”Trygghet och förtroende är det allra viktigaste, tycker jag”. Det är först när detta skapats som barnet kan fokusera på sin inlärning berättar F3. Han tror även att material i form av till exempel böcker på hemspråket kan vara faktorer som främjar barn med annat modersmål än svenskas språkutveckling. Detta för att barnet ska komma i kontakt med sitt modersmål vilket är viktigt för barnets språkutveckling. F2 berättar att de försöker att finna stunder i förskoleverksamheten som ska vara kulturella genom enkla aktiviteter. ”Våra samlingar kan bli rätt kulturella ibland, vi kan räkna och sjunga på olika språk”. Att få inslag av olika kulturer i förskolans verksamhet ser hon som en möjlighet för barnen att upptäcka och komma i kontakt med olika kulturer. ”Dom oftast spontana kulturella aktiviteterna älskar barnen. Dom visar stort intresse, tycker jag”. F1:s förskola använder sig också av enkla medel/aktiviteter för att få kulturella inslag i verksamheten. F1:s arbetsplats har större möjligheter till djupare kulturella aktiviteter eftersom, ”Vi har personal som kan så många språk så dom utnyttjar vi ofta och gärna”.
Att familjer med andra modersmål än svenska inte talar svenska i hemmet ser F1 som ett hinder för språkutvecklingen.
Jag upplever att det tar längre tid för de barnen som inte har svensktalande föräldrar att lära sig svenska språket när det inte talas svenska i hemmet.
Anledningen till förseningen tror hon är att barnen endast kommer i kontakt med det svenskan i förskolan.
Något som genomsyrar både F1 och F2 intervjuer är tidsbristen. F2 säger: ”Barngrupperna är alldeles för stora i förhållande till pedagoger så att hitta tid till enskilt arbete för dessa barn är svårt”. F3 nämner även han tidsbristen men är mer inne på barnets känslor när vi talar om faktorer
31
som hindrar flerspråkiga barns språkutveckling. ”Helt klart är otrygghet och utanförskap bidragande faktorer som hindrar språket”. Sp talar för att barn med annat modersmål än svenskas språkutveckling blir optimal i samspel med andra barn och vuxna.
För att få en god språkutveckling i svenska behöver barnen möta svensktalande vuxna och barn även i andra sociala sammanhand, inte bara i förskolan.
Tittar vi närmare på faktorer som kan främja eller hindra språkutvecklingen hos elever med annat modersmål i grundskolan ser det ut på följande sätt. L1 anser att faktorer som kan främja språkutvecklingen i svenska för barn i grundskolan med annat modersmål framförallt är:
Framför allt ett starkt modersmål. Om det svenska språket är svagt hos en elev är också ofta grunden i elevens modersmål svagt. Eleven behöver vara stark i sitt modersmål för att kunna använda sig av ord och begrepp för att ta in och hantera svenskan.
Enligt L1 bör föräldrarna tala modersmålet hemma för att stärka detta hos eleven. L4 menar dock :
Att föräldrar till barn med annat modersmål bara använder sig av modersmålet hemma tror jag kan hindra den svenska språkutvecklingen. De kanske bara pratar och hör svenska ett par timmar om dagen (i skolan) och sedan går de hem till sitt eget språk.
Hon menar att det mest utvecklande för barn med annat modersmål är att befinna sig i en miljö där svenska används, och att det ideala för språkutveckling i svenska är att eleven både får prata och höra svenska i skolan och i hemmet.
L3 arbetar med yngre barn i grundskolan, vad hon menar främjar utvecklingen i svenska hos barn med annat modersmål att är:
Framförallt lek med svensktalande barn är mest utvecklande för barn med annat modersmål än svenska.
Hon menar att barnen genom detta hör svenska, och det får pröva på att använda svenska ord, meningar och grammatik på ett naturligt sätt.
L2 menar att för att främja språkutvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska behöver dessa barn utmaningar.
Att ge de här eleverna enkla, lättlästa böcker för att de är på den språkliga nivån fungerar inte. Det blir tråkigt för en elev som är tolv år att läsa en bok som är skriven för en sjuåring. Det ska vara innehållet och lusten som driver eleverna framåt i sin språkutveckling, det tror jag på...Barn har samma intellekt oavsett vilket språk de har.
För att barnen ska vilja lära sig krävs enligt L2 att man har intellektet i åtanke och att de utmanas och får stimulans. Gör barnet misstag i läsningen och skrivningen gör det inget, då man lär sig av att göra fel. L2 menar att man kan ta hjälp av bilder i undervisningen, men att man behöver ge dem kognitivt stimulerande uppgifter som gör att eleverna behöver tänka till. L2 berättar att hon har sett
32
mycket ”fylla i”-övningar i pedagogiskt arbete med barn som inte är starka i svenska vilket hon motsätter sig.
5.7 Integrering
Samtliga informanter i förskolan såg mest fördelar med en barngrupp där några av barnen har annat modersmål än svenska och några har svenska som modersmål. Sp skriver:
Positivt med denna integrering är att barnen får ta del av varandras kulturer och lära sig av varandra i barngruppen, det berikar.
Sp spinner vidare på att blandade grupper av detta slag bidrar till större förståelse om både andra människor och även om sig själv. Förutom fördelar kan Sp även se nackdelar med att ha en blandad barngrupp av detta slag.
Nackdelen är svårigheter att förstå varandra. När alla barn i gruppen är flerspråkiga är det inte så lätt att göra sig förstådd. Det är frustrerande att inte förstå varandra i det dagliga. Det är många missförstånd som uppkommer på grund av språket.
F1 och F2 kommer också in på nackdelar med en blandad barngrupp. Båda informanterna återkommer till tidsbristen. F2 säger ”Jag önskar det borde finnas mer tid för att kunna ge barnen med annat modersmål extra separata stunder för språkutveckling, med det finns tyvärr inte”.
Informanterna i grundskolan är eniga om att den främsta fördelen med att blanda barn med olika språk i en klass eller i skolan är att barnen redan vid tidig ålder lär sig hur olika vi människor kan vara. L4 menar att:
Fördelarna med att blanda barn är utbytet, att ge och ta ifrån olika kulturer och människors verklighet.
Genom detta menar L4:a att man skapar förståelse och acceptans hos barnen.
L2 menar att barn med annat modersmål än svenska får stimulans att arbeta tillsammans med barn som har svenska som modersmål. Enligt L2 är det positivt för barn med annat modersmål än svenska att röra sig i en miljö där man använder sig av och hör språket. Hon tror att de elever som nyligen anlänt till Sverige blir utmanade av detta vilket göra att de snabbare kommer att lära sig svenska. Ingen av informanterna lyfter dock fram om alla barn, oavsett vilket modersmål man har, skulle kunna ha fördelar språkutvecklande av att befinna sig i en mer ”blandad” språkmiljö. L1:s kommentar på detta är:
Jag har aldrig har sett att eleverna plockar upp eller är intresserade av varandras modersmål, och jag har arbetat några år i mångkulturella skolor. (...) Eleverna pratar aldrig om sitt språk eller sina eller sina föräldrars hemländer. Det är jag som får lyfta fram elevernas språk och att det är en rikedom att ha ett annat språk jämte svenskan, men att svenskan såklart är viktig för att klara av skolan. (...) Det verkar det som att det sitter djupt inne hos många och att de (eleverna som har annat modersmål än svenska) ofta skäms för det.
33