Jämställdhet i den
svenska
gymnasieskolan
KURS: Examensarbete 15 hp PROGRAM: Ämneslärarprogrammet FÖRFATTARE: Matilda Axelsson EXAMINATOR: Tobias Samuelsson TERMIN: VT 2021
En kvalitativ intervjustudie om hur
samhällskunskapslärare arbetar med jämställdhet i
undervisningen
Sammanfattning
Under senare år har jämställdhetsdiskussionen präglat den politiska debatten och strävan efter att få ett mer jämställt samhälle har varit centralt. Däribland har även den svenska gymnasieskolan infört en rad olika åtgärder för att främja jämställdhet. Detta mot bakgrund till att flertal rapporter påvisat ett bristande jämställdhetsarbete inom skolan, bland annat med hur lärare arbetar med jämställdhetsfrågor i klassrummet. Eftersom jämställdhet är central i samhällsdebatten blir det därmed en samhällsfråga och väsentlig för ämnet samhällskunskap. Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur samhällskunskapslärare uppfattar sin undervisning rörande jämställdhet. Studien syftar även till att undersöka hur samhällskunskapslärare ser på den lärarutbildning samt kompetensutveckling de tagit del av inom ämnesområdet. För att samla in det empiriska materialet har en kvalitativ intervjustudie genomförts med åtta gymnasielärare som undervisar i samhällskunskap. Den teoretiska ansats som studien grundar sig i är en kritisk hermeneutisk teori samt genuskontraktet som är utarbetat av Yvonne Hirdman.
Studiens resultat visar att jämställdhetsarbetet i samhällskunskap möts av en rad olika utmaningar. Jämställdhetsdiskussionerna i klassrummen präglas till stor del av sammansättningen av elevgrupperna. De olika gymnasieprogrammen i den svenska gymnasieskolan är märkbart könsstereotypiska och det råder väsentliga skillnader mellan programmen. En faktor som påverkar lärares arbete med jämställdhetsfrågor är hur lärare betraktar ämnesområdet. Det resulterar i att det råder skillnad mellan lärares arbete med att främja jämställdhet och applicera ett jämställdhetsperspektiv på undervisningen. Flertalet av de deltagande lärarna i studien anser att de har bristande kunskaper om jämställdhet och ämnet har inte haft en central del i lärarutbildningen. De utmaningar som skolans jämställdhetsarbete står inför hämmar den utvecklingen som bör ske på ämnesområdet. Däribland bör lärarutbildningen ändra fokus på jämställdhetsarbetet och ge blivande lärare mer kunskap om ämnesområdet. Att formulera ett enhetligt synsätt i styrdokumenten på hur lärare ska arbeta med jämställdhet i skolan hade eventuellt bidragit till att samtliga lärare inkluderar jämställdhetsperspektivet lika mycket.
Abstract
In recent years, gender equality has shaped the political debate together with the
aspiration for a more equal society. The Swedish upper secondary school has introduced a number of different measures to promote gender equality, mainly due to previous research indicating an insufficiency of gender equality. For instance, how teachers work with gender equality in the classroom. Due to its pivotal nature in the societal discourse, it naturally becomes an essential part of the subject of social studies. Therefore, purpose of the study is to contribute with knowledge about how gender equality is expressed in social studies teaching. The study also aims to examine how social studies teachers view the undergraduate education and competence development they have taken part in within the subject area. To collect the empirical material, a qualitative interview study was conducted with eight upper secondary social studies teachers. The theoretical approach of the study is based on a critical hermeneutic theory and a gender contract.
The results of the study show that the gender mainstreaming in the social studies is faced with several challenges. The gender equality discussions in the classrooms are largely characterized by the compositions of the class. The various upper secondary programs in the Swedish upper secondary school are noticeably gender stereotyped and there are significant differences between the programs. One factor that affects teachers work with gender equality questions is how the teachers view the subject area, which results in a difference between teachers work to promote gender equality and applying a gender equality perspective to their teaching. The majority of the participants in the study
believe that they have a lack of knowledge regarding gender equality since the subject do not have a central part in teacher education. The challenges that the schools gender equality work faces prevent the development that should take place in the subject area. Therefore, teacher education should shift focus to gender equality work and giving newly graduated teachers more knowledge about the subject area. It is contradictory to demand that a perspective should infuse the teaching that teachers should conduct but at the same time not provide the right conditions for implementing it.
Keywords: Gender equality, Curriculum, Social studies, Teaching, Upper Secondary
Innehållsförteckning
1.Inledning ……….. 1
1.1 Syfte och frågeställningar ………...2
1.2 Bakgrund ……….2
1.2.1 Begreppet jämställdhet ……….3
1.2.2 Jämställdhet inom skolan ………3
1.2.4 Jämställdhet i styrdokumenten ………3
1.3 Tidigare forskning ………. 4
1.3.1 Jämställdhetens komplexitet ………...4
1.3.2 Könsstereotypiska gymnasieprogram ……….5
1.3.3 Lärares arbete med jämställdhet ……….7
1.3.4 Jämställdhet i lärarutbildningen ……….7
2. Teori ………8
2.1 Kritisk hermeneutisk teori ………..8
2.2 Genuskontraktet ……….9
3. Metod ………...10
3.1 Val av metod ………...10
3.2 Urval och genomförande ……….11
3.3 Bearbetning av empirin ………..12
3.4 Etiska överväganden ………..13
3.5 Validitet och reliabilitet ……….14
3.6 Källkritisk diskussion ……….14
3.7 Metoddiskussion ……….15
4. Resultat ………17
4.1 Innebörden av jämställdhets begreppet ………..17
4.2 Lärarnas jämställdhets arbete ……….18
4.3 Jämställdhet och eleverna ………...20
4.4 Utmaningar i jämställdhetsarbetet ………..24
4.5 Synen på grundutbildningen och kompetensutveckling ……….25
4.6 Skolornas jämställdhetsarbete ………26
5. Resultatdiskussion ………..28
5.1 Möjligheter och utmaningar i klassrummet ………28
5.1.2 Hur påverkas klassrumsklimatet av jämställdhetsarbetet? ………..31
5.2 Synen på utbildning och kompetensutveckling ………..33
6. Referenser ………36 Bilaga 1
1. Inledning
Jämställdhetsdebatten har under många år varit närvarande i den svenska politiken. Under 1960-talet fördes bland annat en könsrollsdebatt som bidrog till att fler svenska politiska partier började lyfta frågan (Nationalencyklopedin u.å). En bidragande faktor till att jämställdhetsdebatten återigen fick en stor plats i media under 2000-talet var bland annat berättelser från meetoo, som startade hösten 2017. Genom meetoo synliggjordes bland annat att diskriminering och sexuella trakasserier på arbetsplatser sker inom branscher i Sverige (Arbetsmarknadsdepartementet, u.å). Begreppet jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla områden i livet (Jämställdhetsmyndigheten, 2019). För att främja jämställdheten inom olika områden i samhället har därför lagar fått nya skrivelser och det har gjorts mer satsningar på jämställdhetsområdet i samhället (Arbetsmarknadsdepartementet, 2021).
En av samhällets viktigaste verksamheter som ska präglas av ett jämställdhetsfokus är skolan. Skolans uppdrag innefattar bland annat att den aktivt och medvetet ska främja kvinnors och mäns lika rätt- och möjligheter (Skolverket, 2018). Därför har samtliga personer som arbetar inom skolan ett jämställdhetsuppdrag. Att arbeta för att främja jämställdhet bör samtliga som arbetar inom skolan vara överens om att genomföra. Däremot brister den svenska skolan i jämställdhetsarbetet (Skolinspektionen, 2019). Under början av 2000-talet, närmre bestämt 2009, genomfördes en utredning av Delegationen för jämställdhet inom skolan där resultaten visade stora skillnader mellan flickor och pojkars upplevelser av skolan. Bland annat har flickor i genomsnitt bättre betyg än pojkar medan pojkar har störst talutrymme i klassrummet. Flickor tenderar även att må sämre psykiskt än pojkar i skolan. För att arbeta med jämställdhet krävs det gedigen kunskap om ämnesområdet, något som rapporten visar saknas generellt hos lärare (SOU2009:64). Genom att den politiska arenan successivt har uppmärksammat jämställdhetsfrågor kan det tyckas att skolan skulle visa ett framåtskridande resultat i jämställdhetsarbetet, vilket inte tycks ha gjorts. Under 2019 utgavs en rapport från Skolinspektionen som ytterligare synliggjorde att skolan brister i arbetet med jämställdhet. Rapporten påvisade ett flertal brister, bland annat på lärarnas arbete (Skolinspektionen, 2019). Trots att Sverige är bland
de mest jämställda länder i världen så råder det stora utmaningar inom skolan för hur olika jämställdhetsstrategier ska genomföras och främst hur de ska resultera i förändringar. En aspekt av denna problematik är att lärarutbildningar saknar vägledning i hur frågor som exempelvis jämställdhet och genus ska läras ut. Ansvaret hamnar hos den enskilde läraren som själv får räkna ut hur dessa frågor ska inkluderas i undervisningen (Gunnarsson, 2019). Resultaten blir i synnerhet problematiska eftersom jämställdhet utgör en central del i skolans värdegrundsarbete och att lärare har ett jämställdhetsuppdrag.
Lärarnas arbete blir i stor utsträckning påverkade av detta då undervisningen som bedrivs ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv (Skolverket, 2011). Ämnet samhällskunskap är ett ämne som tenderar att mer frekvent beröra denna typ av områden eftersom det ligger nära i kontakt med samhället i stort. Det är även ett av de ämnena där ämnets syfte belyser att eleverna ska utveckla kunskaper om frågor som berör jämställdhet (Skolverket, 2011). Genom ovanstående problematiseringar med skolans jämställdhetsarbete är det därför av vikt att undersöka vilka faktorer som bidrar till att dessa brister fortfarande existerar samt vilka utmaningar och möjligheter lärare anser att de möter i arbetet med jämställdhetsfrågor. Mot bakgrund till SOU (2009;2010) samt Skolinspektionen (2019) syftar föreliggande studie att även ge en inblick på hur samhällskunskapslärare ser på lärarutbildningen som de har genomfört utifrån sina minnesupplevelser.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med arbetet är att bidra med kunskap om hur samhällskunskapslärare uppfattar sin undervisning rörande jämställdhet samt vilken syn lärare har på den lärarutbildning och kompetensutveckling som de har tagit del av inom ämnesområdet. Skolan generellt har ett jämställdhetsuppdrag men studien avser att fokusera på lärares uppfattningar av hur de tar sig an jämställdhet inom samhällskunskapsundervisningen. Mot bakgrund till studiens syfte har följande frågeställningar konstruerats:
-Vilka möjligheter och utmaningar erfar lärare med att ta upp jämställdhetsfrågor i deras samhällsundervisning?
-Vad är lärares uppfattning om den utbildning samt kompetensutveckling de har genomgått om jämställdhet?
1.2 Bakgrund
I följande avsnitt presenteras begreppet jämställdhet utifrån olika kontexter. Avsnittet syftar till att ge en översiktlig syn på komplexiteten med jämställdhetsbegreppet samt hur skolans styrdokument belyser begreppet. Studien utgår främst ifrån en reell och kvantitativ jämställdhet som är vanligt förekommande i den svenska skolan.
1.2.1 Begreppet jämställdhet
Begreppet jämställdhet som nämnt tidigare innefattar att män och kvinnor har samma rättigheter, möjligheter samt skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Detta innefattar jämn fördelning av makt och inflytande, lika tillgång till utbildning, lika villkor och förutsättningar i arbete och delat ansvar i hemmet samt frihet från könsrelaterat våld (Nationalencyklopedin, u.å). Jämställdhet är ett begrepp som är nära besläktat med begreppet jämlikhet, vilket resulterar i att det vid enstaka tillfällen förekommer
missförstånd med jämställdhetens innebörd (Nationalencyklopedin u. å). Jämställdhet innefattar förhållandet mellan kvinnor och män, medan jämlikhet avser fler aspekter som generationer, sociala klasser, etniska ursprung etc. (Hedlin, 2006). Att sträva efter ett jämställt samhälle grundar sig i den tidiga kvinnorörelsens kamp och under åren har även allt fler mansrörelser vuxit fram. Begreppet jämställdhet i den nutida form infördes i Sverige i samband med könsdiskrimineringslagen som infördes i början av 1970-talet. Det var först 1979 som Sverige implementerade första jämställdhetslagen (Nationalencyklopedin, u.å.).
Att uppnå en jämställdhet kan innefatta olika betydelser. En förekommande skillnad är att skilja på reell/kvalitativ jämställdhet, kvantitativ jämställdhet samt formell jämställdhet (Mark, 2007). Den reella eller kvalitativa jämställdheten syftar till att män och kvinnor har samma rätt och möjligheter i realiteten, vilket är den jämställdhet samhället ännu inte har uppnått (Mark, 2017). Det råder fortfarande skillnader i flertal områden i samhället mellan män och kvinnors rätt- och möjligheter. Exempelvis har de olika ekonomiska förutsättningar och arbetsvillkoren ser olika ut (Bergold et al., 2020). Den kvantitativa jämställdheten återfinns i den svenska skolan och är enligt styrdokumenten den jämställdhet som skolan strävar att uppnå (Carlson, 2017). Den kvantitativa jämställdheten innebär att det ska vara en relativ lik könsfördelning. Styrdokumenten syftar till att uppnå en kvantitativ jämställdhet på exempelvis gymnasieprogrammen, där det råder märkbara könssegregeringar. Där eftersträvas det att uppnå en fördelning på 60 % respektive 40 % av kvinnor och män (Carlson, 2017). Detta är en problematik den svenska skolan står inför, då gymnasieprogrammen fortfarande är könsstereotypa (Skolverket, 2019). Jämställdhet i formell form innefattar att män och kvinnor är lika inför lagen. Juridiskt sätt är den formella jämställdheten uppnådd i Sverige då lagar reglerar könsdiskriminering (Mark, 2017).
1.2.2 Jämställdhet inom skolan
Skolans historia har kantats av en rad olika förändringar och omfördelningar. 1842 infördes en grundläggande skolutbildning för både killar och tjejer. En utbildning av teoretisk karaktär var däremot tillgänglig för killar tidigare. Den skolform som tjejerna hade möjlighet att ta del av bestod av kunskap om husligt arbete. 1927 öppnades de statliga läroverken upp för tjejer, däremot var läroverken fortfarande könssegregerade. De båda läroverken integrerades under 1960-talet (Nationalencyklopedin, u.å.). Däremot var
utbudet till olika utbildningar begränsade för båda könen. Exempelvis kunde inte män studera till sjuksköterska eftersom utbildningen ansågs enbart vara lämpad för kvinnor. Kvinnor blev utestängda från utbildningar med teknisk karaktär då det var ett område som männen skulle ägna sig åt. 1983 öppnades samtliga yrken upp för både män och kvinnor. Uppdelningarna mellan könen på de olika gymnasieprogrammen har präglat skolhistorian och statistik visar att det fortfarande råder stora skillnader. Programvalen till gymnasiet är könsstereotypa framförallt de yrkesförberedande (SOU 2010:99). Exempelvis tenderar killar att vara överrepresenterade i yrkesförberedande program och tjejer utgör majoriteten i program som är studieförberedande eller program som fokuserar på omsorg (Skolverket, 2019).
1.2.3 Jämställdhet i styrdokumenten
Skolan i Sverige vilar på en demokratisk grund och ett av de viktigaste värdena är jämställdhet. Alla som är yrkesverksamma inom skolväsendet ska bidra till att ett jämställdhetsperspektiv genomsyrar verksamheten, vilket kan innefatta att synliggöra uppfattningar om vad som är manligt samt kvinnligt (Skolverket, 2021). En inflytelserik roll i jämställdhetsarbetet är läraren. Styrdokumenten beskriver lärarens uppdrag med jämställdhetsarbetet som tidigare nämnt genom att anlägga ett jämställdhetsperspektiv på undervisningen (Skolverket, 2011). Ämnet samhällskunskap är ett av de ämnen där ämnets syfte berör begreppet jämställdhet som formuleras enligt följande,
”
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna (…). ” (Skolverket, 2011).Eftersom arbetet med jämställdhet dels ingår i värdegrunden men även i det centrala innehållet i samhällskunskap har därför samhällskunskapslärare dubbelt ansvar för att detta ska bedrivas.
1.3 Tidigare forskning
I följande rubrik presenteras forskning som bedrivits på ämnesområdet. Rubriken disponeras utefter teman som är vanligt förekommande i de olika källorna.
1.3.1 Jämställdhetens komplexitet
En förväxling som tenderar att förekomma är att jämställdhet är en kvinnofråga och att jämställdheten enbart skulle främja kvinnors position i samhället (Hedlin, 2006). Synsättet kan tendera att vara problematiskt eftersom att ett mer jämställt samhälle är något som gynnar de båda könen. Hedlin (2006) menar att det är främst män som är främmande för jämställdhetsbegreppet då det är vanligt förekommande att män missförstår eller förväxlar begreppet med jämlikhet. En problematik med begreppet utifrån mäns perspektiv, menar
Hedlin (2006) är att de har svårt att se den maktposition som råder mellan könen. De flesta män anser sig inte ha en maktposition eller någon överordnad ställning i samhället. De har svårt att se de fördelar som män generellt tenderar att erfara i samhället. Det resulterar i att de därför har svårt att förstå problematiken (Hedlin, 2006). Missförstånd kring begreppet i samhället generellt kan få negativa följder i skolan i form av att elever tar med sig förutfattade meningar med in i klassrummet eller blir påverkade av familjemedlemmar hemifrån.
Begreppet jämställdhet och arbetet kring det är något som preciseras i styrdokumenten i den svenska skolan (Hedlin & Åberg, 2011). Jämställdhet är därför något givet i en skolkontext. Däremot är det sällan att begreppets innebörd förklaras. Undersökningens resultat visar att deltagarna i studien utgår ifrån att det finns en given definition om begreppet, men när de enskilt ska ge en förklaring får begreppet olika innebörder (Hedlin & Åberg, 2011). Som tidigare nämnt förekommer det missförstånd med begreppet jämställdhet, ett vanligt sådant är kopplingen mellan kvinnor och jämställdhet. Detta dilemma är något som förekommer i ett flertal andra studier.
En vanlig uppfattning om jämställdhetsbegreppet är att alla ska behandlas lika. Det ska inte förekomma skillnader i bemötandet mellan de båda könen. Jämställdhetsbegreppet innehåller fler dimensioner än en likabehandling av de båda könen. Att se på jämställdhet som en likabehandling rymmer en rad olika problem (Hedlin, 2010). Dels är människor påverkade av samhällsstrukturer och kulturen som råder i samhället, där människor omedvetet utgår från olika aspekter när de bemöter kvinnor och män. Det råder olika förväntningar på de båda könen samt att människor förhåller sig till olika normer. De handlingar som utförs av könen tolkas automatiskt eftersom de är inpräntat hos människor (Hedlin, 2010). Det råder inte heller någon garanti på att likabehandling av könen är en jämställdhetsåtgärd. Det kan utgöra en del av arbetet mot att få ett mer jämställt samhälle men däremot är det samhällets strukturer som bör stå för förändringarna. Villkoren för kvinnor och män är inte detsamma i dagens samhälle och problematiken i jämställdhetsarbetet är djupare än så (Hedlin, 2010). I samhället utgör mannen normen för det normala, vilket gör kvinnan avvikande. Detta resulterar i att samhället är icke-jämställt genom att ett kön står för det normala. Jämställdhet handlar dels om inflytande, men även att värderas och räknas in i samhället (Hedlin, 2010).
1.3.2 Könsstereotypiska gymnasieprogram
Diskussionen med könsstereotypa gymnasieprogram har under ett flertal år uppmärksammats i skoldebatten (Skolverket, 2019). Något som sägs hindra pojkar och flickor från att göra en könsneutral utbildning eller yrkesval är de traditionella könsnormerna I styrdokumentet förmedlas de traditionella könsmönstren som ett hinder för att få en mer jämställd skola (Carlson, 2017). Att killar och tjejer ska ha samma möjligheter till att göra utbildnings- och yrkesval kräver därför att utbildningar och yrken blir könsneutrala. Däremot råder det olika förutsättningar för könen till att lyckas i olika yrken. Exempelvis får män möta fler fördomar än kvinnor i förskolan. Kvinnor möter fler utmaningar i mansdominerande yrken (Carlson, 2017). Killar och tjejer styrs till stor del av de förväntningar som råder i samhället där det är en märkbar skillnad mellan könsrepresentationen i olika yrken. I grunden får killar och tjejer lika möjlighet att välja gymnasieprogram utifrån egna intressen, men i praktiken kommer killar och tjejer möta på olika typer av motstånd för att lyckas lika bra inom olika yrkesområden (Carlson, 2017). Gymnasieskolan tenderar att arbeta med könsfördelning på ett kvantitativt sätt, vilket
innebär att de strävar efter en någorlunda jämn könsfördelning. Carlson (2017) tolkar styrdokumenten likt att när de traditionella könsmönstren försvinner och att det råder en jämn könsfördelning på de olika gymnasieprogrammen då har jämställdhet uppnåtts. Vilket resulterar i att skolan står inför en stor utmaning, då skolan ofta ses som en avspegling av samhället i övrigt (SOU 2010:99).
En ingång i jämställdhetsarbete som tidigare forskning tenderar att belysa är kvinnornas roll i läromedel eller andra forum som används som kunskapskälla. Genom att få in mer kvinnor i undervisningen blir den maktobalans som råder mellan kvinnor och män märkbar (Schmeichel, 2013). På grund av de ojämställdheter som råder i samhället har kvinnor överlag fått en underordnad roll gentemot mannen. Detta har exempelvis bidragit till att kvinnors roll i läromedel tenderar att vara begränsade. Det råder även en uppmärksammad debatt om könskvotering in på olika bolag för att få styrelser mer jämställda (Schmeichel, 2013). Att få in kvinnor mer i undervisningen skulle bidra till att främja jämställdhet. Genom sociala processer som vårt samhälle har skapat råder det sociala förväntningar på killar och tjejer. Om förväntningarna även stärks i skolan är det något som utgör ett hinder för skolans jämställdhetssträvande (SOU 2010:99). På senare år har skolprestationer ur ett könsperspektiv uppmärksammats genom resultat utifrån PISA-, TIMSS- och PIRLS- undersökningarna (Heikkilä, 2015). Sett utifrån undersökningarna presterar killar generellt sämre än tjejer. Detta resulterar i en debatt angående en ”pojkkris” och där killar tendera att beskrivas som de sämre. Debatten utvecklas i en riktning mot att hitta beskrivningar om orsaker till de stora skillnaderna mellan könen (Heikkilä, 2015). Skillnaderna mellan pojkar och flickor skolresultat sträcker sig ett flertal år tillbaka. 2018 hade flickor 24,6 meritpoäng mer än pojkar och statistik från början av 2000-talet visar att flickor hade 22,1 meritpoäng mer (Zimmerman, 2019). Detta kan vara ett resultat av den antipluggkultur som råder på vissa skolor i landet och bland killar framförallt. Antipluggkulturen tar utgångspunkt i förväntningar som samhället har skapat kring handlingar som kategoriseras som maskulina och feminina. Antipluggkulturen innebär att pluggandet ses som en feminin handling och genom att ta avstånd från detta stärker pojkar sin maskulinitet (Zimmerman, 2019). Problematiken med antipluggkulturen är därför något som påverkar skolans jämställdhetsarbete eftersom förväntningar på vad som anses som kvinnligt och manligt, enligt styrdokumenten, är något som hindrar elevernas kunskapsutveckling (Skolverket, 2011).
1.3.3 Lärares arbete med jämställdhet
Begreppet jämställdhet är en viktig grund i skolans värdegrund och därmed berör styrdokumenten begreppet vid ett flertal tillfällen. I Gy11 (2011) står det bland annat att det är lärarens ansvar att se till att undervisningen präglas av ett jämställdhetsperspektiv (Skolverket, 2011). Läroplanen nämner att ”skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt” (Skolverket, 2011). En viktig aspekt i lärares arbete med jämställdhet är i vilken utsträckning den enskilde läraren värdesätter att diskutera frågor som berör jämställdhet i klassrummet. Lärare som anser att jämställdhetsfrågan är av stort värde att diskutera tenderar att mer aktivt lyfta in jämställdhetsfrågor i sin undervisning. Gunnarsson (2019) menar däremot att det råder en bristande undervisning om jämställdhetsfrågor i lärarutbildning, vilket bidrar till problematiska konsekvenser. Däribland att lärare inte inkluderar jämställdhetsfrågor på grund av okunskap om ämnesområdet.
Skrivningarna om jämställdhet i styrdokumenten lämnar däremot ett fritt tolkningsutrymme för lärarna kring hur de själva ska arbeta med detta i sin undervisning (Gunnarsson, 2019). Att lärare själva får ta reda på hur de ska arbeta med jämställdhetsfrågor i sin undervisning utmynnar automatiskt i att det blir stora skillnader. Däremot belyser Wernersson (2009) en annan ingång på det tolkningsutrymme som lämnas åt lärare. Wernersson (2009) menar att ett fritt tolkningsutrymme för lärare kan vara positivt och en enhetlig innebörd av begreppet i läroplanen bör kanske inte finnas. Att lärare arbetar och belyser olika sätt att främja jämställdhet kan istället gynna elevernas lärande och kunskapsutveckling.
1.3.4 Jämställdhet i lärarutbildningen
Att främja jämställdhet är inte enbart en grundläggande del i den svenska gymnasieskolan, utan är även en viktig del för högre utbildning likt högskolor och universitet. I Sverige har det tillämpats ett nationellt direktiv på samtliga skolor att de ska arbeta för att främja jämställdheten, däribland lärarutbildningen. Det har resulterat i att det finns övergripande förståelse och acceptans av jämställdhetsbegreppet hos lärarna (Cushman, 2010). Oavsett hur mycket av lärarutbildningen som lärare kommer ihåg som rör jämställdhetsfrågor,
menar lärarna i studien att det måste utbildas mer på ämnesområdet. Detta för att kvinnliga och manliga lärarstudenter ska se sin potential för att ifrågasätta och analysera traditionella stereotyper. Genom att problematisera stereotyperna kan det resultera i mer social rättvisa (Cushman, 2010).
Att studenter behöver mer förståelse och praktiska förslag för att främja social rättvisa i sin undervisning är även något Brunilia & Kallioniemi (2017) belyser. Studien är genomförd i den finska lärarutbildningen, som är ett av de länder som är i framkant i utbildning samt jämställdhet (Brunilia & Kallioniemi 2017). Däremot är jämställdhet inte något som förekommer regelbundet i lärarutbildningen. Jämställdhet i lärarutbildningen tenderar att vara kortsiktiga jämställdhetsprojekt som förekommer sporadiskt. Utifrån studien framkommer det även att jämställdhet förekommer som enskilda kurser som leds av personer som anser att dessa frågor är viktiga. I samband med detta menar studenterna i studien att det saknas praktiska förslag för hur de ska arbeta med jämställdhet i sin kommande undervisning. (Brunilia & Kallioniemi 2017). Detta kan förklaras mot bakgrund av att det fortfarande finns relativt få metoder som kan användas för att främja jämställdhet. En stor del av arbetet grundar sig i om den enskilde läraren tycker ämnet är viktigt och får på eget sätt hitta metoder för att främja jämställdhet i sin undervisning (Brunila & Kallioniemi 2017)
2.
Teori
2.1 Kritisk hermeneutisk teori
Den teoretiska ansats som ligger till grund för studien är en kritisk hermeneutisk teori. Det centrala i teorin är att tolka och förstå. Teorin syftar till att hitta en djupare meningsuppfattning än det som direkt uppfattas (Dalen, 2015). Därmed är helhetskontexten en central del i teorin. Genom att analysera deltagarnas svar som utgör mindre delar av ett fenomen kan de placeras in i ett större sammanhang och därmed ge en
djupare förståelse i en helhetskontext (Ödman, 2007). För att uppnå en djupare förståelse av data tar studien ansats i filosofen Paul Ricoeurs utvecklande av den hermeneutiska teorin. Ricoeurs tankar kom till att utgöra den kritiska hermeneutiska teorin som den föreliggande studien tar utgångspunkt i. Ricoeurs tankemönster grundar sig i för att förklara data måste dolda innebörder synliggöras för att nya upptäckter ska komma fram (Nyström, 2007). I den föreliggande studien är strukturanalys, som bygger på Ricoeurs tankar, lämplig att applicera. Strukturanalysen tar utgångspunkt i att identifiera teman, där samma eller liknande meningsinnehåll skrivs samman (Nyström, 2007). I den föreliggande studien gjordes identifieringen i den inledande analyseringen av det empiriska materialet, där liknande svar som lärarna angav utgjorde ett tema. Genom strukturanalysen resulterade det i att sex olika teman kunde identifieras som sedan kommer presenteras i resultatet. I teorin utgör ett fåtal begrepp en väsentlig del. De begrepp som används till studien är framförallt spänningsfältet, vilket tar utgångspunkt i begreppen förklaring och förståelse (Claesson et al., 2011). Förklaringsbegreppen används i studien för att synliggöra orsak och verkan bakom materialet. Förståelse riktar sig till öppenhet av texten som eftersträvas. Teorin appliceras på deltagarnas intervjusvar för att uppnå en djupare tolkning samt förståelse över gymnasielärares jämställdhetsarbete. Tolkningarna utgår ifrån min personliga livsvärld där jag är personligt engagerad i jämställdhetsfrågor och har därför förkunskaper om ämnet. Genom tidigare arbetserfarenheter inom skolan har jag även fått inblick i lärares jämställdhetsarbete på nära håll, vilket utgör en del i analysen av det empiriska materialet.
2.2 Genuskontrakt
I föreliggande studie utgör manligt och kvinnligt kön en väsentlig aspekt. Därmed har den föreliggande studien även en utgångspunkt i Yvonne Hirdmans genuskontrakt. Genus är det sociala könet, som reproduceras av föreställningar som kulturen har på män och kvinnor. Genuskontraktet utgår ifrån att det råder ett till synes osynligt kontrakt mellan män och kvinnor i hur vi förväntas vara gentemot den andra parten. Genom dessa kontrakt regleras förhållanden mellan könen, detta mot bakgrund av att vi har förväntningar på hur den andra parten ska agera (Hirdman, 1988). Kontrakten är påtagliga på olika nivåer i det sociala livet. Genom bland annat hur män och kvinnor ska vara mot varandra på arbetsplatser, vilka kläder som är accepterade för män och kvinnor, vilka ord de tenderar att använda etc. Genom att analysera det empiriska materialet utifrån genuskontraktet, synliggörs därmed de föreställningar och förväntningar som råder mellan kvinnor och män.
3.Metod
Studiens syfte är att utifrån ett lärarperspektiv undersöka hur samhällskunskapslärare uppfattar sin undervisning rörande jämställdhet. Mot bakgrund av detta har därför en kvalitativ metod valts. Den kvalitativa metoden kännetecknas av strävan efter att beskriva, tolka, koda, översätta och slutligen förstå olika fenomen (Henningsson, 2017). Eftersom begreppet jämställdhet är mångfasetterat samt att innebörden på ett individuellt plan kan variera resulterar det i att den kvalitativa metoden lämpar sig bäst till föreliggande studie. Mot bakgrund av detta skulle det därför vara en utmaning att använda en kvantitativ metod, som syftar till att få ett objektivt resultat (Holme & Solvang, Krohn 2012).
3.1 Val av metod
Studien syftar till att undersöka hur människor uppfattar ett fenomen. För att tankar, uppfattningar, förförståelse ska synliggöras lämpar sig det därför att genomföra intervjuer. En central del i den mänskliga interaktionen är att samtala, då det genom samtal synliggörs uppfattningar om livsvärlden som personen befinner sig i (Kvale & Brinkmann, 2009). Genom att genomföra intervjuer med lärare har olika skildringar av begreppet jämställdhet synliggjorts samt att det har funnits möjlighet att ställa följdfrågor (Kvale & Brinkmann 2009). På grund av rådande omständigheter i samhället med Covid-19 begränsades även metodmöjligheterna. Studiens empiriska material utgörs till största del av samtal med de intervjuade. Samtalen har transkriberats och sedan analyserats utifrån en kritisk hermeneutisk teori. På grund av Covid-19 genomfördes samtliga intervjuer via tjänsten Teams, där den effektiva tiden på intervjun var mellan 15–20 minuter. Intervjuerna bestod av en semistrukturerad form vilket innebär att utgångspunkten är utifrån förvalda teman samt att frågorna kan ändra följd och form utefter respondenternas svar (Kvale & Brinkmann 2009). Den semistrukturerade formen valdes mot bakgrund av att det är specifika ämnen som ska besvaras. Ytterligare en aspekt i valet av intervjuform var att de som blir intervjuade har stor möjlighet att styra samtalet och lyfta in aspekter som de anser är viktiga i sammanhanget och eventuellt något frågorna eller teman inte berör (Dalen, 2015). Genom att ha en tematisering i intervjun bidrar det även till en naturlig samtalsform.
Intervjuguiden utgår från tre valda teman vilka är: Synen på jämställdhet, jämställdhet i klassrummet samt synen på utbildning i olika kontexter (se Bilaga 1).
3.2 Urval och genomförande
Deltagarna till studien består av åtta lärare som är verksamma på gymnasieskolor i Sverige. Samtliga lärare har samhällskunskap som ett av sina undervisande ämnen. Nedan presenteras de intervjuade personerna utifrån kön, ålder, undervisande ämnen samt om de är verksamma på studieförberedande- eller yrkesförberedande program. Deltagarna i studien har tilldelats fiktiva namn för att skydda deltagarnas identiteter.
Fiktiva namn
Kön Ålder Ämnen Verksam
Lars Man 57 år Samhällskunskap,
Geografi
Studieförberedande-och
yrkesförberedande
Liselott Kvinna 38 år Samhällskunskap,
Geografi, Sociologi
Studieförberedande-och
yrkesförberedande
Carl Man 41 år Samhällskunskap,
Historia
Studieförberedande
Olle Man 50 år Samhällskunskap,
Historia
Studieförberedande-och
yrkesförberedande
Anna Kvinna 35 år Samhällskunskap,
Historia, Juridik
Studieförberedande-och
yrkesförberedande
Ludvig Man 45 år Samhällskunskap,
Historia
Studieförberedande-och
yrkesförberedande
Maria Kvinna 28 år Samhällskunskap,
Religion
Studieförberedande-och
Markus Man 32 år Samhällskunskap, Historia
Studieförberedande
Inledningsvis i arbetet skickades en intervjuförfrågan ut till tre olika skolor, där urvalet baserades på kontakter. Därmed är urvalet av deltagare till studien baserat på ett bekvämlighetsurval, vilket innebär att det är personer som jag sedan tidigare var bekant med (Bryman, 2018). Problematiken med denna urvalsstrategi är att det inte går att genomföra en generalisering av resultaten. Detta då det inte finns en representativt för hela lärarkåren, utan deltagarna är enbart baserade på tillgänglighet (Bryman, 2018). Den föreliggande studiens är dock inte att generalisera lärarnas svar, utan att få en överblick på lärarnas upplevelser av sitt jämställdhetsarbete. Urvalet bygger även på tillgänglighet, på grund av olika omständigheter i samband med Covid-19 hade inte den tredje skolan som blev kontaktad möjlighet att ställa upp. Urvalet till studien består av olika kriterier som deltagarna måste uppfylla. Det första kriteriet är att läraren måste arbeta på en gymnasieskola, eftersom det är studiens syfte att enbart fokusera på gymnasieskolan. Det andra kriteriet som urvalet utgick efter var att läraren måste vara behörig och undervisa i samhällskunskapsämnet. Om läraren var verksam på både studieförberedande- och yrkesförberedande var till en början inte en väsentlig del i urvalsprocessen. Däremot framgick det efter intervjuerna att det var en viktig aspekt, därmed utgör den informationen en del av ovanstående tabell. Syftet med urvalet var även att få en geografisk spridning för att se om det råder skillnader på hur olika kommuner arbetar.
På grund av den tidsbrist som arbetet styrs utav är det också enbart ett lärarperspektiv som anläggs. Mot bakgrund av tidsbrist har inte representationen av ålder och kön haft ett större fokus. Representationen av kön och ålder har däremot resulterat i en relativ jämn fördelning mellan deltagarna.
3.3 Bearbetning av empirin
Efter de genomförda intervjuerna påbörjades omgående transkriberingen av materialet. I processen valde jag att transkribera hela intervjun. Däremot valdes pauser eller betänkande ord bort för att få en mer sammanhängande skriftlig karaktär på materialet. Efter att transkriberingen var sammanställd studerades materialet för att få en överblick kring deltagarnas intervjusvar. Genom detta synliggjordes tydligt sex olika teman som sedan kommer presenteras i resultatet. I kategoriseringen av teman var utgångspunkten intervjuguiden som var central under intervjuerna (se Bilaga 1). Samtliga teman i
resultatdelen är utifrån intervjuguiden. Däremot vid inläsningen av det empiriska materialet synliggjorde två ytterligare teman, vilka är, jämställdhet och eleverna samt skolornas jämställdhetsarbete. Samtliga lärare nämnde klassrumsklimatet och elevernas öppenhet till att diskutera jämställdhetsfrågor. Intervjuerna präglades till stor del av elevernas förhållningssätt till ämnesområdet och därför bedömdes det som ett genomgående tema hos samtliga lärare. Det andra temat som utifrån det empiriska materialet synliggjorde var skolornas jämställdhetsarbete. Likt föregående beskrivning nämnde samtliga lärare skolan utifrån ett generellt perspektiv i samband med kompetensutveckling och utifrån det bedömdes även detta ett tema i lärarnas svar.
3.4 Etiska överväganden
Studien har avsiktligt följt Vetenskapsrådets forskningsetiska principer som grundar sig i fyra huvudkrav, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet där samtliga krav har efterföljts i föreliggande studien (Vetenskapsrådet 2002) Informationskravet genomfördes innan samtliga intervjuer, där deltagarna blev tilldelade mail med en samtyckesblankett (se Bilaga 2). Samtyckesblanketten innefattade bland annat att deltagarna blev informerade om studiens syfte. Deltagarna i studien fick själva bestämma över sin medverkan och kunde när som helst avbryta sin medverkan (Vetenskapsrådet, 2002). Deltagarna gav sitt godkännande för att medverka i studien och tilldelades information om vad deras medverkan i studien innebär i dokumentet. Samtliga deltagare i studien har tilldelats en pseudonym, vilket innebär att det genom fiktiva namn går koppla enskilda uppgifter till deltagarna i studien (Vetenskapsrådet, 2017). Mot bakgrund av detta har därför konfidentialitetskravet tagits hänsyn till, genom att obehöriga inte får tillträde av de uppgifter som lämnats i förtroende (Vetenskapsrådet, 2017). Deltagarnas uppgifter är anonyma och det förekommer inte vilka städer eller skolor deltagarna arbetar på. Ljudinspelningarna vars deltagarnas svar befinner sig i har sparats på ett USB-minne. Nyttjandekravet innefattar att det insamlade materialet endast får användas i forskningssyfte (Vetenskapsrådet 2002). Detta informerades deltagarna om i dokumentet som vidarebefordrades till samtliga deltagare. Innan inspelningen av intervjuerna startade informerades återigen samtliga deltagare om samtycket till deras medverkan och syftet med intervjun.
3.5 Validitet och reliabilitet
För att mäta en studies pålitlighet används begreppen validitet och reliabilitet. Validiteten innefattar om studien undersökt det som studien syftar till att göra efter de frågeställningar som är konstruerade. En faktor i validiteten är även hur långa intervjuerna är. I den föreliggande studien är intervjuerna förhållandevis korta, däremot bedömdes intervjuerna vara tillräckliga djupa för att få fram material. Reliabilitet syftar till hur mätningarna är genomförda och hur noggrann forskaren är vid bearbetningen av informationen (Holme & Solvang, Krohn, 2012). Det kan vara en utmaning att få hög reliabilitet på intervjustudier då det inte är givet att svaren blir samma om intervjun skulle ske vid ett senare tillfälle. En bidragande faktor till problematiken kring hög reliabilitet vid intervjustudier är även att det är samhällsfrågor som diskuteras. Samhället är föränderligt och komplext vilket har en påverkan på deltagarnas intervjusvar (Holme & Solvang,Krohn 2012). Reliabiliteten i studien är därför till viss del begränsad då det är intervjuer som har genomförts. Svaren på intervjuerna är även tolkningar som jag har gjort utifrån mina erfarenheter och synvinklar, vilket påverkar studiens reliabilitet. Däremot är studiens validitet hög eftersom tematiseringen på intervjuguiden är utifrån studiens syfte och frågeställningar. De frågor som ställts under intervjun följer studiens syfte och frågeställningar. Därmed är det som avsett att undersöka gjort.
3.6 Källkritisk diskussion
Källkritik handlar om att värdera källornas tillförlitlighet (Thurén & Werner 2019). I föreliggande studie är det därför av vikt att ha ett källkritiskt förhållningssätt till deltagarna i intervjun. Lärarna som blev intervjuade har genomfört lärarutbildningen under olika år samt årtionden. Framförallt tre av lärarna genomförde sin lärarutbildning för 13–20 år sedan, vilket innefattar en källkritisk aspekt. Minnet hos människor är föränderligt och kan påverkas av omgivningen runtomkring (Thurén & Werner 2019). I den föreliggande studien råder det en historisk aspekt av minnesbilderna som måste studien måste tas hänsyn till. De aspekter som lärarna lyfter om sin lärarutbildning är baserat på vad de minns. Syftet med föreliggande studie är att få en överblick och inblick i hur lärarna upplevde sin utbildning från ett jämställdhetsperspektiv. Det resulterar i att det inte går dra några tillförlitliga slutsatser kring hur lärarutbildningen är eller har förändrats. Mot bakgrund av den historiska aspekten har därmed den föreliggande studien tagit hänsyn till detta.
3.7 Metoddiskussion
För att skapa en förståelse om andra personers livsvärldar är det mest lämpade tillvägagångssättet att genomföra intervjuer. Genom samtal mellan människor synliggörs olika uppfattningar kring ett ämne ideligen på ett mer beskrivande sätt (Kvale & Brinkmann 2009). Detta till följd av att intervjuaren kan ställa följdfrågor för att få en djupare inblick i en persons livsvärld. Däremot kan samtalet utgöra ett hinder då deltagarna kan uppfatta det som en svårighet att uttrycka sig om ett ämne.
Till föreliggande studien går det rikta kritik mot metoden som valts, då jämställdhetsfrågan kan vara kontroversiell för människor att diskutera. Det kan råda delade meningar kring hur människor betraktar ett jämställt samhälle, utifrån hur samhället ser på frågan kan det hämma människor att uttrycka sin personliga åsikt. Den kontroversiella aspekten som jämställdhetsfrågan kan frambringa kan ha en påverkan på de genomförda intervjuerna. Intervjuerna är i effektiv tid 15–20 minuter, vilket i förhållande till vad en normal intervju brukar vara, är förhållandevis kort. Intervjusamtalen var väldigt formella och inte analyserade till sin karaktär, vilket gjorde att det var begränsat med information som sades. Däremot synliggjordes olika perspektiv och upplevelser av skolans jämställdhetsarbete. Intervjuerna bedömdes trots den korta tiden, till att vara innehållsrika utefter studiens syfte. En bidragande faktor till den formella karaktären på intervjuerna kan grunda sig i att intervjuerna genomfördes digitalt. På grund av Covid- 19 var digitala intervjuer den mest lämpade metoden. Genom att ha intervjun fysiskt och i en miljö där deltagarna var mer bekväma hade intervjuerna möjligtvis fått en annan karaktär.
Det går även rikta viss kritik mot urvalet av deltagare i studien då det enbart består av åtta personer och två gymnasieskolor. Syftet med föreliggande studie är däremot att få en överblick på hur samhällskunskapslärare arbetar med jämställdhet i sin undervisning. Studien syftar även till att få en inblick i lärarnas uppfattning av lärarutbildningen ur ett jämställdhetsperspektiv baserat på deras minnesbilder. Syftet är därmed inte att dra några generella slutsatser som kan representera hela lärarkåren. Ytterligare en kritisk del i studien är att intervjusvaren är tolkande utifrån min personliga livsvärld, vilket innefattar min förkunskap och mina erfarenheter om skolans jämställdhetsarbete. Däribland även min egna könsroll, vilket påverkar studiens resultatdiskussion.
4. Resultat
Under följande rubrik presenteras deltagarnas svar utifrån en tematisering, som valts utifrån teman som framkommit i lärarnas intervjusvar. I flertalet av frågorna råder det en enighet i lärarnas svar, vilket innebär att svaret redovisas som ett generellt svar. I de frågor som enskilda lärares svar presenteras görs det utifrån deltagarnas fiktiva namn.
4.1 Innebörden av jämställdhets begreppet
Maria, Carl och Markus påpekar att det är svårt att beskriva begreppet jämställdhet samt att ordet har en komplex innebörd. Carl nämner bland annat komplexiteten med begreppet genom att beskriva ett flertal områden där det bör råda jämställdhet. Han nämner bland annat ”det handlar ju givetvis om arbetslivet, men även jämställda relationer, hur man fördelar arbetsuppgifter i hemmet och vem som ansvarar för barnen”. Däremot råder det en relativ enhetlig syn på vad definitionen av jämställdhet är. Samtliga lärare är överens om att det jämställdhetsbegreppet innefattar är lika förutsättningar, skyldigheter samt möjligheter för de båda könen. Beskrivningarna är däremot olika till sin karaktär, exempelvis nämner Maria att begreppet kan placeras in i ett större sammanhang och att begreppet kommer till uttryck på olika sätt i skilda sammanhang:
Och i det också kanske att jämställdhet inte kan uppnås bara strukturellt eller mer diskursivt att man pratar om det. Båda delarna behövs. Så jämställdhet för mig är väl när både samhällsdebatten och samtal mellan människor alltså kulturen kan man väl säga ger lika förutsättningar för de olika könen att delta och uttrycka sig. Men också rent strukturellt att det inte är lika lön för lika arbete att man tex blir diskriminerad pga kön eller liknande. (Maria)
För att uppnå ett jämställt samhälle krävs det ett gediget arbete, både på individnivå men även på en strukturell nivå som Maria nämnde i intervjusvaret. Jämställdhetsarbetet beskriver Ludvig som ” i och med att vi inte är ett jämställt samhälle så blir det också lite en strävan att liksom jobba för jämställdhet”. Definitionen av vad jämställdhet innefattar är samtliga lärare överens om. Däremot gav Olle och Anna en kortare och icke detaljerad beskrivning av begreppet om svaren ställs emot Maria och Carls beskrivningar av begreppet. Olles beskrivning på jämställdhet är ”att båda könen ska ha samma förutsättningar är en viktig del och det är så jag ser på jämställdhet”. Vidare beskriver Anna att det ”handlar väl egentligen om att man ska få någon slags likhetskänsla mellan de biologiska och juridiska könen”. Båda svaren ger en relativt innehållslös beskrivning av jämställdhetsbegreppet och belyser endast en dimension av begreppet. Det är däremot
ingen lärare som nämner det maktperspektiv som begreppet innefattar. Då män och kvinnor har olika möjligheter och förutsättningar att påverka områden i deras liv.
Samtliga lärare menar att de är personligt engagerad i frågor som rör jämställdhet och de är överens om att det är en viktig fråga. Ingen av lärarna är aktivt engagerade i en större samhällsdebatt. Däremot nämner Ludvig, Lars, Maria och Liselott att jämställdhetsfrågan är närvarande i deras sociala liv. Exempelvis genom att vara aktiv i diskussioner om jämställdhet eller som Liselott beskriver vikten av frågorna i barnens uppfostran:
kanske än mer till mina egna barn och för att få en framtidstro på något sätt. För att kunna se världen med de ögonen, jag tror att det är jätteviktigt. Och jag tror för vår generation och våra barns generation är det superviktigt att man föds in i det här och får med sig det från början för det är först då det kan börjar fungera på riktigt. (Liselott)
Det personliga engagemanget bland lärarna skiljer sig åt. Olle och Markus nämner att engagemanget till större del enbart är kopplat till yrkeslivet. Eftersom det är frågor som rör undervisningen de bedriver.
4.2 Lärarnas jämställdhetsarbete
Samtliga lärare menar att de gör aktiva och medvetna val för att undervisningen samt planeringen ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Hur de arbetar med det samt när de väljer att ta upp jämställdhetsfrågor skiljer sig åt. En återkommande metodik som lärarna nämner är hur de fördelar ordet lika i klassrummet samt att de tänker på hur de bemöter eleverna. Carl nämner bland annat metodiken i klassrummet:
När det gäller att aktivt planera, sen försöker jag bemöta varje elev med samma respekt oavsett om det är en kille eller tjej som jag har framför mig. Eller om det är någon med svensk eller utländsk bakgrund. (Carl)
Metodiken i klassrummen kan se olika ut beroende på vilken undervisning den enskilde läraren bedriver. Däremot är en återkommande metodik att talutrymmet ska fördelas lika mellan killar och tjejer. När jämställdhet diskuterades i lärarutbildningen var fokus bland annat på att fördela ordet lika menar Maria. Hon beskriver didaktikkurserna i lärarutbildningen som ”fast mer kanske att vi diskuterade typ frågor om klassrumssituationer, vem som får ordet och varför det är så stora skillnader på prestation utifrån kön”. Vidare i lärarnas beskrivningar av sitt arbetssätt nämner Lars, Liselott, Carl
och Ludvig att samhällskunskap är ett ämne som är ytterst relevant för att diskutera jämställdhet. Detta då det är en samhällsfråga som dominerar den politiska debatten. Mot bakgrund av detta anser de ovannämnda lärarna att jämställdhetsfrågan behandlas naturligt i undervisningen. Däremot nämnde lärarna att det är specifika arbetsområden där det lättare kan appliceras ett jämställdhetsperspektiv. Däremot skiljer sig arbetsområdena relativt mycket åt. Carl ger exempel på ett flertal arbetsområden där jämställdhet behandlas:
Så handlar det ju om begreppet genus och liksom jämställdhet i någon form av historisk bakgrund till det.
Men annars känns det som att jämställdhet kommer in lite då och då. Jag menar det kommer in när man diskuterar statsskick, politik och den svenska demokratin. Det kan komma in när man pratar ekonomi och samhällsekonomi eftersom vi har en ganska ojämställdhet arbetsmarknad med vissa väldigt mansdominerade yrken. (Carl)
Att jämställdhet kommer in på arbetsområden som ekonomi och statsskick är däremot inte alla lärare eniga om. Olle och Markus nämner uttryckligen att ämnesområdet inte förekommer i samhällsekonomi och statsskicket. Det är enbart två arbetsområden som samtliga lärare nämner att jämställdhet frekvent förekommer vilka är arbetsmarknaden och ideologier. I främst arbetsområdet om arbetsmarknaden är Lars, Carl, Liselott, Anna, Maria eniga om att jämställdhetsperspektivet är närvarande, eftersom samtliga av dem väljer att belysa man och kvinnodominerande yrken. Lärarna nämner att lönebildning kopplade till dessa yrken är ett givande exempel för att belysa de skillnader som finns mellan män och kvinnors arbete.
Ytterligare en aspekt som framkommer under intervjuerna är lärarnas arbete med jämställdhet utifrån sin egna könsroll. Carl, Ludvig, Maria, Anna kopplar sin könsroll till yrkeslivet och i vilken utsträckning den präglar undervisningen som de bedriver. Både Carl och Ludvig nämner uttryckligen sin roll som man och att de är produkt av de kön som är mer priviligierat. Olle ifrågasätter därför hans arbete med jämställdhetsperspektivet:
Det blir ju en samhällsfråga, alltså dels är jag ju man och representant för det kön som har en bättre situation så att säga. Och då blir man ju lite osäker på om man lyfter fram jämställdhetsperspektivet tillräckligt mycket (Olle)
En väsentlig aspekt i att belysa de skillnader som råder mellan kvinnor och män i samhället är att vara medveten om dem. Däremot synliggörs ojämlikheterna på olika sätt utifrån könsrollerna. Ludvig problematiserar som ”samtidigt är jag också en produkt av den jag
är, en medelålders man från medelklassen. Så det är klart att jag kanske inte ser saker som andra ser”. Denna aspekten är en del av hur jämställdhet kommer till uttryck i olika perspektiv. Män uppfattar möjligtvis inte skillnaderna som råder mellan kvinnor och män på samma sätt som kvinnorna, eftersom de gynnas på olika sätt i samhället. Det är däremot inte bara manliga lärare som nämner sin könsroll utifrån arbetet med jämställdhet utan det är även något kvinnliga lärare nämner i intervjusvaren. Maria säger att ”som kvinnlig lärare kan jag tycka att det är svårare att vara trovärdig i frågorna”. Mot bakgrund av detta fortsätter Maria att beskriva att hennes undervisning påverkas av detta genom att:
Så när jag pratar om det blir det ofta ganska mycket statistik och det är för att det är svårare för eleverna att skämta bort eller lite krasst svårare för dem att säga emot. Alltså säger jag att det är olika förutsättningar mellan killar och tjejer så kan de säga liksom ”nej, vadå?” så ofta försöker jag få in statistik för det är lite mer svart på vitt. (Maria)
Anna förhåller sig även till sitt kön i förhållande till jämställdhetsfrågor och menar ”i egenskap att man är kvinna kanske man tänker mer på dessa frågor”. Vidare berättar Anna att ”jag tycker det är jättesvårt att inte prata om jämställdhet eller det kanske är mer ett kvinnoperspektiv som jag lyfter fram”. I både Anna och Marias svar går det utifrån tolkning se tendenser till att jämställdhet kopplas samman till kvinnor eller kvinnofrågor. Dessa tendenser går även utläsa i Olles svar:
Det är aldrig 50/50 mellan killar och tjejer. Så då blir det så att i de kurser där jag har övervägande del flickor då vill man ju lyfta fram det för man tänker att det berör dem mer och en majoritet i klassen. Och i de klasser som de utgör en minoritet vill man lyfta fram dem för att beröra minoriteten. Så det blir lite olika hur man arbetar med det. (Olle)
Det finns en problematik med att koppla ihop jämställdhetsfrågor till kvinnofrågor. Dels är det inte en korrekt, men det kan även resultera i att eleverna tar efter och därför tror att jämställdhet är något som enbart berör kvinnor. I förhållande till deltagare i intervjuerna och hur många av dessa som nämner sin könsroll i sitt arbete är en viktig aspekt att belysa. Utifrån lärarnas könsroll måste de anpassa sin undervisning för att på olika sätt bedömas vara trovärdig i jämställdhetsfrågor eller inta andra perspektiv för att belysa könsskillnaderna.
4.3 Jämställdhet och eleverna
I undervisningen utgör eleverna en väsentlig del. Engagemanget och kunskap om jämställdhetsfrågor är något som samtliga lärare är eniga om att det råder stora skillnader mellan. Framförallt mellan studieförberedande- och yrkesförberedande programmen. Samtliga lärare har erfarenheter av både studieförberedande- och yrkesförberedande programmen. Lars, Liselott, Olle, Anna, Ludvig samt Maria är alla verksamma på båda programmen när intervjuerna äger rum. Överlag tenderar tjejer att vara mer engagerade i jämställdhetsfrågor och väljer att lyfta diskussioner i klassrummet som berör ämnet. Killar har en mer negativ inställning till ämnesområdet då upplevelsen är att de har svårare att förstå hur jämställdhet gynnar dem. Lars reflekterar över varför jämställdhet har en negativ klang hos killar ”att det kanske uppfattas som ett hot från unga killar. Deras föreställning är liksom ”jävla feminist” eller ”jävla bög/hora och då är det något som nästan är samma”. I Lars svar går det antyda att ord som feminist i detta sammanhang används som ett skällsord.
Mot bakgrund av killarnas motstånd till ämnet skiljer klassrumsdiskussionerna därför mycket åt. Samtliga lärare är eniga om att diskussioner om jämställdhet varierar beroende på elevgrupp. Det är däremot enbart Anna som anser att det inte råder några skillnader mellan elevgrupperna på studie-och yrkesförberedande programmen. Jämställdhetsfrågor överlag tar större plats i klassrumsdiskussioner på de studieförberedande programmen. På dessa program tenderar tjejer att utgöra en majoritet i klasserna. Gentemot på yrkesförberedande program där jämställdhetsfrågor inte är lika närvarande och majoriteten istället är killar. Carl, Liselott och Olle menar att det är vanligt förekommande att eleverna själva lyfter jämställdhetsfrågan i de studieförberedande programmen. Liselott uttrycker att ”på samhällsprogrammet är det jättevanligt, men absolut inte lika ofta på Barn-och fritidsprogrammet och än mindre på Vård och omsorgsprogrammet”. Att vissa elevgrupper tar upp jämställdhetsfrågan mer än andra är även något som förekommer i Olles svar. Han menar att ”vissa grupper tar ju upp det, men vissa grupper tar inte alls upp det, framförallt där det är mycket killar”. I samtliga intervjusvar går det urskilja en tolkning kring hur könsfördelningen i klassen ser ut och dess påverkan. Carl nämner bland annat könsskillnaden på de olika programmen:
Jag har under ganska många år arbetat på samhällsprogrammet och det är ganska tjejdominerade klasser och en viss typ av elever med lite högre betyg på högstadiet och har valt samhällsprogrammet. Och där är jämställdhetsfrågor ganska levande och jag menar hela metoo-diskussionen som vi har haft i ganska många år nu har också hjälpt till med att sätta dessa frågor på agendan. Sen yrkesprogrammen som är ganska killbetonade så tror jag att det blir en helt annan diskussion om
jämställdhet och vi vet att ganska många unga killar tycker det är för mycket prat om jämställdhet. (Carl)
Olle som arbetar på både studieförberedande- och yrkesförberedande program menar att det är en skev sammansättning på elevgrupperna mellan studie- och yrkesförberedande programmen:
Ja, alltså i de yrkesförberedande programmen är det en väldigt skev sammansättning utifrån kön så där har jag nästan inga tjejer alls. För andra är det ju nästan en övervägande majoritet. Och det är aldrig 50/50.
Skillnaden mellan killar och tjejer inställning till jämställdhet och främst feminism är något Lars återigen belyser i sitt intervjusvar:
Det finns ju om man grovt generaliserar kan man väl säga att jag tror att det är inte så många elever som är bekväma med att säga att de är feminister. Tjejer i större utsträckning än män då och det är klart att man bryter då som lärare och säger att jag är feminist och då hickar en del till och kanske då främst killar. (Lars)
Utifrån dessa intervjusvar går det urskilja stora skillnader mellan elevgrupperna på de studieförberedande-och yrkesförberedande programmen. Däremot nämner Maria att det råder skillnad mellan elevgrupper på yrkesprogrammen. En stark påverkan på gruppen är den kultur som har skapats i klasserna. Maria nämner att det går urskilja skillnader i grupper som Handelsprogrammet och Barn och fritidsprogrammet:
Det finns skillnader mellan yrkesprogrammen också. Tex på Barn och fritidsprogrammet är det stor skillnad på könsrollerna gentemot handels. På handels finns det en mer machokultur med en stark cool killroll. Det är viktigt där med någon sänkande attityd mellan killarna men också mellan killar och tjejer. En ganska hård kultur skulle jag säga. Medan på Barn och fritidsprogrammet där finns det många som identifierar sig som killar då och där uppmuntras det att vara lite mer mjuka. Man ska jobba med människor och barnutveckling, de har en mer medvetenhet där. Jag skulle gissa att det handlar om att de pratar mer om det i sin utbildning. Så där är könsrollerna inte lika tydliga. (Maria)
Det som Maria nämner i sitt intervjusvar går koppla till de olika förväntningarna som råder på killar och tjejer. De könsstereotypiska gymnasieprogrammen framkommer även. Detta genom att Barn och fritidsprogrammet kännetecknas av ett omsorgsarbete som vanligtvis blir förknippat med kvinnor. Därför råder inte samma machokultur som på handelsprogrammet. I den kultur som råder i samhället finns det olika förväntningar på killar och tjejer. Dessa förväntningar är även synliga inom skolan. Lars, Carl och Maria påpekar att tjejer och killar uppvisar olika beteenden i skolgången, vilket främst Carl och Lars lärare signalerar att det råder en problematik kring. Carl lyfter bland annat problematiken med killars beteende i skolan:
Vi har också ett problem med att killar ibland kommer undan med ett killbeteende där man ibland kan vara lite slapp, inte behöver jobba lika hårt i skolan och de är ju en jämställdhetsfråga i skolan tycker jag. Att hjälpa killar att hitta ett skolbeteende som gynnar dem lite bättre. (Carl)
En mer allvarlig problematik som Lars lyfter i intervjusvaret är:
Vi har fått signaler på att pojkar uppfattar att de blir sämre behandlade tack vare att de är pojkar och de uttrycker sig att det finns lägre förväntningar på dem från lärares håll just för att de är pojkar. Då är det liksom det här med duktiga flickan, den högpresterande som vill vidare. Den förväntningen har vi liksom byggt in i tjejen och vi är så vana vid det här laget att tjejer presterar, men pojkar har liksom lite lägre förväntningar på. De känner av att det här, inte jättemånga men några stycken. (Lars)
Samtliga lärare förutom Maria anser att de behandlar alla elever lika. Maria uttrycker att:
Jag tror nog att jag hade kunnat bemöta killar och tjejer lite olika. Jag kan dra skämt med vissa grupper och andra inte. Jag tror nog tyvärr också att jag kan ställa olika krav på killar och tjejer i bedömningssituationer. Jag kan inte sätta några konkreta exempel men jag tror att det ser ut så. Men jag tänker ändå att man är så pass färgad av att samhället inte är jämställt. (Maria)
Marias intervjusvar är en intressant aspekt, eftersom den lyfter in samhällsstrukturer som råder i samhället. Samtliga människor i samhället blir påverkade av strukturer eftersom vi lever efter dem samt är infödda i samhällsstrukturerna. Detta i sin tur har en påverkan på människor handlingar och bemötande.
En annan problematik som framkommer i Lars och Marias intervjusvar är elevernas kunskaper om jämställdhet. Maria nämner att det ”vid diskussioner om jämställdhet är det vanligt förekommande att det uppstår en tysthet i klassrummet och att eleverna snabbt blir osäkra”. Både Lars och Maria har fått uppfattningen om att eleverna tycker att det är ett svårt ämne och att de saknar kunskaper kring hur jämställdhet tar sig till uttryck i samhället. Vilket är motsägelsefullt till Anna och Olles svar. Anna tror att ”eleverna känner nog att de har ältat det här ganska mycket och jag tycker nog de är ganska bra på det”. Att elever skulle uppleva att frågan ständigt behandlas framkommer även i Olles svar. Han beskriver att ”man kanske blir lite bekväm där och inte tar upp det. För det är en uttjatad fråga för dem”.
Vilken kunskap eleverna har om ämnesområdet skiljer sig åt. Dels är det individbaserat, men det beror även på vilket gymnasieprogram eleverna går. Generellt sätt är
studieförberedande program mer öppna för att diskutera jämställdhetsfrågor. Däremot är det av stor vikt att lärarna ständigt låter jämställdhetsfrågan vara närvarande i
undervisningen. Detta oavsett om eleverna anser att frågan är uttjatad eller om de vill diskutera den mer.
4.4 Utmaningar i jämställdhetsarbetet
I arbetet med jämställdhet nämner lärarna en rad olika utmaningar. En genomgående aspekt däremot som Markus, Liselott, Olle samt Maria nämner är att hitta tillfälle när det passar att diskutera frågor som berör jämställdhet. Liselott nämner att den stora utmaningen är att ämnet inte ska bli påklistrat utan falla in naturligt i undervisningen och att det inte ”ska bli att nu ska vi prata kön bara för att”. Detta är i likhet med Olles svar som menar att det är svårt att hitta en lagom nivå och att inte få perspektivet att ta överhand. Det är därmed en utmaning att få jämställdhet att falla in naturligt i undervisningen. En aspekt av jämställdhetsarbetet som Markus samt Ludvig nämner i deras intervjusvar är tidsaspekten. Markus nämner framförallt svårigheten med att hitta tid i kursen samhällskunskap 1b:
Den stora utmaningen är väl tidsaspekten, framförallt i samhällskunskap 1b som är en ganska späckad kurs med mycket innehåll. Där känner man nästan lite på förhand att man har dåligt samvete för det är så mycket som behöver gås igenom så att man tycker synd om eleverna. Så det blir väl kanske inte så att man trycker in ytterligare ett perspektiv. (Markus)
Problematiken med att hitta tid till att diskutera jämställdhet är även något som framkommer i Ludvigs intervjusvar:
som med allt annat så är det inte viljan som det brister på att arbeta med jämställdhet utan ibland är det den där tidsaspekten att allt ska vara med. Alltså det här är jätteviktiga frågor, men det är det med integrationen också och HBTQ-frågor med. Så det handlar ofta om allt det vanliga ska med, viljan finns ofta där. (Ludvig)
I skolan råder en ständig tidsaspekt som lärare och annan personal i skolan måste förhålla sig till. I samhällskunskapsämnet är det mycket innehåll som ska behandlas. Eftersom tidsaspekten är styrande bör eventuellt ett kollegialt samarbete vara lämpligt. För att tillsammans diskutera i vilka arbetsområden eller inlämningsuppgifter där
jämställdhetsperspektivet ska framträda synligt. Ur tidsperspektivet skulle det eventuellt underlätta för lärare då de vet att de får med sig perspektivet.
4.5 Synen på grundutbildning och kompetensutveckling
De deltagande lärarna i studien har olika erfarenheter av läraryrket och har därmed genomfört lärarutbildning under olika år. Denna väsentliga aspekt har föreliggande studie tagit hänsyn till. Syftet är att erfara en inblick i lärares uppfattning om genomförd lärarutbildning. Utifrån vad lärarna minns går det urskilja ett relativt likt synsätt på lärarutbildningen där Maria och Liselott anser att de inte har fått tillräckliga med kunskaper om hur de ska arbeta med jämställdhet i undervisningen. Liselott nämner avsaknaden av utbildning i detta ämnesområde under lärarutbildningen:
Nej, inte på lärarutbildningen skulle jag säga. Där fick jag nog för lite, det är nog sånt som jag fick hämta in själv av eget intresse. Och där kan jag tänka att det är viktigt på något sätt att välja rätt källor. Jag kan ju sålla i dem själv, men sen när jag ska presentera dem för eleverna är det ju viktigt att jag har valt korrekta källor för att påvisa för eleverna att såhär ligger det till. Men absolut för lite på lärarutbildningen tycker jag. (Liselott)
Arbetet med att anlägga ett jämställdhetsperspektiv innefattar till större del att den enskilde läraren själv får ta fram material samt engagera sig. Detta är något som framkommer i Marias intervjusvar:
Jag kan känna att jag har ganska tunn bakgrund. Kanske framförallt att välja ut bra material till att läsa om det. Och där tar jag mycket hjälp av sociala medier. Där finns mycket bra konton, med teorier och ny forskning, bra exempel så där får jag i efterhand plocka in material. (Maria)
I de fall där jämställdhetdiskussioner varit mer synliga är det främst av inslag i didaktikkurserna. Där fokus har varit på genusfrågor samt klassrumsklimatet som att fördela ordet lika, se till att båda könen får ta lika stor plats i klassrummet etc. Markus anser att han har fått bra underlag till att undervisa om jämställdhetsfrågor. Han säger bland annat ”vi har väl haft något arbetsområdet med olika temaföreläsningar och sånt där. Så det har vi väl fått tillräckligt med bakgrundsmaterial för”.
Synen på kompetensutveckling lärare har erbjudits råder det olika synsätt kring. Liselott, Carl, Olle, Anna samt Ludvig är alla överens om att det inte erbjuds fortbildning kring detta arbetsområdet i någon större utsträckning. Carl menar att ”vi lärare läser på själva, hänger med i media osv, så det ser jag som en bra möjlighet att hålla reda på det man behöver”. Svaret indikerar på att det är enskilda lärare som själva får läsa på om ämnet.
