Slutord och behov av ytterligare forskning

En intressant slutsats som kan dras av forskningsgenomgång och egna analyser är att förvå-nansvärt lite skiljer sig mellan de förhållanden som tidigare forskats kring och dagens Gävle och Sverige. Redovisning av tidigare forskning visar att mycket av den refererade forskningen har gjorts på förhållanden som ligger ganska långt tillbaka i tiden. En hel del förändringar i samhället har skett sedan dess. Dessutom studerar den mesta forskningen enbart gifta som skil-jer sig och inte sambor som separerar. Forskningen bygger också till stora delar på situationen i länder som Storbritannien, Nederländerna och USA. Trots detta så visar jämförelser mellan de få senare studier som ändå finns kring förhållandena i Sverige och Skandinavien samt de analyser som gjorts i denna uppsats att det finns ett gemensamt mönster som till stora delar inte förändras. Även om livsmönster skiljer sig mellan länder och över tid så verkar svaren på de olika frågorna om flyttningar och hur bostadsstandarden förändras för de som separerat inte skilja sig speciellt mycket åt.

Även om ett intryck är att skillnaderna mot vad som redovisats i tidigare forskning inte är så stora visar analysen i denna uppsats att det finns tydliga skillnader mellan separationer bland gifta respektive sambor vilket borde studeras mer. Inte minst med tanke på att det ökade antalet sambor och ökat antal separationer kan ses som exempel på förändringar som en del av ”Second Demographic Transition”. Förändringarna kommer därför enligt en del bedömningar att fort-sätta att öka, åtminstone i delar av världen. Det finns därför troligen även ett intresse internat-ionellt att följa utvecklingen i Sverige och övriga Skandinavien i dessa frågor eftersom många av de förändringar som förknippas med denna ”transition” anses först kunna avläsas och stude-ras i Skandinavien. För att göra detta skulle en utvecklad tillgång till registerdata vara viktig så att motsvarande studier som här gjorts för Gävle kommun även kan göras för hela riket. Sådana studier av registerdata skulle också kunna kompletteras med enkät- eller intervjustudier exem-pelvis med sådan inriktning som beskrivits ovan.

Andra områden som det skulle vara av intresse att se mer forskning kring är om det finns skill-nader mellan olika länder i hur man ser på boendehierarki och boendekarriärer och hur eventu-ella skillnader kan knytas till olika typ av utbud på bostadsmarknaden, till exempel effekter av om det finns boendeformer som kan beskrivas som ”social housing”.

Avslutningsvis är det min förhoppning att fler ser möjligheterna att arbeta med de data som blivit tillgängliga tack vare det nya hushålls- och bostadsregistret och som gör det möjligt att identifiera sambor och separationer. För bostadsförsörjningen finns det behov av ökade kun-skaper om separationer och flyttningar samt bostadsefterfrågan som uppstår på grund av sepa-rationerna.

REFERENSLISTA

Bryman, A., Nilsson, B., 2018. Samhällsvetenskapliga metoder, Upplaga 3. ed. Liber, Stock-holm.

Clark, W.A.V., Dieleman, F.M., 1996. Households and housing. Center for Urban Policy Re-search.

Coleman, D., 2013. Partnership in Europe; its Variety, Trends and Dissolution. 1 48, 5–49. Dieleman, F.M., Schouw, R.J., 1989. Divorce, Mobility and Housing Demand. European

Journal of Population / Revue Européenne de Démographie 5, 235–252.

Djurfeldt, G., Barmark, M. (Eds.), 2009. Statistisk verktygslåda 2: multivariat analys, 1. uppl. ed. Studentlitteratur, Stockholm.

Ermisch, J., Francesconi, M., 2000. Cohabitation in Great Britain: Not for Long, But Here to Stay. Journal of the Royal Statistical Society. Series A (Statistics in Society) 163, 153– 171.

Esping-Andersen, G., 2016. Families in the 21st Century, SNS förlag.

Feijten, P., Van Ham, M. van, 2007. Residential mobility and migration of the divorced and separated. Demographic Research; Rostock 17, 623–636,638–639,641–642,645–653. Feijten, P., Van Ham, M. van, 2010. The Impact of Splitting Up and Divorce on Housing

Ca-reers in the UK. Housing Studies 25, 483–507. https://doi.org/10.1080/02673031003711477

Feijten, P., Mulder, C.H., Baizan, P., 2003. Age differentiation in the effect of household situ-ation on first-time homeownership. Journal of Housing and the Built Environment; Dor-drecht 18, 233–255.

Fokkema, T., Liefbroer, A.C., 2008. Trends in living arrangements in Europe: Convergence or divergence? Demographic Research 19, 1351–1418. doi:10.4054/DemRes.2008.19.36 Fransson, U., 1997. Ungdomars hushållsbildning: processer på en lokal bostadsmarknad =

[Young people’s household formation]: [processes within a local housing market], Geo-grafiska regionstudier. Dept. of Social and Economic Geography [KulturgeoGeo-grafiska in-stitutionen], Univ. [distributör], Uppsala.

Giele, J.Z., Elder, G.H., 1998. Methods of Life Course Research: Qualitative and Quantitative Approaches. SAGE.

Gram-Hanssen, K., Bech-Danielsen, C., 2008. Home Dissolution: What Happens After Sepa-ration? Housing Studies 23, 507. https://doi.org/10.1080/02673030802020635

Kiernan, K., 2004. Unmarried Cohabitation and Parenthood in Britain and Europe. Law & Policy 26, 33–55. https://doi.org/10.1111/j.0265-8240.2004.00162.x

Kulu, H., Milewski, N., 2007. Family Change and Migration in the Life Course: An Introduc-tion. Demographic Research 17, 567–590.

Lesthaeghe, R., 2010. The Unfolding Story of the Second Demographic Transition. Popula-tion and Development Review 36, 211–251. doi:10.1111/j.1728-4457.2010.00328.x Oláh, L.S., Gähler, M., 2014. Gender Equality Perceptions, Division of Paid and Unpaid

Work, and Partnership Dissolution in Sweden. Social Forces 93, 571–594.

Mulder, C.H., Wagner, M., 2010. Union Dissolution and Mobility: Who Moves From the Family Home After Separation? Journal of Marriage and Family 72, 1263–1273. https://doi.org/https://doi.org/10.1111/j.1741-3737.2010.00763.x

Mulder, C.H., Wagner, M., 2012. Moving after Separation: The Role of Location-specific Capital. Housing studies 27, 839–852. https://doi.org/10.1080/02673037.2012.651109 SCB 1995, Skilsmässor och separationer – bakgrund och utveckling, Demografiska rapporter 1995:1

Statistiska centralbyrån, 2014, Olika familjer lever på olika sätt – om barns boende och för-sörjning efter en separation, Demografiska rapporter 2014:1

SCB 1991. Familj, civilstånd och sammanboende. Terminologi och definitioner. MIS 1999:1 Sullivan, O., 1986. Housing movements of the divorced and separated. Housing Studies 1,

35–48. https://doi.org/10.1080/0267303860872056 1 Vejde, O., Leander, E., 2000. Ordbok i statistik. Vejde.

Internet

2012:5 Hushåll och familjer i förändring [WWW Document], n.d. URL

http://www.rufs.se/publikationer/20122/20125-hushall-och-familjer-i-forandring/ (ac-cessed 5.27.20).

Sveriges allmännytta https://www.allmannyttan.se/vilka-vi-ar/vad-ar-allmannyttan/ (accessed 5.30.20)

Bostadsmarknadsenkäten 2019 - Boverket [WWW Document], 2019, URL https://www.bo- verket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/bostadsmarknaden/bostadsmarknadsen-katen/ (accessed 5.15.19).

Eurostat 2020 https://ec.europa.eu/info/legal-notice_en/ (accessed 5.30.20)

Forskning i korthet: Hemlöshet [WWW Document], n.d. . Forte. URL https://forte.se/publika-tion/fk-hemloshet/ (accessed 6.5.20).

Logistisk regression [WWW Document], n.d. . SPSS-AKUTEN. URL https://spssaku-ten.com/category/logistisk-regression/ (accessed 6.5.20).

Ovanligt många barn födda 2016 [WWW Document], n.d. . Statistiska Centralbyrån. URL http://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2017/Ovanligt-manga-barn-fodda-2016/ (access-sed 5.24.20).

Statistiska centralbyråns databas på webben, http://www.statistikdatabasen.scb.se SCB 2020a, Statistiska centralbyråns databas på webben, https://www.statistikdataba-sen.scb.se/pxweb/sv/ssd/, tabell 00000005O

SCB 2020b, Statistiska centralbyråns databas på webben, https://www.statistikdataba-sen.scb.se/pxweb/sv/ssd/, tabell BEO1O1N1

SCB 2020c, Statistiska centralbyråns databas på webben, https://www.statistikdataba-sen.scb.se/pxweb/sv/ssd/, tabell 0000001D SCB 2020d, https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens- sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolk-ningsutveckling-fodda-doda-in--och-utvandring-gifta-skilda/ SCB 2020e, https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/skils-massor-i-sverige/

SCB 2020f, Statistiska centralbyråns databas på webben, https://www.statistikdataba-sen.scb.se/pxweb/sv/ssd/, tabell HE0111DI

SCB 2020g, Statistiska centralbyråns databas på webben, https://www.statistikdataba-sen.scb.se/pxweb/sv/ssd/, tabell 000000KJ

SCB 2020h Statistiska centralbyråns databas på webben, https://www.statistikdataba-sen.scb.se/pxweb/sv/ssd/, tabell HE0110J

Statistiska centralbyråns databas på webben, https://www.statistikdataba-sen.scb.se/pxweb/sv/ssd/, tabell BO0104D

BILAGA 1

LISTA ÖVER VARIABLER

SCB (SCB MIS 199:1):

Hushållsställning anger individens relation till övriga personer i hushållet. För en person som bor ensam är hushållsställningen Ensamboende. En person definieras som barn, oavsett ålder, då den ingår i ett hushåll tillsammans med minst en av sina föräldrar.

Hushållstyp anger hushållets sammansättning. Variabeln delas in i hushållstyperna En-samstående (inklusive ensamboende), Sammanboende och Övriga hushåll, alla med eller utan barn.

Geosweden:

Familjeställning anger individens relation till övriga personer i familjen. För en person som bor ensam är familjeställningen Ensamboende. En person definieras som barn, oavsett ålder, då den ingår i en familj tillsammans med minst en av sina föräldrar.

Familjetyp anger familjens sammansättning. Variabeln delas in i familjetyperna En-samstående (inklusive ensamboende), Sammanboende och Övriga hus-håll, alla med eller utan barn.

Kön man respektive kvinna Ålder uppdelade på åldersgrupperna 25 – 29 år, 30 – 39 år, 40 – 49 år, 50 – 64 år samt 65 år och äldre Barn uppdelade på åldersgrupperna 0-6 år, 7-10, 11-17 år samt 18 år och äldre Disponibel inkomst Disponibel inkomst är den del av en persons eller ett hushålls inkoms-ter som kan användas till konsumtion och sparande. Det innebär att i den disponibla inkomsten ingår summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt samt transfereringar såsom barnbi-drag, bostadsbidrag och underhållsbidrag/underhållsstöd. Etnisk bakgrund Född i ett icke västligt land (västligt land = Västeuropa, USA, Kanada, Japan, Australien och Nya Zeeland) Upplåtelseform Hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt Avstånd till centrum fågelvägsavståndet mellan fastighet och Stora torget i Gävle centrum Sysselsättning Arbete minst 30 timmar/vecka