En mörk historia 45

Tabell 5: Konsekvensanalys av En mörk historia.

‘En mörk historia’ skiljer sig från övriga poddar i aspekten att det finns någon form av samtycke till publicering. Denna podcats har som tidigare nämnt intervjuat de inblandade personerna och låtit dem berätta sin version av händelsen. Dessutom är fallet inte av så pass känslig karaktär som det i andra poddar eftersom ingen har avlidit. De enda som kan anses drabbas negativt av av händelsen återberättas i en true crime-podcast är personerna som självmant valt att ställa upp och berätta i podden. Personerna är anonymiserade och det framgår inte vart i Sverige detta inträffade. Detta i kombination med att fallet inte tycks ha uppmärksammats tidigare i nyhetsmedier gör det nästintill omöjligt för lyssnaren att förstå eller lista ut vilka de inblandade är.

‘En mörk historia’ bryter inte mot någon av de medieetiska reglerna och kan därför enligt denna studie inte anses generera några negativa konsekvenser. Podden ger även förutsättning för lyssnaren att lära sig om rättsväsendet samt en annan typ av brott än de som vanligtvis figurerar i true crime och nyhetsmedier. ‘En mörk historia’ kan därav enligt förutsättningarna i denna studie anses endast generera nytta och därav vara etiskt försvarbar.

EN

Nytta ● Berättar om brottsutredningen

● Respekterar de inblandades integritet genom att att låta dem själva berätta om fallet.

● Är försiktig med namnpublicering

● Hör båda sidor

● Berättar om olika typer av brott

● Berättar om rättsliga påföljder

Skada ● Minskar

allmänhetens inblick i rättsväsendet

6.3.2 Rättegångspodden

Tabell 4: Konsekvensanalys av Rättegångspodden.

Fördelarna med ‘Rättegångspodden’ är att den ger lyssnaren förutsättning att lära sig mer om hur en brottsundersökning och rättegång går till samt de rättsliga påföljder som finns för olika typer av brott. Den strävar även efter att lyfta båda sidor av ett uppmärksammat fall.

Samtidigt finns det negativa aspekter, som bristande respekt mot de inblandades personliga integritet, bland annat redogör den för offrens kriminella bakgrund samt namnger samtliga inblandade. Podden har inte heller gjort egna intervjuer utan använder sig av material från rättegången utan att först be om tillåtelse, detta bryter inte mot någon lag men mot flera av de medieetiska reglerna.

Det finns alltså tydliga brott mot medieetiska regler. Samtidigt bidrar podden med förutsättningar att förstå ett uppmärksammat fall bättre samt information om hur

rättsprocessen gick till. Använder man detta argument kan man hävda att ‘Rättegångspodden’

bidrar med nytta för större antal människor än vad den skadar. Därav väcks frågan om de eventuella positiva effekterna av ‘Rättegångspodden’ är tillräckligt stora för att väga över de negativa. Enligt etisk pluralism finns det vissa etiska rätt och fel men de behöver inte ta

RÄTTEGÅNG

SPODDEN Vid publicering Vid utebliven publicering Nytta ● Ger lyssnaren information

om brottsutredningen

uttryck på samma sätt överallt utan kan skilja sig mellan olika kulturer. Alltså att etiska normer bör appliceras på olika sätt i olika sammanhang. Det går att hävda att en podcast kan vara etiskt försvarbar trots att den bryter mot medieetiska regler. Som är just det, regler, inte lagar. Då ‘Rättegångspodden’ kan bidra med kunskap till sina ca 150 000 lyssnare

(Poddindex) kan man hävda att den genererar mer nytta än skada.

Samtidigt är det stora dilemmat med ‘Rättegångspodden’ utifrån ett medieetiskt perspektiv är den omotiverade publiceringen av namn på de inblandade. Ser man till ‘En mörk historia’

som valt att anonymisera dessa ser man att det finns sätt att göra en true crime-podcast som är mer medieetisk. Enligt utilitarismen är de handlingar som bör göras det som ska göras, i detta fall, om det går att anonymisera så skall detta göras. Därav har ‘Rättegångspodden’ agerat felaktigt och kan inte anses vara medieetiskt försvarbar.

6.3.3 Mordpodden

Tabell 6: Konsekvensanalys av Mordpodden.

En av de främsta positiva konsekvenserna från ‘Mordpodden’ är att den uppmärksammar ett samhällsproblem. Podden både problematiserar och upplyser om hedersvåld samt informerar

MORD PODDEN

Vid publicering Vid utebliven

publicering Nytta ● Ger lyssnaren förutsättningar att

lära sig om rättsväsendet och på så sätt eventuellt öka förtroendet

Skada ● Trots anonymisering går det enkelt att hitta namnen på de inblandade

● Finns faktafel vilket gör att pålitligheten kan ifrågasättas

● Minskar allmänhetens inblick i rättsväsendet

vart man kan vända sig om man själv eller en anhörig är utsatt. Samtidigt går podden igenom rättsprocessen och vad de tilltalade fick för straff. ‘Mordpodden’ följer kraven om personlig integritet och namnpublicering delvis då inget direkt samtycke verkar ha samlats in av anhöriga till det bortgångna brottsoffret. Däremot handlar avsnittet som tidigare nämnt om mordet på Fadime vilket är ett i Sverige väldigt uppmärksammat fall. Trots det har man valt att anonymisera alla förutom henne i berättelsen. Man styrker också med utdrag från

uttalanden av Fadime från när hon var vid liv, att hon aktivt valt att vara ett ansikte utåt för bekämpandet av hedersvåld och hederskultur. Att uppmärksamma hederskultur kan anses etiskt rätt i ett samhälle där man fördömer detta, i ett samhälle med andra förutsättningar hade det kunnat se annorlunda ut. Ser man till den etiska relativismen så tillämpar olika kulturer etiska regler på olika sätt. Målet är att samhället ska gynnas av konsekvenserna av en handling men hur man väljer att tillämpa detta skiljer sig mellan olika kulturer. Eftersom att svensk kultur fördömer hederskultur går det alltså att hävda att det är etiskt rätt att

uppmärksamma problematiken kring detta i en podcast. Om en podcast ska ge maximal nytta till störst antal människor för att anses etisk så går det att hävda att ‘Mordpodden’ uppfyller kraven. Trots att podden delvis bryter mot medieetiska regler bidrar den med kunskap om rättsväsendet och uppmärksammar ett samhällsproblem.

Vad gäller anonymiseringen är podd-skaparna tydliga med att de inte har ändrat Fadimes namn då hon stod upp för sin egen historia medan hon levde och inte ville vara anonym, det är därför i detta fall av respekt mot Fadime som man väljer att använda hennes riktiga namn.

Då historien är så pass känd och omskriven i medier sedan tidigare hade det varit enkelt för lyssnaren att förstå vem historien handlar om även om man bytt ut Fadimes namn. Podd-skaparna gör dock en ansats att skydda Fadimes familjemedlemmars identitet. Det går därför att hävda att de har hanterat kravet om att vara försiktig med namnpublicering på rätt sätt, de utelämnar namn som inte är av uppenbart allmänintresse men behåller det som tillför till berättelsen. ‘Mordpodden’ har med detta följt riktlinjerna gällande namnpublicering så gott det går i detta fall och kan därför anses etiskt försvarbar.

6.3.4 Reflektion av resultat

Analysen finner att två poddar kan anses etiskt försvarbara enligt förutsättningarna för denna studie. ‘En mörk historia’ kan anses etiskt försvarbar då den inte bryter mot någon av de medieetiska reglerna samt har förutsättningar att bidra med kunskap för lyssnaren. Det samma gäller för ‘Mordpodden’ då denna har strävat efter att i största möjliga mån följa de medieetiska riktlinjerna. Enligt förutsättningarna i denna studie går det dock inte att säga att

‘Rättegångspodden’ är etiskt försvarbar då denna inte har gjort några försök att anonymisera.

Då detta är möjligt, är det enligt utilitarismen också det som ska göras för att ta det mest etiskt korrekta beslutet.

Viktigt att poängtera är att denna studie använt inblick och förståelse för rättsväsendet som en positiv konsekvens av true crime. Med största sannolikhet finns dock fler positiva bidrag som i denna studie inte undersökts. En outforskad effekt av true crime är exempelvis den

terapeutiska effekt Ester Pollack menar att true crime-poddar kan ha. Om dessa hade funnits med som positiva aspekter av true crime i denna studie hade resultatet av

konsekvensanalysen kunnat se helt annorlunda ut. Det kan även vara så att när

podd-producenterna pratar om samhällsviktig kunskap att syftar de på något helt annat än kunskap om rättsväsendet. Det går inte att svara på utan att vidare utveckla studien. Detta samt förslag på andra tillvägagångssätt att öka studiens reliabilitet diskuteras vidare i nästa kapitel.