Synen på utbildning och kompetensutveckling

Deltagarna i studien är i olika åldrar och har genomgått lärarutbildningen under olika årtionden samt årtal. Detta är en faktor som den föreliggande studien förhåller sig till. Det lärarna uttrycker om sin lärarutbildning är baserat på vad de minns. Utifrån tema som identifierats är det sammantaget hälften av lärarna som anser att de har fått med sig tillräckliga kunskaper för att arbeta med jämställdhet i undervisningen. Liselott, Maria, Ludvig och Carl anser att utifrån deras minnesbilder hade inte jämställdhet ett stort fokus under lärarutbildningen. I de fall där lärare anser att de besitter tillräckliga kunskaper inom ämnesområdet framgår det däremot att det inte har genomsyrat utbildningen. Det går att urskilja från tolkning att jämställdhet har behandlats sporadiskt genom att det enbart nämns i samband med tematiska föreläsningar, valbara kurser eller hur jämställdheten ska främjas genom vald metodik i klassrummet. Lärare nämner att det inte har förekommit djupare kunskap på ämnesområdet som exempelvis olika teorier eller historisk till varför olikheterna mellan könen förekommer. Klassrumsklimatet är något som lärarna ständigt återkommer till, där fokus läggs på vikten av att behandla killar och tjejer lika. Carlson (2017) menar att det dominerande jämställdhets begreppet i styrdokumenten präglas av en tanke att könen är i princip likadana. Könsnormer eller stereotypa förväntningar på könen ska inte utgöra ett hinder för killar och tjejer i den svenska skolan. Där det råder en strävan mot att gymnasieprogrammen ska vara könsneutrala (Carlson, 2017). Utifrån spänningsfältet och förklaring kan detta eventuellt vara belägg till lärares likabehandling. Ytterligare en förklaring som identifierats till likabehandlingen var att det även var något som en lärare nämnde hade en väsentlig del i jämställdhetsdiskussionerna under lärarutbildningen. Oavsett vilket kön en person har ska samtliga elever bemötas med samma respekt. Lärares olika kunskapsmässiga nivåer inom ämnesområdet kan mot bakgrund förklaras till varför arbetssätten ser olika ut. Som tidigare nämnt lämnar styrdokumenten ett fritt tolkningsutrymme i vilken utsträckning lärarna ska arbeta med jämställdhet i undervisningen. Ansvaret hamnar hos den enskilde läraren, vilket resulterar i stora skillnader då vissa lärare värderar frågan högre än andra (Gunnarsson, 2019). Lärarna i studien har relativt lik syn på den kompetensutveckling som erbjuds, vilket är att det inte erbjuds någon kompetensutveckling på området i någon större utsträckning. Att lärarna upplever utifrån sina minnesbilder att de inte fått tillräckliga kunskaper om

jämställdhet från lärarutbildning samt att de inte blir erbjudna kompetensutveckling kan vara en problematisk situation. Eftersom skolan är skyldig till att aktivt arbeta med jämställdhet bör kunskapen finnas hos samtliga lärare kring hur detta ska genomföras (SOU 2009:64). Mot bakgrund av lärares minnesbilder av sin lärarutbildning kan det till synes uppfattas som problematiskt utifrån kunskapsutvecklingen. Generellt sett anser lärare att det behövs mer kunskaper om ämnesområdet. Framförallt när det handlar om att ifrågasätta och dekonstruera traditionella könsstereotyper (Cushman, 2010). Det kan därmed föreligga en risk om lärares kunskaper inte utvecklas kring hur jämställdhetsarbete ska bedrivas. Det bör riktas uppmärksamhet till jämställdhetsutvecklingen för att utvecklingen inte ska tendera att avstanna vid enbart en likabehandling mellan könen och att förväntningar som råder på killar och tjejer inte problematiseras och ifrågasätts. Utvecklingen av jämställdhetsarbetet bör vara uppmärksammad och det bör eventuellt utvecklas ett system för arbetet. Detta mot bakgrund av att det saknas ett system för att kvalitetssäkra arbetet med jämställdhet på flertalet skolor runt om i Sverige (SOU 2009:64). Skolan är en väsentlig del av samhället och den kultur samt de föreställningar som råder i samhället. Detta innebär att skolan generellt betraktas som en avspegling på samhället i stort (SOU 2009:64). Det råder stora brister i jämställdheten i samhället generellt och det är en lång process för att uppnå en jämställdhet. Detta innebär att det krävs ett systematiskt arbete och förändringar, likt arbetet för att uppnå en jämställd skolan. En väsentlig aspekt i lärarnas kunskapsutveckling på ämnesområdet är att de ges rätt förutsättningar från skolledningen. Att integrera jämställdhetsfrågor i undervisningen är delvis lärares uppdrag men det är ett uppdrag som verksamheten som helhet även har (Skolverket, 2011). För att det ska ske en utveckling i ämnesområdet så krävs det ett långsiktigt arbete. Skolverket har bland annat tagit fram framgångsrika faktorer i utvecklingsarbetet med jämställdhet. Bland annat att lärarna ska ges möjlighet att arbeta kollegialt och genom det få lärare att utveckla kunskaper tillsammans (Heikkilä, 2015). Det kollegiala lärande är något som samtliga lärare nämner i sina intervjuer och det råder ett enhetligt synsätt att möjligheterna är goda till detta. Utifrån tolkning av lärarnas intervjusvar uppfattas det som att samtliga skolledningar prioriterar ett kollegialt samarbete. Samtliga lärare nämner att ämnestiden som de har tillsammans innefattar ett relativt fritt utrymme att diskutera frågor som lärarna tycker är viktiga. Detta är något som kan gynna jämställdhetsarbetet. Utifrån strukturanalysen går det identifiera ytterligare en förklaring till att förstå lärares förhållningssätt till ämnesområdet. I lärarnas intervjusvar

framgår det att skolutvecklingen präglas av olika problematiker som den svenska skolan står inför. Liselott och Ludvig nämner att skolutvecklingen går likt i vågor, där enstaka ämnesområden prioriteras högre än andra under vissa perioder. Vad som blir högre prioriterat tenderar att påverkas av det övriga samhället. Exempelvis nämner Ludvig att skolan för tillfället prioriterarar att ha ett arbeta extra med ett interkulturellt förhållningssätt. Genom att skolledningen fokuserar på teman som ska behandlas under vissa tidsperioder kan även det resultera i att det påverkar lärares förhållningssätt i klassrummen.

Studiens resultat visar att det råder stora utmaningar i jämställdhetsarbetet. Hur arbetet utfaller beror till största del på i vilken utsträckning den enskilde läraren prioriterar jämställdhetsfrågan. Eftersom det inte står en enhetlig beskrivning i styrdokumentet resulterar det i att samtliga lärare arbetar olika med ämnesområdet. Det råder en problematik kring att lärare upplever sig ha bristande kunskaper om ämnesområdet. Jämställdhetsuppdraget måste verksamheten generellt följa och därför bör samtliga personer som arbetar inom skolan ha en gedigen kunskap om hur det ska arbetas med. För att lärare ska lyckas att arbeta med jämställdhet på likvärdigt sätt och lika mycket bör det övervägas att införa en enhetlig beskrivning i styrdokumenten för hur detta ska göras.