dessa resterande familjetyper utgör cirka hälften av den yngsta åldersgruppen, 25 – 29 år och runt en tredjedel av åldersgrupperna 30 – 39 år, 40 – 49 år samt 50 – 64 år.
Diagrammet visar att för de allra yngsta åldrarna är andelen sambor störst, främst sambor utan barn men också andelen sambor med barn är större än gifta med barn. Därefter ökar andelen gifta personer med barn och är som störst i åldrarna 40 – 49 år för att sedan minska successivt
i åldrarna 50 - 64 år. Andelen sambor med barn är störst i något yngre ålder än de som är gifta med barn, i åldern 35 – 39 år.
Figur 3: Sammanboendes andel av hela befolkningen mellan 25 och 64 år i riket 2013 fördelade på familjetyp, ålder och om det fanns barn i familjen. Källa: SCB:s statistikdatabas, tabell BE0101B§
I de genomgångar av litteratur som gjorts som en del av detta uppsatsarbete har det varit svårt att hitta forskning kring samborelationer. En forskare som gjort det är Kiernan, som refererats i tidigare avsnitt, och som kommer fram till att många sammanboende verkar avvakta med att gifta sig. Han konstaterade att antalet samborelationer ökade från 1970-talet och framåt när framförallt unga valde samboende innan de gifte sig eller som ett alternativ till att gifta sig (Kiernan, 2004 s 35). Utifrån den data som denna uppsats bygger på så är det rimligt att dra slutsatsen att det är få som gifter sig innan de skaffar barn. Figur 3 visar att det är få som är gifta utan barn i åldersgrupperna upp till och 50 års ålder. Antalet sambor utan barn var större än antalet gifta utan barn i alla åldersgrupper fram till och med 40 - 44 år. Liknande synpunkter förs fram i en av de få europeiska studier som omfattar såväl gifta som sambor. I studien noteras att i en samborelation är ofta parterna yngre än de som är gifta. Studien kommer fram till att vara sambo ofta har karaktären av en prövotid innan ett giftermål (Feijten, Mulder & Baizan, 2003, s. 237). Tanken är, enligt författarna, att leva som sambor kan ses som en test innan man bestämmer sig för att gifta sig och skaffa barn. Att samborelation är ett tidigt steg i processen för att bilda en familj stärks av data från Geosweden som visar att det var närmare tre gånger så vanligt med separationer bland sambor än bland gifta. Allra störst andel separationer skedde bland sambor utan barn men också sambor med barn hade en högre andel separationer än gifta med eller utan barn.
Utifrån data i denna studie finns det även skäl att ställa frågan om inte många till och med väntar med att gifta sig tills efter att de börjat skaffat barn. Det som tyder på detta är den låga andelen gifta utan barn samt att andelen sambor med barn är så hög för alla åldersgrupper i barnafödande ålder. Samtidigt minska minskar andelen sambor med barn något i åldrarna efter 40 och andelen gifta med barn ökar samtidigt. Det borde kunna tolkas så att för många är det när något barn
7,9 22,4 36,0 42,9 41,5 29,2 18,1 9,0 3,5 3,9 2,7 2,9 6,4 13,8 26,6 39,3 11,0 17,7 19,6 18,3 16,3 9,7 4,8 1,9 18,8 10,1 5,0 3,8 5,2 6,8 8,5 9,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 40,0 45,0 50,0 25-29 år 30-34 år 35-39 år 40-44 år 45-49 år 50-54 år 55-59 år 60-64 år
har fötts som man väljer att gifta sig. Ett sådant resonemang stärks även av att 2016 så föddes 55 procent av alla barn i riket utom äktenskapet (Ovanligt många barn födda, SCB, 2016)12. Motsvarande data för Gävle har inte varit möjligt att få fram ur den officiella statistiken men det finns inte någon anledning att tro att den skulle avvika väsentligt från riksgenomsnittet. I åldersgrupperna 50 år och däröver ökar andelen gifta utan barn, till största delen på grund av att barnen då hade börjat lämna föräldrahemmet. Samtidigt visar figur 3 att antalet sambor utan barn bland de som är över 50 år ökar. En förklaring till det skulle kunna vara att en del personer som går in i en ny parrelation senare i livet, kanske efter att tidigare separerat, avstår från att gifta sig med en ny partner utan väljer istället att leva som sambor. Detta överensstämmer med vad Dieleman & Schouw konstaterat att äldre som bildar ett nytt par som inte räknar med ge-mensamma barn till en ökande del väljer att vara sambor (Dieleman & Schouw, 1989, s. 242). Samtidigt finns det bland något äldre vuxna också en del som när de efter en separation går in i en ny relation, till stora delar lever såsom de är sambor men som har en sådan ekonomisk situation att de kan välja att ändå ha var sin bostad som de är folkbokförda på och därför inte enligt SCB blir sambor. Motiven att ha var sin bostad kan då vara att ha en trygghet om relat-ionen inte skulle fungera samt att om man skulle önska det kunna ha en egen frizon för att ”rå sig själv”. Ett ytterligare motiv skulle kunna vara hänsyn mot eventuella barn som ännu bor kvar hemma.
Kunskap om hur sammanboendet ser ut är viktigt för att förstå hur efterfrågan på bostäder kan påverkas av separationer. Några slutsatser som kan var intressanta för fortsättningen är
• I de yngsta åldersgrupperna är det vanligt att man är sambor, framförallt gäller det ål-dersgruppen 25 – 29 år men det är även vanligare med samborelationer bland 30 – 34 åringar. Därefter dominerar gifta och speciellt för personer i åldrarna under 50 år, gifta med barn.
• Att vara sambo verkar ses som en prövotid för en längre relation. • Många gifter sig när de planerar för barn eller när man börjat få barn.
• I åldersgruppen över 50 år är det vanligast att vara gift utan barn med även sambor utan barn ökar lite i dessa åldersgrupper. En del av ökningen kan bero på nya par som träffas lite senare i livet efter att ha tidigare ha genomgått en separation väljer att vara sambor.
6.2 Separerade under 2014
Totalt var det, enligt uttag som gjordes ur databasen Geosweden, 1 055 personer som den 31/12 2013 var mellan 25 och 64 år och som bodde i Gävle kommun och hade separerat under år 2014 och efter separationen bodde kvar i kommunen. Av dessa var 383 eller drygt 1/3 gifta och 672 eller närmare 2/3 var sambor. Det var fler sambor än gifta i samtliga åldersgrupper utom i den äldsta, 60 – 64 år.
Bland de som separerade var 535 män och 520 kvinnor. Skillnaden mellan antalet män respek-tive kvinnor kan förklaras med att det är skillnader mellan könen i hur många som flyttade från kommunen i samband med en separation och hur många som blev änkor respektive änklingar.
Av de 1055 personer som separerade under 2014 var det 560 personer som levde i en parrelation där det även fanns barn. Efter separationen levde 370 personer med barn boende hos sig. I figur 4 redovisas hur de separerade var fördelade på ålder, familjetyp och om de hade barn före se-parationen.
Figur 4: Antal separerade efter familjetyp, ålder och om de hade barn före separationen. Källa Geo-sweden
Det var fler sambor än gifta som separerade i alla åldersgrupper utom de allra äldsta, de som var mellan 60 och 64 år. Övervikten för sambor var speciellt stor i de yngsta åldersgrupperna. Av tabell 4 nedan framgår att andel sambor som separerade under 2014 var närmare tre gånger så stor som andel gifta som skilde sig, 6,0 procent, respektive 2,1. Andelen av alla sambor respektive gifta som separerade var störst i gruppen sambor utan barn före separationen, 8,2 procent, och lägst i gruppen gifta utan barn, 1,5 procent. I gruppen gifta med barn separerade 2,3 procent medan bland sambor med barn var det 4,3 procent som separerade.
Tabell 4: Andel separerade i procent av alla sammanboende för respektive familjetyp före separationen och efter ålder.
Åldersgrupp
25-29 30-39 40-49 50-64 Totalt 25-64
Gifta med barn 3,1 3,0 2,3 1,6 2,3
Gifta utan barn 3,0 3,2 2,5 1,2 1,5 Sambor med barn 6,9 4,3 4,1 2,6 4,3 Sambor utan barn 11,6 9,1 10,0 5,1 8,2
Totalt 7,9 4,2 3,4 2,2 3,6 Källa Geosweden 0 20 40 60 80 100 120 140 160 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64
Det finns säkert flera förklaringar till att det är så mycket större andel bland sambor utan barn än bland gifta utan barn som separerar. En är troligen skillnader i åldersfördelningen mellan gifta och sambor utan barn. Bland gifta utan barn var det många i den äldsta åldersgruppen, 50 – 64 år, som tidigare haft barn, som separerade. I gruppen sambor utan barn var det däremot flest par som var yngre och ännu inte hade skaffat barn som separerade. En annan mycket viktig förklaring är den som tas upp i en forskningsrapport av Feijten, Mulder & Baizan som refererats i tidigare avsnitt nämligen att många par vill pröva sig fram och väljer därför att vara sambor för att se om man passar ihop (Feijten, Mulder & Baizan, 2003, s. 251). Tabell 4 visar också att andelen som separerar minskar med de sammanboendes ökade ålder.
Antalet personer som separerade under 2014 varierade även med om det fanns barn i den tidi-gare familjen och med i vilken ålder eventuella barn var. Ur figur 5 kan utläsas att det är allra vanligast med en separation bland de med yngst barn. Bland de separerande vars yngsta barn var 0 till 6 år så var det fler som varit sambor än gifta före en separation. För övriga separerande par med yngsta barnet sju år eller äldre så var det fler av de separerande som varit gifta än som varit sambor. Bland paren med de yngsta barnen kan förväntas finnas par som kanske tidigare inte planerat att flytta ihop men som blivit med barn tillsammans och som därför vill pröva en samborelation.
Av de personer som levde i en parrelation och hade barn före separationen så var det 40,6 procent av männen och 80,6 procent av kvinnorna som även hade barn efter separationen. Det är därmed dubbelt så vanligt att kvinnor har barn efter separationen som att män har det. Ande-larna kan upplevas som höga men det beror dels på att det troligen är mindre vanligt att den som flyttar från kommunen får vårdnaden om barn och tar med dem när de flyttar och dels på att det inte är så ovanligt att par som har flera barn delar på barnen så att något/några barn bor hos den ena föräldern och andra hos den andre.
Figur 5: Antal separerade med barn före separationen fördelade efter familjetyp och yngsta barnets ålder. Källa Geosweden
129 36 74 54 179 29 34 25 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200
Yngsta barnet 0-6 år Yngsta barnet 7-10 år Yngsta barnet 11-17
år Yngsta barnet 18+ år Gifta med barn Sambor med barn
Det kan vara problem med att dra slutsatser utifrån information om vilka som har barn folkbok-förda hos sig eftersom det blir vanligare att föräldrar har växelvis boende efter en separation. År 2013 var det i riket 35 procent av barnen under 18 år med separerade föräldrar som växelvis bodde hos båda föräldrarna. För barn i åldern 7 - 9 år var andelen som bor växelvis närmare 50 procent (SCB, 2014). Vid växelvis boende ger inte barnens folkbokföring någon korrekt in-formation om var barnen bor. Kanske är det så att om föräldrar vid en separation bestämmer sig för växelvis boende av gemensamma barn så är det enklast att låta barnen fortsätta att vara skrivna på den tidigare gemensamma bostaden även om barnet/barnen efter separationen kom-mer att bo lika mycket i den andra partens bostad.
Av alla sammanboende som separerade 2014 hade 77,8 procent en sysselsättning minst mot-svarande 30 timmar per vecka. 14,9 procent var födda i ett land som inte räknas till den västliga världen13. Bara lite drygt hälften av alla som separerade, 52,1 procent, hade även varit samman-boende den 31/12 2011, det vill säga varit sammansamman-boende i minst två år innan de separerade. Resterande 47,9 procent har varit sammanboende kortare tid än tre år. Detta kan tyckas vara en anmärkningsvärt låg siffra men beror på att andelen unga som är sambor och separerar är stort. Som en sammanfattning kan det konstateras att det finns en tydlig skillnad hur separationerna ser ut för gifta respektive sambor. Sambor som separerar finns ofta bland dem som är yngre. För varje åldersgrupp och familjetyp är andelen som separerar högre bland sambor än bland gifta. Av de som hade barn vid separationen var det vanligast med separation bland de med de yngsta barnen, speciellt bland sambor med de yngsta barnen.