Som tidigare visats i resultatet så är den reviderade läroplanen (Skolverket, 2018) ett ämne för diskussion kring förskollärarna vi intervjuat. De upplever att revideringen går helt i linje med deras arbete och att revideringen var nödvändig. Däremot ställer de sig frågande inför hur de ska kunna implementera dessa nya förändringarna i verksamheten och att utvärdera detta. De upplever att förutsättningarna för att klara dessa nya förändringarna många gånger saknas och att kommunerna inte är insatta i det arbete som förskollärarna anser krävs.
F1, Jag vill återigen bara lyfta vår nya läroplan, jag tror att det är otroligt viktigt att kommunerna hänger med i det tänket, för just nu känns det som att den nya reviderade läroplanen är ganska långt ifrån de satsningar som görs i kommunen.
Känslorna kring den reviderade läroplanen är gemensamma för samtliga deltagare men utfallet av dess publicering tycks också skapa en känsla av överväldigande då villkoren för arbetet anses vara densamma.
F3, Vi har många krav på oss med den nya läroplanen och det kan kännas övermäktigt men det är i mina ögon också bra att ha det så. Det har ju ändrats mycket i förskolan. [...] Jag upplever att vi ändå har samma förutsättningar som innan med få resurser osv. och detta påverkar ju såklart utvärderingsarbetet.
Frågan om resurser är ett ämne som deltagarna har åsikter om och här är kommunerna både eniga och oeniga i frågan. Några förskollärare upplever att rektorerna i förskolan sett att verksamheten kämpat med att implementerat den reviderade läroplanen och också hur utvärderingsarbetet kring detta ska ske och har därför utformat dokument som ska stötta förskollärarna i arbetet.
F4, Jag tycker det är bättre förutsättningar nu än vad det har varit. Cheferna har sett att det finns ett behov av stöd, och att hjälpa personalen i det arbetet.
Däremot kan rektorernas insatser genom dessa dokument ses som en möjlighet men också som ett hinder för förskollärarna. Förskollärare inom samma kommun upplever insatserna som både stärkande och hävande för deras utvärderingsarbete. Vissa beskriver att de har fått bättre förutsättningar för att göra utvärderingsarbetet enklare genom mallar och dokument, såsom reflektionsprotokoll och att rektorerna valt tre prioriterade mål från läroplanen som ska arbetas med varje termin.
F4, Det finns färdigt reflektionsprotokoll som vi använder, färdiga mallar. Cheferna har gett oss bra förutsättningar. [...] Cheferna vet att det är svårt därför har dessa mallar skapat.
F3, De direktiv som kommer från cheferna kan både vara hinder och möjligheter tänker jag. [...] då kommer denna “pekpinne” från chefer att det måste vara X antal inlägg/vecka på grupp och individnivå och då har vi pratat om vad vi ska prioritera. Sen tycker jag det är svårt med mallarna för jag fastnar lite i HUR vi ska skriva i dokumentationer, reflektioner, och analyser före VAD vi skriver.
Rektorerna tycks också ha en stor påverkande roll över innehållet i den planeringstid och reflektionstid som finns inplanerat i verksamheterna. Förskollärarna har en gemensam syn på vad planeringstiden och reflektionstiden bör omfattas av men de uppfattar också att denna tid utnyttjas av rektorerna, som ett tillfälle att genomföra andra sysslor som inte är planering eller reflektion.
F4, Planeringstid finns inlagt med det är mycket som ska hinnas med på den tiden.
F2, Sen har vi reflektion måndagar och fredagar [...] men där läggs det också in mycket annat [...]. Om det bara handlade om barnens utveckling så hade det kanske funkat.
F6, Vi har planeringstid men det är ju inte bara lärloggar, reflektion och analys som ska göras, det är ju så mycket annat som behöver ordnas och fixas med på vår planeringstid.
Den mest centrala delen av verksamhetens förutsättningar är den tid som avsätts för utvärderingsarbetet och dess grundprinciper; syfte- och målsättning, planering, genomförande, dokumentation, reflektion och analys. Samtliga deltagare i studien anser att det är för lite tid avsatt för att genomföra utvärderingsarbetet och att detta i sin tur påverkar både kvaliteten av verksamheten men också barnens vistelsetid, utveckling och lärande. Med anledning av detta presenteras här citat från samtliga deltagare gällande tiden i förskolan.
F1, När man har brist på planeringstid eller tid för att gå ifrån och utvärdera så blir de ju så att man får ta det som är viktigast först.
F2, Tid! det är det som är bristen oftast, att vi inte hinner prata med varandra och mycket annat som ska ske på vår planeringstid och då hinner man inte planera in för att utvärdera verksamheten.
F3, Jag tror vi alla upplever att vi får för lite tid till just utvärderingsarbete i verksamheten egentligen. F4, Att ha tid utsatt för det man ska göra är ju en ganska stor bit för att det ska funka, så är det ju. F5, Det krävs att det finns tid [...] tid till reflektion, tid till planering. Finns inte detta så finns det heller inget att utvärdera. Det går säkert att utvärdera något ändå men det blir ju alltid bättre att utvärdera något du planerat, genomfört och reflekterat kring.
F6, Det behöver finnas tid för planering, vi har planeringstid men det är fortfarande inte tillräckligt för att man ska känna att man hinner med allt.
Förskollärarna uppfattar att den avsatta tiden för utvärderingsarbetet är en oerhört viktig faktor för att kunna utföra det uppdrag de är ålagda att göra. Däremot menar de att denna tid gör att förskollärarna lämnar barnen och deras gemensamma tid blir mindre. De hävdar även att det är tiden med barnen som skapar grunden i utvärderingsarbetet och att utvärdering måste ske tillsammans med barnen men också utan. De upplevs slitas mellan tanken på att behöva mer barnfri tid för utvärdering men samtidigt ha mer tid med barnen i verksamheten, att vara mer närvarande.
F3, För med mer tid så innebär det också mer tid ifrån barngruppen och det man ska göra, det är ju i barngruppen vi ser det vi ska utveckla och utvärdera. Jag tycker det är jättesvårt.
F5, Det är svårt ibland att känna att det är okej att gå iväg på reflektion eller planering men samtidigt så måste jag känna att det är okej [...] detta ingår i mitt uppdrag som förskollärare.
F2, Vi har alldeles för lite planeringstid utanför barngrupp. För mig blir det inte kvalitet på undervisningen om jag inte har kunnat tänkt till och planerat det för jag måste ha ett tydligt mål och ett syfte för att det ska bli undervisning.
En annan faktor som påverkar utvärderingsarbetet och dess kvalitet benämns av förskollärarna genom barngruppens storlek och dess behov. Förskollärarna menar att barngruppens behov och storlek lägger grunden för planeringen av verksamheten och även dess utvärdering. Förskollärarna uttrycker att barngruppens storlek gör ibland det svårt att utföra sitt uppdrag samt att hinna med andra arbetsuppgifter. De menar också att barngruppens behov utgör största fokus i deras planering av verksamheten samt genomförandet av undervisningen.
F3, [...] dessutom barngruppen här och nu [...] vad kräver den? det påverkar vårt utvärderingsarbete. F4, Synliggöra vad som behöver förändras, vad som fungerar bra, ta sig vidare. [...] Det är ju för våran skull med men främst för att barnen ska utvecklas så mycket som möjligt.
F1, Stora barngrupper 7 barn/vuxen, alldeles för mycket, ingen luft i systemet [...] Finns ingen tid för att kunna gå iväg för att göra andra sysslor.
Förutsättningarna för att klara det arbete som förskollärarna är ålagda att göra enligt den reviderade läroplanen (Skolverket, 2018) känns ibland svårt och förskollärarna upplever att det finns mycket vilja att genomföra en högkvalitativ verksamhet men att möjligheterna är begränsade.
F2, Men problemet hos många förskollärare är nog att man vänder ut och in på sig själva för att få en bra verksamhet men att förutsättningarna egentligen inte finns för det. [...] Det ställs alldeles för höga kvar på oss i förhållande till förutsättningar vi har.
F1, Det kan vi ju läsa tydligt vad det är vi är ålagda att göra men vad får vi för förutsättningar att klara av att axla de uppdraget?
När vi analyserade empirin om vilka möjligheter och begränsningar som förskollärarna upplevde i sitt arbete med utvärdering av förskoleverksamheten, uppmärksammade vi att det fanns stora skillnader i arbetssättet mellan de två kommunerna som förskollärarna kommer ifrån. Därav skapades den sista kategorin av resultatet: kommunala skillnader.