intresserad av.
med i artiklar, kurslitteratur och informationsmate- rial som vänder sig till vårdpersonal, menar Carin Björngren Cuadra.
– Invandrarpatienten, stereotypen, beskrivs all- mänt som okunnig, slarvig, anses inte bry sig om tandvård, kommer inte i tid, har dålig ekonomi och betalar inte räkningen.
”Invandrarpatienten” som begrepp återkom i generaliserande och be- skrivande sammanhang som utgick från att det fi nns en ömsesidig och
underförstådd förståelse för vad begreppet inne- bär.
– En tandhygienist beskrev privata mottagningar och sa med en självklarhet att invandrarpatienter kommer inte dit, för det betalas inte av socialen. Då är det underförstådda antagandet att vi alla ”vet” att invandrarpatienter lever på socialbidrag. Stereotypen invandrarpatienten är aldrig en person som har jobb och tjänar bra med pengar, säger Ca- rin Björngren Cuadra.
Hon menar att det hänger ihop med den så kal- lade kulturaliseringen, som diskuteras mycket i IMER-sammanhang. Det är en utbredd tendens i
samhället, och speciellt inom välfärdsinstitutioner- na, menar hon, att härröra allt beteende man inte känner igen till kultur.
– Ingen förklarar någons beteende med att det är kulturellt betingat om personen har svensk bakgrund. Men när det gäller människor med ut-
ländsk bakgrund så an- ses beteenden ofta vara kopplade till kultur, lite lagom diffust och utan att preciseras. Det är en bild man tar till när man försöker beskriva det man har svårt att förstå, säger Carin Björngren Cuadra.
I mötet med patienterna var tandhygienisterna däremot helt benägna att bemöta varje person som individ. Stereotypen är då som bortblåst. Den sak- nar tydligen förankring i deras arbetsvardag och det är som om den uppstår och hör hemma i mass- media, kursmaterial och informationsbroschyrer.
– I mötet fokuserar tandhygienisterna på att göra tandvård, de avgränsar sig och inriktar sig på den enskilda patienten, säger Carin Björngren Cuadra.
Samtidigt sker där en sorts särbehandling, menar Carin Björngren Cuadra, när tandhygienisten talar
Fakta:
Titel: ”Tandhygienisters arbete med patienter i ett mångkulturellt samhälle - en studie av migrations- relaterade frågeställningar och samtal” av Carin Björngren Cuadra. Internationell Migration och Etniska Relationer (IMER)/Odontologiska fakul- teten, Malmö högskola, 2005
52
AVHANDLINGEN
långsamt, använder gester och tar om informationen som de inte gör med patienter med svensk bakgrund.
– Jag ser det som en situationell särbehandling som är en för- utsättning för likabehandling. Att ha rätt till lika vård är att ha rätt till att få vård på sina villkor. Då måste vi våga diskutera om det rentav kan vara rätt att behandla människor olika, utan att be- handla dem nedlåtande, för det sker ju också, säger Carin Björngren Cuadra.
Just därför är vårdens praktik så intressant att studera, tycker hon, eftersom mikronivå ställs mot makronivå.
– Vård är inte bara en privatsak, utan en rättighet. Därför fi nns en direkt koppling mellan det indivi- duella planet och de stora demokratiska frågorna där. Vården borde studeras mycket mer ur det perspektivet, säger hon.
Glappet mellan vad de sa och hur de agerade, mellan tandhygienisternas teori och praktik, är en av de intressantaste slutsatserna i hen- nes avhandling, tycker hon. Inte minst för att forskning kring olika professioners verksamheter oftast fokuserar på teori.
– Därför är forskningen om den arbe- tande människan så viktig och bär på en utvecklingspotential. Det handlar om att begreppsliggöra vad det är människor gör i sitt arbete som fungerar respek- tive inte fungerar. Vad är det de gör när de arbetar med människor? I läroböckerna fi nns inte så många po- sitiva exempel om hur yrket fungerar i praktiken.
Carin Björngren Cuadras avhand-
– Vård är inte bara en privatsak,
utan en rättighet.
AVHANDLINGEN
ling är frukten av fl era möten; mellan två områden, som är dessutom är olika till sin karaktär, den klassiska OD-fakulteten kontra det nykonstru- erade, fl ervetenskapliga IMER; men också mötet mellan samhällsveten- skap och odontologi.
– Kanske är det skälet till att jag har två metodkapitel, säger Carin Björngren Cuadra och skrattar.
Men hon tillägger att det vore intressant att göra en utvärdering, ”det har ju inte bara varit lätt, men i huvudsak positivt och berikande.”
– På OD har jag rört mig lite som en outsider, eftersom jag inte är odontolog. Men det fi nns både för- och nackdelar med det. Jag kunde aldrig bli hemmablind, till exempel, och mina samhällsvetenskapliga perspektiv har kunnat tillföra nya sätt att begreppsliggöra mötet med patienten, säger hon.
Flervetenskaplig forskning vill hon gärna fortsätta med.
– Jag tycker att fl ervetenskaplig forskning är det enda raka, att det är indelningen i ämnesfakulteter, som visserligen har kunskapssociologiska, institutionella och organisatoriska skäl för sig, som inte längre fungerar bra. Det är en komplex värld vi lever i, har alltid varit, och det är så den ska studeras. Det är en självklarhet för mig att de olika perspektiven kan belysa varandra.
Malmö högskola gör, i sin roll som en uttalat fl ervetenskaplig hög- skola, goda satsningar på områdesövergripande utbildningar och forsk- ningsprojekt, menar hon.
– Jag tycker att Malmö högskola skulle satsa ännu mer på fl erveten- skapliga doktorander, inrätta områdesöverskridande doktorandtjänster och bygga ut infrastrukturerna så att doktoranderna inte riskerar att hamna mellan stolarna. Jag vet att ambitionen fi nns och jag tror att hög- skolan har stora potentialer att utveckla den verksamheten. Det är inte minst viktigt för att kunna utveckla den teoretiskt drivna och samtidigt praktikrelaterade forskningen som kan komma professionsutbildning- arna till del, säger Carin Björngren Cuadra.
54
Den navelskådande forskaren som enbart sitter i ett elfenbens- torn är en svåravlivad myt. I själ- va verket är det så att intellektu- ella (eller, om man så hellre vill, personer som professionellt syss- lar med studier och som är betal- da för att tjäna samhället genom att göra det möjligt för andra att förstå sig själva och samhället bättre) i likhet med näringslivet inte känner några gränser. Aka- demin blir med detta synsätt geo- grafi skt oberoende, ett egentligt nätverk utan gränser. Detta är ett