Möjligheter och utmaningar i klassrummet

De deltagande lärarna i studien anser att det föreligger goda möjligheter att ta upp jämställdhetsfrågor i undervisningen. Bland annat råder det en enighet i lärarnas svar om att samhällskunskapsämnet är ett givande ämne i detta sammanhang. Då jämställdhetsfrågor är en stor del av samhället och frågor som faller in naturligt i undervisningen. Däremot råder det olika synsätt på vilka arbetsområden som är mer lämpade för att diskutera jämställdhetsfrågor. Flertalet lärare är överens om att arbetsområdet som arbetsmarknaden och ideologier är givna arbetsområden att lyfta jämställdhet. Däremot är inte samtliga lärare eniga om detta. Det enda arbetsområdet samtliga lärare är överens om är ideologier. Flertalet av lärarna anser att de har ett jämställdhetsperspektiv i sin undervisning samt att frågan är viktig att diskutera. Genom att placera in lärarnas svar kring hur de arbetar med jämställdhet i en större kontext går det att ana en motsägelse. Detta genom att lärarna enbart nämner ett eller två områden i samhällskunskap som de lyfter fram jämställdhetsperspektivet. Det synliggörs även genom att jämföra de olika lärarnas svar där enstaka lärarna nämner ett flertal områden och menar att frågan kan appliceras på majoriteten av samhällsfrågorna. Mot bakgrund av skrivningarna i styrdokumenten och intervjusvaren går det ana ett bristande arbetet med att jämställdhet ska genomsyra undervisningen.

Ett tema som har identifierats utifrån strukturanalysen är utmaningar som lärare möter i arbetet med jämställdheten. Utmaningarna är olika till sin karaktär men däremot råder det en samsyn hos ett flertal lärare på vilka utmaningar som är störst. En utmaning som nämndes var att hitta utrymme i undervisningen för att lyfta jämställdheten samt där perspektivet inte uppfattades som påklistrat. Två av lärarna nämner att tidsbristen kan utgöra ett hinder till att ha ett närvarande jämställdhetsperspektiv. Utifrån detta skulle en eventuell tolkning vara att jämställdhet ska behandlas som ett ämnesområde. En lärare nämner att tidsbristen är påtaglig i samhällskunskap 1b och vill därför inte lyfta in

ytterligare ett perspektiv. För att återkoppla till styrdokumenten är lärares uppdrag att applicera ett jämställdhetsperspektiv på undervisningen (Skolverket, 2011). Detta innebär att perspektivet ska vara närvarande i undervisningen och genomsyra den. Att ämnet ska genomsyra undervisningen, skulle kunna innebära att frågan lyfts då och då under samtliga arbetsområden eller att jämställdhetsfrågan lyfts vid enskilda diskussionstillfällen. Blir tolkningen av jämställdhet som ett avstickande avsnitt i undervisningen kan det resultera i att perspektivet inte blir inkluderande eller närvarande i undervisningen. Däremot kan lärares arbetssätt med jämställdhet påverkas av lärarutbildningen de har genomfört. Jämställdhet på lärarutbildningen tenderar att behandlas som ett kortsiktigt projekt och blir inte inkluderad i utbildningen på ett naturligt sätt (Brunila & Kallioniemi 2017). En viktig aspekt att ha i åtanke är dock att studien är genomförd i Finland, men skulle kunna appliceras på den svenska lärarutbildningen. I den föreliggande studien förekommer deltagare som genomfört lärarutbildning för många år sedan och det blir därmed svårt att applicera detta resonemang enbart på lärarnas minnesbilder. Däremot går det att utifrån tolkning av lärarnas intervjusvar uppfatta att jämställdhet diskuteras när det passar in i undervisningen beroende på vilket ämnesinnehåll som är aktuellt, detta mot bakgrund av att lärarna enbart lyfter ett fåtal kurser i samhällskunskapsämnet. Den enskilde läraren styr till stor del när jämställdhetsfrågan ska lyftas, framförallt på de yrkesförberedande programmen. I tolkning av lärares svar kan det resultera i att jämställdhet lyfts när lärare anser att det faller in naturligt i det centrala ämnesområdet. Under intervjusvaren nämnde exempelvis tre lärare enbart två arbetsområden där de ansåg att de föll in naturligt, vilket är en relativ liten del av samhällskunskapsämnet i stort. Jämställdhetsfrågan kan implementeras i undervisning genom att läraren försöker hitta kopplingar till att belysa ojämlikheter mellan män och kvinnor i samtliga arbetsområden. Detta istället för att behandla det som ett större avsnitt under två arbetsområden, eftersom tidsaspekten då kommer utgöra en väsentlig roll. Det är ett uppdrag som bör ta stor del i lärares arbetssätt då det dels är ett krav samt att det påverkar elevernas utveckling. Framförallt identitetsskapandet hos eleverna. Försummas jämställdhetsuppdraget kan kategorier som kön och förväntningar på dessa befästas (Heikkilä, 2015). Detta kan i sin tur resultera i att eleverna kan identifiera sig själva utifrån de förväntningar som finns baserade på könsrollen.

Genom strukturanalys och tolkning av lärares intervjusvar synliggörs ett tema i arbetet med jämställdhet, vilket är lärarnas egna könsroller. Det var fyra lärare, både kvinnor och män, som nämnde könsrollen i samband med yrkeslivet. Samtliga manliga lärare uttryckte att de var medvetna om den roll de har i samhället. Medvetenheten om att ett kön är mer priviligierat än det andra är ett framsteg till förändring. Genom detta kan både män och kvinnor belysa de skillnader som råder mellan kvinnor och män i samhället. Genom tolkning och analys av lärarnas svar går det ana att deras egen könsroll utgör ett hinder eller problematiserar arbete med jämställdhet. Det är en skillnad att leva som man och kvinna i dagens samhälle och den icke jämställdhet som råder i samhället synliggörs inte på samma sätt för de båda könen (Hedlin, 2006). Detta på grund av den kultur som vi har i samhället, där könen har olika förväntningar på sig och har olika fostran med sig. Problematiken i detta är att lärarna blir ifrågasatta i ämnesområdet på grund av vilket kön de själva har. I diskussionen om jämställdhet tar könet en väsentlig roll, vilket ytterligare är en problematik i jämställdhets begreppet som tar utgångspunkt i att jämställdhets begrepp enbart riktar sig till ett kön. Utifrån genuskontraktet kan problematiken förklaras mot bakgrund av att det finns en förväntning på att kvinnor ska behandla jämställdhet. Detta då kvinnan i stor utsträckning har en underordnad ställning gentemot mannen i samhället samt att kvinnan ses som det avvikande och mannen utgör normen (Hirdman, 1988)

I intervjusvaren samt beskrivningarna kring hur eleverna ser på begreppet jämställdhet går det utifrån tolkning urskilja ett vanligt förekommande synsätt. Att jämställdhet är en kvinnofråga (Hedlin, 2006). Två lärare nämner kopplingen mellan det kvinnliga könet och jämställdhetsfrågor, exempelvis nämner Olle att han lyfter jämställdhet utifrån andelen tjejer i klassen. Utifrån spänningsfältet i den kritiska hermeneutiken kan det förklaras mot bakgrund till att de icke jämställdheter som råder i samhället kan vara mer påtagliga för kvinnor. Detta eftersom det kan uppfattas märkbart för det kvinnliga könet av de fördelar männen erfar (Hedlin, 2006) Detta innebär däremot inte att det är en fråga som enbart ska framhäva det kvinnliga könet. En lärare nämner att det är främst kvinnoperspektivet hon brukar lyfta fram i undervisningen. Arbetssättet kan resultera i negativa och positiva följder. Schemeichel (2013) menar genom att ha ett kvinnoperspektiv mer närvarande i undervisningen kan det synliggöra de maktförhållanden som råder mellan kvinnor och män. Problematiken kring att enbart rikta fokus mot ett kvinnoperspektiv kan däremot resultera i att föreställningen om jämställdhet som en kvinnofråga förstärks.

5.1.2 Hur påverkas klassrumsklimatet av jämställdhetsarbetet?

Utifrån strukturanalysen kan ytterligare ett tema identifieras, vilket är hur diskussionerna om jämställdhet tar sig i uttryck i klassrummet utifrån olika elevgrupper. I vilken utsträckning diskussionerna är närvarande styrs av hur elevgrupperna är sammansatta. Samtliga lärare förutom Anna och Markus har ett enhetligt synsätt om att det råder stora skillnader när specifikt jämställdhetsfrågan ska diskuteras, mellan studieförberedande- och yrkesförberedande program. Lärarna anser att det råder en öppenhet hos de studieförberedande programmen till att diskutera jämställdhet. Lärarna tenderar att möta på mer motstånd på de yrkesförberedande programmen vid jämställdhetsdiskussioner. Ur genuskontraktets perspektiv framgår det i Lars och Carls svar att det föreligger en problematik i förväntningarna på killar och tjejers olika beteenden i skolan. Framförallt nämner Lars att killar generellt anser att de blir sämre behandlade för att de är just killar. Lars nämner vidare att den högpresterande flickan har blivit normaliserad hos tjejer och lärarna är vana vid att tjejer presterar överlag. Lars nämner vidare att pojkar har lägre förväntningar på sig. Problematiken kan bottna i de olika förväntningarna som finns på de båda könen. Eventuellt bör ifrågasättande av de rådande förväntningarna vara utgångspunkten i jämställdhetsarbetet. Utifrån genuskontraktet går det därmed urskilja de olika förväntningar som råder på killar och tjejer. Kontraktet mellan killar och tjejer regleras därigenom av att tjejer intar den position som är förväntat av dem och detsamma gäller för killarna. Förväntningar på de olika könen tenderar att baseras på att tjejer ska prestera och vara lugna. Till skillnad från killar som inte har förväntningar på att de ska vara högpresterande elever (Heikkilä, 2015). Utifrån genuskontraktet skapar dessa handlingar en balans mellan könen, eftersom killar och tjejer agerar utefter de förväntade rollerna.

Carl nämner att killar tenderar att uppvisa ett beteende som är ”slappt” och att de kommer undan med det, vilket de gör för att det förmodligen är accepterat hos lärarna. Det förväntas generellt av killar att de ska uppträda på ett ”stökigare sätt” än tjejerna (Zimmerman, 2019). Utifrån rådande samhällsstrukturer är förväntningarna på killar och tjejer olika. Strukturerna har en påverkan på alla i samhället eftersom de formar människor och deras beteenden (Hedlin, 2006). Dessa strukturer är inget som går att bortse ifrån eftersom

människor per automatik handlar utefter dem. I analys, utifrån genuskontraktet, av lärarnas handlingar och intervjusvar är det därför väsentligt att ha detta i åtanke. Den grundläggande aspekten i problematiken är att det råder en medvetenhet om de olika förväntningarna, vilket utifrån analys av Maria och Lars svar uttrycker att de har. Detta kan vara ett steg i riktning mot att förändra olika förväntningar på killar och tjejer i skolan.

I samtliga lärares svar går det däremot att utläsa en metodik där alla elever ska behandlas lika. Likabehandlingen är en given del i samtliga lärares bemötande gentemot alla elever, men det faller mer lämpat att diskutera den problematiken i begreppet jämlikhet. Om killar och tjejer blir behandlade olika efter olika förväntningar kan det resultera i att det blir hämmade i sin utveckling (Heikkilä, 2015). Att sträva efter att behandla alla elever lika är därmed inte tillräckligt i avseendet att främja jämställdhet. För att uppnå en jämställdhet ska killar och tjejer få lika stort inflytande på undervisningen och det ska ställas samma krav på killar och tjejer. Att då bemöta killar och tjejer med samma respekt utgör inte den grundläggande metodiken för att uppnå jämställdhet i skolan (Hedlin, 2010). Som tidigare nämnt är det mer väsentligt att problematisera och synliggöra de olikheter som råder mellan könen.

Lärarnas svar kan utifrån tolkning placeras i en större skolkontext. I sammanhang där jämställdhetsfrågan främst diskuteras råder det skillnader mellan studieförberedande- och yrkesförberedande program. I framförallt Carl, Liselott och Olles svar framgår det att elever generellt tenderar att lyfta frågan om jämställdhet mer frekvent på studieförberedande programmen. Olle uttrycker att elevgrupper där pojkar utgör majoritet sällan lyfter diskussioner om jämställdhet. Programmen på de svenska gymnasieskolorna är generellt könsstereotypiska, vilket utmynnar i negativa följder när det gäller diskussionen om jämställdhet (Skolverket, 2019). En konsekvens av könssegregeringarna är att jämställdhet diskuteras olika mycket beroende på vilken sammansättning klassen har. Den svenska skola strävar efter en relativt jämn könsfördelning mellan gymnasieprogrammen, vilket är av betydelse då en blandning mellan könen visar att diskussionerna i klassrummen blir av olika karaktär (Carlson, 2017). Att försöka uppnå en jämn könsfördelning på gymnasieprogrammen skulle därmed kunna gynna jämställdhetsdiskussionen.